Datasets:

Schibsted

/

schibsted-article-summaries

like 4

Follow

Schibsted Media 2

zER2qb

vg

Casper Ruud med oppløftende nyheter etter hamstringtrøbbel: – Ikke noe alvorlig

Casper Ruud (25) fikk problemer med låret i Portugal, men ikke nok til å ødelegge for grussesongen. Han avslører et ambisiøst mål for perioden på favorittunderlaget. Nordmannen åpnet grussesongen med å ta seg til semifinale i ATP 250-turneringen i Estoril. Han klarte ikke å forsvare fjorårets tittel og røk til slutt for Pedro Martínez. Underveis i det tredje settet trengte han behandling for det som så ut til å være trøbbel i låret. Det viste seg å være en kjenning i hamstringen, opplyser Ruud til NTB. Det er blitt grundig sjekket i helgen. – Det er ikke noe alvorlig som man må passe altfor mye på. Det var gode nyheter, forteller Ruud til NTB. Ruud er seedet som nummer åtte i Masters 1000-turneringen i Monaco. Han møter chilenske Alejandro Tabilo i den første kampen. – Jeg er alltid litt nervøs i starten. Man vil ikke stupe på hodet ut av turneringen tidlig. De første rundene kan være utfordrende, og det blir det nå òg. Ruud åpnet 2024-sesongen på imponerende vis på hardcourt og har spilt to finaler på ATP-touren allerede. Fasiten til i år er 20 seirer og seks tap. Nå venter fire store turneringer på rødgrusen (Monte Carlo, Barcelona, Madrid, Roma) før det hele toppes med Grand Slam-turneringen Roland-Garros i Paris. Der har Ruud vært i de to siste finalene. – Det blir noen spennende to-tre måneder nå. Jeg håper det kan være givende måneder for min del. Jeg har åpenbart mye å forsvare i Roland-Garros, men så er det noen turneringer jeg ikke har så mye å forsvare i. Jeg håper jeg kan finne storformen i starten av grussesongen også i år, forteller han. Og målet er håndfast for de kommende turneringene: – Jeg har satt meg et lite mål for grussesongen, og det er å prøve å nå minst kvartfinale i alle turneringene jeg stiller opp i. Helst bedre og så klart, men det er et minimumsmål jeg har prøvd å sette meg i. Jeg må prøve å være i den modusen at kvartfinalen skal man minst få til, sier Snarøya-mannen.

short

many

dw6pOw

bt

Er isbading og badstu egentlig bra? To Bergens-forskere vil finne svar.

