Datasets:

folkopinion

/

government-interpellation-qa-swedish

like 2

Follow

Folkopinion 3

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?

Jag tänker lyfta ned frågan på huvudmannanivå, därför att jag tidigare har varit huvudman i Malmö stad som ordförande i förskolenämnden där. Jag hade möjligheten och äran att närvara den 25 november när ett regionalt kontor öppnades i Malmö. Som huvudman välkomnade jag detta.Man säger att det ska vara dialog, och det är också vad man efterlyser. Skolinspektionen granskar, men det uppstår alltid diskussion eftersom det är en myndighet som kommer. Man berättar aldrig vad som är bra. Det är svårt att ha en dialog med Skolinspektionen.Samma sak gäller de fristående förskolorna, som kommunen har tillsyn över. När jag träffar de fristående huvudmännen efterlyser de just dialog, men som kommunal huvudman med tillsynsansvar är det svårt att ta dialoger. Man kan bara ge allmänna råd och tips eftersom det sedan är man själv som ska göra tillsynen och se hur de sköter sitt kvalitetsarbete. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga är hur ministern kommer att säkerställa och redovisa att dialogen med Skolverket sker enligt intentionen med kvalitetsdialogerna. Det ska ju fortsätta vara dialoger, och de ska föras på fler orter så att så många som möjligt får ta del av dem.

Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka statsrådet för tillfället att debattera statens roll i skolsystemet. Om man aggregerar den här debatten tänker jag att det är vad det handlar om. Det handlar om att komplettera den vurm för yttre kontroll och inspektion som ministerns parti ofta vänder sig till som lösning i varje läge med ett system som kan bygga tillit och vara ett stöd till de huvudmän som utför arbetet med att undervisa landets alla barn.Av den anledningen genomförde den socialdemokratiska regeringen reformen som Skolverket den 24 februari 2022 aviserade skulle få effekten att man skulle ha kontor på tio orter i Sverige. Peter Fredriksson, som är generaldirektör, sa då att man skulle komma närmare huvudmännen och tillsammans med dem kunna skapa forum och samarbeten kring de frågor som har störst betydelse för att barn och elever når målen.Beskedet om tio orter kompletterades med vilka det skulle gälla. Det var Härnösand, Malmö och Luleå under 2022, Umeå, Gävle, Växjö och Örebro under 2023 och Göteborg och Linköping under 2024. Och ett regionalt kontor i Solna, i befintliga lokaler. Det borde bli tio, totalt.Så gick det en liten tid. Ministern tillträdde sitt ämbete och strök ett streck över de 61 miljoner kronor som finansierade den här utbyggnaden. Den 20 december, det vill säga dagen innan jag var på invigningen av det regionala kontoret i Luleå, skickade Skolverket ett nytt pressmeddelande. I det stod det att Skolverket inte kommer att öppna fler kontor under 2023.Det senaste kontoret som öppnades, den 21 december och där jag närvarade vid invigningen, var alltså det sista i Skolverkets regionalisering, såvida den lagda budgeten - styrsignalen från regeringen - fortsätter att gälla. Nu ska det göras en översyn av uppdraget, meddelar Skolverket i sitt pressmeddelande. Översynen ska göras med utgångspunkt i bland annat dialogen som myndigheten har med regeringen om de ändringar som har gjorts av de finansiella förutsättningarna för utformningen av uppdraget.Norrbotten är mitt hemlän - trots att jag pratar skånska -, och att min grannkommun Luleå har fått ett Skolverkskontor är en stor sak i ett län som behöver statlig närvaro på alla sätt man kan tänka sig. Det är långt från Norrbotten till huvudstaden. Vi behöver den regionala närvaron.När ministern nu strukit det där strecket över de 61 miljoner kronor som finansierade den regionala utbyggnaden är min fråga om det är ministerns mening att kontoret i Luleå ska stänga. Det kontoret invigdes den 21 december, samma dag som budgetbeslutet fattades i kammaren. Är det ministerns mening att det ska stänga nu?

Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka statsrådet för tillfället att debattera statens roll i skolsystemet. Om man aggregerar den här debatten tänker jag att det är vad det handlar om. Det handlar om att komplettera den vurm för yttre kontroll och inspektion som ministerns parti ofta vänder sig till som lösning i varje läge med ett system som kan bygga tillit och vara ett stöd till de huvudmän som utför arbetet med att undervisa landets alla barn.Av den anledningen genomförde den socialdemokratiska regeringen reformen som Skolverket den 24 februari 2022 aviserade skulle få effekten att man skulle ha kontor på tio orter i Sverige. Peter Fredriksson, som är generaldirektör, sa då att man skulle komma närmare huvudmännen och tillsammans med dem kunna skapa forum och samarbeten kring de frågor som har störst betydelse för att barn och elever når målen.Beskedet om tio orter kompletterades med vilka det skulle gälla. Det var Härnösand, Malmö och Luleå under 2022, Umeå, Gävle, Växjö och Örebro under 2023 och Göteborg och Linköping under 2024. Och ett regionalt kontor i Solna, i befintliga lokaler. Det borde bli tio, totalt.Så gick det en liten tid. Ministern tillträdde sitt ämbete och strök ett streck över de 61 miljoner kronor som finansierade den här utbyggnaden. Den 20 december, det vill säga dagen innan jag var på invigningen av det regionala kontoret i Luleå, skickade Skolverket ett nytt pressmeddelande. I det stod det att Skolverket inte kommer att öppna fler kontor under 2023.Det senaste kontoret som öppnades, den 21 december och där jag närvarade vid invigningen, var alltså det sista i Skolverkets regionalisering, såvida den lagda budgeten - styrsignalen från regeringen - fortsätter att gälla. Nu ska det göras en översyn av uppdraget, meddelar Skolverket i sitt pressmeddelande. Översynen ska göras med utgångspunkt i bland annat dialogen som myndigheten har med regeringen om de ändringar som har gjorts av de finansiella förutsättningarna för utformningen av uppdraget.Norrbotten är mitt hemlän - trots att jag pratar skånska -, och att min grannkommun Luleå har fått ett Skolverkskontor är en stor sak i ett län som behöver statlig närvaro på alla sätt man kan tänka sig. Det är långt från Norrbotten till huvudstaden. Vi behöver den regionala närvaron.När ministern nu strukit det där strecket över de 61 miljoner kronor som finansierade den regionala utbyggnaden är min fråga om det är ministerns mening att kontoret i Luleå ska stänga. Det kontoret invigdes den 21 december, samma dag som budgetbeslutet fattades i kammaren. Är det ministerns mening att det ska stänga nu?

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka statsrådet för tillfället att debattera statens roll i skolsystemet. Om man aggregerar den här debatten tänker jag att det är vad det handlar om. Det handlar om att komplettera den vurm för yttre kontroll och inspektion som ministerns parti ofta vänder sig till som lösning i varje läge med ett system som kan bygga tillit och vara ett stöd till de huvudmän som utför arbetet med att undervisa landets alla barn.Av den anledningen genomförde den socialdemokratiska regeringen reformen som Skolverket den 24 februari 2022 aviserade skulle få effekten att man skulle ha kontor på tio orter i Sverige. Peter Fredriksson, som är generaldirektör, sa då att man skulle komma närmare huvudmännen och tillsammans med dem kunna skapa forum och samarbeten kring de frågor som har störst betydelse för att barn och elever når målen.Beskedet om tio orter kompletterades med vilka det skulle gälla. Det var Härnösand, Malmö och Luleå under 2022, Umeå, Gävle, Växjö och Örebro under 2023 och Göteborg och Linköping under 2024. Och ett regionalt kontor i Solna, i befintliga lokaler. Det borde bli tio, totalt.Så gick det en liten tid. Ministern tillträdde sitt ämbete och strök ett streck över de 61 miljoner kronor som finansierade den här utbyggnaden. Den 20 december, det vill säga dagen innan jag var på invigningen av det regionala kontoret i Luleå, skickade Skolverket ett nytt pressmeddelande. I det stod det att Skolverket inte kommer att öppna fler kontor under 2023.Det senaste kontoret som öppnades, den 21 december och där jag närvarade vid invigningen, var alltså det sista i Skolverkets regionalisering, såvida den lagda budgeten - styrsignalen från regeringen - fortsätter att gälla. Nu ska det göras en översyn av uppdraget, meddelar Skolverket i sitt pressmeddelande. Översynen ska göras med utgångspunkt i bland annat dialogen som myndigheten har med regeringen om de ändringar som har gjorts av de finansiella förutsättningarna för utformningen av uppdraget.Norrbotten är mitt hemlän - trots att jag pratar skånska -, och att min grannkommun Luleå har fått ett Skolverkskontor är en stor sak i ett län som behöver statlig närvaro på alla sätt man kan tänka sig. Det är långt från Norrbotten till huvudstaden. Vi behöver den regionala närvaron.När ministern nu strukit det där strecket över de 61 miljoner kronor som finansierade den regionala utbyggnaden är min fråga om det är ministerns mening att kontoret i Luleå ska stänga. Det kontoret invigdes den 21 december, samma dag som budgetbeslutet fattades i kammaren. Är det ministerns mening att det ska stänga nu?

Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?

Tack för svaret, statsrådet!Jag var på en skola i Tyresö i går och talade med svensklärare som berättade om deras arbete med flera lärare i samma klassrum. Jag frågade vad hon tyckte om att just vara flera lärare i samma klassrum. Det finns lärare som tycker att det är ganska jobbigt, men det finns också lärare som tycker att det är väldigt givande. Hon brast verkligen ut i ett leende och sa: Det är det bästa som finns när jag hamnar med någon som har erfarenhet och jag får lära mig bra saker.Det är det som den här debatten handlar om. Lärare ska kunna lära sig av andra lärare för att sprida hur man bäst undervisar i ett klassrum. Det är egentligen kärnan i skolans och alla skolformers verksamhet; dynamiken mellan lärare och elever eller barn ska fungera. Ibland hör jag att vi skulle prata alldeles för lite om det. Därför ställde jag den här frågan. Det är som sagt själva kärnan i Utbildningssverige - undervisningen ska fungera.Flera utredningar har pekat på ett behov av att staten tar ett större ansvar för fortbildningen för lärare över hela landet, eftersom undervisningskvaliteten behöver bli mer likvärdig och helt enkelt bättre. Det handlar alltså inte om att någon myndighet ska säga hur det ska vara. Det handlar om att främja kollegialt lärande.I budgeten skriver regeringen att man tar bort de pengar som är avsatta för de så kallade kvalitetsdialogerna. Jag har frågat varför. Jag tolkar statsrådets svar som att man fick prioritera bort det, eftersom man valde att lägga pengar på annat. Jag tycker att det är en ganska ihålig argumentation.Vi socialdemokrater har råd med både detta och att ge mer pengar än regeringen till skolan och framför allt till kommunerna, som då kan tillföra skolan mer resurser. Den här regeringen lägger 13 miljarder på att sänka skatten för dem som tjänar mest. Men just satsningen på ökad kvalitet i undervisningen på 61 miljoner kronor fick stryka på foten.Jag skulle ändå vilja veta varför regeringen valde den prioriteringen. Jag vet att Moderaterna tidigare har tyckt illa om detta och att de i sina motioner har sagt att de har velat ta bort det. Men Liberalerna har, vad jag vet, inte gett uttryck för den skepsisen utan har ofta talat om att staten behöver ta ett ökat ansvar för likvärdigheten i hela landet.Mina andra frågor i interpellationen gäller om statsrådet har tagit några initiativ för att förhindra nedskärningar på området och att den regionala närvaron försvinner. Jag tolkar svaret som att statsrådet inte har gjort någonting för att bevara arbetet eller för att se till att det kan utvecklas.Min fråga är väl egentligen: Avser statsrådet att se satsningen gå i graven, eller vill statsrådet att satsningen faktiskt ska utvecklas, så att alla elever i Sverige kan möta bättre och mer stimulerade lärare?

Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?

Tack för svaret, statsrådet!Jag var på en skola i Tyresö i går och talade med svensklärare som berättade om deras arbete med flera lärare i samma klassrum. Jag frågade vad hon tyckte om att just vara flera lärare i samma klassrum. Det finns lärare som tycker att det är ganska jobbigt, men det finns också lärare som tycker att det är väldigt givande. Hon brast verkligen ut i ett leende och sa: Det är det bästa som finns när jag hamnar med någon som har erfarenhet och jag får lära mig bra saker.Det är det som den här debatten handlar om. Lärare ska kunna lära sig av andra lärare för att sprida hur man bäst undervisar i ett klassrum. Det är egentligen kärnan i skolans och alla skolformers verksamhet; dynamiken mellan lärare och elever eller barn ska fungera. Ibland hör jag att vi skulle prata alldeles för lite om det. Därför ställde jag den här frågan. Det är som sagt själva kärnan i Utbildningssverige - undervisningen ska fungera.Flera utredningar har pekat på ett behov av att staten tar ett större ansvar för fortbildningen för lärare över hela landet, eftersom undervisningskvaliteten behöver bli mer likvärdig och helt enkelt bättre. Det handlar alltså inte om att någon myndighet ska säga hur det ska vara. Det handlar om att främja kollegialt lärande.I budgeten skriver regeringen att man tar bort de pengar som är avsatta för de så kallade kvalitetsdialogerna. Jag har frågat varför. Jag tolkar statsrådets svar som att man fick prioritera bort det, eftersom man valde att lägga pengar på annat. Jag tycker att det är en ganska ihålig argumentation.Vi socialdemokrater har råd med både detta och att ge mer pengar än regeringen till skolan och framför allt till kommunerna, som då kan tillföra skolan mer resurser. Den här regeringen lägger 13 miljarder på att sänka skatten för dem som tjänar mest. Men just satsningen på ökad kvalitet i undervisningen på 61 miljoner kronor fick stryka på foten.Jag skulle ändå vilja veta varför regeringen valde den prioriteringen. Jag vet att Moderaterna tidigare har tyckt illa om detta och att de i sina motioner har sagt att de har velat ta bort det. Men Liberalerna har, vad jag vet, inte gett uttryck för den skepsisen utan har ofta talat om att staten behöver ta ett ökat ansvar för likvärdigheten i hela landet.Mina andra frågor i interpellationen gäller om statsrådet har tagit några initiativ för att förhindra nedskärningar på området och att den regionala närvaron försvinner. Jag tolkar svaret som att statsrådet inte har gjort någonting för att bevara arbetet eller för att se till att det kan utvecklas.Min fråga är väl egentligen: Avser statsrådet att se satsningen gå i graven, eller vill statsrådet att satsningen faktiskt ska utvecklas, så att alla elever i Sverige kan möta bättre och mer stimulerade lärare?

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?

Tack för svaret, statsrådet!Jag var på en skola i Tyresö i går och talade med svensklärare som berättade om deras arbete med flera lärare i samma klassrum. Jag frågade vad hon tyckte om att just vara flera lärare i samma klassrum. Det finns lärare som tycker att det är ganska jobbigt, men det finns också lärare som tycker att det är väldigt givande. Hon brast verkligen ut i ett leende och sa: Det är det bästa som finns när jag hamnar med någon som har erfarenhet och jag får lära mig bra saker.Det är det som den här debatten handlar om. Lärare ska kunna lära sig av andra lärare för att sprida hur man bäst undervisar i ett klassrum. Det är egentligen kärnan i skolans och alla skolformers verksamhet; dynamiken mellan lärare och elever eller barn ska fungera. Ibland hör jag att vi skulle prata alldeles för lite om det. Därför ställde jag den här frågan. Det är som sagt själva kärnan i Utbildningssverige - undervisningen ska fungera.Flera utredningar har pekat på ett behov av att staten tar ett större ansvar för fortbildningen för lärare över hela landet, eftersom undervisningskvaliteten behöver bli mer likvärdig och helt enkelt bättre. Det handlar alltså inte om att någon myndighet ska säga hur det ska vara. Det handlar om att främja kollegialt lärande.I budgeten skriver regeringen att man tar bort de pengar som är avsatta för de så kallade kvalitetsdialogerna. Jag har frågat varför. Jag tolkar statsrådets svar som att man fick prioritera bort det, eftersom man valde att lägga pengar på annat. Jag tycker att det är en ganska ihålig argumentation.Vi socialdemokrater har råd med både detta och att ge mer pengar än regeringen till skolan och framför allt till kommunerna, som då kan tillföra skolan mer resurser. Den här regeringen lägger 13 miljarder på att sänka skatten för dem som tjänar mest. Men just satsningen på ökad kvalitet i undervisningen på 61 miljoner kronor fick stryka på foten.Jag skulle ändå vilja veta varför regeringen valde den prioriteringen. Jag vet att Moderaterna tidigare har tyckt illa om detta och att de i sina motioner har sagt att de har velat ta bort det. Men Liberalerna har, vad jag vet, inte gett uttryck för den skepsisen utan har ofta talat om att staten behöver ta ett ökat ansvar för likvärdigheten i hela landet.Mina andra frågor i interpellationen gäller om statsrådet har tagit några initiativ för att förhindra nedskärningar på området och att den regionala närvaron försvinner. Jag tolkar svaret som att statsrådet inte har gjort någonting för att bevara arbetet eller för att se till att det kan utvecklas.Min fråga är väl egentligen: Avser statsrådet att se satsningen gå i graven, eller vill statsrådet att satsningen faktiskt ska utvecklas, så att alla elever i Sverige kan möta bättre och mer stimulerade lärare?

Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?

Åsa Westlund har frågat mig varför regeringen har skurit ned på kvalitetsdialogerna med 61 miljoner kronor år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024. Åsa Westlund har även frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna av det pågående arbetet med kvalitetsdialoger. Vidare har Åsa Westlund frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro.Målet för regeringen är att lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmen, oavsett var i landet den anordnas. Regeringen presenterade därför flera omfattande insatser i 2023 års budgetproposition, bland annat för att öka antalet speciallärare, stärka tillgången till läromedel och införa sociala team. Det är satsningar som kostar mycket, men regeringen bedömer att de kan få avgörande effekt för att återupprätta den svenska kunskapsskolan och för tryggheten och studieron. För att kunna finansiera de satsningarna behöver regeringen göra prioriteringar.Statens skolverk har i uppdrag att inrätta flera nya kontor för en större spridning och närvaro i landet och för att underlätta Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens kvalitetsdialoger med huvudmännen. I dag har Skolverket kontor inte bara i Solna utanför Stockholm utan även i Malmö, Härnösand och Luleå.Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, som gemensamt ansvarar för genomförandet av kvalitetsdialogerna med huvudmännen, för en löpande dialog med Utbildningsdepartementet om hur arbetet med dialogerna fortskrider. De första kvalitetsdialogerna har genomförts under hösten 2022. Jag följer arbetet med stort intresse. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar vidare med uppdraget.Skolverket bedriver ett omfattande arbete med riktade insatser för huvudmän. Detta arbete är värdefullt och i stor utsträckning uppskattat av huvudmännen. Regeringen gör samtidigt bedömningen att Skolverkets arbete med riktade insatser mot huvudmän kan samordnas och effektiviseras. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill poängtera att uppdraget att genomföra kvalitetsdialoger och inrätta nya regionala kontor inte har förändrats i nuläget.

Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?

Åsa Westlund har frågat mig varför regeringen har skurit ned på kvalitetsdialogerna med 61 miljoner kronor år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024. Åsa Westlund har även frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna av det pågående arbetet med kvalitetsdialoger. Vidare har Åsa Westlund frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro.Målet för regeringen är att lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmen, oavsett var i landet den anordnas. Regeringen presenterade därför flera omfattande insatser i 2023 års budgetproposition, bland annat för att öka antalet speciallärare, stärka tillgången till läromedel och införa sociala team. Det är satsningar som kostar mycket, men regeringen bedömer att de kan få avgörande effekt för att återupprätta den svenska kunskapsskolan och för tryggheten och studieron. För att kunna finansiera de satsningarna behöver regeringen göra prioriteringar.Statens skolverk har i uppdrag att inrätta flera nya kontor för en större spridning och närvaro i landet och för att underlätta Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens kvalitetsdialoger med huvudmännen. I dag har Skolverket kontor inte bara i Solna utanför Stockholm utan även i Malmö, Härnösand och Luleå.Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, som gemensamt ansvarar för genomförandet av kvalitetsdialogerna med huvudmännen, för en löpande dialog med Utbildningsdepartementet om hur arbetet med dialogerna fortskrider. De första kvalitetsdialogerna har genomförts under hösten 2022. Jag följer arbetet med stort intresse. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar vidare med uppdraget.Skolverket bedriver ett omfattande arbete med riktade insatser för huvudmän. Detta arbete är värdefullt och i stor utsträckning uppskattat av huvudmännen. Regeringen gör samtidigt bedömningen att Skolverkets arbete med riktade insatser mot huvudmän kan samordnas och effektiviseras. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill poängtera att uppdraget att genomföra kvalitetsdialoger och inrätta nya regionala kontor inte har förändrats i nuläget.

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?

Åsa Westlund har frågat mig varför regeringen har skurit ned på kvalitetsdialogerna med 61 miljoner kronor år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024. Åsa Westlund har även frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna av det pågående arbetet med kvalitetsdialoger. Vidare har Åsa Westlund frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro.Målet för regeringen är att lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmen, oavsett var i landet den anordnas. Regeringen presenterade därför flera omfattande insatser i 2023 års budgetproposition, bland annat för att öka antalet speciallärare, stärka tillgången till läromedel och införa sociala team. Det är satsningar som kostar mycket, men regeringen bedömer att de kan få avgörande effekt för att återupprätta den svenska kunskapsskolan och för tryggheten och studieron. För att kunna finansiera de satsningarna behöver regeringen göra prioriteringar.Statens skolverk har i uppdrag att inrätta flera nya kontor för en större spridning och närvaro i landet och för att underlätta Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens kvalitetsdialoger med huvudmännen. I dag har Skolverket kontor inte bara i Solna utanför Stockholm utan även i Malmö, Härnösand och Luleå.Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, som gemensamt ansvarar för genomförandet av kvalitetsdialogerna med huvudmännen, för en löpande dialog med Utbildningsdepartementet om hur arbetet med dialogerna fortskrider. De första kvalitetsdialogerna har genomförts under hösten 2022. Jag följer arbetet med stort intresse. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar vidare med uppdraget.Skolverket bedriver ett omfattande arbete med riktade insatser för huvudmän. Detta arbete är värdefullt och i stor utsträckning uppskattat av huvudmännen. Regeringen gör samtidigt bedömningen att Skolverkets arbete med riktade insatser mot huvudmän kan samordnas och effektiviseras. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill poängtera att uppdraget att genomföra kvalitetsdialoger och inrätta nya regionala kontor inte har förändrats i nuläget.

Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Jag tackar ledamoten igen för interpellationen och möjligheten att vara tydlig med att svenska statliga skattemedel inte ska gå till trossamfund eller organisationer som främjar extremism eller terrorism och att rättsvårdande myndigheter ska ha goda möjligheter att agera mot olika organisationer som agerar för en regim, till exempel, på ett olagligt eller otillbörligt sätt. Detta är viktigt även för att upprätthålla stödet för statligt stöd till trossamfund, som i sig är väldigt viktigt för att människor ska kunna utöva sin religionsfrihet. Det är också viktigt för att alla religiösa samfund som inte ägnar sig åt extremism eller terrorism - vilket är de allra flesta - ska ha goda möjligheter att ägna sig åt diakoni, själavård, gudstjänst och föreningsliv på olika sätt.Jag har redogjort för de åtgärder och det beredningsarbete som pågår i Regeringskansliet för att vi ska kunna få ett mer modernt regelverk. Vi ska också tillsätta en utredning om utländsk finansiering av svenska trossamfund för att skapa bättre möjligheter att stoppa ett inflöde av pengar som skulle kunna gå till olika typer av extremistisk verksamhet. Det är ingenting vi vill se, och därför planerar vi att tillsätta den här utredningen.Slutligen: Regimen i Iran är en förfärlig regim som just nu förtrycker ett folk på ett brutalt och hänsynslöst sätt. Vi har inget till övers för dem, utan vi vill naturligtvis - precis som jag vet att interpellanten vill - se ett fritt och demokratiskt Iran där människor, kvinnor och män, får leva sina liv i frihet, vilket de precis som vi har all rätt att göra.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Jag tackar ledamoten igen för interpellationen och möjligheten att vara tydlig med att svenska statliga skattemedel inte ska gå till trossamfund eller organisationer som främjar extremism eller terrorism och att rättsvårdande myndigheter ska ha goda möjligheter att agera mot olika organisationer som agerar för en regim, till exempel, på ett olagligt eller otillbörligt sätt. Detta är viktigt även för att upprätthålla stödet för statligt stöd till trossamfund, som i sig är väldigt viktigt för att människor ska kunna utöva sin religionsfrihet. Det är också viktigt för att alla religiösa samfund som inte ägnar sig åt extremism eller terrorism - vilket är de allra flesta - ska ha goda möjligheter att ägna sig åt diakoni, själavård, gudstjänst och föreningsliv på olika sätt.Jag har redogjort för de åtgärder och det beredningsarbete som pågår i Regeringskansliet för att vi ska kunna få ett mer modernt regelverk. Vi ska också tillsätta en utredning om utländsk finansiering av svenska trossamfund för att skapa bättre möjligheter att stoppa ett inflöde av pengar som skulle kunna gå till olika typer av extremistisk verksamhet. Det är ingenting vi vill se, och därför planerar vi att tillsätta den här utredningen.Slutligen: Regimen i Iran är en förfärlig regim som just nu förtrycker ett folk på ett brutalt och hänsynslöst sätt. Vi har inget till övers för dem, utan vi vill naturligtvis - precis som jag vet att interpellanten vill - se ett fritt och demokratiskt Iran där människor, kvinnor och män, får leva sina liv i frihet, vilket de precis som vi har all rätt att göra.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Jag tackar ledamoten igen för interpellationen och möjligheten att vara tydlig med att svenska statliga skattemedel inte ska gå till trossamfund eller organisationer som främjar extremism eller terrorism och att rättsvårdande myndigheter ska ha goda möjligheter att agera mot olika organisationer som agerar för en regim, till exempel, på ett olagligt eller otillbörligt sätt. Detta är viktigt även för att upprätthålla stödet för statligt stöd till trossamfund, som i sig är väldigt viktigt för att människor ska kunna utöva sin religionsfrihet. Det är också viktigt för att alla religiösa samfund som inte ägnar sig åt extremism eller terrorism - vilket är de allra flesta - ska ha goda möjligheter att ägna sig åt diakoni, själavård, gudstjänst och föreningsliv på olika sätt.Jag har redogjort för de åtgärder och det beredningsarbete som pågår i Regeringskansliet för att vi ska kunna få ett mer modernt regelverk. Vi ska också tillsätta en utredning om utländsk finansiering av svenska trossamfund för att skapa bättre möjligheter att stoppa ett inflöde av pengar som skulle kunna gå till olika typer av extremistisk verksamhet. Det är ingenting vi vill se, och därför planerar vi att tillsätta den här utredningen.Slutligen: Regimen i Iran är en förfärlig regim som just nu förtrycker ett folk på ett brutalt och hänsynslöst sätt. Vi har inget till övers för dem, utan vi vill naturligtvis - precis som jag vet att interpellanten vill - se ett fritt och demokratiskt Iran där människor, kvinnor och män, får leva sina liv i frihet, vilket de precis som vi har all rätt att göra.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Jag tackar ledamoten igen för interpellationen och möjligheten att vara tydlig med att svenska statliga skattemedel inte ska gå till trossamfund eller organisationer som främjar extremism eller terrorism och att rättsvårdande myndigheter ska ha goda möjligheter att agera mot olika organisationer som agerar för en regim, till exempel, på ett olagligt eller otillbörligt sätt. Detta är viktigt även för att upprätthålla stödet för statligt stöd till trossamfund, som i sig är väldigt viktigt för att människor ska kunna utöva sin religionsfrihet. Det är också viktigt för att alla religiösa samfund som inte ägnar sig åt extremism eller terrorism - vilket är de allra flesta - ska ha goda möjligheter att ägna sig åt diakoni, själavård, gudstjänst och föreningsliv på olika sätt.Jag har redogjort för de åtgärder och det beredningsarbete som pågår i Regeringskansliet för att vi ska kunna få ett mer modernt regelverk. Vi ska också tillsätta en utredning om utländsk finansiering av svenska trossamfund för att skapa bättre möjligheter att stoppa ett inflöde av pengar som skulle kunna gå till olika typer av extremistisk verksamhet. Det är ingenting vi vill se, och därför planerar vi att tillsätta den här utredningen.Slutligen: Regimen i Iran är en förfärlig regim som just nu förtrycker ett folk på ett brutalt och hänsynslöst sätt. Vi har inget till övers för dem, utan vi vill naturligtvis - precis som jag vet att interpellanten vill - se ett fritt och demokratiskt Iran där människor, kvinnor och män, får leva sina liv i frihet, vilket de precis som vi har all rätt att göra.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?