To forskere i Bergen vil finne ut hvilke helseeffekter kombinasjonen har. – Jeg trodde ikke jeg kom til å bli noen isbader. Et kaldt, forfriskende bad minner man om at man lever, sier Anniken Hansen. Det siste året har hun hoppet i havet fire dager i uken, hele året. Etterfulgt av badstu. Kulde og varme om hverandre. Klokken er like over halv åtte en onsdag i slutten av mars. Temperaturen i sjøen er rundt fem grader. I badstuen nærmere nitti. – Jeg pleier å være uti mellom ett til tre minutter, men lar kroppen min styre hva som er komfortabelt, sier Hansen. I en av badstuene til Heit Sauna i Thormøhlens gate på Møhlenpris er hun fast inventar flere ganger i uken. Hun er sjelden alene. De positive helseeffektene av kombinasjonen av isbading og badstu mener Hansen er flere. Basert på egen erfaring, ramser hun opp: Om det i det hele tatt er noen faktiske helseeffekter, vil to forskere i Bergen finne ut. – Kombinasjonen av isbading og badstu er veldig populær, men vi mangler forskning på området. Forskningen som finnes, ser på kaldt bad, badstu eller varmt vann, sier professor Ann-Katrin Grotle ved Høgskulen på Vestlandet. – Nei, det er ingen som har gjort dette før. Kulde og varme utfordrer kroppen ekstremt, følger kollega og professor Hege R. Eriksen opp med. Det er nettopp dette Eriksen og Grotle vil se nærmere på. Grotle har doktorgrad i arbeidsfysiologi og Eriksen er professor i biologisk og medisinsk psykologi. To ganske ulike utdanninger, sier damene. En fellesnevner har de likevel: Begge to er opptatte av hvordan kroppen responderer, reagerer og tolererer stress, men med to ulike innganger. Arbeidsfysiologi er enkelt forklart hvordan kroppen tilpasser seg når vi beveger oss. Biologisk og medisinsk psykologi undersøker blant annet hvordan kroppen påvirker hjernen. Som for eksempel en liten del av studien hvor deltakerne må holde hånden i kaldt vann på tre grader i ett minutt. – Vi spør hvordan de opplever og håndterer det underveis og etterpå, kjenner de for eksempel på ubehag? spør Eriksen. Og for ikke å skape forvirring: I dette forskningsprosjektet betyr stress det å finne ut hvordan høyintensitetstrening, isbading og badstu påvirker de 58 deltakernes blodtrykk og puls – altså hvor stresset eller aktiverte de blir, og hvordan de opplever og mestrer dette. – Isbading er jo både en mental og fysiologisk belastning, sier Eriksen. For å gå fra iskaldt vann til en temperatur opp mot hundre grader, er intenst. Spesielt for deltakerne, hvor et av kriteriene er at de ikke har erfaring med kombinasjonen isbading og badstu. Vil ikke si noe om hypotesen På treningsrommet på Kronstad snakker professorene avansert om temaet. – Blir det for detaljert og vanskelig? lurer begge og ler. Kroppens blodårer utvides når det er varmt. Når det er kaldt, skjer det motsatte – årene trekker seg sammen og hjertet må jobbe hardere for å få pumpet blod rundt i kroppen. Kort forklart og oppsummert, understreker forskerne. For alle utenforstående det vanskelig å forstå detaljene, men formålet med REACT-prosjektet «Badstu, trening og kaldt sjøbad» er å undersøke eventuelle helseeffekter av isbading og badstu. Hypotesen vil de ikke si noe om. Uansett håper de forskningen kan si noe om hvordan kombinasjonen eventuelt kan være nyttig for folk, spesielt dem som for eksempel ikke kan trene hardt fysisk. Eller om det faktisk ikke er bra i det hele tatt. – Vi kommer ikke til å konkludere med om folk skal eller ikke skal drive med isbading og badstu. Da må det mer forskning til, sier Grotle. Forskningsresultatet vil forhåpentlig bli klart i løpet neste år, håper forskerne. – Kan dere ikke si noe om resultatet før det? – Nei, vi er fremdeles midt i forskningen. Til høsten og vinteren, når vannet blir kaldere igjen, skal vi ha inn flere deltakere, sier Grotle. Stig Arild Pettersen er gjestekommentator i Bergens Tidende, men også generalsekretær i Norges Badstulaug. Han stiller seg meget positivt til forskningen. – Den store badstubølgen som skyller over Norge og egentlig hele verden, går hånd-i-hånd med isbadertrenden. Det trengs mye mer forskning, den kunnskapen vi har om badstu gjelder stort sett finske menn og få personer. Forskning har allerede slått fast at badstu har god effekt på hjerte- og karsykdommer, påpeker Pettersen. I tillegg er det gode indikasjoner på at det bidra til å forebygge demens og er bra for den psykiske helsen. – Det viktigste er uansett at de føler seg bra etterpå, sier han. Uansett hva resultatet av forskningen blir, er ikke isbader- og badstuentusiast Anniken Hansen i tvil. – Gleden, velvære, energiboosten og mestringsfølelsen av å håndtere noe som er ukomfortabelt, har mye mer å si for meg, enn resultatet av forskning, understreker Hansen.

short

many

dwg26X

ab

Majblomme-Murhaf visar att solidaritet finns

I helgen kom en riktig solig nyhet. 12-årige Murhaf Hamid från skånska Glimåkra ska äntligen få bli svensk medborgare. I motiveringen står det bland annat att Murhaf, som är född i Sverige, har en stark anknytning till landet. Många svenskar har följt och stöttat hans resa hit från att han blev uppmärksammad för att ha sålt majblommor för fem miljoner kronor förra året. Sålda Majblommor Just idag sätter försäljningen av årets Majblomma igång. Barn och ungdomar ger sig ut på gator och i trappuppgångar för att sälja broschen som är en symbol för arbetet mot barnfattigdom. På årets violfärgade blomma saknas ett av de tio bladen. Det ska belysa att 1 av 10 svenska barn lever i ekonomisk utsatthet. För många barnfamiljer är den ideella barnrättsorganisationen Majblomman en räddare i nöden. Dit kan personer vända sig för att söka ekonomiskt stöd till ett par skor eller kanske en aktivitet som kan rädda sommarlovet. Förra året sålde skånska Murhaf Hamid som sagt allra flest majblommor. Talade i riksdagen En av familjens bekanta såg att Murhaf blev nedstämd efter att ha blivit otrevligt bemött när han försökt sälja majblommor. Hon ville hjälpa honom och lade ut ett inlägg på sociala medier som blev viralt. Murhafs försäljning tog ordentlig fart och slog alla tidigare rekord. Det slutade med att han inte bara fick träffa drottning Silvia. Han bjöds också in till riksdagen där han berättade om sin oro över att hans familj saknar uppehållstillstånd. "Jag vill bara vara en normal pojke med drömmar", sa han. Solskenshistorien om Murhaf Hamid har en mörk baksida. Många barn i Sverige lever i ingenmanslandet, som det innebär att inte få uppehållstillstånd och ett svenskt personnummer. Hårdare tag Tidöpartiernas samarbete vilar på framför allt en idé – en hårdare invandringspolitik. Från och med december förra året blev det ännu svårare för familjer att återförenas och leva tillsammans i Sverige. Möjligheten till uppehållstillstånd av humanitära skäl är också begränsad. Det har lett till att barn i Murhaf Hamids situation kan få vänta i genomsnitt 14 år för att få stanna i Sverige. Regeringens lagändringar har fått skarp kritik från såväl barnrättsorganisationer som FN. Men Ulf Kristerssons regering vägrar lyssna. I det svenska folkdjupet finns ett brett stöd för annan politik. Barn som fötts och vuxit upp i Sverige måste också få drömma om en framtid här.

short

few

abX95a

vg

Fikk jobb før hun var ferdig utdannet: Her er 4 sikre karriereretninger

26-åringen fikk jobb på første forsøk – før hun var ferdig utdannet. Dette er utdanningene som sikrer jobb i fremtiden, ifølge ekspertene. – Jeg valgte marin teknikk fordi jeg alltid har vært interessert i realfag. Det hørtes ut som det mest spennende utdanningsløpet, spesielt med tanke på at Norge er en ledende aktør innenfor denne industrien. I tillegg er det mange spennende jobbmuligheter å utforske innenfor dette feltet. Mayvi Måna Garseth (26) er attraktiv i arbeidsmarkedet. Hun går sitt siste år av en mastergrad i marinteknikk ved NTNU, og er allerede sikret jobb til høsten. – Jeg søkte kun på den stillingen som jeg skal begynne å jobbe i, sier hun. Etter sommeren begynner hun hos Det Norske Veritas (DNV) – hvor hun hadde sommerjobb i fjor. Hun trivdes, og sjekket derfor stillingsutlysningene de hadde ellers. – Jeg fant en stilling jeg synes virket spennende og tok kontakt med avdelingen. Etter en samtale med avdelingslederen synes jeg jobben virket enda mer spennende og sendte inn en søknad. Litt senere var jeg på intervju og fikk jobbtilbud noen uker senere. Tipset hennes er å være frempå og nysgjerrig. Hun opplever at det er stor etterspørsel etter kompetansen hennes og at lønnen i yrket er god. – Jeg føler det er høy etterspørsel etter oss, og man merker det både på karrieredager og på hvor mange som allerede har fått seg jobb selv om vi ikke er ferdige å studere før til sommeren. De fleste i klassen fikk jobb i høst, og mange har fått flere jobbtilbud. Forsker/seniorrådgiver på Arbeidsforskningsinstituttet AFI ved OsloMet, Arild Henrik Steen, sier at marin teknikk er en trygg karriereretning. – Norge er fortsatt en betydelig skipsfartsnasjon, spesielt på støttetjenester. Petroleumssektoren kommer fortsatt til å vare i mange tiår fremover, og havet som energi- og kilde til mat kommer til å være viktig fremover. I tillegg vil marin-teknikk (som mange andre ingeniørfag) også kunne komme til nytte i andre sektorer, for eksempel bygg og anlegg, industri og landbasert energiproduksjon. Søknadsfristen for høyere utdanning nærmer seg. Dersom man er opptatt av å være sikret jobb, er det særlig fire områder som utpeker seg, mener Steen: – Valg som gir en generell basiskompetanse innen grunnleggende fag som språk, teknikk, IT eller helse, er viktig. Da er man mer omstillingsdyktig dersom tider og personlige ønsker endres. Helse og omsorg vil vokse mye, sier Steen. – Ingen annen næring vil trenge så mye arbeidskraft. Eldrebølgen er ikke noen bølge som avtar, men et varig skift i befolkningssammensetningen. Behovet for helse- og omsorgstjenester øker enormt. Sjeføkonom i NHO, Øystein Dørum, sier vi står overfor noen tunge befolkningsmessige utviklingstrekk de kommende tiårene. – Befolkningen under tyve år vil stagnere, og all befolkningsvekst vil skje i aldersgruppene over 67 år. Det betyr at vi i utgangspunktet kommer til å trenge mange flere innen helse og omsorg, både leger, sykepleiere og andre helsearbeidere. Den pågående digitaliseringen, herunder den økte bruken av kunstig intelligens, tilsier fortsatt sterk økning i behovet for datakyndige. Velger du helsefag, er du altså sikret jobb, sier han. – Velger du data eller andre teknologifag (herunder marinteknikk) vil jobbmulighetene også være gode. Generelt bør du velge utdanning etter egne evner og lyster, sier Dørum. – Du vil lykkes best i et fag du trives med. Tallene viser sterk jobbvekst for en rekke yrker som knapt fantes for noen tiår siden. Det eneste jeg egentlig vil advare mot, er å velge en veldig spesialisert utdanning, som låser deg til et bestemt yrke. Fremtiden vil være preget av forandring, og omstilling.