Statsrådet ska veta att hans arbete för att städa upp efter Socialdemokraterna och deras jamsande med islamister är mycket uppskattat.Problemet är dock att det kommer att ta tid innan alla dessa utredningar är klara, och under den tiden kommer Järfällabor oavsett bakgrund att se skattemedel tilldelas en moské som hyllar regimen i Iran. Denna orättvisa kommer att vara en verklighet för dem som ser den även om statsrådet har en gedigen planering för att bemöta det här problemet.Denna orättvisa kommer att stärkas varje gång det sker en avrättning i Iran eller när en ung man eller kvinna skjuts till döds av Islamiska revolutionsgardet. Därför är det viktigt att statsrådet framöver är mycket tydlig mot de institutioner som stöder diktaturer och som har mottagit statligt stöd med att deras tid Sverige är slut. Statsrådet måste vara tydlig med att myndigheter från och med nu aktivt kommer att motverka diktaturkramare som Imam Ali Islamic Center.Det som också måste beaktas i ny lagstiftning är att olika trossamfund eller organisationer kan, som Imam Ali Islamic Center, använda sig av andra föreningar som bulvaner. Vissa aktörer och skurkstater ser det svenska regelverkets möjligheter, och i sin lömskhet uppfattar de oss som naiva. Detta förhållningssätt hos vissa skurkstater måste erkännas och bemötas. Jag hoppas att statsrådet kommer att göra det i sitt arbete framöver.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?

Statsrådet ska veta att hans arbete för att städa upp efter Socialdemokraterna och deras jamsande med islamister är mycket uppskattat.Problemet är dock att det kommer att ta tid innan alla dessa utredningar är klara, och under den tiden kommer Järfällabor oavsett bakgrund att se skattemedel tilldelas en moské som hyllar regimen i Iran. Denna orättvisa kommer att vara en verklighet för dem som ser den även om statsrådet har en gedigen planering för att bemöta det här problemet.Denna orättvisa kommer att stärkas varje gång det sker en avrättning i Iran eller när en ung man eller kvinna skjuts till döds av Islamiska revolutionsgardet. Därför är det viktigt att statsrådet framöver är mycket tydlig mot de institutioner som stöder diktaturer och som har mottagit statligt stöd med att deras tid Sverige är slut. Statsrådet måste vara tydlig med att myndigheter från och med nu aktivt kommer att motverka diktaturkramare som Imam Ali Islamic Center.Det som också måste beaktas i ny lagstiftning är att olika trossamfund eller organisationer kan, som Imam Ali Islamic Center, använda sig av andra föreningar som bulvaner. Vissa aktörer och skurkstater ser det svenska regelverkets möjligheter, och i sin lömskhet uppfattar de oss som naiva. Detta förhållningssätt hos vissa skurkstater måste erkännas och bemötas. Jag hoppas att statsrådet kommer att göra det i sitt arbete framöver.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?

Statsrådet ska veta att hans arbete för att städa upp efter Socialdemokraterna och deras jamsande med islamister är mycket uppskattat.Problemet är dock att det kommer att ta tid innan alla dessa utredningar är klara, och under den tiden kommer Järfällabor oavsett bakgrund att se skattemedel tilldelas en moské som hyllar regimen i Iran. Denna orättvisa kommer att vara en verklighet för dem som ser den även om statsrådet har en gedigen planering för att bemöta det här problemet.Denna orättvisa kommer att stärkas varje gång det sker en avrättning i Iran eller när en ung man eller kvinna skjuts till döds av Islamiska revolutionsgardet. Därför är det viktigt att statsrådet framöver är mycket tydlig mot de institutioner som stöder diktaturer och som har mottagit statligt stöd med att deras tid Sverige är slut. Statsrådet måste vara tydlig med att myndigheter från och med nu aktivt kommer att motverka diktaturkramare som Imam Ali Islamic Center.Det som också måste beaktas i ny lagstiftning är att olika trossamfund eller organisationer kan, som Imam Ali Islamic Center, använda sig av andra föreningar som bulvaner. Vissa aktörer och skurkstater ser det svenska regelverkets möjligheter, och i sin lömskhet uppfattar de oss som naiva. Detta förhållningssätt hos vissa skurkstater måste erkännas och bemötas. Jag hoppas att statsrådet kommer att göra det i sitt arbete framöver.

Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?

Statsrådet ska veta att hans arbete för att städa upp efter Socialdemokraterna och deras jamsande med islamister är mycket uppskattat.Problemet är dock att det kommer att ta tid innan alla dessa utredningar är klara, och under den tiden kommer Järfällabor oavsett bakgrund att se skattemedel tilldelas en moské som hyllar regimen i Iran. Denna orättvisa kommer att vara en verklighet för dem som ser den även om statsrådet har en gedigen planering för att bemöta det här problemet.Denna orättvisa kommer att stärkas varje gång det sker en avrättning i Iran eller när en ung man eller kvinna skjuts till döds av Islamiska revolutionsgardet. Därför är det viktigt att statsrådet framöver är mycket tydlig mot de institutioner som stöder diktaturer och som har mottagit statligt stöd med att deras tid Sverige är slut. Statsrådet måste vara tydlig med att myndigheter från och med nu aktivt kommer att motverka diktaturkramare som Imam Ali Islamic Center.Det som också måste beaktas i ny lagstiftning är att olika trossamfund eller organisationer kan, som Imam Ali Islamic Center, använda sig av andra föreningar som bulvaner. Vissa aktörer och skurkstater ser det svenska regelverkets möjligheter, och i sin lömskhet uppfattar de oss som naiva. Detta förhållningssätt hos vissa skurkstater måste erkännas och bemötas. Jag hoppas att statsrådet kommer att göra det i sitt arbete framöver.

Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Det är riktigt som ledamoten säger att det finns regimer runt om i världen som vill utöka sin makt och som inte har mänskliga rättigheter, demokrati, föreningsfrihet och religionsfrihet för ögonen utan vill andra saker. Detta ska vi förstås motverka oavsett i vilka former det tar sig uttryck i vårt land. Till skillnad från dessa regimer har vi föreningsfrihet och religionsfrihet i Sverige, och det är otroligt viktigt och väl värt att värna. Alla religioner ska kunna utövas på ett bra sätt, och exempelvis muslimer ska inte bli trängda på olika sätt av utländska regimer, vilket kan förekomma.Detta är otroligt angeläget att arbeta med, och en hel del av det ledamoten tar upp bör vara föremål för rättsvårdande myndigheter, till exempel om man inte följer svensk äktenskapslagstiftning. Det är väldigt viktig att kvinnor och män i vårt land har samma rättigheter. Också om det bedrivs olika typer av flyktingspionage och annat är det otroligt viktigt att rättsvårdande myndigheter agerar mot detta. Det är min uppfattning att man gör det och att man tar det på stort allvar och bedriver ett mycket bra och seri-öst arbete avseende olika typer av regimer och intressen som verkar i Sverige på ett olagligt och otillbörligt sätt för att försvåra för vår demokrati.Vad gäller pengarna tas dessa beslut av Myndigheten för stöd till trossamfund, som också har möjlighet att följa upp i årsredovisningar och annat hur pengarna har använts. Men för att följa pengar mer i detalj, om ledamoten syftar på det, krävs andra insatser från bland andra rättsvårdande myndigheter.Som jag sa i början arbetar regeringen med att på ett generellt plan se över hur denna lagstiftning kan fungera bättre och tydligare och också ge större möjlighet att införa sanktioner. Men redan i dag förs också dialog med samfund för att säkerställa att de agerar inom dagens regelverk.Som statsråd kan jag inte gå in och kommentera ett enskilt ärende. Det är helt enkelt inte möjligt.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Det är riktigt som ledamoten säger att det finns regimer runt om i världen som vill utöka sin makt och som inte har mänskliga rättigheter, demokrati, föreningsfrihet och religionsfrihet för ögonen utan vill andra saker. Detta ska vi förstås motverka oavsett i vilka former det tar sig uttryck i vårt land. Till skillnad från dessa regimer har vi föreningsfrihet och religionsfrihet i Sverige, och det är otroligt viktigt och väl värt att värna. Alla religioner ska kunna utövas på ett bra sätt, och exempelvis muslimer ska inte bli trängda på olika sätt av utländska regimer, vilket kan förekomma.Detta är otroligt angeläget att arbeta med, och en hel del av det ledamoten tar upp bör vara föremål för rättsvårdande myndigheter, till exempel om man inte följer svensk äktenskapslagstiftning. Det är väldigt viktig att kvinnor och män i vårt land har samma rättigheter. Också om det bedrivs olika typer av flyktingspionage och annat är det otroligt viktigt att rättsvårdande myndigheter agerar mot detta. Det är min uppfattning att man gör det och att man tar det på stort allvar och bedriver ett mycket bra och seri-öst arbete avseende olika typer av regimer och intressen som verkar i Sverige på ett olagligt och otillbörligt sätt för att försvåra för vår demokrati.Vad gäller pengarna tas dessa beslut av Myndigheten för stöd till trossamfund, som också har möjlighet att följa upp i årsredovisningar och annat hur pengarna har använts. Men för att följa pengar mer i detalj, om ledamoten syftar på det, krävs andra insatser från bland andra rättsvårdande myndigheter.Som jag sa i början arbetar regeringen med att på ett generellt plan se över hur denna lagstiftning kan fungera bättre och tydligare och också ge större möjlighet att införa sanktioner. Men redan i dag förs också dialog med samfund för att säkerställa att de agerar inom dagens regelverk.Som statsråd kan jag inte gå in och kommentera ett enskilt ärende. Det är helt enkelt inte möjligt.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Det är riktigt som ledamoten säger att det finns regimer runt om i världen som vill utöka sin makt och som inte har mänskliga rättigheter, demokrati, föreningsfrihet och religionsfrihet för ögonen utan vill andra saker. Detta ska vi förstås motverka oavsett i vilka former det tar sig uttryck i vårt land. Till skillnad från dessa regimer har vi föreningsfrihet och religionsfrihet i Sverige, och det är otroligt viktigt och väl värt att värna. Alla religioner ska kunna utövas på ett bra sätt, och exempelvis muslimer ska inte bli trängda på olika sätt av utländska regimer, vilket kan förekomma.Detta är otroligt angeläget att arbeta med, och en hel del av det ledamoten tar upp bör vara föremål för rättsvårdande myndigheter, till exempel om man inte följer svensk äktenskapslagstiftning. Det är väldigt viktig att kvinnor och män i vårt land har samma rättigheter. Också om det bedrivs olika typer av flyktingspionage och annat är det otroligt viktigt att rättsvårdande myndigheter agerar mot detta. Det är min uppfattning att man gör det och att man tar det på stort allvar och bedriver ett mycket bra och seri-öst arbete avseende olika typer av regimer och intressen som verkar i Sverige på ett olagligt och otillbörligt sätt för att försvåra för vår demokrati.Vad gäller pengarna tas dessa beslut av Myndigheten för stöd till trossamfund, som också har möjlighet att följa upp i årsredovisningar och annat hur pengarna har använts. Men för att följa pengar mer i detalj, om ledamoten syftar på det, krävs andra insatser från bland andra rättsvårdande myndigheter.Som jag sa i början arbetar regeringen med att på ett generellt plan se över hur denna lagstiftning kan fungera bättre och tydligare och också ge större möjlighet att införa sanktioner. Men redan i dag förs också dialog med samfund för att säkerställa att de agerar inom dagens regelverk.Som statsråd kan jag inte gå in och kommentera ett enskilt ärende. Det är helt enkelt inte möjligt.

Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation Det är riktigt som ledamoten säger att det finns regimer runt om i världen som vill utöka sin makt och som inte har mänskliga rättigheter, demokrati, föreningsfrihet och religionsfrihet för ögonen utan vill andra saker. Detta ska vi förstås motverka oavsett i vilka former det tar sig uttryck i vårt land. Till skillnad från dessa regimer har vi föreningsfrihet och religionsfrihet i Sverige, och det är otroligt viktigt och väl värt att värna. Alla religioner ska kunna utövas på ett bra sätt, och exempelvis muslimer ska inte bli trängda på olika sätt av utländska regimer, vilket kan förekomma.Detta är otroligt angeläget att arbeta med, och en hel del av det ledamoten tar upp bör vara föremål för rättsvårdande myndigheter, till exempel om man inte följer svensk äktenskapslagstiftning. Det är väldigt viktig att kvinnor och män i vårt land har samma rättigheter. Också om det bedrivs olika typer av flyktingspionage och annat är det otroligt viktigt att rättsvårdande myndigheter agerar mot detta. Det är min uppfattning att man gör det och att man tar det på stort allvar och bedriver ett mycket bra och seri-öst arbete avseende olika typer av regimer och intressen som verkar i Sverige på ett olagligt och otillbörligt sätt för att försvåra för vår demokrati.Vad gäller pengarna tas dessa beslut av Myndigheten för stöd till trossamfund, som också har möjlighet att följa upp i årsredovisningar och annat hur pengarna har använts. Men för att följa pengar mer i detalj, om ledamoten syftar på det, krävs andra insatser från bland andra rättsvårdande myndigheter.Som jag sa i början arbetar regeringen med att på ett generellt plan se över hur denna lagstiftning kan fungera bättre och tydligare och också ge större möjlighet att införa sanktioner. Men redan i dag förs också dialog med samfund för att säkerställa att de agerar inom dagens regelverk.Som statsråd kan jag inte gå in och kommentera ett enskilt ärende. Det är helt enkelt inte möjligt.

Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?

Jag är väl medveten om att regeringen har fördömt regimen i Iran. Därför framstår det som märkligt att vi har myndigheter som tilldelar skattemedel till denna regims anhängare här i Sverige. Det är detta jag försöker påpeka i min interpellation.Trossamfund som stöder extremism ska inte ta del av skattemedel, men det gör de ändå i dag. Jag förstår att detta är ett arv från det socialdemokratiska regeringsinnehavet.Det råder ingen tvekan om att den islamiska revolutionen i Iran gjorde livet mycket sämre för kvinnorna samt Mellanöstern och världen mycket otryggare. På Imam Ali Islamic Centers hemsida kan man se att de firar den islamiska revolutionens seger. Detta är ett firande som endast genomförs av dem som stöder mullornas regim. Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center, som ingår i Islamiska Shiasamfunden i Sverige, stöder regimen i Iran och agerar för att utöka regimens inflytande.Jag har stor förståelse för att den svenska regeringen inte kan påverka händelseförloppet i Iran i större grad. Sveriges inflytande i världen är begränsat, desto mer så när vi nu har en multipolär världsordning.Det finns dock ingen anledning för svenska myndigheter att tilldela organisationer som uppenbarligen har nära band till regimen i Iran skattemedel. Det finns ingen anledning att ge bort skattemedel till en politisk kraft som har noll respekt för frihet, demokrati och människovärde.Något som vore intressant att veta är om Imam Ali Islamic Center har tagit del av de skattemedel som svenska staten tilldelat Islamiska Shiasamfunden i Sverige. Hur har en paraplyorganisation med så nära kopplingar till regimen använt dessa skattemedel? Vi vet ju mycket väl att regimen i Iran bedriver underrättelseverksamhet i Sverige och försöker påverka svensk politik. En sådan regim skulle inte tveka att använda sig av svenska skattemedel för att nå sina mål. Därmed blir det rätt problematiskt att tilldela skattemedel och därmed stärka organisationer som är vänligt inställda till och har kopplingar till den iranska regimen. Det statsrådet och de ansvariga myndigheterna måste få klart för sig är att regimer som den som i Iran inte tror på religionsfrihet. De ser det svenska stödet till trossamfunden som en möjlighet att utöka sitt inflytande. I länder som Iran använder man moskéer som platser för att tortera människor. Kopplingar mellan religiösa institutioner i Sverige och sådana regimer måste tas på allvar - vilket jag vet att denna regering gör.Det måste gå att se och förstå sådana hot från regimer som är beredda att utnyttja svenskt regelverk och svensk naivitet för att uppnå sina mål samtidigt som vi beaktar och respekterar religionsfriheten. Att slå vakt om religionsfriheten kan inte innebära att vi helt och hållet avväpnar oss gentemot främmande hot. Islamismen har varit ett aktuellt hot i mer än 40 år, och det är på tiden att svenska skattemedel slutar gå till islamister.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?

Jag är väl medveten om att regeringen har fördömt regimen i Iran. Därför framstår det som märkligt att vi har myndigheter som tilldelar skattemedel till denna regims anhängare här i Sverige. Det är detta jag försöker påpeka i min interpellation.Trossamfund som stöder extremism ska inte ta del av skattemedel, men det gör de ändå i dag. Jag förstår att detta är ett arv från det socialdemokratiska regeringsinnehavet.Det råder ingen tvekan om att den islamiska revolutionen i Iran gjorde livet mycket sämre för kvinnorna samt Mellanöstern och världen mycket otryggare. På Imam Ali Islamic Centers hemsida kan man se att de firar den islamiska revolutionens seger. Detta är ett firande som endast genomförs av dem som stöder mullornas regim. Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center, som ingår i Islamiska Shiasamfunden i Sverige, stöder regimen i Iran och agerar för att utöka regimens inflytande.Jag har stor förståelse för att den svenska regeringen inte kan påverka händelseförloppet i Iran i större grad. Sveriges inflytande i världen är begränsat, desto mer så när vi nu har en multipolär världsordning.Det finns dock ingen anledning för svenska myndigheter att tilldela organisationer som uppenbarligen har nära band till regimen i Iran skattemedel. Det finns ingen anledning att ge bort skattemedel till en politisk kraft som har noll respekt för frihet, demokrati och människovärde.Något som vore intressant att veta är om Imam Ali Islamic Center har tagit del av de skattemedel som svenska staten tilldelat Islamiska Shiasamfunden i Sverige. Hur har en paraplyorganisation med så nära kopplingar till regimen använt dessa skattemedel? Vi vet ju mycket väl att regimen i Iran bedriver underrättelseverksamhet i Sverige och försöker påverka svensk politik. En sådan regim skulle inte tveka att använda sig av svenska skattemedel för att nå sina mål. Därmed blir det rätt problematiskt att tilldela skattemedel och därmed stärka organisationer som är vänligt inställda till och har kopplingar till den iranska regimen. Det statsrådet och de ansvariga myndigheterna måste få klart för sig är att regimer som den som i Iran inte tror på religionsfrihet. De ser det svenska stödet till trossamfunden som en möjlighet att utöka sitt inflytande. I länder som Iran använder man moskéer som platser för att tortera människor. Kopplingar mellan religiösa institutioner i Sverige och sådana regimer måste tas på allvar - vilket jag vet att denna regering gör.Det måste gå att se och förstå sådana hot från regimer som är beredda att utnyttja svenskt regelverk och svensk naivitet för att uppnå sina mål samtidigt som vi beaktar och respekterar religionsfriheten. Att slå vakt om religionsfriheten kan inte innebära att vi helt och hållet avväpnar oss gentemot främmande hot. Islamismen har varit ett aktuellt hot i mer än 40 år, och det är på tiden att svenska skattemedel slutar gå till islamister.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?

Jag är väl medveten om att regeringen har fördömt regimen i Iran. Därför framstår det som märkligt att vi har myndigheter som tilldelar skattemedel till denna regims anhängare här i Sverige. Det är detta jag försöker påpeka i min interpellation.Trossamfund som stöder extremism ska inte ta del av skattemedel, men det gör de ändå i dag. Jag förstår att detta är ett arv från det socialdemokratiska regeringsinnehavet.Det råder ingen tvekan om att den islamiska revolutionen i Iran gjorde livet mycket sämre för kvinnorna samt Mellanöstern och världen mycket otryggare. På Imam Ali Islamic Centers hemsida kan man se att de firar den islamiska revolutionens seger. Detta är ett firande som endast genomförs av dem som stöder mullornas regim. Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center, som ingår i Islamiska Shiasamfunden i Sverige, stöder regimen i Iran och agerar för att utöka regimens inflytande.Jag har stor förståelse för att den svenska regeringen inte kan påverka händelseförloppet i Iran i större grad. Sveriges inflytande i världen är begränsat, desto mer så när vi nu har en multipolär världsordning.Det finns dock ingen anledning för svenska myndigheter att tilldela organisationer som uppenbarligen har nära band till regimen i Iran skattemedel. Det finns ingen anledning att ge bort skattemedel till en politisk kraft som har noll respekt för frihet, demokrati och människovärde.Något som vore intressant att veta är om Imam Ali Islamic Center har tagit del av de skattemedel som svenska staten tilldelat Islamiska Shiasamfunden i Sverige. Hur har en paraplyorganisation med så nära kopplingar till regimen använt dessa skattemedel? Vi vet ju mycket väl att regimen i Iran bedriver underrättelseverksamhet i Sverige och försöker påverka svensk politik. En sådan regim skulle inte tveka att använda sig av svenska skattemedel för att nå sina mål. Därmed blir det rätt problematiskt att tilldela skattemedel och därmed stärka organisationer som är vänligt inställda till och har kopplingar till den iranska regimen. Det statsrådet och de ansvariga myndigheterna måste få klart för sig är att regimer som den som i Iran inte tror på religionsfrihet. De ser det svenska stödet till trossamfunden som en möjlighet att utöka sitt inflytande. I länder som Iran använder man moskéer som platser för att tortera människor. Kopplingar mellan religiösa institutioner i Sverige och sådana regimer måste tas på allvar - vilket jag vet att denna regering gör.Det måste gå att se och förstå sådana hot från regimer som är beredda att utnyttja svenskt regelverk och svensk naivitet för att uppnå sina mål samtidigt som vi beaktar och respekterar religionsfriheten. Att slå vakt om religionsfriheten kan inte innebära att vi helt och hållet avväpnar oss gentemot främmande hot. Islamismen har varit ett aktuellt hot i mer än 40 år, och det är på tiden att svenska skattemedel slutar gå till islamister.

Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?