long

many

kEqrXa

vg

Birgit Skarstein med nok en skade: – Det tilter litt

Selv for alltid smilende Birgit Skarstein (35) har nedturene tæret på på veien mot Paris 2024. Nå satser et av Norges største Paralympics-håp i Paris til sommeren på at hellet har snudd. – Det har vært en tøff vinter, innrømmer hun på telefonen fra Italia, der ro-landslaget er på samling. Det er deres base i vintermånedene. «En ulykke kommer sjelden alene», heter det. For Birgit Skarstein har de kommet på rekke og rad i forberedelsene. Det passer selvfølgelig dårlig i et Paralympics-år: – Derfor har jeg måttet trene alternativt. Men nå er jeg tilbake på vannet, forteller Skarstein til VG. – Hva skjedde? – Det ble mye ski da jeg var hjemme på ski i påsken. Jeg bikket 30 timer i løypa på ei uke, i tillegg til doble terskeløkter med ro-maskin. Det var sugent føre, og jeg dro han kanskje litt for langt, derfor ble det en overbelastning i armen. – Burde du skjønt det? – Tja, det pleier jo å gå bra. Men når du begynner å få skader, så tilter systemet litt ut av balanse. Vanligvis hadde jeg tålt den mengden med skigåing i påsken. Etter beinbruddet har jeg fått trent mindre på snø enn normalt og var rett og slett ikke i den skiformen som jeg har vært i de ti siste årene. Jeg tålte det akkurat ikke. – Men noe er vel positivt? – Selvfølgelig! Her i Italia er det 26 grader og sommerfølelse! Og jeg har fått syklet mye! Allerede den siste uken i april er det EM. Der tenker Birgit Skarstein å stille til start. – Men alle tanker er rettet mot Paris. Det er der jeg skal være på mitt beste. Og det er ikke før i månedsskiftet august-september. Birgit Skarstein vant gull i Paralympics i Tokyo i 2021 (utsatt ett år på grunn av corona). Nå er tanken å forsvare den tittelen i Paris. Skarstein vant senest VM-gull høsten 2023. Hennes gullserie er ekstremt imponerende: – Blir det nytt gull? – Oj, det blir tøft! Tyskeren Manuela Diening satte verdensrekord på ro-maskin i vinter og virker veldig sterkt. Det var en skremmende god tid. Nathalie Benoit blir garantert sterk på hjemmebane i Frankrike. Israelske Moran Samuel holder fortsatt koken og ukrainske Anna Sheremet er også god. Russerne har fått lov til å delta, og Kina kommer ofte i siste liten med en god båt. – Men det holder at du finner formen til Paralympics? – Tja, altså: Det er viktig å ha en god rangering før Paralympics, for da får du en lettere vei til finalen i Paris. Det er en kjempefordel. – Vi har den inngangen vi har til sesongen, og vi har gjort det beste vi kan ut av det. Vi er ganske drillet på ikke å dvele ved det som ikke har vært optimalt, og konsentrere oss om å gjøre så godt vi kan med det vi har. Og det kan gå veldig fint, jeg har fått trent mye bra alternativt. Treningen nå foregår i Gavirate, litt nord for Milano. Der bor roerne på et australsk treningssenter. Birgit Skarstein har nå tankene rettet mot Paralympics, men overbelastningen gjorde at hun sist uke fikk tid til å stikke innom på styremøtet i Uno-X sykkellag. Det er den siste av hennes mange verv og aktiviteter utenfor toppidretten. – Jeg blir veldig imponert av satsingen deres. Jeg henter inspirasjon til min egen satsing der!