Jag är väl medveten om att regeringen har fördömt regimen i Iran. Därför framstår det som märkligt att vi har myndigheter som tilldelar skattemedel till denna regims anhängare här i Sverige. Det är detta jag försöker påpeka i min interpellation.Trossamfund som stöder extremism ska inte ta del av skattemedel, men det gör de ändå i dag. Jag förstår att detta är ett arv från det socialdemokratiska regeringsinnehavet.Det råder ingen tvekan om att den islamiska revolutionen i Iran gjorde livet mycket sämre för kvinnorna samt Mellanöstern och världen mycket otryggare. På Imam Ali Islamic Centers hemsida kan man se att de firar den islamiska revolutionens seger. Detta är ett firande som endast genomförs av dem som stöder mullornas regim. Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center, som ingår i Islamiska Shiasamfunden i Sverige, stöder regimen i Iran och agerar för att utöka regimens inflytande.Jag har stor förståelse för att den svenska regeringen inte kan påverka händelseförloppet i Iran i större grad. Sveriges inflytande i världen är begränsat, desto mer så när vi nu har en multipolär världsordning.Det finns dock ingen anledning för svenska myndigheter att tilldela organisationer som uppenbarligen har nära band till regimen i Iran skattemedel. Det finns ingen anledning att ge bort skattemedel till en politisk kraft som har noll respekt för frihet, demokrati och människovärde.Något som vore intressant att veta är om Imam Ali Islamic Center har tagit del av de skattemedel som svenska staten tilldelat Islamiska Shiasamfunden i Sverige. Hur har en paraplyorganisation med så nära kopplingar till regimen använt dessa skattemedel? Vi vet ju mycket väl att regimen i Iran bedriver underrättelseverksamhet i Sverige och försöker påverka svensk politik. En sådan regim skulle inte tveka att använda sig av svenska skattemedel för att nå sina mål. Därmed blir det rätt problematiskt att tilldela skattemedel och därmed stärka organisationer som är vänligt inställda till och har kopplingar till den iranska regimen. Det statsrådet och de ansvariga myndigheterna måste få klart för sig är att regimer som den som i Iran inte tror på religionsfrihet. De ser det svenska stödet till trossamfunden som en möjlighet att utöka sitt inflytande. I länder som Iran använder man moskéer som platser för att tortera människor. Kopplingar mellan religiösa institutioner i Sverige och sådana regimer måste tas på allvar - vilket jag vet att denna regering gör.Det måste gå att se och förstå sådana hot från regimer som är beredda att utnyttja svenskt regelverk och svensk naivitet för att uppnå sina mål samtidigt som vi beaktar och respekterar religionsfriheten. Att slå vakt om religionsfriheten kan inte innebära att vi helt och hållet avväpnar oss gentemot främmande hot. Islamismen har varit ett aktuellt hot i mer än 40 år, och det är på tiden att svenska skattemedel slutar gå till islamister.

Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?

Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för frågan.Låt mig först säga att den svenska regeringen inte har någonting till övers för regimen i Iran. Vi har fördömt de brott mot mänskliga rättigheter som sker där, dödandet av fredliga människor som protesterar mot regimen och förtrycket av kvinnor och av dem som tänker annorlunda. Vi har kallat upp ambassadören för att protestera mot detta. Vi har också på olika sätt agerat inom EU för att markera mot den iranska regimen. Vi har deltagit i beslut och, även som ordförandeland, drivit på för att fler människor ska sättas upp på sanktionslistan.Regeringens uppfattning är att statliga bidrag inte ska gå till organisationer eller trossamfund som på olika sätt främjar extremism eller terrorism. Det är dock så, vilket jag tror att ledamoten är väl medveten om, att jag som statsråd inte kan kommentera enskilda beslut som en myndighet har fattat om att tilldela bidrag till något specifikt trossamfund eller någon specifik församling. Det är myndighetsbeslut som jag inte ska recensera på det sättet.Dock vet jag att myndigheten följer frågan och att man har dialog med trossamfunden och agerar på olika sätt när det uppdagas olika typer av oegentligheter på ett generellt plan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationI mitt inledande svar till ledamoten har jag också visat på de generella åtgärder som regeringen arbetar med och som vi planerar att vidta på olika sätt för att få ett mer modernt och transparent regelverk som också är tydligare, lättare att tillämpa och får bättre effekt i relation till eventuella samfund som ägnar sig åt verksamhet som inte stärker utan undergräver demokratin.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?

Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för frågan.Låt mig först säga att den svenska regeringen inte har någonting till övers för regimen i Iran. Vi har fördömt de brott mot mänskliga rättigheter som sker där, dödandet av fredliga människor som protesterar mot regimen och förtrycket av kvinnor och av dem som tänker annorlunda. Vi har kallat upp ambassadören för att protestera mot detta. Vi har också på olika sätt agerat inom EU för att markera mot den iranska regimen. Vi har deltagit i beslut och, även som ordförandeland, drivit på för att fler människor ska sättas upp på sanktionslistan.Regeringens uppfattning är att statliga bidrag inte ska gå till organisationer eller trossamfund som på olika sätt främjar extremism eller terrorism. Det är dock så, vilket jag tror att ledamoten är väl medveten om, att jag som statsråd inte kan kommentera enskilda beslut som en myndighet har fattat om att tilldela bidrag till något specifikt trossamfund eller någon specifik församling. Det är myndighetsbeslut som jag inte ska recensera på det sättet.Dock vet jag att myndigheten följer frågan och att man har dialog med trossamfunden och agerar på olika sätt när det uppdagas olika typer av oegentligheter på ett generellt plan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationI mitt inledande svar till ledamoten har jag också visat på de generella åtgärder som regeringen arbetar med och som vi planerar att vidta på olika sätt för att få ett mer modernt och transparent regelverk som också är tydligare, lättare att tillämpa och får bättre effekt i relation till eventuella samfund som ägnar sig åt verksamhet som inte stärker utan undergräver demokratin.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?

Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för frågan.Låt mig först säga att den svenska regeringen inte har någonting till övers för regimen i Iran. Vi har fördömt de brott mot mänskliga rättigheter som sker där, dödandet av fredliga människor som protesterar mot regimen och förtrycket av kvinnor och av dem som tänker annorlunda. Vi har kallat upp ambassadören för att protestera mot detta. Vi har också på olika sätt agerat inom EU för att markera mot den iranska regimen. Vi har deltagit i beslut och, även som ordförandeland, drivit på för att fler människor ska sättas upp på sanktionslistan.Regeringens uppfattning är att statliga bidrag inte ska gå till organisationer eller trossamfund som på olika sätt främjar extremism eller terrorism. Det är dock så, vilket jag tror att ledamoten är väl medveten om, att jag som statsråd inte kan kommentera enskilda beslut som en myndighet har fattat om att tilldela bidrag till något specifikt trossamfund eller någon specifik församling. Det är myndighetsbeslut som jag inte ska recensera på det sättet.Dock vet jag att myndigheten följer frågan och att man har dialog med trossamfunden och agerar på olika sätt när det uppdagas olika typer av oegentligheter på ett generellt plan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationI mitt inledande svar till ledamoten har jag också visat på de generella åtgärder som regeringen arbetar med och som vi planerar att vidta på olika sätt för att få ett mer modernt och transparent regelverk som också är tydligare, lättare att tillämpa och får bättre effekt i relation till eventuella samfund som ägnar sig åt verksamhet som inte stärker utan undergräver demokratin.

Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?

Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för frågan.Låt mig först säga att den svenska regeringen inte har någonting till övers för regimen i Iran. Vi har fördömt de brott mot mänskliga rättigheter som sker där, dödandet av fredliga människor som protesterar mot regimen och förtrycket av kvinnor och av dem som tänker annorlunda. Vi har kallat upp ambassadören för att protestera mot detta. Vi har också på olika sätt agerat inom EU för att markera mot den iranska regimen. Vi har deltagit i beslut och, även som ordförandeland, drivit på för att fler människor ska sättas upp på sanktionslistan.Regeringens uppfattning är att statliga bidrag inte ska gå till organisationer eller trossamfund som på olika sätt främjar extremism eller terrorism. Det är dock så, vilket jag tror att ledamoten är väl medveten om, att jag som statsråd inte kan kommentera enskilda beslut som en myndighet har fattat om att tilldela bidrag till något specifikt trossamfund eller någon specifik församling. Det är myndighetsbeslut som jag inte ska recensera på det sättet.Dock vet jag att myndigheten följer frågan och att man har dialog med trossamfunden och agerar på olika sätt när det uppdagas olika typer av oegentligheter på ett generellt plan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationI mitt inledande svar till ledamoten har jag också visat på de generella åtgärder som regeringen arbetar med och som vi planerar att vidta på olika sätt för att få ett mer modernt och transparent regelverk som också är tydligare, lättare att tillämpa och får bättre effekt i relation till eventuella samfund som ägnar sig åt verksamhet som inte stärker utan undergräver demokratin.

Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?

Det islamistiska förtrycket finns i Iran, men mullornas meningsfränder finns även här i Sverige. De finns i Järfälla. De har en moské där borta som ingår i en paraplyorganisation, Islamiska Shiasamfunden i Sverige, som i sin tur regelbundet får bidrag av den svenska staten.Som jag påvisade i min interpellation till statsrådet har den största medlemsföreningen i Islamiska Shiasamfunden nära ideologiska och organisatoriska kopplingar till regimen i Iran. De organisatoriska kopplingarna består bland annat av att samma skilsmässa som kan genomföras i en iransk domstol i Teheran kan genomföras vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla. Mullornas regim erkänner skilsmässor som genomförs vid Imam Ali Islamic Center eftersom de genomförs enligt iransk rätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationDen som skiljer sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla ska visa upp det id-kort som personen har fått av Islamiska republiken Iran. Kvinnan saknar rätt att skilja sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla, för det är så det fungerar i en iransk domstol under mullornas regim. Det är samma kvinnoförtryckande regler för skilsmässa.Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center är en administrativ filial till regimens domstolar. Det är just därför det är olämpligt att skattemedel tilldelas en paraplyorganisation där Imam Ali Islamic Center ingår. Det är olämpligt att skattemedel tilldelas organisationer som implementerar islamistisk rätt, där kvinnan anses vara mindre värd än mannen, i Sverige.Det finns en ideologisk koppling till regimen i Iran. Imam Ali Islamic Center lägger på sin egen Youtubekanal upp klipp där de har bilder av ayatolla Khomeini, Islamiska republikens grundare, och ayatolla Khamenei, Irans nuvarande diktator, uppsatta på väggarna. Det är allmänt känt att dessa nämnda personer är ansvariga för terrorism och många oskyldiga människors död. Frågan är: Varför hyllar de sådana människor?En ännu mer intressant fråga är kanske varför skattemedel tilldelas en islamistisk paraplyorganisation vars medlemsföreningar har tydliga kopplingar till mullorna i Iran. Att massmördare gömmer sig bakom en religion - i det här fallet islam - innebär inte att de kan oskyldigförklaras; de är fortfarande massmördare.Visst är det så att vi har en myndighet som ska stödja trossamfund, men hur kan svenska skattemedel tilldelas organisationer som stöder en regim som i dag mördar oskyldiga människor på öppen gata? Någonstans borde man anse att detta är oacceptabelt. Den som stöder en sådan regim, eller vilken skurkregim som helst, har inte rätt till skattebetalarnas pengar.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?

Det islamistiska förtrycket finns i Iran, men mullornas meningsfränder finns även här i Sverige. De finns i Järfälla. De har en moské där borta som ingår i en paraplyorganisation, Islamiska Shiasamfunden i Sverige, som i sin tur regelbundet får bidrag av den svenska staten.Som jag påvisade i min interpellation till statsrådet har den största medlemsföreningen i Islamiska Shiasamfunden nära ideologiska och organisatoriska kopplingar till regimen i Iran. De organisatoriska kopplingarna består bland annat av att samma skilsmässa som kan genomföras i en iransk domstol i Teheran kan genomföras vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla. Mullornas regim erkänner skilsmässor som genomförs vid Imam Ali Islamic Center eftersom de genomförs enligt iransk rätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationDen som skiljer sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla ska visa upp det id-kort som personen har fått av Islamiska republiken Iran. Kvinnan saknar rätt att skilja sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla, för det är så det fungerar i en iransk domstol under mullornas regim. Det är samma kvinnoförtryckande regler för skilsmässa.Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center är en administrativ filial till regimens domstolar. Det är just därför det är olämpligt att skattemedel tilldelas en paraplyorganisation där Imam Ali Islamic Center ingår. Det är olämpligt att skattemedel tilldelas organisationer som implementerar islamistisk rätt, där kvinnan anses vara mindre värd än mannen, i Sverige.Det finns en ideologisk koppling till regimen i Iran. Imam Ali Islamic Center lägger på sin egen Youtubekanal upp klipp där de har bilder av ayatolla Khomeini, Islamiska republikens grundare, och ayatolla Khamenei, Irans nuvarande diktator, uppsatta på väggarna. Det är allmänt känt att dessa nämnda personer är ansvariga för terrorism och många oskyldiga människors död. Frågan är: Varför hyllar de sådana människor?En ännu mer intressant fråga är kanske varför skattemedel tilldelas en islamistisk paraplyorganisation vars medlemsföreningar har tydliga kopplingar till mullorna i Iran. Att massmördare gömmer sig bakom en religion - i det här fallet islam - innebär inte att de kan oskyldigförklaras; de är fortfarande massmördare.Visst är det så att vi har en myndighet som ska stödja trossamfund, men hur kan svenska skattemedel tilldelas organisationer som stöder en regim som i dag mördar oskyldiga människor på öppen gata? Någonstans borde man anse att detta är oacceptabelt. Den som stöder en sådan regim, eller vilken skurkregim som helst, har inte rätt till skattebetalarnas pengar.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?

Det islamistiska förtrycket finns i Iran, men mullornas meningsfränder finns även här i Sverige. De finns i Järfälla. De har en moské där borta som ingår i en paraplyorganisation, Islamiska Shiasamfunden i Sverige, som i sin tur regelbundet får bidrag av den svenska staten.Som jag påvisade i min interpellation till statsrådet har den största medlemsföreningen i Islamiska Shiasamfunden nära ideologiska och organisatoriska kopplingar till regimen i Iran. De organisatoriska kopplingarna består bland annat av att samma skilsmässa som kan genomföras i en iransk domstol i Teheran kan genomföras vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla. Mullornas regim erkänner skilsmässor som genomförs vid Imam Ali Islamic Center eftersom de genomförs enligt iransk rätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationDen som skiljer sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla ska visa upp det id-kort som personen har fått av Islamiska republiken Iran. Kvinnan saknar rätt att skilja sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla, för det är så det fungerar i en iransk domstol under mullornas regim. Det är samma kvinnoförtryckande regler för skilsmässa.Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center är en administrativ filial till regimens domstolar. Det är just därför det är olämpligt att skattemedel tilldelas en paraplyorganisation där Imam Ali Islamic Center ingår. Det är olämpligt att skattemedel tilldelas organisationer som implementerar islamistisk rätt, där kvinnan anses vara mindre värd än mannen, i Sverige.Det finns en ideologisk koppling till regimen i Iran. Imam Ali Islamic Center lägger på sin egen Youtubekanal upp klipp där de har bilder av ayatolla Khomeini, Islamiska republikens grundare, och ayatolla Khamenei, Irans nuvarande diktator, uppsatta på väggarna. Det är allmänt känt att dessa nämnda personer är ansvariga för terrorism och många oskyldiga människors död. Frågan är: Varför hyllar de sådana människor?En ännu mer intressant fråga är kanske varför skattemedel tilldelas en islamistisk paraplyorganisation vars medlemsföreningar har tydliga kopplingar till mullorna i Iran. Att massmördare gömmer sig bakom en religion - i det här fallet islam - innebär inte att de kan oskyldigförklaras; de är fortfarande massmördare.Visst är det så att vi har en myndighet som ska stödja trossamfund, men hur kan svenska skattemedel tilldelas organisationer som stöder en regim som i dag mördar oskyldiga människor på öppen gata? Någonstans borde man anse att detta är oacceptabelt. Den som stöder en sådan regim, eller vilken skurkregim som helst, har inte rätt till skattebetalarnas pengar.

Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?

Det islamistiska förtrycket finns i Iran, men mullornas meningsfränder finns även här i Sverige. De finns i Järfälla. De har en moské där borta som ingår i en paraplyorganisation, Islamiska Shiasamfunden i Sverige, som i sin tur regelbundet får bidrag av den svenska staten.Som jag påvisade i min interpellation till statsrådet har den största medlemsföreningen i Islamiska Shiasamfunden nära ideologiska och organisatoriska kopplingar till regimen i Iran. De organisatoriska kopplingarna består bland annat av att samma skilsmässa som kan genomföras i en iransk domstol i Teheran kan genomföras vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla. Mullornas regim erkänner skilsmässor som genomförs vid Imam Ali Islamic Center eftersom de genomförs enligt iransk rätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationDen som skiljer sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla ska visa upp det id-kort som personen har fått av Islamiska republiken Iran. Kvinnan saknar rätt att skilja sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla, för det är så det fungerar i en iransk domstol under mullornas regim. Det är samma kvinnoförtryckande regler för skilsmässa.Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center är en administrativ filial till regimens domstolar. Det är just därför det är olämpligt att skattemedel tilldelas en paraplyorganisation där Imam Ali Islamic Center ingår. Det är olämpligt att skattemedel tilldelas organisationer som implementerar islamistisk rätt, där kvinnan anses vara mindre värd än mannen, i Sverige.Det finns en ideologisk koppling till regimen i Iran. Imam Ali Islamic Center lägger på sin egen Youtubekanal upp klipp där de har bilder av ayatolla Khomeini, Islamiska republikens grundare, och ayatolla Khamenei, Irans nuvarande diktator, uppsatta på väggarna. Det är allmänt känt att dessa nämnda personer är ansvariga för terrorism och många oskyldiga människors död. Frågan är: Varför hyllar de sådana människor?En ännu mer intressant fråga är kanske varför skattemedel tilldelas en islamistisk paraplyorganisation vars medlemsföreningar har tydliga kopplingar till mullorna i Iran. Att massmördare gömmer sig bakom en religion - i det här fallet islam - innebär inte att de kan oskyldigförklaras; de är fortfarande massmördare.Visst är det så att vi har en myndighet som ska stödja trossamfund, men hur kan svenska skattemedel tilldelas organisationer som stöder en regim som i dag mördar oskyldiga människor på öppen gata? Någonstans borde man anse att detta är oacceptabelt. Den som stöder en sådan regim, eller vilken skurkregim som helst, har inte rätt till skattebetalarnas pengar.

Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?

Svar på interpellation Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran. Han har också frågat mig om jag kommer att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att dels ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran, dels utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran. Slutligen har han frågat mig om jag har för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska få bidrag.Låt mig slå fast att det är avgörande för legitimiteten för statens stöd till trossamfunden att medel går till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka det svenska civilsamhället och demokratin. Varje gång en organisation eller dess ledande företrädare agerar på ett sätt som strider mot detta riskeras tilliten.Nuvarande lagstiftning om statens stöd till trossamfunden är från 1999. Sedan dess har samhället utvecklats. De samfund som finns i Sverige är långt fler och är sprungna ur olika religioner. Därför behöver lagstiftningen av flera anledningar ses över. Det demokrativillkor som för närvarande gäller har visat sig vara svårt att tillämpa, och lagstiftningen ger inte Myndigheten för stöd till trossamfund de verktyg som myndigheten behöver för att kunna utöva tillsyn och vid behov återkalla och återkräva stöd.Min och regeringens målsättning är att vi ska ha ett system på plats som ger myndigheterna verktyg för att agera då det framkommer att ett trossamfund som får statligt bidrag inte lever upp till de krav som ställs i lagstiftningen.Frågan om införande av ett nytt demokrativillkor bereds inom Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma i frågan.Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) föreslår i sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) att det inrättas en stödfunktion dit myndigheter kan vända sig om de är osäkra på om en organisation eller ett trossamfund bedriver verksamhet som har koppling till extremism. Även detta förslag bereds för närvarade inom Regeringskansliet.Regeringen avser vidare att tillsätta en utredning om utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område.Trossamfunden gör mycket stor skillnad för många människor i Sverige. De är en viktig del i det civila samhället. Ett starkt civilsamhälle är för mig en av de viktigaste beståndsdelarna i ett demokratiskt samhälle. I ett starkt civilsamhälle finns utrymme för en bredd av föreningar, verksamheter och åsikter. Det vi vill komma åt är att stoppa möjligheten för de få organisationer som utnyttjar systemet för att kunna sprida extremistiska och våldsförhärligande budskap eller till och med bidra till att ett parallellsamhälle byggs upp.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?

Svar på interpellation Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran. Han har också frågat mig om jag kommer att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att dels ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran, dels utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran. Slutligen har han frågat mig om jag har för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska få bidrag.Låt mig slå fast att det är avgörande för legitimiteten för statens stöd till trossamfunden att medel går till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka det svenska civilsamhället och demokratin. Varje gång en organisation eller dess ledande företrädare agerar på ett sätt som strider mot detta riskeras tilliten.Nuvarande lagstiftning om statens stöd till trossamfunden är från 1999. Sedan dess har samhället utvecklats. De samfund som finns i Sverige är långt fler och är sprungna ur olika religioner. Därför behöver lagstiftningen av flera anledningar ses över. Det demokrativillkor som för närvarande gäller har visat sig vara svårt att tillämpa, och lagstiftningen ger inte Myndigheten för stöd till trossamfund de verktyg som myndigheten behöver för att kunna utöva tillsyn och vid behov återkalla och återkräva stöd.Min och regeringens målsättning är att vi ska ha ett system på plats som ger myndigheterna verktyg för att agera då det framkommer att ett trossamfund som får statligt bidrag inte lever upp till de krav som ställs i lagstiftningen.Frågan om införande av ett nytt demokrativillkor bereds inom Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma i frågan.Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) föreslår i sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) att det inrättas en stödfunktion dit myndigheter kan vända sig om de är osäkra på om en organisation eller ett trossamfund bedriver verksamhet som har koppling till extremism. Även detta förslag bereds för närvarade inom Regeringskansliet.Regeringen avser vidare att tillsätta en utredning om utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område.Trossamfunden gör mycket stor skillnad för många människor i Sverige. De är en viktig del i det civila samhället. Ett starkt civilsamhälle är för mig en av de viktigaste beståndsdelarna i ett demokratiskt samhälle. I ett starkt civilsamhälle finns utrymme för en bredd av föreningar, verksamheter och åsikter. Det vi vill komma åt är att stoppa möjligheten för de få organisationer som utnyttjar systemet för att kunna sprida extremistiska och våldsförhärligande budskap eller till och med bidra till att ett parallellsamhälle byggs upp.

Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?

Svar på interpellation Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran. Han har också frågat mig om jag kommer att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att dels ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran, dels utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran. Slutligen har han frågat mig om jag har för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska få bidrag.Låt mig slå fast att det är avgörande för legitimiteten för statens stöd till trossamfunden att medel går till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka det svenska civilsamhället och demokratin. Varje gång en organisation eller dess ledande företrädare agerar på ett sätt som strider mot detta riskeras tilliten.Nuvarande lagstiftning om statens stöd till trossamfunden är från 1999. Sedan dess har samhället utvecklats. De samfund som finns i Sverige är långt fler och är sprungna ur olika religioner. Därför behöver lagstiftningen av flera anledningar ses över. Det demokrativillkor som för närvarande gäller har visat sig vara svårt att tillämpa, och lagstiftningen ger inte Myndigheten för stöd till trossamfund de verktyg som myndigheten behöver för att kunna utöva tillsyn och vid behov återkalla och återkräva stöd.Min och regeringens målsättning är att vi ska ha ett system på plats som ger myndigheterna verktyg för att agera då det framkommer att ett trossamfund som får statligt bidrag inte lever upp till de krav som ställs i lagstiftningen.Frågan om införande av ett nytt demokrativillkor bereds inom Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma i frågan.Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) föreslår i sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) att det inrättas en stödfunktion dit myndigheter kan vända sig om de är osäkra på om en organisation eller ett trossamfund bedriver verksamhet som har koppling till extremism. Även detta förslag bereds för närvarade inom Regeringskansliet.Regeringen avser vidare att tillsätta en utredning om utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område.Trossamfunden gör mycket stor skillnad för många människor i Sverige. De är en viktig del i det civila samhället. Ett starkt civilsamhälle är för mig en av de viktigaste beståndsdelarna i ett demokratiskt samhälle. I ett starkt civilsamhälle finns utrymme för en bredd av föreningar, verksamheter och åsikter. Det vi vill komma åt är att stoppa möjligheten för de få organisationer som utnyttjar systemet för att kunna sprida extremistiska och våldsförhärligande budskap eller till och med bidra till att ett parallellsamhälle byggs upp.

Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?

Svar på interpellation Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran. Han har också frågat mig om jag kommer att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att dels ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran, dels utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran. Slutligen har han frågat mig om jag har för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska få bidrag.Låt mig slå fast att det är avgörande för legitimiteten för statens stöd till trossamfunden att medel går till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka det svenska civilsamhället och demokratin. Varje gång en organisation eller dess ledande företrädare agerar på ett sätt som strider mot detta riskeras tilliten.Nuvarande lagstiftning om statens stöd till trossamfunden är från 1999. Sedan dess har samhället utvecklats. De samfund som finns i Sverige är långt fler och är sprungna ur olika religioner. Därför behöver lagstiftningen av flera anledningar ses över. Det demokrativillkor som för närvarande gäller har visat sig vara svårt att tillämpa, och lagstiftningen ger inte Myndigheten för stöd till trossamfund de verktyg som myndigheten behöver för att kunna utöva tillsyn och vid behov återkalla och återkräva stöd.Min och regeringens målsättning är att vi ska ha ett system på plats som ger myndigheterna verktyg för att agera då det framkommer att ett trossamfund som får statligt bidrag inte lever upp till de krav som ställs i lagstiftningen.Frågan om införande av ett nytt demokrativillkor bereds inom Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma i frågan.Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) föreslår i sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) att det inrättas en stödfunktion dit myndigheter kan vända sig om de är osäkra på om en organisation eller ett trossamfund bedriver verksamhet som har koppling till extremism. Även detta förslag bereds för närvarade inom Regeringskansliet.Regeringen avser vidare att tillsätta en utredning om utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område.Trossamfunden gör mycket stor skillnad för många människor i Sverige. De är en viktig del i det civila samhället. Ett starkt civilsamhälle är för mig en av de viktigaste beståndsdelarna i ett demokratiskt samhälle. I ett starkt civilsamhälle finns utrymme för en bredd av föreningar, verksamheter och åsikter. Det vi vill komma åt är att stoppa möjligheten för de få organisationer som utnyttjar systemet för att kunna sprida extremistiska och våldsförhärligande budskap eller till och med bidra till att ett parallellsamhälle byggs upp.

Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?

Svar på interpellation Jag hoppas att vi tillsammans i riksdagen kan arbeta djupare och i konstruktiv anda för att förbättra dessa områden. Det är viktigt att människor känner tillit i mötet med vården, att det inte finns rasism eller diskriminering och att det råder likabehandling. Jag är övertygad om att det finns mer att göra på detta område för att nå hela vägen fram, och jag ser fram emot att i konstruktiv anda tillsammans med andra partier här i riksdagen ta dessa frågor vidare och framåt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?

Det är oacceptabelt att människor i svensk hälso- och sjukvård behandlas olika baserat på hudfärg. Det är oacceptabelt att människor dör till följd av rasistiska föreställningar hos vårdpersonal. Det är en helt central uppgift för samhället att se till att den strukturella rasismen synliggörs och åtgärdas.Jag är väldigt glad att regeringen kommer att arbeta vidare med den nationella plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott som vi i Miljöpartiet sjösatte under vår tid i regeringen. Jag förväntar mig att det kommer fler åtgärder - att rasism i samhället synliggörs genom insatser som jämlikhetsdata och forskningssatsningar och att vi både fortbildar befintlig personal och säkerställer att de som ska jobba i hälso- och sjukvården i framtiden har kunskap om hur rasistiska föreställningar påverkar vilken vård människor får.Detta är en livsviktig fråga. Det är en fråga om mänskliga rättigheter och om tillgång till jämlik vård.

Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?

Tack för inlägget, ledamoten Hirvonen! Jag tror att det är väldigt viktigt att vi fokuserar på hur innehållet i våra utbildningar, i detta fall i vårdsektorn, kan bli bättre och hur vi kan säkerställa att man hela tiden jobbar med att utveckla utbildningarna och se till att de blir bättre på att fånga upp frågor om mänskliga rättigheter. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationNu har statens expertmyndighet UKÄ gjort en granskning av väldigt många utbildningar och landat i att detta i huvudsak fungerar bra. Men som jag sa i mitt tidigare inlägg betyder inte detta att vi kan svära på att det inte förekommer diskriminering, rasism eller olikabehandling i vården. Det kan mycket väl förekomma, och det är det viktigt att vi har en medvetenhet om.Jag tror också att det är viktigt att man hela tiden låter utbildningarna ute på lärosätena arbeta med dessa frågor, så att man hela tiden arbetar med att förbättra, förfina och utveckla utbildningarna för att komma ännu längre - att man inte agerar som om allt redan är löst och allt är perfekt. Det är det ju inte, utan det finns hela tiden saker att förbättra i detta.Jag tycker att det ligger en väldig styrka i att det finns examensmål som tagits fram tillsammans med expertis, intresseorganisationer och andra myndigheter och att man har lyssnat på intresseorganisationer för att kunna fånga upp synpunkter och utveckla examensmålen så mycket som möjligt. Detta får sedan i nästa skede effekt på hur utbildningarna utformas.Jag tycker alltså att det är viktigt att det finns en hög medvetenhet om detta ute på lärosätena. Från politikens sida är det viktigt att vi pekar på att vi har en hög förväntan på detta område. Det ska inte förekomma rasism eller diskriminering i vården, och en viktig del för att lyckas med detta är att våra utbildningar fungerar och tar upp denna typ av frågeställningar och ger våra sjuksköterskor, läkare och psykologer rätt verktyg. I och med att detta är legitimationsyrken finns det en möjlighet att koppla examensmålen till legitimationen. Man blir inte sjuksköterska om man inte har gått en sådan här utbildning; det finns ingen möjlighet att runda detta. Det tycker jag är en väldig styrka.Men, som sagt, det är också viktigt att man hela tiden förbättrar och förfinar detta, och jag ser framför mig att det kommer att ske ute på lärosätena. Vi följer detta väldigt noga.

Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?

Jag får tacka för svaren. Det är tydligt att Mats Persson erkänner att detta är ett angeläget problem. Det som inte är lika tydligt är om utbildningsministern kommer att vidta några ytterligare åtgärder eller om han anser att den kartläggning som gjorts visar att det i dag är tillräckligt bra på utbildningarna till hälso- och sjukvårdsyrken.Sedan har vi den fråga som utbildningsministern själv var inne på, att det är svårt att veta hur det fungerar och hur det ser ut. Det finns många beskrivningar, anekdoter och enskilda fall av diskriminering som visar att det finns rasism inom hälso- och sjukvården. Det som saknas i Sverige är systematisk kunskap på strukturell nivå. Därför menar inte bara vi i Miljöpartiet utan också EU och FN att Sverige skulle behöva införa någon form av jämlikhetsdata, baserade på frivillighet, anonymitet och självidentifikation, som på ett strukturellt plan kan synliggöra hur rasismen ser ut.Jag har själv, precis som Liberalerna som parti, arbetat med jämställdhetspolitik under lång tid och sett hur central den könsuppdelade statistiken har varit för att nå framgång - för att inte olika beskrivningar av bristande jämställdhet eller upplevelsen av att löner är ojämställda etcetera ska kunna viftas bort. Har man svart på vitt hur det ser ut blir det lättare att nå enighet, i politiken och med myndigheter och chefer i hela det offentliga. Man har en gemensam problembild och kan agera utifrån den.Därför vill jag fråga utbildningsministern om han kommer att ta initiativ för att det ska utvecklas jämlikhetsdata. Jag tänker att universiteten och högskolorna här skulle kunna spela en helt central roll för att ta fram bra metoder. Eftersom jämlikhetsdata som synliggör rasism skulle behöva skilja sig från den könsuppdelade statistiken, som baserar sig på personnummerdata, krävs det att man noggrant överväger och väger in hur frivillighet, självidentifikation och anonymitet både kan säkerställas och påverkar jämlikhetsdata och resultat. Avser utbildningsministern att ta initiativ för att vi ska få jämlikhetsdata?

Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?

Jag vill börja med att säga att jag delar Annika Hirvonens engagemang i den här viktiga frågan. Att man bemöts med respekt i vården och att vi behandlar alla människor utifrån alla människors lika värde är naturligtvis en viktig utgångspunkt för all politik vi bedriver men också för allt offentligt utövande. Det ska gälla i skolans värld, inom hälso- och sjukvården och överallt. Det är viktigt.Det är också viktigt att människor som har kommit till Sverige känner att samhällets hjältar - sjuksköterskor, läkare och undersköterskor - bemöter dem med respekt utifrån alla människors lika värde. Man kan inte överskatta hur viktigt det är för ett samhälle som håller ihop och för ett samhälle där människor känner att demokratin fungerar och att staten är den tillitsskapande aktör som vi alla vill att den ska vara.Det finns få saker som är så viktiga i ett samhälle som tillit, och det finns få saker som är så viktiga för att skapa tillit som att medborgarna i mötet med staten och statens utövare - oavsett om det är med skolan, med sjukvården eller med polisen - känner att det finns likabehandling och att samhället inte är korrupt eller gör skillnad på människor.Detta är väldigt viktigt, och med tanke på att det är så viktigt har politiken i bred politisk enighet bestämt att det ska vara tydligt i de utbildningar man går i Sverige när man går till ett professionsyrke i statens tjänst eller i det offentligas tjänst. Man ska då få kunskap om rasism, om förekomsten av strukturer och normer och om vikten av likabehandling och av att stå upp för alla människors lika värde.Detta finns därför med i examensbeskrivningarna för samtliga legitimationsyrken inom sjukvården. Det handlar om att studenter under utbildningen ska visa att de kan ta hänsyn till etiska aspekter och att de beaktar de mänskliga rättigheterna. Detta är väldigt viktigt. Just att detta finns med i examensbeskrivningarna är ett uttryck för att politiken brett i Sverige är överens om att detta är viktigt och att vi vill att det ska genomsyra våra utbildningar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationHur fungerar det då? Det är svårt för oss i Sveriges riksdag att veta exakt hur det fungerar i utbildningarna. Vi har valt att låta vår expertmyndighet, Universitetskanslersämbetet, kartlägga 188 utbildningar med avseende på mänskliga rättigheter. Deras bedömning är att utbildningen och undervisningen om detta i stort fungerar väl.Innebär detta att vi är immuna mot förekomst av diskriminering, dolda strukturer eller rasism i vården? Nej, det tror jag inte. Jag tror att vi, trots att utbildningarna fungerar, inte är immuna, utan detta kan förekomma, vilket naturligtvis är mycket allvarligt. Det betyder att vi hela tiden behöver se till att utbildningarna förbättras och att vi hela tiden för en bred och djup dialog om hur detta ska förbättras. Allra sist vill jag tacka Annika Hirvonen för det engagemang som ledamoten har i denna fråga. Jag hoppas att vi tillsammans, i så bred politisk enighet som bara är möjligt, kan arbeta vidare med denna fråga. Frågor om mänskliga rättigheter och rasism är viktiga att prata om, och det är viktigt att vi gör något åt detta och gemensamt gör allt vi kan.

Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?

I en debattartikel i Expressen i höstas skriver 18 företrädare från vården och olika människorättsorganisationer om hur rasismen utsätter kvinnors och barns hälsa för risk i mödra- och förlossningsvården, hur föreställningar om skillnad på svart och vit hud leder till att olika smärtlindring ges till barn med olika hudfärg och hur undervärdering av symtom, fördröjd vård, nekande av nödvändig behandling och hårdhänt hantering liksom otrevligt bemötande påverkar patienter som rasifieras i vården.I yttersta fall leder rasism i vården till att människors liv riskeras. Ett sådant fall är mannen som i stället för att få akut vård avfärdades med hänvisning till något som kallades kulturell svimning.Det är uppenbart att det finns rasistiska föreställningar som påverkar den vård som människor får. Även om det borde vara självklart för var och en att hälso- och sjukvård enbart ska ges på vetenskaplig grund och inte alls påverkas av rasistiska föreställningar är det uppenbart att det ändå sker. Då har regeringen ett ansvar att agera.Vi i Miljöpartiet fattade beslut om den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott under vår tid i regeringen. Det är viktigt att det arbetet fortsätter, men det behövs också särskilda insatser till vården. Det behöver vara ett prioriterat område. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationKunskap och kompetens är centralt. Jag har i flera sammanhang lyft fram behovet av kunskap om rasismen i sig och så kallade jämlikhetsdata för att svart på vitt synliggöra skillnader i hur människor behandlas. Jag vill fråga utbildningsministern om han ser ett värde i att ta fram jämlikhetsdata för att på samma sätt som vi har jobbat systematiskt för jämställdhet mellan kvinnor och män baserat på könsuppdelade data kunna göra detsamma vad gäller rasism.Jag tycker att det är bra att utbildningsministern tar tydlig ställning mot rasism, men jag är inte nöjd med att ministern utgår från att rasism är något som bemöts och inte förs vidare i utbildningarna. Det vi ser i vården är att det förekommer rasistiska föreställningar, och då menar jag att det inte räcker att utgå från att utbildningarna har hanterat detta tillräckligt väl. Jag tror tvärtom att det behövs tydligare insatser som också hanterar eventuella rasistiska föreställningar som studenter bär med sig när de kommer till sin utbildning, och jag är övertygad om att det också behövs insatser som fortbildar den personal som redan är verksam i dag. Jag undrar om Mats Persson är beredd att göra mer för att det ska bli verklighet.

Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?

Svar på interpellation Annika Hirvonen har frågat mig om jag kommer att verka för att införa utbildning om rasism som obligatoriskt moment på vård- och omsorgsutbildningarna. Hon har också frågat om jag kommer att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition.Jag vill inledningsvis understryka att regeringen tar frågan om rasism inom vården på allvar. Alla i Sverige ska kunna känna sig trygga med att offentliga verksamheter som till exempel hälso- och sjukvården har den kunskap som behövs för att kunna ge en högkvalitativ och likvärdig vård.Vård- och omsorgsutbildningarna vid universitet och högskolor ska vila på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet. Detta utesluter såklart bedömningar som grundar sig på rasistiska föreställningar. Jag förutsätter att de högskolor som utbildar framtidens vårdpersonal har uppmärksammat de frågor som interpellanten nämner och säkerställer att deras utbildningar ger studenterna de verktyg som krävs för att alla ska få patientsäker vård med etiskt och professionellt bemötande i centrum. Detta ryms redan i dag i de examensbeskrivningar som berörs.Frågan berör förstås inte bara dem som studerar. Den berör även dem som redan är verksamma i vården, och där har arbetsgivarna en viktig roll att spela. Regeringen fortsätter därför att ge stöd till Socialstyrelsens arbete med att ta fram, utveckla och sprida kunskapsstöd för att motverka förekomsten av rasism, främja allas lika rättigheter och möjligheter inom hälso- och sjukvården och bidra till en jämlik vård. Uppdraget är en av flera insatser inom ramen för den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott och de åtgärdsprogram som kompletterar denna. En viktig del av arbetet handlar om att säkerställa att kunskap om rasism och liknande former av fientlighet tillgängliggörs och används av olika aktörer. Interpellanten frågar även om jag kommer att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition. Jag tycker att det ännu är för tidigt att uttala sig om innehållet i den kommande forskningspropositionen. Avslutningsvis vill jag understryka att jag delar Annika Hirvonens uppfattning om att rasism är oacceptabel och inte ska förekomma någonstans i vårt samhälle - allra minst i hälso- och sjukvården, där patienter ska känna sig trygga.

Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?

Tack än en gång, Ingela Nylund Watz och Patrik Björck, för en bra debatt! STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker verkligen att en av de viktigaste frågor vi kan debattera just nu är på vilket sätt vi tillsammans kan hjälpas åt med det brottsförebyggande arbetet. Jag ser egentligen inte att det ska finnas några större politiska skiljaktigheter. Vi har ett gemensamt intresse av att rädda nästa generation från att rekryteras till de kriminella nätverken.Jag åker väldigt gärna till Södertälje. Det är en av de kommuner jag har tänkt att jag ska besöka, och det finns åtskilliga fler att besöka.Jag konstaterar dock att under sina åtta år i regeringsställning hade Socialdemokraterna inte de pengar som de nu plötsligt har när de befinner sig i opposition. Jag vill än en gång understryka att det är så mycket verktyg som saknas men som vi i den här regeringen har för avsikt att ge våra socialtjänster, våra kommuner, polisen och hälso- och sjukvården. De måste kunna möta alla de där tråkiga fallen som vi i dag har satt namn på som lex Lilla hjärtat, lex Tintin eller lex Luna. Det handlar om brister som har blottlagts genom dessa barns tragiska öde.Vi kommer att möta detta med lagstiftning som kommer att ge verktyg till våra socialtjänster och övriga myndigheter att jobba på ett effektivt och verkningsfullt brottsförebyggande sätt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?

Tack än en gång, Ingela Nylund Watz och Patrik Björck, för en bra debatt! STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker verkligen att en av de viktigaste frågor vi kan debattera just nu är på vilket sätt vi tillsammans kan hjälpas åt med det brottsförebyggande arbetet. Jag ser egentligen inte att det ska finnas några större politiska skiljaktigheter. Vi har ett gemensamt intresse av att rädda nästa generation från att rekryteras till de kriminella nätverken.Jag åker väldigt gärna till Södertälje. Det är en av de kommuner jag har tänkt att jag ska besöka, och det finns åtskilliga fler att besöka.Jag konstaterar dock att under sina åtta år i regeringsställning hade Socialdemokraterna inte de pengar som de nu plötsligt har när de befinner sig i opposition. Jag vill än en gång understryka att det är så mycket verktyg som saknas men som vi i den här regeringen har för avsikt att ge våra socialtjänster, våra kommuner, polisen och hälso- och sjukvården. De måste kunna möta alla de där tråkiga fallen som vi i dag har satt namn på som lex Lilla hjärtat, lex Tintin eller lex Luna. Det handlar om brister som har blottlagts genom dessa barns tragiska öde.Vi kommer att möta detta med lagstiftning som kommer att ge verktyg till våra socialtjänster och övriga myndigheter att jobba på ett effektivt och verkningsfullt brottsförebyggande sätt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?

Jag har noterat att statsrådet reser runt i landet för att inhämta kunskap om hur socialtjänsten arbetar och ta in input. Det är jättebra!Jag kan rekommendera en resa till Södertälje, som jag kommer från. Södertälje skulle med Socialdemokraternas budgetförslag ha fått ett tillskott på 91 miljoner i år i generella statsbidrag. Det är en kommun med drygt 100 000 invånare. Men med den nuvarande regeringens budget blir det bara ungefär hälften. Det är en stor skillnad för en kommun som ska planera och klara välfärdens verksamheter. Detta är en illustration av den poäng jag har försökt göra här. Kommunerna måste ha en trygg bas att stå på för att klara sina välfärdsuppdrag. När vi då kräver och gemensamt önskar att man ska göra mer i samverkan med andra aktörer för att få stopp på nyrekryteringen till kriminella gäng måste man också veta att resurserna kommer. När det gäller miljarden vill jag återigen framhålla för statsrådet att vi är helt överens. Det som skiljer oss åt i våra respektive budgetar när det handlar om det förebyggande arbetet är att vi vill satsa mer på ökade generella statsbidrag. Vi har 500 miljoner kronor i en satsning på socialtjänsten, och vi satsar en krona på det förebyggande arbetet för varje krona vi satsar på polisen.Den tidigare socialdemokratiska regeringen har sett till att kommunerna kompenserats tredubbelt för de påfrestningar som har varit under pandemin och det ekonomiska tapp som detta har inneburit. Det är mycket mer än den tidigare borgerliga regeringen gjorde under tidigare kriser. Detta har gjort att kommuner har haft möjlighet att satsa.Jag vill visa på Södertälje kommuns satsningar. De kostar 30 miljoner om året. Det är ganska mycket mer än regeringens satsning på 10 miljoner för hela landet.

Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?

Jag har noterat att statsrådet reser runt i landet för att inhämta kunskap om hur socialtjänsten arbetar och ta in input. Det är jättebra!Jag kan rekommendera en resa till Södertälje, som jag kommer från. Södertälje skulle med Socialdemokraternas budgetförslag ha fått ett tillskott på 91 miljoner i år i generella statsbidrag. Det är en kommun med drygt 100 000 invånare. Men med den nuvarande regeringens budget blir det bara ungefär hälften. Det är en stor skillnad för en kommun som ska planera och klara välfärdens verksamheter. Detta är en illustration av den poäng jag har försökt göra här. Kommunerna måste ha en trygg bas att stå på för att klara sina välfärdsuppdrag. När vi då kräver och gemensamt önskar att man ska göra mer i samverkan med andra aktörer för att få stopp på nyrekryteringen till kriminella gäng måste man också veta att resurserna kommer. När det gäller miljarden vill jag återigen framhålla för statsrådet att vi är helt överens. Det som skiljer oss åt i våra respektive budgetar när det handlar om det förebyggande arbetet är att vi vill satsa mer på ökade generella statsbidrag. Vi har 500 miljoner kronor i en satsning på socialtjänsten, och vi satsar en krona på det förebyggande arbetet för varje krona vi satsar på polisen.Den tidigare socialdemokratiska regeringen har sett till att kommunerna kompenserats tredubbelt för de påfrestningar som har varit under pandemin och det ekonomiska tapp som detta har inneburit. Det är mycket mer än den tidigare borgerliga regeringen gjorde under tidigare kriser. Detta har gjort att kommuner har haft möjlighet att satsa.Jag vill visa på Södertälje kommuns satsningar. De kostar 30 miljoner om året. Det är ganska mycket mer än regeringens satsning på 10 miljoner för hela landet.

Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?

Jag önskar verkligen att detta var mer än prat från de socialdemokratiska ledamöterna. Jag kommer ju till ett departement, till en lagstiftning som har uppenbara brister, där det finns mycket att göra och åtgärda.Att ägna sig åt brottsförebyggande arbete är inte det som den tidigare regeringen har gjort. Precis som alltid när Socialdemokraterna pratar innebär "substantiellt" tydligen att lägga pengar, men det som verkligen är substantiellt är att ge verktygen.Jag reser just nu runt till socialtjänsterna runt omkring i Sverige. Jag föreslår att ledamöterna gör detsamma. Jag gjorde det också under min tid i opposition. Det socialtjänsterna och socialsekreterarna runt omkring i Sverige efterfrågar är fler verktyg, och de har efterfrågat det i åtta års tid.Jag kommer också till ett departement där utredningen om socialtjänstlagen har legat sedan 2020 därför att tidigare ansvarigt statsråd inte har gått vidare med den nödvändiga lagstiftningen. När jag möter Sveriges socialchefer, SKR och socialsekreterare undrar de varför arbetet med lagen inte har skridit fram. Vi kommer att gå fram med denna lagstiftning. Jag har aviserat att vi kommer att lägga den lagrådsremissen år 2024. Varför gör jag det då inte på direkten? Jo, därför att det finns vissa brister. När utredaren Margareta Winberg fick sitt uppdrag lade man också till att det inte fick finnas några kostnadsökningar. Då, mina vänner, blir alla dessa vackra ord om att lägga miljarder ganska tomma och innehållslösa! Får en utredare med i sina direktiv att det inte får vara kostnadsdrivande, hur ska man då tolka detta?Detta är den situation jag har att hantera just nu. Det finns delar i detta som är otroligt bra, och dem ska vi gå vidare med. Vi ska se till att vi verkligen har åtgärder som får effekt och att vi kan ha best practice. Vi vet att det finns socialtjänster i Sverige som arbetar på ett oerhört bra och förebyggande sätt. Det ska vi säkerställa och hjälpa till och se till att också andra socialtjänster får möjlighet att göra. När jag reser runt träffar jag också de socialtjänster som pekar på hur jobbigt det är att komma fram med ett långsiktigt arbete med den stora personalomsättningen. Det är de yngsta socialsekreterarna som ofta får göra de mest komplicerade utredningarna. De står också, som de beskriver det, utan den viktiga kompetens som man behöver för att hantera barn och ungdomar på väg in i kriminalitet. De saknar kontakt och möjlighet att samarbeta och samverka på ett bra sätt med polisen, skolan och hälso- och sjukvården. Den sekretess som är en del av hindret har funnits under lång tid, men vi är på väg att hitta en lagstiftning som ska kunna bryta ned de hindren. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns åtskilliga förslag. Jag förstår att ni verkligen är ivriga att se vad den här regeringen har presterat efter tre månader. Men jag kan försäkra er, kära vänner, att ni inte behöver vara oroliga. Det kommer ett ganska stort batteri av åtgärder när det gäller just förebyggande arbete som riktar sig mot våra unga.Varje unge förtjänar en positiv framtid i Sverige. I dag är en av de allra viktigaste uppgifterna att bryta rekryteringen till de kriminella nätverken.

Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?

Jag önskar verkligen att detta var mer än prat från de socialdemokratiska ledamöterna. Jag kommer ju till ett departement, till en lagstiftning som har uppenbara brister, där det finns mycket att göra och åtgärda.Att ägna sig åt brottsförebyggande arbete är inte det som den tidigare regeringen har gjort. Precis som alltid när Socialdemokraterna pratar innebär "substantiellt" tydligen att lägga pengar, men det som verkligen är substantiellt är att ge verktygen.Jag reser just nu runt till socialtjänsterna runt omkring i Sverige. Jag föreslår att ledamöterna gör detsamma. Jag gjorde det också under min tid i opposition. Det socialtjänsterna och socialsekreterarna runt omkring i Sverige efterfrågar är fler verktyg, och de har efterfrågat det i åtta års tid.Jag kommer också till ett departement där utredningen om socialtjänstlagen har legat sedan 2020 därför att tidigare ansvarigt statsråd inte har gått vidare med den nödvändiga lagstiftningen. När jag möter Sveriges socialchefer, SKR och socialsekreterare undrar de varför arbetet med lagen inte har skridit fram. Vi kommer att gå fram med denna lagstiftning. Jag har aviserat att vi kommer att lägga den lagrådsremissen år 2024. Varför gör jag det då inte på direkten? Jo, därför att det finns vissa brister. När utredaren Margareta Winberg fick sitt uppdrag lade man också till att det inte fick finnas några kostnadsökningar. Då, mina vänner, blir alla dessa vackra ord om att lägga miljarder ganska tomma och innehållslösa! Får en utredare med i sina direktiv att det inte får vara kostnadsdrivande, hur ska man då tolka detta?Detta är den situation jag har att hantera just nu. Det finns delar i detta som är otroligt bra, och dem ska vi gå vidare med. Vi ska se till att vi verkligen har åtgärder som får effekt och att vi kan ha best practice. Vi vet att det finns socialtjänster i Sverige som arbetar på ett oerhört bra och förebyggande sätt. Det ska vi säkerställa och hjälpa till och se till att också andra socialtjänster får möjlighet att göra. När jag reser runt träffar jag också de socialtjänster som pekar på hur jobbigt det är att komma fram med ett långsiktigt arbete med den stora personalomsättningen. Det är de yngsta socialsekreterarna som ofta får göra de mest komplicerade utredningarna. De står också, som de beskriver det, utan den viktiga kompetens som man behöver för att hantera barn och ungdomar på väg in i kriminalitet. De saknar kontakt och möjlighet att samarbeta och samverka på ett bra sätt med polisen, skolan och hälso- och sjukvården. Den sekretess som är en del av hindret har funnits under lång tid, men vi är på väg att hitta en lagstiftning som ska kunna bryta ned de hindren. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns åtskilliga förslag. Jag förstår att ni verkligen är ivriga att se vad den här regeringen har presterat efter tre månader. Men jag kan försäkra er, kära vänner, att ni inte behöver vara oroliga. Det kommer ett ganska stort batteri av åtgärder när det gäller just förebyggande arbete som riktar sig mot våra unga.Varje unge förtjänar en positiv framtid i Sverige. I dag är en av de allra viktigaste uppgifterna att bryta rekryteringen till de kriminella nätverken.

Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?

Jag har svårt att tänka mig något mer konstruktivt än att ägna tid åt brottsförebyggande arbete. Jag tycker att det är positivt att få slängt på sig att man satsar på det. Vi tycker att det är konstruktivt.Då har vi alltså fått svar, åtminstone på två av frågorna. Vi har inte fått svar på vilka fakta som låg bakom när man anslog 10 miljoner, och det lär vi väl aldrig få. Men vi har fått veta att regeringen avser att återkomma i frågan om hur medlen ska användas, och svaret var ett centralt stöd på 10 miljoner som ska läggas i potten och jämföras med nedskärningar i miljardklassen för kommunerna. De ska alltså pareras med ett centralt stöd på 10 miljoner. Det säger möjligen, herr talman, att statsrådet och regeringen kanske borde ägna sig åt något mer konstruktivt - till exempel brottsförebyggande arbete.

Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?

Jag har svårt att tänka mig något mer konstruktivt än att ägna tid åt brottsförebyggande arbete. Jag tycker att det är positivt att få slängt på sig att man satsar på det. Vi tycker att det är konstruktivt.Då har vi alltså fått svar, åtminstone på två av frågorna. Vi har inte fått svar på vilka fakta som låg bakom när man anslog 10 miljoner, och det lär vi väl aldrig få. Men vi har fått veta att regeringen avser att återkomma i frågan om hur medlen ska användas, och svaret var ett centralt stöd på 10 miljoner som ska läggas i potten och jämföras med nedskärningar i miljardklassen för kommunerna. De ska alltså pareras med ett centralt stöd på 10 miljoner. Det säger möjligen, herr talman, att statsrådet och regeringen kanske borde ägna sig åt något mer konstruktivt - till exempel brottsförebyggande arbete.

Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Statsrådet kan ironisera över de frågor som ledamöterna ställer till statsrådet, men det vore mer klädsamt att försöka svara på dem. Jag tar till mig att statsrådet ser framför sig att det ska byggas upp något slags centralt stöd för socialtjänsterna runt om i landet, men man hade kunnat vara tydligare med det i svaret. Så det är bra att vi får besked om detta här i dag.Den miljard som statsrådet har talat om i ett pressmeddelande och som man pratar om när man är ute i landet och besöker kommunerna gäller sådant som vi är överens om. Vi är överens om nästan allt. Det som skiljer oss åt i våra respektive budgetförslag är att vi, utöver det regeringen har lagt på detta område, lägger ytterligare en halv miljard till socialtjänsten och en krona för varje krona som satsas på polisen. Det är substantiella tillskott.Till yttermera visso är det också så - och detta tror jag att statsrådet måste fundera lite grann över - att om kommunerna ska kunna ikläda sig det stora ansvar som socialtjänst, skola och andra delar av kommunernas verksamheter har på ett tydligare, bättre och effektivare sätt, vilket jag tror att vi båda är intresserade av, krävs det att kommunerna i grunden har en trygg och stabil finansiering för den välfärdsverksamhet de bedriver. Om man då som regering pratar väldigt mycket om att det nu ska påbörjas ett stort arbete för att lyfta de brottsförebyggande insatserna, som om det vore något nytt som den här regeringen har kommit på, måste man börja från början. Man måste ge kommunerna grundförutsättningarna för att de ska kunna växla upp detta arbete. Det räcker inte med pressmeddelandepengar, utan det krävs generella statsbidrag i en storleksordning som gör att kommunerna kan klara av uppgiften.Detta är nämligen inte den enda uppgiften. Det är en av de viktigaste uppgifterna men inte den enda uppgift som kommunerna har i Välfärdssverige. Det handlar om skola, äldreomsorg och olika typer av insatser för stöd och service i omsorgen. Detta vet statsrådet.Men de 6 miljarder i generella statsbidrag som den här regeringen har levererat är alldeles för lite för att kommunerna runt om i Sverige ska orka med att ta på sig ytterligare ansvar för detta, för i praktiken står man nu inför nedskärningar.I vårt budgetförslag har vi lagt dubbelt så mycket i satsningar på generella statsbidrag. Vi har lagt en halv miljard kronor på förstärkningar av socialtjänsten. Och vi har sagt att för varje krona mer som vi satsar på polisen ska vi satsa lika mycket på det förebyggande arbetet. Detta är substantiella satsningar, och det är satsningar som jag tror att kommunerna skulle se som tydliga så att de vågar satsa.Tyvärr når regeringen inte ända fram här. Det finns inga nyheter i regeringens budget mer än de här 10 miljonerna och utredningen om insatser där vårdnadshavare inte behöver lämna samtycke. Det är ganska fattigt.Vi är överens om problembeskrivningen, men vi är sannerligen inte överens i frågan om den här regeringen gör tillräckligt eller inte. Min bild är att det bara är prat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)

Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Statsrådet kan ironisera över de frågor som ledamöterna ställer till statsrådet, men det vore mer klädsamt att försöka svara på dem. Jag tar till mig att statsrådet ser framför sig att det ska byggas upp något slags centralt stöd för socialtjänsterna runt om i landet, men man hade kunnat vara tydligare med det i svaret. Så det är bra att vi får besked om detta här i dag.Den miljard som statsrådet har talat om i ett pressmeddelande och som man pratar om när man är ute i landet och besöker kommunerna gäller sådant som vi är överens om. Vi är överens om nästan allt. Det som skiljer oss åt i våra respektive budgetförslag är att vi, utöver det regeringen har lagt på detta område, lägger ytterligare en halv miljard till socialtjänsten och en krona för varje krona som satsas på polisen. Det är substantiella tillskott.Till yttermera visso är det också så - och detta tror jag att statsrådet måste fundera lite grann över - att om kommunerna ska kunna ikläda sig det stora ansvar som socialtjänst, skola och andra delar av kommunernas verksamheter har på ett tydligare, bättre och effektivare sätt, vilket jag tror att vi båda är intresserade av, krävs det att kommunerna i grunden har en trygg och stabil finansiering för den välfärdsverksamhet de bedriver. Om man då som regering pratar väldigt mycket om att det nu ska påbörjas ett stort arbete för att lyfta de brottsförebyggande insatserna, som om det vore något nytt som den här regeringen har kommit på, måste man börja från början. Man måste ge kommunerna grundförutsättningarna för att de ska kunna växla upp detta arbete. Det räcker inte med pressmeddelandepengar, utan det krävs generella statsbidrag i en storleksordning som gör att kommunerna kan klara av uppgiften.Detta är nämligen inte den enda uppgiften. Det är en av de viktigaste uppgifterna men inte den enda uppgift som kommunerna har i Välfärdssverige. Det handlar om skola, äldreomsorg och olika typer av insatser för stöd och service i omsorgen. Detta vet statsrådet.Men de 6 miljarder i generella statsbidrag som den här regeringen har levererat är alldeles för lite för att kommunerna runt om i Sverige ska orka med att ta på sig ytterligare ansvar för detta, för i praktiken står man nu inför nedskärningar.I vårt budgetförslag har vi lagt dubbelt så mycket i satsningar på generella statsbidrag. Vi har lagt en halv miljard kronor på förstärkningar av socialtjänsten. Och vi har sagt att för varje krona mer som vi satsar på polisen ska vi satsa lika mycket på det förebyggande arbetet. Detta är substantiella satsningar, och det är satsningar som jag tror att kommunerna skulle se som tydliga så att de vågar satsa.Tyvärr når regeringen inte ända fram här. Det finns inga nyheter i regeringens budget mer än de här 10 miljonerna och utredningen om insatser där vårdnadshavare inte behöver lämna samtycke. Det är ganska fattigt.Vi är överens om problembeskrivningen, men vi är sannerligen inte överens i frågan om den här regeringen gör tillräckligt eller inte. Min bild är att det bara är prat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)

Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?

Jag vill börja med att verkligen tacka ledamoten Nylund Watz för frågan om de 10 miljonerna. När jag dessutom förstår på ledamoten Björck att det är många socialdemokrater som har lagt ned mycket tid på att fundera på vad dessa 10 miljoner kan tänkas gå till blir jag ännu gladare över att nu kunna stoppa detta huvudbry. Det är klart att om man lite mer noggrant hade läst det som står i regeringens förslag om detta hade man kanske inte behövt lägga ned så enormt mycket tankemöda på det här utan kunnat ägna sig åt något mer konstruktivt.När man avsätter en summa på 10 miljoner är det naturligtvis tydligt att de ska gå till att bygga upp centralt stöd till socialtjänsterna i hela landet. Jag trodde i min enfald att alla förstått att det var så - att 10 miljoner inte är en summa som man fördelar på 290 kommuner, utan något helt annat. Frågan från ledamoten, med förstärkning här av en annan ledamot, visar dock klart och tydligt att alla inte förstått detta, och jag vill tacka ledamoten för möjligheten att få klargöra det. Totalt satsas det i budgeten en dryg miljard på förebyggande arbete och på att förstärka för de allra mest utsatta barnen.Jag är Sveriges första renodlade socialtjänstminister. Det är ett sätt att från regeringens sida tala om vilket fokus vi lägger på frågor som gäller socialtjänsten och alla uppdrag som är kopplade till den.Tittar man tydligt i Tidöavtalet ser man också att det finns inte mindre än 22 punkter som pratar om det förebyggande arbetet. Jag rekommenderar läsning även av dessa 22 punkter.Jag kan också rekommendera det 52-punktsprogram som Moderaterna presenterade i valrörelsen, som också inriktar sig på en rad förebyggande arbeten.Jag är, herr talman, mycket orolig för hur de kriminella nätverken breder ut sig. Och jag är oerhört orolig - och uppfattar att övriga ledamöter också är det - över att så unga personer som tioåringar rekryteras in i våra kriminella nätverk. Rapporteringen från medierna de senaste veckorna har handlat om ett antal fjorton- och femtonåringar.Jag ställer mig i mitt stilla sinne frågan vad dessa ledamöter, som nu så tydligt vet vad som behöver ske, och den förra regeringen gjorde under åtta års tid för att stoppa rekryteringen av dessa unga. Denna rekrytering påbörjades nämligen inte häromveckan eller härommånaden. Detta är en utveckling som har pågått under lång tid och som Moderaterna och övrig opposition arbetade starkt med i oppositionsläge.Vi gjorde en mängd tillkännagivanden för att stöta på den dåvarande röda regeringen. Till min stora glädje tvingade vi därmed den gamla regeringen att tillsätta en del av de utredningar som är helt nödvändiga för att förändra lagstiftningen. De utredningarna kommer vi att få glädjen att kunna omsätta i lagstiftning för att förbättra verktygen för socialtjänsten, men också för lagförande myndigheter, för att kunna möta denna oerhört oroande utveckling.

Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?

Jag vill börja med att verkligen tacka ledamoten Nylund Watz för frågan om de 10 miljonerna. När jag dessutom förstår på ledamoten Björck att det är många socialdemokrater som har lagt ned mycket tid på att fundera på vad dessa 10 miljoner kan tänkas gå till blir jag ännu gladare över att nu kunna stoppa detta huvudbry. Det är klart att om man lite mer noggrant hade läst det som står i regeringens förslag om detta hade man kanske inte behövt lägga ned så enormt mycket tankemöda på det här utan kunnat ägna sig åt något mer konstruktivt.När man avsätter en summa på 10 miljoner är det naturligtvis tydligt att de ska gå till att bygga upp centralt stöd till socialtjänsterna i hela landet. Jag trodde i min enfald att alla förstått att det var så - att 10 miljoner inte är en summa som man fördelar på 290 kommuner, utan något helt annat. Frågan från ledamoten, med förstärkning här av en annan ledamot, visar dock klart och tydligt att alla inte förstått detta, och jag vill tacka ledamoten för möjligheten att få klargöra det. Totalt satsas det i budgeten en dryg miljard på förebyggande arbete och på att förstärka för de allra mest utsatta barnen.Jag är Sveriges första renodlade socialtjänstminister. Det är ett sätt att från regeringens sida tala om vilket fokus vi lägger på frågor som gäller socialtjänsten och alla uppdrag som är kopplade till den.Tittar man tydligt i Tidöavtalet ser man också att det finns inte mindre än 22 punkter som pratar om det förebyggande arbetet. Jag rekommenderar läsning även av dessa 22 punkter.Jag kan också rekommendera det 52-punktsprogram som Moderaterna presenterade i valrörelsen, som också inriktar sig på en rad förebyggande arbeten.Jag är, herr talman, mycket orolig för hur de kriminella nätverken breder ut sig. Och jag är oerhört orolig - och uppfattar att övriga ledamöter också är det - över att så unga personer som tioåringar rekryteras in i våra kriminella nätverk. Rapporteringen från medierna de senaste veckorna har handlat om ett antal fjorton- och femtonåringar.Jag ställer mig i mitt stilla sinne frågan vad dessa ledamöter, som nu så tydligt vet vad som behöver ske, och den förra regeringen gjorde under åtta års tid för att stoppa rekryteringen av dessa unga. Denna rekrytering påbörjades nämligen inte häromveckan eller härommånaden. Detta är en utveckling som har pågått under lång tid och som Moderaterna och övrig opposition arbetade starkt med i oppositionsläge.Vi gjorde en mängd tillkännagivanden för att stöta på den dåvarande röda regeringen. Till min stora glädje tvingade vi därmed den gamla regeringen att tillsätta en del av de utredningar som är helt nödvändiga för att förändra lagstiftningen. De utredningarna kommer vi att få glädjen att kunna omsätta i lagstiftning för att förbättra verktygen för socialtjänsten, men också för lagförande myndigheter, för att kunna möta denna oerhört oroande utveckling.

Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?

Ja, de här 10 miljonerna är det många av oss som funderat över sedan regeringen presenterade sin budget. Vi har funderat, och vi har vänt och vridit på den här frågan. Ingela Nylund Watz har formulerat den i tre delar här.När regeringen aviserar hur de ska fördelas har vi inte fått svar på.Vilka fakta som ligger till grund för att man kom fram till just 10 miljoner har vi inte fått svar på.Vi har visserligen fått svar på den tredje frågan om andra åtgärder, i alla fall delvis. De andra åtgärderna som statsrådet tar upp här handlar om barn i riskzon. Där pratar man om 400 miljoner. Jag har lite svårt att bedöma om det är rimliga siffror, men det känns ju mindre orimligt än 10 miljoner.En annan åtgärd som pekas på är att man ska subventionera familjehemsplaceringar. Då pratar man om 200 miljoner. Det har jag också svårt att bedöma rimligheten i, herr talman, men det sticker inte i ögonen så flagrant som siffran 10 miljoner.Eftersom det är så många som har funderat så mycket på det här ser jag verkligen jättemycket fram emot att få svar på de två första frågorna.Det som Ingela Nylund Watz gjorde när hon räknade ut att det är 34 000 gjorde väldigt många av oss första dagen, och vi häpnade.Den andra frågan, som kanske egentligen är intressantare, är vilka fakta som låg bakom den här siffran. Vi har haft en lång debatt med energiministern under dagen, herr talman, och energiministern uppmanade oss att försöka tolka regeringens arbete positivt.Om man försöker ha den ansatsen skulle man möjligen kunna tolka detta som ett svar: "De anslagna 10 miljoner kronorna i budgeten för 2023 är en av de satsningar regeringen gör för att stärka socialtjänsten i det brottsförebyggande arbetet med unga."Fortsättningen vet jag inte om man ska tolka som ett svar: "En åtgärd som har aviserats i budgetpropositionen för 2023 är att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta en krissocialjour" och så vidare. Jag ser inte att det är pengasatt.Är det den åtgärden som ministern avser, eller har jag missförstått svaret? Är det då en jour för hela landet, alltså för alla kommuner? Det räcker ju inte till en jour i samtliga kommuner - inte ens i samtliga regioner, misstänker jag - med den här anslagsfördelningen. Är det en positiv tolkning, eller är det jag som läst svaret fel? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet skulle vara spännande att höra vilka fakta som ligger till grund för det här. Jag tycker att det är en otroligt spännande och relevant fråga från Ingela Nylund Watz, och jag och många med mig ser verkligen fram emot svaret.

Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?

Ja, de här 10 miljonerna är det många av oss som funderat över sedan regeringen presenterade sin budget. Vi har funderat, och vi har vänt och vridit på den här frågan. Ingela Nylund Watz har formulerat den i tre delar här.När regeringen aviserar hur de ska fördelas har vi inte fått svar på.Vilka fakta som ligger till grund för att man kom fram till just 10 miljoner har vi inte fått svar på.Vi har visserligen fått svar på den tredje frågan om andra åtgärder, i alla fall delvis. De andra åtgärderna som statsrådet tar upp här handlar om barn i riskzon. Där pratar man om 400 miljoner. Jag har lite svårt att bedöma om det är rimliga siffror, men det känns ju mindre orimligt än 10 miljoner.En annan åtgärd som pekas på är att man ska subventionera familjehemsplaceringar. Då pratar man om 200 miljoner. Det har jag också svårt att bedöma rimligheten i, herr talman, men det sticker inte i ögonen så flagrant som siffran 10 miljoner.Eftersom det är så många som har funderat så mycket på det här ser jag verkligen jättemycket fram emot att få svar på de två första frågorna.Det som Ingela Nylund Watz gjorde när hon räknade ut att det är 34 000 gjorde väldigt många av oss första dagen, och vi häpnade.Den andra frågan, som kanske egentligen är intressantare, är vilka fakta som låg bakom den här siffran. Vi har haft en lång debatt med energiministern under dagen, herr talman, och energiministern uppmanade oss att försöka tolka regeringens arbete positivt.Om man försöker ha den ansatsen skulle man möjligen kunna tolka detta som ett svar: "De anslagna 10 miljoner kronorna i budgeten för 2023 är en av de satsningar regeringen gör för att stärka socialtjänsten i det brottsförebyggande arbetet med unga."Fortsättningen vet jag inte om man ska tolka som ett svar: "En åtgärd som har aviserats i budgetpropositionen för 2023 är att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta en krissocialjour" och så vidare. Jag ser inte att det är pengasatt.Är det den åtgärden som ministern avser, eller har jag missförstått svaret? Är det då en jour för hela landet, alltså för alla kommuner? Det räcker ju inte till en jour i samtliga kommuner - inte ens i samtliga regioner, misstänker jag - med den här anslagsfördelningen. Är det en positiv tolkning, eller är det jag som läst svaret fel? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet skulle vara spännande att höra vilka fakta som ligger till grund för det här. Jag tycker att det är en otroligt spännande och relevant fråga från Ingela Nylund Watz, och jag och många med mig ser verkligen fram emot svaret.

Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?

Tack för svaret, statsrådet! Det var väldigt många ord men väldigt lite konkretion, får man säga.Det skulle bli 34 482 kronor och 75 öre per kommun om man slog ut det här på de 290 kommunerna. Det är en försvinnande liten satsning; det tror jag att statsrådet håller med om.Det räcker inte att prata. Det räcker inte med alla ord som finns i interpellationssvaret. De här 10 miljonerna blir i själva verket en illustration av att regeringen står rätt handfallen inför behovet av att arbeta förebyggande för att motverka att unga dras in i kriminalitet. Illustrationen förstärks av att statsrådet inte kan redogöra för hur dessa 10 miljoner ska kunna användas.Det är egentligen på det sättet att det som regeringen föreslår i sin budget på det här området i huvudsak är sådant som den socialdemokratiska regeringen har startat arbete med och påbörjat. Det enda riktigt nya som regeringen har är de här 10 miljonerna och den utredning som statsrådet pekade på om insatser för att man ska kunna vidta åtgärder utan att vårdnadshavarna lämnar samtycke.Det här minimala anslaget är helt otillräckligt. Statsbidragen som regeringen lämnar till kommunerna, som ska axla ansvaret att växla upp det brottsförebyggande arbetet, är också helt otillräckliga. För att de ska klara av att ta det ansvaret, bygga ut det brottsförebyggande arbetet och se till att socialtjänsten får en större verktygslåda för att klara av att hantera det behöver de grundläggande förutsättningarna för kommunernas arbete i välfärden fungera. Då behöver kommunerna ökade statsbidrag, framför allt ökade generella statsbidrag.Regeringen är helt otillräcklig också på det här området. De 6 miljarder i generella statsbidrag som högerregeringen vill ge kommunerna i ökade anslag motsvarar ju inte på långa vägar det grundläggande behov som till exempel Sveriges Kommuner och Regioner har pekat på. Det är uppemot 20 miljarder som skulle krävas för att klara de grundläggande välfärdstjänsterna.Regeringen pratar väldigt mycket om att det nu ska till ökad samverkan. Kommunerna ska göra mer. Socialtjänsten ska få fler verktyg. Det ska samverkas med det omgivande samhället och polisen. Då behövs det verkligen en grundläggande trygghet hos kommunerna för att de ska våga och orka ta på sig ytterligare insatser som så väl behövs. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt arbeta förebyggande är något som vi socialdemokrater har förstått är en nyckel till framgång. Under lång tid har det legat för oss i arbetet med att stoppa nyrekryteringen till gängen.Dessvärre är högerregeringens prat i de här frågorna just prat. Man springer nu i kapp en verklighet som sprungit ifrån högern, som tidigare bara talat om repressiva åtgärder.Jag hoppas att statsrådet under den här debatten kan ge mig lite klarhet i om jag drar rätt slutsatser när jag konstaterar dels att de 10 miljonerna i själva verket var pressmeddelandepengar för statsråd, dels att det ännu är högst oklart hur socialtjänstens arbete ska stärkas. Har jag tolkat statsrådet korrekt?

Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?

Tack för svaret, statsrådet! Det var väldigt många ord men väldigt lite konkretion, får man säga.Det skulle bli 34 482 kronor och 75 öre per kommun om man slog ut det här på de 290 kommunerna. Det är en försvinnande liten satsning; det tror jag att statsrådet håller med om.Det räcker inte att prata. Det räcker inte med alla ord som finns i interpellationssvaret. De här 10 miljonerna blir i själva verket en illustration av att regeringen står rätt handfallen inför behovet av att arbeta förebyggande för att motverka att unga dras in i kriminalitet. Illustrationen förstärks av att statsrådet inte kan redogöra för hur dessa 10 miljoner ska kunna användas.Det är egentligen på det sättet att det som regeringen föreslår i sin budget på det här området i huvudsak är sådant som den socialdemokratiska regeringen har startat arbete med och påbörjat. Det enda riktigt nya som regeringen har är de här 10 miljonerna och den utredning som statsrådet pekade på om insatser för att man ska kunna vidta åtgärder utan att vårdnadshavarna lämnar samtycke.Det här minimala anslaget är helt otillräckligt. Statsbidragen som regeringen lämnar till kommunerna, som ska axla ansvaret att växla upp det brottsförebyggande arbetet, är också helt otillräckliga. För att de ska klara av att ta det ansvaret, bygga ut det brottsförebyggande arbetet och se till att socialtjänsten får en större verktygslåda för att klara av att hantera det behöver de grundläggande förutsättningarna för kommunernas arbete i välfärden fungera. Då behöver kommunerna ökade statsbidrag, framför allt ökade generella statsbidrag.Regeringen är helt otillräcklig också på det här området. De 6 miljarder i generella statsbidrag som högerregeringen vill ge kommunerna i ökade anslag motsvarar ju inte på långa vägar det grundläggande behov som till exempel Sveriges Kommuner och Regioner har pekat på. Det är uppemot 20 miljarder som skulle krävas för att klara de grundläggande välfärdstjänsterna.Regeringen pratar väldigt mycket om att det nu ska till ökad samverkan. Kommunerna ska göra mer. Socialtjänsten ska få fler verktyg. Det ska samverkas med det omgivande samhället och polisen. Då behövs det verkligen en grundläggande trygghet hos kommunerna för att de ska våga och orka ta på sig ytterligare insatser som så väl behövs. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt arbeta förebyggande är något som vi socialdemokrater har förstått är en nyckel till framgång. Under lång tid har det legat för oss i arbetet med att stoppa nyrekryteringen till gängen.Dessvärre är högerregeringens prat i de här frågorna just prat. Man springer nu i kapp en verklighet som sprungit ifrån högern, som tidigare bara talat om repressiva åtgärder.Jag hoppas att statsrådet under den här debatten kan ge mig lite klarhet i om jag drar rätt slutsatser när jag konstaterar dels att de 10 miljonerna i själva verket var pressmeddelandepengar för statsråd, dels att det ännu är högst oklart hur socialtjänstens arbete ska stärkas. Har jag tolkat statsrådet korrekt?

Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?

Ingela Nylund Watz har frågat mig om och när jag och regeringen avser att redovisa en fördelning till landets kommuner av anslaget om 10 miljoner kronor för att stärka socialtjänstens arbete inom ramen för det brottsförebyggande arbetet. Hon har också frågat mig vilka fakta som ligger till grund för mitt och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor och om jag avser att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.Som Ingela Nylund Watz framhåller är det angeläget att stärka socialtjänsten i dess arbete med barn och unga för att minska nyrekryteringen till kriminella miljöer. Förebyggande insatser för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet lönar sig, och socialtjänsten har en central roll i det arbetet. Regeringen ser ett behov av att utöka socialtjänstens verktygslåda och möjlighet att ge fler och tidigare insatser.Det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras under mandatperioden. De anslagna 10 miljoner kronorna i budgeten för 2023 är en av de satsningar regeringen gör för att stärka socialtjänsten i det brottsförebyggande arbetet med unga. Regeringen avser att återkomma i fråga om hur medlen ska användas.En åtgärd som har aviserats i budgetpropositionen för 2023 är att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta en krissocialjour som ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet mot brottslighet som begås av unga personer. Regeringen vill även se över olika möjligheter att förstärka föräldraansvaret och påverka föräldrar som inte tar sitt föräldraansvar.Barn som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet och deras familjer behöver få stöd och hjälp från samhället. Regeringen har därför satsat sammantaget 400 miljoner kronor per år på föräldraskapsstöd. Målsättningen är att sådant stöd ska finnas i alla kommuner. Satsningen är också en del av det brottsförebyggande arbetet, och de områden som Polismyndigheten har definierat som särskilt utsatta kommer särskilt att uppmärksammas.Det är viktigt att vårdnadshavare vars barn riskerar att begå brott eller redan har begått brott tar emot det stöd som finns. Regeringen ser därför även över möjligheterna för socialnämnden att besluta om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler och tidiga insatser till barn och unga.För vissa unga är en placering på ett särskilt ungdomshem en möjlig väg att förhindra kriminalitet. Det är regeringens bestämda uppfattning att alla barn i behov av placering enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ska få det. Regeringen avsätter därför medel för en förlängning av subventionen av kommunernas kostnader för placering vid Statens institutionsstyrelse. Under 2023 subventionerar regeringen också familjehemsplaceringar till kommunerna genom statsbidrag på 200 miljoner kronor så att alla barn och unga som är i behov av sådan placering ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt framgångsrikt brottsförebyggande arbete kräver fungerande samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och andra berörda aktörer. Det finns exempelvis ett pågående regeringsuppdrag som syftar till att stärka samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Det behövs också mer kunskap och forskning om vilka insatser som faktiskt fungerar. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har därför ett regeringsuppdrag att ta fram kunskapsunderlag om insatser inom det brottsförebyggande området som socialtjänsten kan använda.

Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?

Ingela Nylund Watz har frågat mig om och när jag och regeringen avser att redovisa en fördelning till landets kommuner av anslaget om 10 miljoner kronor för att stärka socialtjänstens arbete inom ramen för det brottsförebyggande arbetet. Hon har också frågat mig vilka fakta som ligger till grund för mitt och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor och om jag avser att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.Som Ingela Nylund Watz framhåller är det angeläget att stärka socialtjänsten i dess arbete med barn och unga för att minska nyrekryteringen till kriminella miljöer. Förebyggande insatser för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet lönar sig, och socialtjänsten har en central roll i det arbetet. Regeringen ser ett behov av att utöka socialtjänstens verktygslåda och möjlighet att ge fler och tidigare insatser.Det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras under mandatperioden. De anslagna 10 miljoner kronorna i budgeten för 2023 är en av de satsningar regeringen gör för att stärka socialtjänsten i det brottsförebyggande arbetet med unga. Regeringen avser att återkomma i fråga om hur medlen ska användas.En åtgärd som har aviserats i budgetpropositionen för 2023 är att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta en krissocialjour som ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet mot brottslighet som begås av unga personer. Regeringen vill även se över olika möjligheter att förstärka föräldraansvaret och påverka föräldrar som inte tar sitt föräldraansvar.Barn som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet och deras familjer behöver få stöd och hjälp från samhället. Regeringen har därför satsat sammantaget 400 miljoner kronor per år på föräldraskapsstöd. Målsättningen är att sådant stöd ska finnas i alla kommuner. Satsningen är också en del av det brottsförebyggande arbetet, och de områden som Polismyndigheten har definierat som särskilt utsatta kommer särskilt att uppmärksammas.Det är viktigt att vårdnadshavare vars barn riskerar att begå brott eller redan har begått brott tar emot det stöd som finns. Regeringen ser därför även över möjligheterna för socialnämnden att besluta om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler och tidiga insatser till barn och unga.För vissa unga är en placering på ett särskilt ungdomshem en möjlig väg att förhindra kriminalitet. Det är regeringens bestämda uppfattning att alla barn i behov av placering enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ska få det. Regeringen avsätter därför medel för en förlängning av subventionen av kommunernas kostnader för placering vid Statens institutionsstyrelse. Under 2023 subventionerar regeringen också familjehemsplaceringar till kommunerna genom statsbidrag på 200 miljoner kronor så att alla barn och unga som är i behov av sådan placering ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt framgångsrikt brottsförebyggande arbete kräver fungerande samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och andra berörda aktörer. Det finns exempelvis ett pågående regeringsuppdrag som syftar till att stärka samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Det behövs också mer kunskap och forskning om vilka insatser som faktiskt fungerar. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har därför ett regeringsuppdrag att ta fram kunskapsunderlag om insatser inom det brottsförebyggande området som socialtjänsten kan använda.

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?

Jag tycker att Sofia Amloh är lite dyster på slutet. I övrigt tycker jag att vi har mycket samsyn, men vi vet vad vi ska ta bort.Jag har hört flera socialdemokrater genom åren säga att det blir bättre med en förändring och med reformer. Den ambitionen har jag hört en massa socialdemokrater ha, och det är med sanningen överensstämmande. Det har funnits intentioner, och saker har genomförts. Och ibland har det också blivit rätt mycket bättre. Det är ju fantastiskt! Det kan vara så också.Jag vill understryka att man kan vara socialdemokrat, liberal eller höra till vilket parti man vill och samtidigt tycka att det är bra att kommunerna har mycket att säga till om. Vi diskuterar ofta balansen mellan vad vi ska bestämma och vad kommunerna ska bestämma. Ska de ha brottsförebyggande uppdrag? I många år har vi pratat om huruvida de ska ha ett ansvar eller bara bör ta ansvar för våldsutsatta kvinnor, till exempel. Vilka insatser ska kommunerna göra? Ska man skärpa synen på deras insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, som är i högsta grad aktuellt?Man kan tycka att vi lägger på saker och så vidare, men på vissa sätt tror jag ändå att det blir ett annat läge när vi har mycket färre personer - för det är vi också överens om att vi ska ha. Socialdemokraterna har tydligt deklarerat att man står bakom en smalare migrationspolitik under kommande år än den som ledde fram till bosättningslagen eftersom det är en förutsättning för att vi ska kunna klara integrationen över huvud taget.Jag ser fram emot att vi när utredningen väl är tillsatt, genomförd och remissbehandlad ska komma tillbaka i frågan. Då har jag gärna en dialog med Sofia Amloh och andra socialdemokrater om hur man gör detta bäst, för det kan vara så att ni kan möta företrädare i Socialdemokraterna som tror på att det är bra med kommunalt självstyre i Norrköping, till exempel. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad.

I så fall, vilka är förändringarna?

Jag tycker att Sofia Amloh är lite dyster på slutet. I övrigt tycker jag att vi har mycket samsyn, men vi vet vad vi ska ta bort.Jag har hört flera socialdemokrater genom åren säga att det blir bättre med en förändring och med reformer. Den ambitionen har jag hört en massa socialdemokrater ha, och det är med sanningen överensstämmande. Det har funnits intentioner, och saker har genomförts. Och ibland har det också blivit rätt mycket bättre. Det är ju fantastiskt! Det kan vara så också.Jag vill understryka att man kan vara socialdemokrat, liberal eller höra till vilket parti man vill och samtidigt tycka att det är bra att kommunerna har mycket att säga till om. Vi diskuterar ofta balansen mellan vad vi ska bestämma och vad kommunerna ska bestämma. Ska de ha brottsförebyggande uppdrag? I många år har vi pratat om huruvida de ska ha ett ansvar eller bara bör ta ansvar för våldsutsatta kvinnor, till exempel. Vilka insatser ska kommunerna göra? Ska man skärpa synen på deras insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, som är i högsta grad aktuellt?Man kan tycka att vi lägger på saker och så vidare, men på vissa sätt tror jag ändå att det blir ett annat läge när vi har mycket färre personer - för det är vi också överens om att vi ska ha. Socialdemokraterna har tydligt deklarerat att man står bakom en smalare migrationspolitik under kommande år än den som ledde fram till bosättningslagen eftersom det är en förutsättning för att vi ska kunna klara integrationen över huvud taget.Jag ser fram emot att vi när utredningen väl är tillsatt, genomförd och remissbehandlad ska komma tillbaka i frågan. Då har jag gärna en dialog med Sofia Amloh och andra socialdemokrater om hur man gör detta bäst, för det kan vara så att ni kan möta företrädare i Socialdemokraterna som tror på att det är bra med kommunalt självstyre i Norrköping, till exempel. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad.

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi pratar om förutsättningarna för kommunerna och för de nyanlända. Det tycker jag är helt rätt, för det är där diskussionen ska ligga om vad detta syftar till. Jag fattar ändå statsrådets svar på frågan om vilka detta skulle gynna som att det är de nyanländas etablering och inte de välbärgade kommunernas egna intressen.Men nu vill regeringen ändå ändra på detta, och jag tycker att vi behöver nämna det utifrån att det också raserar en förutsägbarhet som är viktig. När man säger att lagen ska ändras - vi vet inte riktigt i vad - och att man till syvende och sist vill avskaffa den undrar jag hur kommunerna ska kunna förbereda sig från år till år. Det handlar ju om att bygga upp en struktur med bostäder och så vidare, och nu raserar man förutsägbarheten.Jag vill ändå någonstans säga vad detta har handlat om. Varför är det här så viktigt? Jag börjar med de integrationspolitiska målen och etableringen - en snabb etablering. Det handlar om att komma in på arbetsmarknaden och att bryta bostadssegregationen. Vi socialdemokrater ser att det finns en bostadssegregation, och vi ser att det finns en svår skolsegregation. Vi ser också att det finns en arbetsmarknadssegregation. Det finns de människor som är inne på arbetsmarknaden och de som är utanför den. Så länge det är så är det ett samhällsproblem som vi måste se politiskt. Socialdemokraterna kommer inte att vika för det. Vi tänker ta ansvar för att detta ska lösas.Jag tycker att det är lite sorgligt att man väljer att ta bort saker som fungerar och i stället går i helt fel riktning.

I så fall, vilka är förändringarna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi pratar om förutsättningarna för kommunerna och för de nyanlända. Det tycker jag är helt rätt, för det är där diskussionen ska ligga om vad detta syftar till. Jag fattar ändå statsrådets svar på frågan om vilka detta skulle gynna som att det är de nyanländas etablering och inte de välbärgade kommunernas egna intressen.Men nu vill regeringen ändå ändra på detta, och jag tycker att vi behöver nämna det utifrån att det också raserar en förutsägbarhet som är viktig. När man säger att lagen ska ändras - vi vet inte riktigt i vad - och att man till syvende och sist vill avskaffa den undrar jag hur kommunerna ska kunna förbereda sig från år till år. Det handlar ju om att bygga upp en struktur med bostäder och så vidare, och nu raserar man förutsägbarheten.Jag vill ändå någonstans säga vad detta har handlat om. Varför är det här så viktigt? Jag börjar med de integrationspolitiska målen och etableringen - en snabb etablering. Det handlar om att komma in på arbetsmarknaden och att bryta bostadssegregationen. Vi socialdemokrater ser att det finns en bostadssegregation, och vi ser att det finns en svår skolsegregation. Vi ser också att det finns en arbetsmarknadssegregation. Det finns de människor som är inne på arbetsmarknaden och de som är utanför den. Så länge det är så är det ett samhällsproblem som vi måste se politiskt. Socialdemokraterna kommer inte att vika för det. Vi tänker ta ansvar för att detta ska lösas.Jag tycker att det är lite sorgligt att man väljer att ta bort saker som fungerar och i stället går i helt fel riktning.

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det hade gått utmärkt om tidigare regeringar hade velat agera och införa sanktionsmöjligheter mot kommuner. Vi förväntar oss att de ska ta sitt ansvar när vi bestämmer det här i kammaren.Vi säger att vi ska ha den bosättningslag som vi har haft under den enorma kris som uppstod för människor som var tvungna att fly. Det hade skapat stora spänningar här i Sverige att man hade infört tvingande sanktioner mot kommuner. Det gjordes inte, kan jag notera.Jag tror att man ska försöka göra det i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner för att få bästa möjliga mottagande. Min enda tanke är kanske inte att jag bara tänker på Örebro, Laxå och Degerfors hemma i Örebro län. Jag vill försäkra kammaren att jag tänker på hela Sverige.Jag tänker på individen. Det är fler parametrar som avgör om det kan bli en lyckad integration. Jag vet att de närvarande i hela kammaren just nu tänker på det och inte vill någonting annat.Personer ska helst komma i jobb och lära sig språket snarast möjligt, och sedan ska de sköta sig. Jag noterar vilka som är överens om åtgärderna. Där har vi samma mål.Vi måste vara beredda att lyssna på Riksrevisionen som tycker att man ska göra justeringar. Det bör utredas. Statskontoret säger att man behöver se över detta. Länsstyrelsernas rapporter säger samma sak.Sofia Amloh tog här exemplet med 100 personer. Det är en bra enhet, men det är många fler som kommer. Om man ska nyckla ut 100 på ett väldigt rättvist sätt ska det komma 1 till varje kommun. Det är kanske inte det mest optimala sättet.Man kan behöva ha resurser i en kommun att för att se till att man ger en bra etablering förutom att människor ska ha någonstans att bo. Sedan gäller det skolplatser. Det hänger också ihop med hur många som har kommit tidigare. Det kanske är så att man inte ska vara tio på tio ställen utan tjugo på fem ställen. Men att kommunerna ska ha någonting att säga till om, och lite mer att säga till om - det är det som ska utredas. Jag har inget annat besked att ge.Sedan får vi följa detta noga. Vad utredningen sedan kommer fram till, vilken remissbehandling detta leder till och vilken slutsats det sedan blir i skarpt läge i en proposition - när vi vet det ska vi ta en riktig debatt och se om det finns något alternativ. Kanske ska kommunerna ha mindre att säga till om. Man kan verkligen landa i det igen när det här blir föremål för en skarp lagstiftning. Vi vet ju inte hur Sverige ser ut då.Sedan nämndes också de ukrainska flyktingarna. Där är ändå läget sådant att massflyktsdirektivet gäller. De här människorna från Ukraina omfattas inte formellt sett av bosättningslagen i dag, utan det handlar om Migrationsverkets boenden och kommuner som hjälper till.Jag hoppas att vi allihop står ödmjuka inför detta läge. Vi vill inget annat än att kriget ska ta slut i Ukraina och att människor ska kunna återvända. Men det kan också bli så att läget förvärras ytterligare från det helvete på jorden som redan råder i Ukraina. Då kan många, många fler människor behöva fly igen. Vi vet att det var 12 miljoner människor som lämnade Ukraina, och 8 miljoner har kommit tillbaka. Ungefär 50 000 befinner sig i Sverige. Om det blir en kraftig förändring måste vi vidta åtgärder, men de ukrainska flyktingarna omfattas alltså inte av bosättningslagen.

I så fall, vilka är förändringarna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det hade gått utmärkt om tidigare regeringar hade velat agera och införa sanktionsmöjligheter mot kommuner. Vi förväntar oss att de ska ta sitt ansvar när vi bestämmer det här i kammaren.Vi säger att vi ska ha den bosättningslag som vi har haft under den enorma kris som uppstod för människor som var tvungna att fly. Det hade skapat stora spänningar här i Sverige att man hade infört tvingande sanktioner mot kommuner. Det gjordes inte, kan jag notera.Jag tror att man ska försöka göra det i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner för att få bästa möjliga mottagande. Min enda tanke är kanske inte att jag bara tänker på Örebro, Laxå och Degerfors hemma i Örebro län. Jag vill försäkra kammaren att jag tänker på hela Sverige.Jag tänker på individen. Det är fler parametrar som avgör om det kan bli en lyckad integration. Jag vet att de närvarande i hela kammaren just nu tänker på det och inte vill någonting annat.Personer ska helst komma i jobb och lära sig språket snarast möjligt, och sedan ska de sköta sig. Jag noterar vilka som är överens om åtgärderna. Där har vi samma mål.Vi måste vara beredda att lyssna på Riksrevisionen som tycker att man ska göra justeringar. Det bör utredas. Statskontoret säger att man behöver se över detta. Länsstyrelsernas rapporter säger samma sak.Sofia Amloh tog här exemplet med 100 personer. Det är en bra enhet, men det är många fler som kommer. Om man ska nyckla ut 100 på ett väldigt rättvist sätt ska det komma 1 till varje kommun. Det är kanske inte det mest optimala sättet.Man kan behöva ha resurser i en kommun att för att se till att man ger en bra etablering förutom att människor ska ha någonstans att bo. Sedan gäller det skolplatser. Det hänger också ihop med hur många som har kommit tidigare. Det kanske är så att man inte ska vara tio på tio ställen utan tjugo på fem ställen. Men att kommunerna ska ha någonting att säga till om, och lite mer att säga till om - det är det som ska utredas. Jag har inget annat besked att ge.Sedan får vi följa detta noga. Vad utredningen sedan kommer fram till, vilken remissbehandling detta leder till och vilken slutsats det sedan blir i skarpt läge i en proposition - när vi vet det ska vi ta en riktig debatt och se om det finns något alternativ. Kanske ska kommunerna ha mindre att säga till om. Man kan verkligen landa i det igen när det här blir föremål för en skarp lagstiftning. Vi vet ju inte hur Sverige ser ut då.Sedan nämndes också de ukrainska flyktingarna. Där är ändå läget sådant att massflyktsdirektivet gäller. De här människorna från Ukraina omfattas inte formellt sett av bosättningslagen i dag, utan det handlar om Migrationsverkets boenden och kommuner som hjälper till.Jag hoppas att vi allihop står ödmjuka inför detta läge. Vi vill inget annat än att kriget ska ta slut i Ukraina och att människor ska kunna återvända. Men det kan också bli så att läget förvärras ytterligare från det helvete på jorden som redan råder i Ukraina. Då kan många, många fler människor behöva fly igen. Vi vet att det var 12 miljoner människor som lämnade Ukraina, och 8 miljoner har kommit tillbaka. Ungefär 50 000 befinner sig i Sverige. Om det blir en kraftig förändring måste vi vidta åtgärder, men de ukrainska flyktingarna omfattas alltså inte av bosättningslagen.

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?

Tack för svaren på våra frågor som ministern ger och resonemangen.Vi återkommer hela tiden i debatten till rapporten från Riksrevisionen. Det är med anledning av de frågor jag ställde om vilken grund som ministern hade för sina påståenden.Riksrevisionen konstaterar tvärtemot vad ministern påstår att man i stor utsträckning där det har varit möjligt har justerat antalet anvisade till olika kommuner efter kommunernas särskilda förutsättningar och önskemål. Det har gällt både fler och färre anvisade nyanlända till respektive kommun.Samma rapport visade också att fördelningen mellan kommunerna varit jämnare och att det snabbat på etableringstiden. Varken ministerns påstående om bristande hänsyn till kommunernas förutsättningar och önskemål eller att snedfördelningen av ansvar kvarstår verkar ha någon grund.Jag undrar fortfarande: Varför vill man ha med bostadssituationen i kriterierna? Varför vill man i förlängningen avskaffa lagen? Det är lätt att få intrycket, precis som Sofia Amloh lyfter fram i debatten, att man i större utsträckning lyssnar på de kommuner som inte vill ta ansvar.Man lyssnar i större utsträckning på de kommuner som inte heller vill se till att bygga bostäder som kan passa människor som kanske har lägre inkomster. De vill inte planera för det i sin kommun.Jag upplever inte heller att man i den här debatten eller i övrigt tar hänsyn till de kommuner som tidigare har varit de som har fått ta det allra största ansvaret. Det har varit ett oproportionerligt stort ansvar. Förändringen riskeras om man nu avskaffar lagen.Tycker verkligen Johan Pehrson att det är värt att offra kortare etableringstid för nyanlända för att moderater och sverigedemokrater ska kunna blidka vissa kommunala företrädare som vill slippa att ta sitt ansvar?

I så fall, vilka är förändringarna?

Tack för svaren på våra frågor som ministern ger och resonemangen.Vi återkommer hela tiden i debatten till rapporten från Riksrevisionen. Det är med anledning av de frågor jag ställde om vilken grund som ministern hade för sina påståenden.Riksrevisionen konstaterar tvärtemot vad ministern påstår att man i stor utsträckning där det har varit möjligt har justerat antalet anvisade till olika kommuner efter kommunernas särskilda förutsättningar och önskemål. Det har gällt både fler och färre anvisade nyanlända till respektive kommun.Samma rapport visade också att fördelningen mellan kommunerna varit jämnare och att det snabbat på etableringstiden. Varken ministerns påstående om bristande hänsyn till kommunernas förutsättningar och önskemål eller att snedfördelningen av ansvar kvarstår verkar ha någon grund.Jag undrar fortfarande: Varför vill man ha med bostadssituationen i kriterierna? Varför vill man i förlängningen avskaffa lagen? Det är lätt att få intrycket, precis som Sofia Amloh lyfter fram i debatten, att man i större utsträckning lyssnar på de kommuner som inte vill ta ansvar.Man lyssnar i större utsträckning på de kommuner som inte heller vill se till att bygga bostäder som kan passa människor som kanske har lägre inkomster. De vill inte planera för det i sin kommun.Jag upplever inte heller att man i den här debatten eller i övrigt tar hänsyn till de kommuner som tidigare har varit de som har fått ta det allra största ansvaret. Det har varit ett oproportionerligt stort ansvar. Förändringen riskeras om man nu avskaffar lagen.Tycker verkligen Johan Pehrson att det är värt att offra kortare etableringstid för nyanlända för att moderater och sverigedemokrater ska kunna blidka vissa kommunala företrädare som vill slippa att ta sitt ansvar?

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?

Jag tar vid där. Etableringstiden ska kortas. Men jag har lite svårt att se det när man ändrar i just de lagstiftningar som har underlättat och är anledningen till att de har kortats.Jag blir ändå lite positivt förvånad när statsrådet tar upp EBO-lagstiftningen, för det hänger ihop. Vi socialdemokrater säger att det tyvärr inte har fungerat och att EBO-lagstiftningen borde avskaffas. Är det vad regeringen och Liberalerna också tycker och har tagit ställning till lyssnar vi med stora öron från Socialdemokraterna. Vi är nog beredda att se till att regeringen ska lyckas med det.Det sägs att lagstiftningen har spelat ut sin roll men att den fyllde sitt syfte då. Vad är det som har ändrat sig? Vi hade inte en struktur, och det var inte ordnat. Det byggde på frivillighet. Det fanns ett stort behov, och behovet växte. Det var tydligt att vi behövde sätta en struktur. Socialdemokraterna tog initiativet och såg till att en lagstiftning kom på bordet så att alla kommuner tog ansvar.Riksrevisionen visar tydligt på att den har uppfyllt de syftena. Det fungerar. Varför ändra och avskaffa någonting som fungerar? Senast förra året, när kriget i Europa i Ukraina bröt ut, var kriterierna att fördela mellan kommunerna fullt aktuella och skulle hållas. Det var vi överens om. Vad har hänt sedan dess? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kan se framåt till nästa år eller året därpå med den omvärld vi lever i med flyktingströmmar och behovet för människor att röra på sig. Är det inte bra att Sverige har en struktur för hur det ska gå till som vi vet fungerar? Lagen har haft många positiva effekter för en lösning av ett samhällsproblem.Vi kan ta ett exempel. Det är väl bättre att hundra personer kommer ut i tio kommuner än i två? Om de är bättre fördelade skapas bättre förutsättningar både för kommuner och för de personer som kommer.Är det inte så att de välbärgade kommunerna, som konsekvent redan innan lagen fanns har vägrat, nu får möjligheten att kunna avsäga sig ansvaret igen?Min fråga till statsrådet är: Vilka gynnas av förändringen eller ett avskaffande av lagstiftningen? Är det de nyanlända som behöver integreras eller är det rika högerstyrda kommuner?

I så fall, vilka är förändringarna?

Jag tar vid där. Etableringstiden ska kortas. Men jag har lite svårt att se det när man ändrar i just de lagstiftningar som har underlättat och är anledningen till att de har kortats.Jag blir ändå lite positivt förvånad när statsrådet tar upp EBO-lagstiftningen, för det hänger ihop. Vi socialdemokrater säger att det tyvärr inte har fungerat och att EBO-lagstiftningen borde avskaffas. Är det vad regeringen och Liberalerna också tycker och har tagit ställning till lyssnar vi med stora öron från Socialdemokraterna. Vi är nog beredda att se till att regeringen ska lyckas med det.Det sägs att lagstiftningen har spelat ut sin roll men att den fyllde sitt syfte då. Vad är det som har ändrat sig? Vi hade inte en struktur, och det var inte ordnat. Det byggde på frivillighet. Det fanns ett stort behov, och behovet växte. Det var tydligt att vi behövde sätta en struktur. Socialdemokraterna tog initiativet och såg till att en lagstiftning kom på bordet så att alla kommuner tog ansvar.Riksrevisionen visar tydligt på att den har uppfyllt de syftena. Det fungerar. Varför ändra och avskaffa någonting som fungerar? Senast förra året, när kriget i Europa i Ukraina bröt ut, var kriterierna att fördela mellan kommunerna fullt aktuella och skulle hållas. Det var vi överens om. Vad har hänt sedan dess? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kan se framåt till nästa år eller året därpå med den omvärld vi lever i med flyktingströmmar och behovet för människor att röra på sig. Är det inte bra att Sverige har en struktur för hur det ska gå till som vi vet fungerar? Lagen har haft många positiva effekter för en lösning av ett samhällsproblem.Vi kan ta ett exempel. Det är väl bättre att hundra personer kommer ut i tio kommuner än i två? Om de är bättre fördelade skapas bättre förutsättningar både för kommuner och för de personer som kommer.Är det inte så att de välbärgade kommunerna, som konsekvent redan innan lagen fanns har vägrat, nu får möjligheten att kunna avsäga sig ansvaret igen?Min fråga till statsrådet är: Vilka gynnas av förändringen eller ett avskaffande av lagstiftningen? Är det de nyanlända som behöver integreras eller är det rika högerstyrda kommuner?

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?