short

many

O8RdzV

vg

Vender hjem til en ødelagt by

– Det er ingenting igjen. Det sier den 38 år gamle firebarnsmoren Maha Thaer til kanalen Al Jazeera. Hun er en av flere tusen palestinere som har vendt tilbake til storbyen Khan Younis etter at Israel denne helgen annonserte at de trakk de fleste soldatene sine ut av Sør-Gaza. Hjemme er imidlertid ingenting som før. Nyhetsbyrået AP beskriver hele gater jevnet med jorden, med hus som er borte eller der bare inngangsdøren står igjen. Andre steder bygninger gjennomhullet av kuler. – Vi har ikke noen by lenger. Bare ruiner, sier Thaer til Al Jazeera. – Jeg klarte ikke å slutte å gråte mens jeg gikk gjennom gatene. Alle gatene har blitt utsatt for bulldosere. Og lukten ... Jeg så at folk gravde frem døde kropper. Sykehus: Har fått inn 46 døde Det europeiske sykehuset i Gaza skriver på sin Telegram-kanal at de har mottatt 46 døde siden mandag morgen, melder CNN. – De fleste kom fra områder øst i Khan Younis. Likene er nedbrutt og ble funnet under ruinene etter ødelagte bygninger, skriver sykehuset. Kahn Younis var det økonomiske sentrumet sør i Gaza, og pleide å være hjemmet til rundt 400.000 mennesker. Det israelske militæret IDF sendte sine styrker til byen i desember, som del av deres svar på angrepet til Hamas inne i Israel 7. oktober. Israel har omtalt byen som en høyborg for Hamas. De har blant annet vist til et nettverk av tunneler under byen som de sier er brukt til å frakte våpen, skriver AP. Nå trekker de alle sine styrker bortsett fra én brigade ut av det sørlige Gaza. De oppgir at grunnen er at de skal omgruppere før den varslede invasjonen av Rafah helt sør i Gaza. Der oppholder det seg rundt 1,4 millioner palestinere, skriver AP. – Kjente ikke igjen stedet Ifølge Guardian har mange av innbyggerne gått til fots til Khan Younis fra Rafah, der store deler av Gazas befolkning har oppholdt seg de siste månedene. Avisen skriver at flere innbyggere sliter med å finne hjemmene sine i en by som er lagt i ruiner. Rundt 55 prosent av byggene skal være ødelagt eller jevnet med jorden, skriver AP. – Jeg kjente ikke igjen stedet, sier en ikke-navngitt hjelpearbeider på telefon til Washington Post. Han forteller at huset hans har forsvunnet, og at gatene er borte. Flere medier har intervjuet folk med lignende historier. – Jeg klarte ikke finne hjemmet mitt på grunn av all ødeleggelsen. Hvor er stedet mitt, hvor er hjemmet mitt? sier Magdy Abu Sahrour til AP. – Det er ingenting igjen. Jeg klarer ikke å se på det. Jeg kommer til å lete i ruinene til jeg finner klær å ha på meg. Jeg kommer til å dra tilbake og bo ved siden av ruinene, selv om det er i et telt, sier 29 år gamle Muhammad Abu Diab til nyhetsbyrået AFP. Til sammen er minst 33.207 innbyggere i Gaza drept i løpet av de siste seks månedene, ifølge helsemyndighetene på Gazastripen, som kontrolleres av Hamas. I helgen har det vært samtaler om en mulig våpenhvile mellom Israel og Hamas. der også Qatar og USA har deltatt. Mandag kveld meldte nyhetsbyrået Reuters at Hamas skal ha avvist det siste forslaget om våpenhvile.

long

many

kEA5rQ

ap

Etter 17 år i USAs fengsler kom narkobaronen hjem til Kabul. Nå driver han med noe helt annet.