Jag tackar för interpellationen och för interventionen i debatten. Det är självklart så att vi måste göra otroligt mycket mer för att människor ska komma i arbete och för att de ska få bostad - tak över huvudet. Båda delarna är avgörande för att man ska kunna integreras. Det räcker inte med det ena eller det andra: att bo på gatan men ha ett jobb eller att ha någonstans att bo där det inte finns några jobb.Riksrevisionen har förslag till förändringar. Det tycker jag låter rimligt. Samtidigt konstaterar man att lagen tjänade Sverige väl i ett läge när det kom väldigt många människor till landet. EBO, som vi har pratat om i den här kammaren i minst 20 år, funkade inte riktigt bra. ABO var inte heller så bra. Vi var tvungna att få ut människor. Det fanns inga platser. Ni vet hur det såg ut i Sverige då. Det var ett ganska tufft läge, och det här var ett sätt att hantera det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLänsstyrelserna har pekat på en hel del problem, likaså Statskontoret. Det är klart att vi tittar på de rapporterna och att vi vill utreda förutsättningarna för en bättre etablering. Det finns ju ingen som har något annat syfte än att människor som har kommit till Sverige och fått rätt att stanna här, oavsett varför, ska etableras snabbast möjligt. Vi ser i dag att det finns problem och att många kommuner gärna skulle vilja kunna påverka detta. Till exempel pekar Riksrevisionen i sin rapport på barnens villkor och tycker att man ska göra vissa ändringar. Det är klart att hela spektrumet ska belysas.Jag förstår rädslan. Det är klart att det har funnits kommuner som inte velat hjälpa till. Men i dag har vi å andra sidan läget att det är fler kommuner där man verkligen vill att det kommer människor dit, då man har en enorm arbetskraftsbrist och ser människor som en väldigt stark tillgång.Interpellationens ursprungliga frågor är lätta att svara på. Vi vill utreda hur man kan förstärka kommunernas inflytande.Jag möter rätt många människor från olika partier som tycker att det kan vara en rimlig åsikt. Vi har byggt den svenska offentliga förvaltningen på ett ganska skapligt mått av kommunalt självstyre. Därmed inte sagt att man helt ska kunna vägra. Det får vi se. Vi ska utreda frågan. Det är vad vi försöker att möta.Det är klart att bosättningslagen var nödvändig. Liberalerna tyckte att det var ett bra sätt att hantera det när det inte fungerade med EBO och ABO. Människor var tvungna att ta vägen någonstans i den mycket svåra situation som de människor som kom hit var i. Då var detta verktyget.Jag tycker inte att man ska vara så orolig för att villkoren ses över för hur man ser till att personer kommer ut och etableras snabbast möjligt. Jag håller med det som sades här. Vi har genom åren kortat etableringstiden. Den ska kortas ytterligare. Det är ingen som tycker att den ska vara något annat är kortast möjlig.

I så fall, vilka är förändringarna?

Jag tackar för interpellationen och för interventionen i debatten. Det är självklart så att vi måste göra otroligt mycket mer för att människor ska komma i arbete och för att de ska få bostad - tak över huvudet. Båda delarna är avgörande för att man ska kunna integreras. Det räcker inte med det ena eller det andra: att bo på gatan men ha ett jobb eller att ha någonstans att bo där det inte finns några jobb.Riksrevisionen har förslag till förändringar. Det tycker jag låter rimligt. Samtidigt konstaterar man att lagen tjänade Sverige väl i ett läge när det kom väldigt många människor till landet. EBO, som vi har pratat om i den här kammaren i minst 20 år, funkade inte riktigt bra. ABO var inte heller så bra. Vi var tvungna att få ut människor. Det fanns inga platser. Ni vet hur det såg ut i Sverige då. Det var ett ganska tufft läge, och det här var ett sätt att hantera det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLänsstyrelserna har pekat på en hel del problem, likaså Statskontoret. Det är klart att vi tittar på de rapporterna och att vi vill utreda förutsättningarna för en bättre etablering. Det finns ju ingen som har något annat syfte än att människor som har kommit till Sverige och fått rätt att stanna här, oavsett varför, ska etableras snabbast möjligt. Vi ser i dag att det finns problem och att många kommuner gärna skulle vilja kunna påverka detta. Till exempel pekar Riksrevisionen i sin rapport på barnens villkor och tycker att man ska göra vissa ändringar. Det är klart att hela spektrumet ska belysas.Jag förstår rädslan. Det är klart att det har funnits kommuner som inte velat hjälpa till. Men i dag har vi å andra sidan läget att det är fler kommuner där man verkligen vill att det kommer människor dit, då man har en enorm arbetskraftsbrist och ser människor som en väldigt stark tillgång.Interpellationens ursprungliga frågor är lätta att svara på. Vi vill utreda hur man kan förstärka kommunernas inflytande.Jag möter rätt många människor från olika partier som tycker att det kan vara en rimlig åsikt. Vi har byggt den svenska offentliga förvaltningen på ett ganska skapligt mått av kommunalt självstyre. Därmed inte sagt att man helt ska kunna vägra. Det får vi se. Vi ska utreda frågan. Det är vad vi försöker att möta.Det är klart att bosättningslagen var nödvändig. Liberalerna tyckte att det var ett bra sätt att hantera det när det inte fungerade med EBO och ABO. Människor var tvungna att ta vägen någonstans i den mycket svåra situation som de människor som kom hit var i. Då var detta verktyget.Jag tycker inte att man ska vara så orolig för att villkoren ses över för hur man ser till att personer kommer ut och etableras snabbast möjligt. Jag håller med det som sades här. Vi har genom åren kortat etableringstiden. Den ska kortas ytterligare. Det är ingen som tycker att den ska vara något annat är kortast möjlig.

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?

Jag tackar Sofia Amloh för att vi får diskutera och debattera bosättningslagen i kväll. I den riksrevisionsrapport från 2021 som statsrådet nämner konstateras att bosättningslagen har varit viktig för nyanländas möjligheter att förbättra sin etablering i det svenska samhället och att tiden till att man får ett eget jobb och egen försörjning har kortats. Det säger sig självt lite grann. Om man ser till att människor kommer till kommuner där det är enklare att få jobb kommer etableringen att gå snabbare. Om de får trängas på en arbetsmarknadsenhet med många andra och slåss om uppmärksamheten kanske det tar lite längre tid.Det är därför svårt att förstå varför regeringen vill återgå till det som inte fungerade, till situationen före införandet av bosättningslagen. Då hade vi en ojämn fördelning av nyanlända mellan kommunerna, och det tog längre tid för människor att etablera sig på svensk arbetsmarknad.Jag har lyssnat på ministern och hans svar på Sofia Amlohs frågor för att förstå varför man vill förändra bosättningslagen och i förlängningen avskaffa den. Johan Pehrson menar att länsstyrelserna, som tar fram fördelningen mellan kommunerna i enlighet med bosättningslagen, inte tar tillräcklig hänsyn till kommunernas önskemål och särskilda förutsättningar. Ministern säger också: "Även om mottagandet minskar tilldelas vissa kommuner fortfarande förhållandevis många nyanlända." Det här lyfter man fram som skäl till förändring och i förlängningen avskaffande av lagstiftningen. Jag undrar vilken grund ministern har för de påståenden jag just tog upp.

I så fall, vilka är förändringarna?

Jag tackar Sofia Amloh för att vi får diskutera och debattera bosättningslagen i kväll. I den riksrevisionsrapport från 2021 som statsrådet nämner konstateras att bosättningslagen har varit viktig för nyanländas möjligheter att förbättra sin etablering i det svenska samhället och att tiden till att man får ett eget jobb och egen försörjning har kortats. Det säger sig självt lite grann. Om man ser till att människor kommer till kommuner där det är enklare att få jobb kommer etableringen att gå snabbare. Om de får trängas på en arbetsmarknadsenhet med många andra och slåss om uppmärksamheten kanske det tar lite längre tid.Det är därför svårt att förstå varför regeringen vill återgå till det som inte fungerade, till situationen före införandet av bosättningslagen. Då hade vi en ojämn fördelning av nyanlända mellan kommunerna, och det tog längre tid för människor att etablera sig på svensk arbetsmarknad.Jag har lyssnat på ministern och hans svar på Sofia Amlohs frågor för att förstå varför man vill förändra bosättningslagen och i förlängningen avskaffa den. Johan Pehrson menar att länsstyrelserna, som tar fram fördelningen mellan kommunerna i enlighet med bosättningslagen, inte tar tillräcklig hänsyn till kommunernas önskemål och särskilda förutsättningar. Ministern säger också: "Även om mottagandet minskar tilldelas vissa kommuner fortfarande förhållandevis många nyanlända." Det här lyfter man fram som skäl till förändring och i förlängningen avskaffande av lagstiftningen. Jag undrar vilken grund ministern har för de påståenden jag just tog upp.

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?

Jag tackar statsrådet Johan Pehrson för svaret. Frågorna i interpellationen försökte jag först ställa till Johan Pehrson. Sedan provade jag med migrationsministern. Nu får jag äntligen stå här och debattera med Johan Pehrson, vilket känns bra och riktigt. Frågorna lyder som sagt: Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra bosättningslagen? I så fall, vilka är förändringarna?Jag har ställt frågorna med integrationsmålen i bakhuvudet: Integrationspolitiken ska vila på lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, vilket beslutades i riksdagen 2008. För att uppnå målen är det viktigt att personer som av olika skäl har sökt skydd i Sverige och beviljas uppehållstillstånd snabbt tas emot i kommuner och kan påbörja sin etablering på arbetsmarknaden. Nyanländas etablering ska ha ett tydligt fokus på snabb etablering på arbetsmarknaden.Det var just därför bosättningslagen infördes i mars 2016. Den innebar att alla kommuner blev skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostad till nyanlända. Syftet med bosättningslagen är att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända samt få en jämnare ansvarsfördelning mellan kommunerna. Nyanlända får därmed bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Innan lagen började gälla var anvisningssystemet organiserat utifrån frivilliga överenskommelser.I svaret säger statsrådet i stort sett att lagen har spelat ut sin roll. Men jag noterar att Liberalerna var för lagen när den infördes. Jag funderar lite över vilka samhällsproblem vi har löst sedan 2016 enligt Liberalerna och regeringen.Jag vill att vi påminner oss om hur det såg ut innan lagen trädde i kraft. Det var många kommuner som till synes var rika och välbärgade men som konsekvent vägrade att delta i den gemensamma uppgiften att ta emot nyanlända. Ansvaret delades inte på alla, och då blev det ohållbart. Det enda som gjorde att man kunde dela på ansvaret var att det till slut infördes en lagstiftning. Det var det som krävdes för att tvinga ut ansvaret. Det var det enda sättet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är detta jag har i tankarna. Vilka är de samhällsproblem som har lösts sedan dess? Nu vill Liberalerna och regeringen ändra den här lagstiftningen och sedan avskaffa den, trots att vi har ordnat strukturer och former för det här. Vilka är de samhällsproblem som är lösta, enligt statsrådet, om nu lagen har spelat ut sin roll? Är problemen lösta nu och framgent?

I så fall, vilka är förändringarna?

Jag tackar statsrådet Johan Pehrson för svaret. Frågorna i interpellationen försökte jag först ställa till Johan Pehrson. Sedan provade jag med migrationsministern. Nu får jag äntligen stå här och debattera med Johan Pehrson, vilket känns bra och riktigt. Frågorna lyder som sagt: Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra bosättningslagen? I så fall, vilka är förändringarna?Jag har ställt frågorna med integrationsmålen i bakhuvudet: Integrationspolitiken ska vila på lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, vilket beslutades i riksdagen 2008. För att uppnå målen är det viktigt att personer som av olika skäl har sökt skydd i Sverige och beviljas uppehållstillstånd snabbt tas emot i kommuner och kan påbörja sin etablering på arbetsmarknaden. Nyanländas etablering ska ha ett tydligt fokus på snabb etablering på arbetsmarknaden.Det var just därför bosättningslagen infördes i mars 2016. Den innebar att alla kommuner blev skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostad till nyanlända. Syftet med bosättningslagen är att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända samt få en jämnare ansvarsfördelning mellan kommunerna. Nyanlända får därmed bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Innan lagen började gälla var anvisningssystemet organiserat utifrån frivilliga överenskommelser.I svaret säger statsrådet i stort sett att lagen har spelat ut sin roll. Men jag noterar att Liberalerna var för lagen när den infördes. Jag funderar lite över vilka samhällsproblem vi har löst sedan 2016 enligt Liberalerna och regeringen.Jag vill att vi påminner oss om hur det såg ut innan lagen trädde i kraft. Det var många kommuner som till synes var rika och välbärgade men som konsekvent vägrade att delta i den gemensamma uppgiften att ta emot nyanlända. Ansvaret delades inte på alla, och då blev det ohållbart. Det enda som gjorde att man kunde dela på ansvaret var att det till slut infördes en lagstiftning. Det var det som krävdes för att tvinga ut ansvaret. Det var det enda sättet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är detta jag har i tankarna. Vilka är de samhällsproblem som har lösts sedan dess? Nu vill Liberalerna och regeringen ändra den här lagstiftningen och sedan avskaffa den, trots att vi har ordnat strukturer och former för det här. Vilka är de samhällsproblem som är lösta, enligt statsrådet, om nu lagen har spelat ut sin roll? Är problemen lösta nu och framgent?

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?

Sofia Amloh har frågat migrationsministern om hon tänker vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området och i så fall vilka förändringarna är. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet av nyanlända var mycket högt och det fanns stora utmaningar med långa väntetider för nyanlända i anläggningsboenden som försenade etableringen. Bosättningslagen var en förutsättning för att klara det höga mottagandet. Riksrevisionens granskning (RIR 2021:29) visar också att intentionerna med lagen har uppnåtts. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamtidigt ser regeringen att det finns utmaningar med det nuvarande systemet. Även om mottagandet minskar tilldelas vissa kommuner fortfarande förhållandevis många nyanlända. För kommuner som har bostadsbrist kan det vara svårt att hitta boendelösningar till nyanlända. Andra kommuner får så få nyanlända att det kan bli svårt att upprätthålla kvalitet i mottagandet och i insatserna. Flera kommuner önskar ett högre mottagande. Eftersom fördelningen av nyanlända som omfattas av anvisning styrs strikt utifrån ett antal kriterier finns det begränsade möjligheter för kommunerna att påverka fördelningen av mottagandet. Boendevillkoren för dem som tas emot efter anvisning varierar också mycket mellan olika kommuner. Regeringen avser att se över bosättningsregelverket i enlighet med Tidöavtalet. Där framgår bland annat att bosättningslagen bör ses över i fråga om viktningen av de faktorer som styr fördelningen av nyanlända samt att bostadssituationen i en kommun ska få större betydelse. Regeringen kommer att återkomma om de närmare detaljerna.

I så fall, vilka är förändringarna?

Sofia Amloh har frågat migrationsministern om hon tänker vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området och i så fall vilka förändringarna är. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet av nyanlända var mycket högt och det fanns stora utmaningar med långa väntetider för nyanlända i anläggningsboenden som försenade etableringen. Bosättningslagen var en förutsättning för att klara det höga mottagandet. Riksrevisionens granskning (RIR 2021:29) visar också att intentionerna med lagen har uppnåtts. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamtidigt ser regeringen att det finns utmaningar med det nuvarande systemet. Även om mottagandet minskar tilldelas vissa kommuner fortfarande förhållandevis många nyanlända. För kommuner som har bostadsbrist kan det vara svårt att hitta boendelösningar till nyanlända. Andra kommuner får så få nyanlända att det kan bli svårt att upprätthålla kvalitet i mottagandet och i insatserna. Flera kommuner önskar ett högre mottagande. Eftersom fördelningen av nyanlända som omfattas av anvisning styrs strikt utifrån ett antal kriterier finns det begränsade möjligheter för kommunerna att påverka fördelningen av mottagandet. Boendevillkoren för dem som tas emot efter anvisning varierar också mycket mellan olika kommuner. Regeringen avser att se över bosättningsregelverket i enlighet med Tidöavtalet. Där framgår bland annat att bosättningslagen bör ses över i fråga om viktningen av de faktorer som styr fördelningen av nyanlända samt att bostadssituationen i en kommun ska få större betydelse. Regeringen kommer att återkomma om de närmare detaljerna.

Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?

Det går inte att komma ifrån att jag återkommande i valrörelsen tydligt och brutalt sa att det inte går att säga ett exakt datum för när pengarna finns på kontot. Det kommer ni inte ifrån.Med detta sagt beklagar jag verkligen att vi är i den här situationen, och min huvuduppgift är att se till att vi inte kommer att hamna i ett så sårbart läge igen.Jag instämmer inte heller i bilden av att jag inte har gett svar. Jag har gett det smärtsamma svaret att vi i dagsläget inte kan sätta ett datum. Nu väntar vi på den process som följer med EU-kommissionen. Det är det ärliga och raka svaret. Ingen är betjänt av ett svar som inte håller.Jag kommer att vidhålla att jag inte kommer att låta någon komma undan med halvsanningar eller påståenden som är felaktiga. Men jag vill peka på att vi ligger före i arbetet med elstöd jämfört med Tyskland och Finland, som är länder som vi brukar försöka jämföra oss med, och att det här elstödet jämfört med det förra elstödet faktiskt innehåller ett stöd till företagen, även om det än så länge dröjer. Förra regeringen hade noll i kompensation till företagen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed det sagt: Vi gör allt vi kan. Regeringen har gjort sitt för att säkerställa att detta går så fort fram som möjligt. Det var regeringen som drog slutsatsen att den första modellen som presenterades inte var förenlig med statsstödsreglerna. Det var inte vi som hade tagit fram modellen. Vi tog emot den och konstaterade att det här behövde göras om, och vi satte en otroligt snäv tidsram över jul och nyår. Vi är mycket väl medvetna om hur tungt det här är för företagen och hur tungt det bärs av många hushåll när företagen ännu inte har fått besked. Vi kommer att göra allt vi kan för att återkomma med ett exakt datum. Det är det raka beskedet.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?

Det går inte att komma ifrån att jag återkommande i valrörelsen tydligt och brutalt sa att det inte går att säga ett exakt datum för när pengarna finns på kontot. Det kommer ni inte ifrån.Med detta sagt beklagar jag verkligen att vi är i den här situationen, och min huvuduppgift är att se till att vi inte kommer att hamna i ett så sårbart läge igen.Jag instämmer inte heller i bilden av att jag inte har gett svar. Jag har gett det smärtsamma svaret att vi i dagsläget inte kan sätta ett datum. Nu väntar vi på den process som följer med EU-kommissionen. Det är det ärliga och raka svaret. Ingen är betjänt av ett svar som inte håller.Jag kommer att vidhålla att jag inte kommer att låta någon komma undan med halvsanningar eller påståenden som är felaktiga. Men jag vill peka på att vi ligger före i arbetet med elstöd jämfört med Tyskland och Finland, som är länder som vi brukar försöka jämföra oss med, och att det här elstödet jämfört med det förra elstödet faktiskt innehåller ett stöd till företagen, även om det än så länge dröjer. Förra regeringen hade noll i kompensation till företagen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed det sagt: Vi gör allt vi kan. Regeringen har gjort sitt för att säkerställa att detta går så fort fram som möjligt. Det var regeringen som drog slutsatsen att den första modellen som presenterades inte var förenlig med statsstödsreglerna. Det var inte vi som hade tagit fram modellen. Vi tog emot den och konstaterade att det här behövde göras om, och vi satte en otroligt snäv tidsram över jul och nyår. Vi är mycket väl medvetna om hur tungt det här är för företagen och hur tungt det bärs av många hushåll när företagen ännu inte har fått besked. Vi kommer att göra allt vi kan för att återkomma med ett exakt datum. Det är det raka beskedet.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?

Jag vill använda mitt sista anförande till att påminna om själva syftet med debatten, nämligen att få besked om det utlovade elstödet till företagen. Jag konstaterar dock att det i den här debatten har funnits ett större intresse av att återkomma till bortförklaringar i stället för att återkomma med besked till svenska företag.Jag förstår om de som lyssnar till debatten känner sig ännu mer uppgivna. Regeringen lovade att de skulle kompenseras för de höga elpriserna den 1 november, och nu kan de snart tre månader senare inte få ett enda besked om när pengarna kommer.Vad tycker statsrådet att vi ska svara oroliga företag och familjer efter den här debatten? Att regeringen gör exakt vad man lovade i valet, trots att de inte har fått en enda krona, att de bara inbillar sig att regeringen har utfärdat vallöftet eller att det är alla andras fel att företagen inte har fått sitt utlovade elstöd?Det finns ett enda svar som företag runt om i landet kräver och som jag upprepade gånger har krävt i debatten, och det är svaret på frågan om när företagen får det elstöd som regeringen gång på gång har lovat dem. Men energi- och näringsminister Ebba Busch har inget svar. Jag vill tacka statsrådet för debatten, men jag beklagar att statsrådet inte ger företagen tydligare besked. Jag beklagar att företag får fortsätta att vänta på obestämd tid, och jag beklagar att det är företag och familjer som får ta smällen för regeringens svikna vallöften.(Applåder)

Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?

Jag vill använda mitt sista anförande till att påminna om själva syftet med debatten, nämligen att få besked om det utlovade elstödet till företagen. Jag konstaterar dock att det i den här debatten har funnits ett större intresse av att återkomma till bortförklaringar i stället för att återkomma med besked till svenska företag.Jag förstår om de som lyssnar till debatten känner sig ännu mer uppgivna. Regeringen lovade att de skulle kompenseras för de höga elpriserna den 1 november, och nu kan de snart tre månader senare inte få ett enda besked om när pengarna kommer.Vad tycker statsrådet att vi ska svara oroliga företag och familjer efter den här debatten? Att regeringen gör exakt vad man lovade i valet, trots att de inte har fått en enda krona, att de bara inbillar sig att regeringen har utfärdat vallöftet eller att det är alla andras fel att företagen inte har fått sitt utlovade elstöd?Det finns ett enda svar som företag runt om i landet kräver och som jag upprepade gånger har krävt i debatten, och det är svaret på frågan om när företagen får det elstöd som regeringen gång på gång har lovat dem. Men energi- och näringsminister Ebba Busch har inget svar. Jag vill tacka statsrådet för debatten, men jag beklagar att statsrådet inte ger företagen tydligare besked. Jag beklagar att företag får fortsätta att vänta på obestämd tid, och jag beklagar att det är företag och familjer som får ta smällen för regeringens svikna vallöften.(Applåder)

Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?

Jag säger det igen: Det spelar ingen roll, hur än mycket entusiasm det finns hos vissa riksdagsledamöter om det inte går att diskutera åtgärder framåt, om det inte går att dra lärdomar och slutsatser om varför Sverige är i det här sårbara läget utan att vantolka hur jag i klartext i intervju efter intervju, när vi har presenterat nyheter i valrörelsen, i tal och på vår egen hemsida, har påpekat att ett löfte om exakt datum för pengar till elstödet inte kan ges eftersom det måste basera sig på historiska data.Det står ordagrant; jag läser för ledamöter som inte var med i interpellationsdebatterna tidigare i eftermiddag: Dock kommer det bara gå att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand när pris och förbrukning är känt. Det är därför inte realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul.Vi har varit helt transparenta med detta. Sedan förstår jag att det finns ett intresse att spela upp detta för att överskyla det faktum att man är ansvarig för att ha nedmonterat avgörande delar av svensk elproduktion.Det är detta frågan återkommer till. Handlar det om att peka finger? Nej, det handlar om att utkräva ansvar. Jag tar mitt ansvar för att föra Sverige igenom energikrisen. Men man måste också dra lärdom av varför Sverige har varit så sårbart i ett svårt läge med en energikris som drabbar hela Europa, som är starkt påverkat av Putins invasionskrig i Ukraina.Det här är jakten på de försvunna megawatten; 3 000 megawatt har försvunnit. Man har med öppna ögon lagt ned fullt fungerande kärnkraft. I denna kammare applåderade man när beslutet om nedläggning av Ringhals 1 och 2 gick igenom. Där pratar vi proportioner. Och så har man mage att stå här i kammaren och klaga på takten när andra delar av oppositionen tycker att det har gått för fort fram.Det går inte att driva på kommissionen snabbare. Vi har en tät och nära dialog, och vi försöker göra det vi kan för att se till att de har allt de behöver för att kunna gå vidare så fort som möjligt. Men det går inte att fullt ut kompensera när de mest grundläggande delarna brister. Beskedet är att vi kommer att prioritera detta - det har vi gjort fram tills nu - och vi kommer att återkomma när vi har ett exakt datum.En sak instämmer jag verkligen i, nämligen att företagen inte är betjänta av medlidande. Det är därför det har varit så djupt problematiskt att företrädare för regering och riksdag under så många år har kommit till det jag kallar kafferep och beklagat sig över riskerna för ökade priser, att det har blivit dyrare att vara företagare i Sverige med större osäkerheter, men sedan inte tagit det politiska ansvaret att bygga det svenska elsystemet mer robust. Det ansvaret är mitt och regeringens. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNi får jättegärna utvärdera oss de kommande åren. Vi kommer att göra allt vi kan för att öka elproduktionen och se till att det finns tillräckligt med el där det behövs när det behövs, så att den typen av diskussioner om att lägga plåster på såren blir ett minne blott och man i stället bygger upp en stark produktion igen.

Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?

Jag säger det igen: Det spelar ingen roll, hur än mycket entusiasm det finns hos vissa riksdagsledamöter om det inte går att diskutera åtgärder framåt, om det inte går att dra lärdomar och slutsatser om varför Sverige är i det här sårbara läget utan att vantolka hur jag i klartext i intervju efter intervju, när vi har presenterat nyheter i valrörelsen, i tal och på vår egen hemsida, har påpekat att ett löfte om exakt datum för pengar till elstödet inte kan ges eftersom det måste basera sig på historiska data.Det står ordagrant; jag läser för ledamöter som inte var med i interpellationsdebatterna tidigare i eftermiddag: Dock kommer det bara gå att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand när pris och förbrukning är känt. Det är därför inte realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul.Vi har varit helt transparenta med detta. Sedan förstår jag att det finns ett intresse att spela upp detta för att överskyla det faktum att man är ansvarig för att ha nedmonterat avgörande delar av svensk elproduktion.Det är detta frågan återkommer till. Handlar det om att peka finger? Nej, det handlar om att utkräva ansvar. Jag tar mitt ansvar för att föra Sverige igenom energikrisen. Men man måste också dra lärdom av varför Sverige har varit så sårbart i ett svårt läge med en energikris som drabbar hela Europa, som är starkt påverkat av Putins invasionskrig i Ukraina.Det här är jakten på de försvunna megawatten; 3 000 megawatt har försvunnit. Man har med öppna ögon lagt ned fullt fungerande kärnkraft. I denna kammare applåderade man när beslutet om nedläggning av Ringhals 1 och 2 gick igenom. Där pratar vi proportioner. Och så har man mage att stå här i kammaren och klaga på takten när andra delar av oppositionen tycker att det har gått för fort fram.Det går inte att driva på kommissionen snabbare. Vi har en tät och nära dialog, och vi försöker göra det vi kan för att se till att de har allt de behöver för att kunna gå vidare så fort som möjligt. Men det går inte att fullt ut kompensera när de mest grundläggande delarna brister. Beskedet är att vi kommer att prioritera detta - det har vi gjort fram tills nu - och vi kommer att återkomma när vi har ett exakt datum.En sak instämmer jag verkligen i, nämligen att företagen inte är betjänta av medlidande. Det är därför det har varit så djupt problematiskt att företrädare för regering och riksdag under så många år har kommit till det jag kallar kafferep och beklagat sig över riskerna för ökade priser, att det har blivit dyrare att vara företagare i Sverige med större osäkerheter, men sedan inte tagit det politiska ansvaret att bygga det svenska elsystemet mer robust. Det ansvaret är mitt och regeringens. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNi får jättegärna utvärdera oss de kommande åren. Vi kommer att göra allt vi kan för att öka elproduktionen och se till att det finns tillräckligt med el där det behövs när det behövs, så att den typen av diskussioner om att lägga plåster på såren blir ett minne blott och man i stället bygger upp en stark produktion igen.

Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?

Så här ser eftertankens kranka blekhet ut. Nu står Ebba Busch i kammaren och säger att hon inte kommer att lova något som hon inte kan hålla. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör sent! Något högkostnadsskydd för hushåll och företag blev det aldrig. Det lovade Ebba Busch i valrörelsen. Något alternativ för företagen kan man inte säga finns på plats. Det kan inte ens ministern påstå. Ingen tvingade Ebba Busch att lova att ett högkostnadsskydd skulle vara på plats till den 1 november. Ändå gjorde hon det.Varför lovar hon något som hon i dag står och säger inte var lagligt eller möjligt? När kommer beskedet till företagarna? Eller är det helt enkelt så att Sveriges samtliga företagare ska göra som Magnus Nilsson, vd på Nyhléns Hugosons i Luleå, nämligen helt enkelt sluta förvänta sig att det någonsin kommer ett elprisstöd till företagen?

Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?

Så här ser eftertankens kranka blekhet ut. Nu står Ebba Busch i kammaren och säger att hon inte kommer att lova något som hon inte kan hålla. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör sent! Något högkostnadsskydd för hushåll och företag blev det aldrig. Det lovade Ebba Busch i valrörelsen. Något alternativ för företagen kan man inte säga finns på plats. Det kan inte ens ministern påstå. Ingen tvingade Ebba Busch att lova att ett högkostnadsskydd skulle vara på plats till den 1 november. Ändå gjorde hon det.Varför lovar hon något som hon i dag står och säger inte var lagligt eller möjligt? När kommer beskedet till företagarna? Eller är det helt enkelt så att Sveriges samtliga företagare ska göra som Magnus Nilsson, vd på Nyhléns Hugosons i Luleå, nämligen helt enkelt sluta förvänta sig att det någonsin kommer ett elprisstöd till företagen?

Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?

Under den senaste partiledardebatten här i kammaren framhöll statsrådet följande: "Vi har nog med politiker som skyller sina misstag på andra och inte själva vill ta ansvar." STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen nu försöker statsrådet själv skriva om historien om det hon har lovat i valet, trots att det gemensamma vallöftet som regeringspartierna tillsammans utfärdade inte hade kunnat vara tydligare. Statsrådet skyller även på tidigare, socialdemokratiska regeringar genom att upprepa felaktigheter om den förda energipolitiken, trots att regeringspartierna har haft ett avgörande inflytande över den energipolitik som har gällt fram till nu.Det är ingen annan än regeringen själv som bär ansvaret för att ha misslyckats med att leverera på sitt eget vallöfte. I stället för att slösa tid på bortförklaringar måste regeringen nu ta sitt ansvar, agera skyndsamt och ge företagen tydligare besked. Jag diskuterar gärna vad som har sagts och vad som har gjorts, men det företagen vill veta är vad som kommer att hända framöver. Statsrådet framhåller att den här frågan är av högsta prioritet för regeringen. Men det är svårt att tro av flera anledningar.För det första försenas processen ytterligare av att regeringen i elfte timmen drog tillbaka det första elstödsförslaget, som om det vore en nyhet för regeringen att EU-rätten uppställer vissa begränsningar för den här typen av stöd.För det andra framför statsrådet att EU äger tidsfrågan. Men kommissionens talesperson har varit tydlig med att tidsåtgången i stor utsträckning beror på tidpunkten för och kvaliteten på regeringens dialog med kommissionen före anmälan. Dessutom förutsätter jag att regeringen fortsätter att jobba med elstödet parallellt med EU-kommissionens prövning när en anmälan väl är gjord.För det tredje säger regeringen nej till vårt förslag om en elräkningsakut, vilket ändå är anmärkningsvärt med hänsyn till att statsrådet själv lovade att införa en sådan i valet.Vi socialdemokrater har krävt att regeringen snabbt inför en elräkningsakut för att hjälpa företag och familjer att betala elräkningarna tills elstödet är på plats. Regeringen svarar dock att det inte har gått att införa på kort varsel, trots att det var regeringen som drog ut på tiden för att behandla vårt förslag.Slutligen noterar jag att regeringen inte heller agerar för att lösa frågan på lång sikt. Regeringen och Sverigedemokraterna försämrar villkoren för den havsbaserade vindkraften, vars utbyggnad är helt avgörande för att få ned elpriserna så snabbt som möjligt. Regeringen vägrar dessutom att bjuda in till blocköverskridande energisamtal, trots att marknadens aktörer efterfrågat långsiktiga spelregler för att de ska investera i ny elproduktion. Företagen vill inte ha statsrådets medlidande, utan de vill ha tydliga besked. Det minsta de kan kräva, tre hela månader efter att elpriskompensationen skulle vara på plats, är att få något slags besked om när eller hur pengarna kommer så att de i alla fall kan planera i det här svåra läget, så att fler företag inte behöver gå i konkurs eller fler människor förlorar sina jobb innan det försenade elstödet är på plats. Därför upprepar jag min fråga till statsrådet: När kommer statsrådet att se till att företagen får det utlovade elstödet?(Applåder)

Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?

Under den senaste partiledardebatten här i kammaren framhöll statsrådet följande: "Vi har nog med politiker som skyller sina misstag på andra och inte själva vill ta ansvar." STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen nu försöker statsrådet själv skriva om historien om det hon har lovat i valet, trots att det gemensamma vallöftet som regeringspartierna tillsammans utfärdade inte hade kunnat vara tydligare. Statsrådet skyller även på tidigare, socialdemokratiska regeringar genom att upprepa felaktigheter om den förda energipolitiken, trots att regeringspartierna har haft ett avgörande inflytande över den energipolitik som har gällt fram till nu.Det är ingen annan än regeringen själv som bär ansvaret för att ha misslyckats med att leverera på sitt eget vallöfte. I stället för att slösa tid på bortförklaringar måste regeringen nu ta sitt ansvar, agera skyndsamt och ge företagen tydligare besked. Jag diskuterar gärna vad som har sagts och vad som har gjorts, men det företagen vill veta är vad som kommer att hända framöver. Statsrådet framhåller att den här frågan är av högsta prioritet för regeringen. Men det är svårt att tro av flera anledningar.För det första försenas processen ytterligare av att regeringen i elfte timmen drog tillbaka det första elstödsförslaget, som om det vore en nyhet för regeringen att EU-rätten uppställer vissa begränsningar för den här typen av stöd.För det andra framför statsrådet att EU äger tidsfrågan. Men kommissionens talesperson har varit tydlig med att tidsåtgången i stor utsträckning beror på tidpunkten för och kvaliteten på regeringens dialog med kommissionen före anmälan. Dessutom förutsätter jag att regeringen fortsätter att jobba med elstödet parallellt med EU-kommissionens prövning när en anmälan väl är gjord.För det tredje säger regeringen nej till vårt förslag om en elräkningsakut, vilket ändå är anmärkningsvärt med hänsyn till att statsrådet själv lovade att införa en sådan i valet.Vi socialdemokrater har krävt att regeringen snabbt inför en elräkningsakut för att hjälpa företag och familjer att betala elräkningarna tills elstödet är på plats. Regeringen svarar dock att det inte har gått att införa på kort varsel, trots att det var regeringen som drog ut på tiden för att behandla vårt förslag.Slutligen noterar jag att regeringen inte heller agerar för att lösa frågan på lång sikt. Regeringen och Sverigedemokraterna försämrar villkoren för den havsbaserade vindkraften, vars utbyggnad är helt avgörande för att få ned elpriserna så snabbt som möjligt. Regeringen vägrar dessutom att bjuda in till blocköverskridande energisamtal, trots att marknadens aktörer efterfrågat långsiktiga spelregler för att de ska investera i ny elproduktion. Företagen vill inte ha statsrådets medlidande, utan de vill ha tydliga besked. Det minsta de kan kräva, tre hela månader efter att elpriskompensationen skulle vara på plats, är att få något slags besked om när eller hur pengarna kommer så att de i alla fall kan planera i det här svåra läget, så att fler företag inte behöver gå i konkurs eller fler människor förlorar sina jobb innan det försenade elstödet är på plats. Därför upprepar jag min fråga till statsrådet: När kommer statsrådet att se till att företagen får det utlovade elstödet?(Applåder)

Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag skulle vilja rekapitulera en del av det som jag har dragit tidigare i eftermiddag för dem som inte har sett hela den debatt som har präglat dagen.Det är egentligen inte lagligt eller möjligt för en stat att återföra kapacitetsavgifter, de så kallade flaskhalsintäkterna, på det sätt som nu sker. Det finns två regelverk som möjliggör detta. Det handlar dels om krisinterventionsförordningen från EU från i oktober i höstas, dels om krisramverket från i mars 2022.Om en medlemsstat ger olagligt stöd, alltså att det fortfarande inte är förenligt med statsstödsreglerna, kan kommissionen besluta att det strider mot EU-rätten. Medlemsstaten kan då återkräva stödet från stödmottagare, inklusive ränta på ränta. Det här är en situation som inte någon företagare är intresserad av. Det gäller även om det leder till att företaget måste försättas i konkurs - värsta tänkbara situation.Även en svensk domstol kan pröva om en åtgärd utgör ett statligt stöd som skulle ha anmälts till kommissionen. Om medlemsstaten vägrar att följa kommissionens beslut kan kommissionen välja att väcka talan inför EU-domstolen. Medlemsstaten riskerar då att fällas för fördragsbrott med kännbara böter som följd om man inte rättar sig efter beslutet.Det här är vad vi har att förhålla oss till. Det har en blå regering att förhålla sig till, och det hade en röd regering behövt förhålla sig till. Vi kan inte runda detta.Detta är också anledningen till att den här regeringen har valt att hålla ett så otroligt högt tempo, vilket andra delar av oppositionen har kritiserat. De har gått så långt att de också har anmält undertecknad till konstitutionsutskottet med extern kritik om att arbetet har gått för fort framåt.Jag delar inte den åsikten av förklarliga skäl. Jag vet ju att även om den här regeringen gör allt vi kan för att snabba på detta, eftersom vi är smärtsamt medvetna om hur företagarna har det och därmed också hur arbetstagarna, alltså de som får sin lön via de här företagen, riskerar att få det, har vi fortfarande att förhålla oss till nästa process med EU-kommissionen. I det läget är vi nu.Av den anledningen kommer jag inte att lova någonting som jag inte har goda förutsättningar att kunna hålla. Jag understryker återigen att det finns ett flertal intervjuer, torgmöten och samtal med väljare där vi uttryckligen har sagt att det inte går att sätta ett fast datum för när pengarna för elstödet kommer att vara på kontot. Det står också klart och tydligt på mitt eget partis hemsida.Jag har förståelse för dynamiken i politiken och mediedramaturgin; man vill gärna måla upp att ett sådant löfte skulle ha getts. Men det blir inte mer sant bara för att det repeteras fler gånger. Det går inte att runda, och jag tycker också att ledamöterna som påstår detta är svaret skyldiga när jag gång på gång påpekat och läst upp högt vad som står på vår hemsida, om man nu inte tror på uttalanden från andra, tidigare gjorda intervjuer där några sådana löften aldrig har utställts.Däremot är löftet att hålla ett så högt tempo som det bara går.

Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag skulle vilja rekapitulera en del av det som jag har dragit tidigare i eftermiddag för dem som inte har sett hela den debatt som har präglat dagen.Det är egentligen inte lagligt eller möjligt för en stat att återföra kapacitetsavgifter, de så kallade flaskhalsintäkterna, på det sätt som nu sker. Det finns två regelverk som möjliggör detta. Det handlar dels om krisinterventionsförordningen från EU från i oktober i höstas, dels om krisramverket från i mars 2022.Om en medlemsstat ger olagligt stöd, alltså att det fortfarande inte är förenligt med statsstödsreglerna, kan kommissionen besluta att det strider mot EU-rätten. Medlemsstaten kan då återkräva stödet från stödmottagare, inklusive ränta på ränta. Det här är en situation som inte någon företagare är intresserad av. Det gäller även om det leder till att företaget måste försättas i konkurs - värsta tänkbara situation.Även en svensk domstol kan pröva om en åtgärd utgör ett statligt stöd som skulle ha anmälts till kommissionen. Om medlemsstaten vägrar att följa kommissionens beslut kan kommissionen välja att väcka talan inför EU-domstolen. Medlemsstaten riskerar då att fällas för fördragsbrott med kännbara böter som följd om man inte rättar sig efter beslutet.Det här är vad vi har att förhålla oss till. Det har en blå regering att förhålla sig till, och det hade en röd regering behövt förhålla sig till. Vi kan inte runda detta.Detta är också anledningen till att den här regeringen har valt att hålla ett så otroligt högt tempo, vilket andra delar av oppositionen har kritiserat. De har gått så långt att de också har anmält undertecknad till konstitutionsutskottet med extern kritik om att arbetet har gått för fort framåt.Jag delar inte den åsikten av förklarliga skäl. Jag vet ju att även om den här regeringen gör allt vi kan för att snabba på detta, eftersom vi är smärtsamt medvetna om hur företagarna har det och därmed också hur arbetstagarna, alltså de som får sin lön via de här företagen, riskerar att få det, har vi fortfarande att förhålla oss till nästa process med EU-kommissionen. I det läget är vi nu.Av den anledningen kommer jag inte att lova någonting som jag inte har goda förutsättningar att kunna hålla. Jag understryker återigen att det finns ett flertal intervjuer, torgmöten och samtal med väljare där vi uttryckligen har sagt att det inte går att sätta ett fast datum för när pengarna för elstödet kommer att vara på kontot. Det står också klart och tydligt på mitt eget partis hemsida.Jag har förståelse för dynamiken i politiken och mediedramaturgin; man vill gärna måla upp att ett sådant löfte skulle ha getts. Men det blir inte mer sant bara för att det repeteras fler gånger. Det går inte att runda, och jag tycker också att ledamöterna som påstår detta är svaret skyldiga när jag gång på gång påpekat och läst upp högt vad som står på vår hemsida, om man nu inte tror på uttalanden från andra, tidigare gjorda intervjuer där några sådana löften aldrig har utställts.Däremot är löftet att hålla ett så högt tempo som det bara går.

Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?

Tidigare i eftermiddags hade ministern en debatt om när mina norrbottniska grannar ska få besked om hur elprisstödet kommer att se ut för norra Sverige. Jag tänkte i den här delen av debatten, som mer tar sikte på företagens förutsättningar, också lyfta samma fråga.Som min kollega påpekade har vi en regering som har ställt ut ett tydligt vallöfte. Den 1 november skulle elprisstödet vara på plats. Sveket är stort. Inte en enda krona har betalats ut.Inte heller till företagen har något besked lämnats. Den 25 januari skrev tidningen Norrländska Socialdemokraten om detta. Vd:n på Nyhléns Hugosons, som är en stor charkproducent i Luleå i Norrbotten, vittnar om att elpriset diffar med 150 procent 2022 jämfört med 2021. Elräkningen är alltså 150 procent högre för detta otroligt energiberoende företag.Det är en hård smäll för ett företag som jag tänker borde vänta på ministerns besked. Samtidigt säger Magnus Nilsson, som är vd, att han inte räknar med något elprisstöd, på grund av signalerna man fått från regeringen.Så flagrant är alltså löftesbrottet att de företagare som är helt beroende av att regeringen ska leverera på det vallöfte de har ställt ut har slutat räkna med att det någonsin kommer att komma ett besked.Snälla Ebba Busch, lämna ett besked här i talarstolen i dag! När kommer stödet, och hur kommer det att se ut?

Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?

Tidigare i eftermiddags hade ministern en debatt om när mina norrbottniska grannar ska få besked om hur elprisstödet kommer att se ut för norra Sverige. Jag tänkte i den här delen av debatten, som mer tar sikte på företagens förutsättningar, också lyfta samma fråga.Som min kollega påpekade har vi en regering som har ställt ut ett tydligt vallöfte. Den 1 november skulle elprisstödet vara på plats. Sveket är stort. Inte en enda krona har betalats ut.Inte heller till företagen har något besked lämnats. Den 25 januari skrev tidningen Norrländska Socialdemokraten om detta. Vd:n på Nyhléns Hugosons, som är en stor charkproducent i Luleå i Norrbotten, vittnar om att elpriset diffar med 150 procent 2022 jämfört med 2021. Elräkningen är alltså 150 procent högre för detta otroligt energiberoende företag.Det är en hård smäll för ett företag som jag tänker borde vänta på ministerns besked. Samtidigt säger Magnus Nilsson, som är vd, att han inte räknar med något elprisstöd, på grund av signalerna man fått från regeringen.Så flagrant är alltså löftesbrottet att de företagare som är helt beroende av att regeringen ska leverera på det vallöfte de har ställt ut har slutat räkna med att det någonsin kommer att komma ett besked.Snälla Ebba Busch, lämna ett besked här i talarstolen i dag! När kommer stödet, och hur kommer det att se ut?

Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?

Tack, statsrådet, för svaret! Under valrörelsen lovade regeringen och Sverigedemokraterna att ett högkostnadsskydd mot de höga elpriserna skulle vara på plats den 1 november. Hushåll och företag utlovades kompensation i god tid före jul, och det var regeringens enskilt viktigaste och tydligaste vallöfte.I morgon har det gått exakt tre månader, och fortfarande finns det inte en enda prognos för när eller hur företagen ska få sitt elstöd. Det gäller både det generella elstödet och det riktade stödet till elintensiva företag. Det enda besked som energi- och näringsminister Ebba Busch lämnar är att företagen får fortsätta vänta på obestämd tid, och det är inget annat än ett icke-besked.Regeringen lovade att stötta företagen och rädda jobben, men företag runt om i landet larmar om allt fler konkurser och omfattande varsel. De senaste veckorna har jag pratat med många oroliga företagare, inte minst i mitt hemlän Halland. Flera småföretagare går just nu på knäna. De har snart inget annat val än att säga upp alla anställda och lägga ned helt och hållet. Frånvaron av tydliga besked från regeringen gör att de varken kan planera eller kan agera i detta svåra läge. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har också pratat med många anställda som är livrädda för att bli av med jobbet. Om de blir arbetslösa kommer de aldrig att få hushållsekonomin att gå ihop i tuffa tider som dessa. Denna fråga handlar även om deras trygghet och möjlighet att försörja familjen.Det de alla har gemensamt är att de litade på regeringens löfte. De litade på att en elpriskompensation skulle vara på plats den 1 november. De litade på att deras ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och de litade på att de skulle kunna planera sin ekonomi utefter regeringens löfte. Därför förstår jag att de gång på gång blir besvikna. Regeringen misslyckas med att leverera på sitt enskilt viktigaste vallöfte. Även företrädare för regeringspartierna är öppet besvikna. Samtidigt hävdar statsrådet Ebba Busch att de gör exakt det de lovade i valet, trots att inte en enda krona har betalats ut till något företag eller hushåll.Statsrådet försöker även skriva om historien när det gäller vad regeringen har lovat i valet och skyller på allt och alla förutom den regering som själv har utfärdat vallöftet. Det är ett slag i ansiktet på alla de företag och familjer som just nu kämpar för att få ekonomin att gå ihop.Det är dags att statsrådet Ebba Busch och resten av regeringen tar sitt ansvar och ger tydligare besked, för bortförklaringar betalar inte företagens elräkningar. Det är välkommet med initiativ som kan lindra situationen, men det är långt ifrån tillräckligt. Företagen behöver elstödet här och nu. De behöver de pengar som regeringen gång på gång har lovat dem. Att bara uppmana företagen att fortsätta vänta på obestämd tid är inte bra nog. Min fråga till statsrådet Ebba Busch kan inte vara tydligare: När kommer statsrådet att se till att företagen får sitt utlovade elstöd?

Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?

Tack, statsrådet, för svaret! Under valrörelsen lovade regeringen och Sverigedemokraterna att ett högkostnadsskydd mot de höga elpriserna skulle vara på plats den 1 november. Hushåll och företag utlovades kompensation i god tid före jul, och det var regeringens enskilt viktigaste och tydligaste vallöfte.I morgon har det gått exakt tre månader, och fortfarande finns det inte en enda prognos för när eller hur företagen ska få sitt elstöd. Det gäller både det generella elstödet och det riktade stödet till elintensiva företag. Det enda besked som energi- och näringsminister Ebba Busch lämnar är att företagen får fortsätta vänta på obestämd tid, och det är inget annat än ett icke-besked.Regeringen lovade att stötta företagen och rädda jobben, men företag runt om i landet larmar om allt fler konkurser och omfattande varsel. De senaste veckorna har jag pratat med många oroliga företagare, inte minst i mitt hemlän Halland. Flera småföretagare går just nu på knäna. De har snart inget annat val än att säga upp alla anställda och lägga ned helt och hållet. Frånvaron av tydliga besked från regeringen gör att de varken kan planera eller kan agera i detta svåra läge. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har också pratat med många anställda som är livrädda för att bli av med jobbet. Om de blir arbetslösa kommer de aldrig att få hushållsekonomin att gå ihop i tuffa tider som dessa. Denna fråga handlar även om deras trygghet och möjlighet att försörja familjen.Det de alla har gemensamt är att de litade på regeringens löfte. De litade på att en elpriskompensation skulle vara på plats den 1 november. De litade på att deras ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och de litade på att de skulle kunna planera sin ekonomi utefter regeringens löfte. Därför förstår jag att de gång på gång blir besvikna. Regeringen misslyckas med att leverera på sitt enskilt viktigaste vallöfte. Även företrädare för regeringspartierna är öppet besvikna. Samtidigt hävdar statsrådet Ebba Busch att de gör exakt det de lovade i valet, trots att inte en enda krona har betalats ut till något företag eller hushåll.Statsrådet försöker även skriva om historien när det gäller vad regeringen har lovat i valet och skyller på allt och alla förutom den regering som själv har utfärdat vallöftet. Det är ett slag i ansiktet på alla de företag och familjer som just nu kämpar för att få ekonomin att gå ihop.Det är dags att statsrådet Ebba Busch och resten av regeringen tar sitt ansvar och ger tydligare besked, för bortförklaringar betalar inte företagens elräkningar. Det är välkommet med initiativ som kan lindra situationen, men det är långt ifrån tillräckligt. Företagen behöver elstödet här och nu. De behöver de pengar som regeringen gång på gång har lovat dem. Att bara uppmana företagen att fortsätta vänta på obestämd tid är inte bra nog. Min fråga till statsrådet Ebba Busch kan inte vara tydligare: När kommer statsrådet att se till att företagen får sitt utlovade elstöd?

Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?

Aida Birinxhiku har frågat mig om jag i nuläget kan lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd och hur jag avser att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt.Det är en befogad fråga.Regeringen gav den 22 december 2022 Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att på nytt ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda så kallade flaskhalsintäkter för att finansiera åtgärder som på kort sikt kan komma näringsidkare och juridiska personer till del - detta sedan Svenska kraftnäts tidigare förslag om elstöd till företag, efter Energimarknadsinspektionens beslut om tillägg av ett tak samt tillhörande ansökningsförfarande, bedömts stå i strid med EU:s statsstödsregler.Svenska kraftnät fick en tajt deadline, och de inkom den 4 januari 2023 med en ny ansökan till Energimarknadsinspektionen. Ansökan godkändes den 11 januari 2023. Enligt Svenska kraftnäts förslag kommer elstödet att omfattas av EU:s statsstödsregler. Därmed måste EU-kommissionen ge sitt godkännande innan utbetalningarna av elstödet till företagen kan påbörjas. Regeringen avser inom en snar framtid att göra en statsstödsanmälan till EU-kommissionen.

Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?

Aida Birinxhiku har frågat mig om jag i nuläget kan lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd och hur jag avser att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt.Det är en befogad fråga.Regeringen gav den 22 december 2022 Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att på nytt ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda så kallade flaskhalsintäkter för att finansiera åtgärder som på kort sikt kan komma näringsidkare och juridiska personer till del - detta sedan Svenska kraftnäts tidigare förslag om elstöd till företag, efter Energimarknadsinspektionens beslut om tillägg av ett tak samt tillhörande ansökningsförfarande, bedömts stå i strid med EU:s statsstödsregler.Svenska kraftnät fick en tajt deadline, och de inkom den 4 januari 2023 med en ny ansökan till Energimarknadsinspektionen. Ansökan godkändes den 11 januari 2023. Enligt Svenska kraftnäts förslag kommer elstödet att omfattas av EU:s statsstödsregler. Därmed måste EU-kommissionen ge sitt godkännande innan utbetalningarna av elstödet till företagen kan påbörjas. Regeringen avser inom en snar framtid att göra en statsstödsanmälan till EU-kommissionen.

Har ministern och regeringen någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska hålla mig kort. Jag vill tacka interpellanten för frågan, och jag vill sammanfatta med att säga: Vi tar dessa medskick med oss, och då menar jag att vi faktiskt tar dem med oss. Jag tänker att vi kommer att ha anledning att diskutera detta igen i närtid.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.