Før var han en av Afghanistans fremste narkobaroner. Nå er han blitt bestevenn med Kina. I september 2022 kom Bashir Noorzai hjem til Kabul. Han hadde sittet 17 år i fengsel i USA dømt for smugling av heroin. Taliban fikk Noorzai. USA fikk en bortført marinesoldat tilbake. På flyplassen i Kabul ble Noorzai tatt imot som en helt av ledere i Taliban. Siden er han blitt sentral i et politisk stormaktsspill. Noorzai skal ha solgt tonnevis av heroin over hele verden. Han ble dømt til livsvarig fengsel i USA. Taliban arbeidet i lang tid for å få Noorzai løslatt. Han ble et sentralt tema i forhandlingene mellom USA og Taliban. Mulla Abdul Ghani Baradar, en av Talibans grunnleggere, spilte her en sentral rolle. Qatar hjalp til med å forhandle frem byttehandelen. Men hvorfor er denne narkobaronen egentlig så viktig for Taliban? Afghanistans «Pablo Escobar» Historien om Noorzai begynner på 1990-tallet. Da overtok han farens virksomhet og ble leder for et av landets mektigste narkotikakarteller. Allerede i 1993 beskrev det amerikanske narkotikapolitiet DEA ham som en velkjent heroinsmugler. Han fikk kallenavnet «den afghanske Pablo Escobar». Det var på grunn av hans enorme innflytelse over heroinhandelen. Narkobaronen var en nær støttespiller av Taliban. Han møtte Taliban-leder Mulla Omar på 1980-tallet. De kjempet sammen mot sovjeterne, etter at Sovjetunionen hadde invadert landet i 1979. Noorzai støttet Taliban ved å gi dem penger, våpen og eksplosiver. Taliban ga Noorzai støtte i retur. Noorzais narkonettverk strakte seg fra Afghanistan til Europa og USA. Det er anslått at Taliban tjente millioner av dollar på produksjonen av opium. 17 år i fengsel Selv om Noorzai var en av USAs mest ettersøkte narkosmuglere, reiste han til New York i 2005. Han ble lovet av sine kontakter der at han ikke ville bli arrestert. Før han ble arrestert, var Bashir Noorzai nemlig en mellommann mellom USA og Taliban. Ifølge Time bidro Noorzai angivelig til arrestasjonen av Talibans utenriksminister i 2002, noe som fikk oppmerksomhet globalt. Da han kom til USA i 2005, ble han imidlertid pågrepet. Amerikanske etterretning mener at narkobaronen hadde knyttet bånd til Al-Qaida. Han var også blitt ble en sentral aktør i det globale narkotikamarkedet, mente de. Han ble anklaget for å smugle heroin verdt 50 millioner dollar inn i USA. I 2009 ble han dømt til livsvarig fengsel. Det er usikkert hvor mye makt Noorzai hadde i Taliban, men mye tyder på at han var en viktig person for dem. I september 2022 ble Noorzai sluppet fri etter å ha sonet 17 år. Han var da en del av en avtale Joe Bidens administrasjon inngikk med Taliban. USA ville ha den tidligere amerikanske marinesoldaten Mark Frerichs tilbake. Frerichs ble kidnappet i januar 2020 i Afghanistan. – Jeg håper at min løslatelse kan bli et skritt på veien mot fred mellom USA og Afghanistan, sa Noorzai på en pressekonferanse i Kabul. Nedgang i opiumsproduksjonen Mot slutten av 1997 innførte Taliban forbud mot dyrking av opium. I april 2022 gjorde de det igjen. Dette har ifølge FN ført til en nedgang på 95 prosent i produksjonen siden Taliban tok tilbake makten i landet i 2021. Bashir Noorzai leder den mektige Noorzai-klanen. Den har hatt betydelig kontroll over opiumsproduksjonen i Helmand-provinsen. Helmand var tidligere kjent som et senter for opium i Afghanistan. Satellittbilder fra ALCIS bekrefter en betydelig nedgang i dyrkingen av opium i landet. Dette gjelder spesielt i Helmand. Organisasjonen jobber med kartlegging og geografisk analyse, ofte ved hjelp av satellittbilder. I 2023 utgjorde narkotikahandelen fremdeles 14 prosent av Afghanistans bruttonasjonalprodukt. Til tross for Talibans krig mot narkotika har landet sett en eksplosiv økning i metamfetamin. FN melder at Afghanistan er blitt en av de raskest voksende produsentene av dette stoffet. Beslag i landet skjøt i været fra under 100 kilo i 2019 til nesten 2700 kilo i 2021. Kinas mann i Afghanistan Det er uklart om Noorzai har spilt en direkte rolle for å redusere opiumproduksjonen. Hans overgang til olje- og gruveindustrien kan tyde på en strategisk omprioritering for ham. Han fungerer nå som en brobygger mellom Taliban og Kina. Kina er et av de få landene som anerkjenner Taliban som Afghanistans lovlige regjering. Landet har mottatt Talibans utsending til Beijing som ambassadør. Dette bryter med praksis i den vestlige verden, som ikke anerkjenner Taliban. Ifølge Foreign policy har Noorzai hjulpet Taliban med å få lukrative kontrakter med Kina: Disse avtalene har hatt en betydelig innvirkning på Afghanistans økonomi og Talibans økonomiske muskler:

short

few

BW7KoG

vg

Gutt (3) døde i tannoperasjon: Foreldrene kritiske til sykehuset

Foreldrene til den tre år gamle gutten som døde under narkose i en tannoperasjon er kritiske til informasjonsflyten rundt barnets helse før inngrepet, ifølge bistandsadvokaten deres. Mandag hadde foreldrene møte med representanter fra Stavanger universitetssykehus (SUS). De hadde mange tanker og spørsmål etter tapet av en liten gutt. Tirsdag skal faren i avhør med politiet, som etterforsker dødsfallet ved sykehuset. Sist uke våknet den lille gutten aldri opp etter narkose i forbindelse med inngrepet. – Gutten har mange ganger vært i kontakt med sykehuset fordi han har en kronisk underliggende sykdom, forklarer foreldrenes bistandsadvokat Anne Kroken. Hun understreker at foreldrene alltid har følt seg profesjonelt og godt ivaretatt ved SUS. Fordi de ikke har norsk som morsmål, trenger de tolk når det kommer til samtaler om helsefaglige spørsmål. De har spesielt trukket frem møtene med sykehusets hjerteleger som godt håndtert hele veien. – Men denne gangen var det ikke slik. Innvendingen fra foreldrene nå er at det har vært manglende informasjon. De følte at de ikke ble tatt med i prosessen, og at det ikke var tilgjengelig tolk for dem. Det foreldrene trenger å få visshet i er om all informasjon om guttens helse var på plass før han ble lagt i narkose, sier Kroken. Ifølge Helse Norge har alle rett på å få informasjon om helse, sykdom og behandling på et språk man forstår. Dersom man har vanskelig for å forstå og snakke norsk, så har man rett til tolk på det språket man foretrekker. Foreldrene gjorde forsøk på å få tolk før inngrepet, ifølge bistandsadvokaten: – Da de ble kjent med at tolk ikke var på plass, ønsket de å ringe til kjente som kunne tolke. De opplevde at dette ikke var ønskelig fra sykehusets side. Det uventede dødsfallet skal ha skjedd i forbindelse med forberedelse til tannoperasjonen da narkose ble gitt. Resultatet av obduksjonen er ikke klar, og det er ikke fastslått hva som er dødsårsaken. Familiens kritikk ble først kjent via Stavanger Aftenblad. Den lille gutten var foreldreparets eneste felles barn. VG har vært i kontakt med klinikksjef Geir Lende ved Stavanger universitetssykehus og forelagt ham foreldrenes kritikk. Han sier dette: – Saken er under etterforskning av politiet, derfor hverken vil eller kan jeg uttale meg om den, sier han. Bistandsadvokat Kroken forteller at det var fylkeskommunale tannhelsetjenesten som initierte avtalen på sykehuset og at SUS bisto med anestesipersonell i forbindelse med tannoperasjonen. – Vi kan ikke påstå at det er manglende informasjon om guttens helse som gjør at han dør, men foreldrene har behov for svar på sine mange spørsmål om nettopp dette, sier hun. – De har det helt forferdelig og er i sjokk. Heldigvis har de mange rundt seg og en stor familie som ivaretar og trøster dem. Men de lever med en marerittfølelse, der de håper at de egentlig bare skal våkne opp fra en forferdelig drøm, sier bistandsadvokat Anne Kroken. Hun og foreldrene har full forståelse for at det er en vanskelig situasjon nå for alt helsepersonell som har vært involvert, og at disse gjorde alt de kunne for å redde gutten deres. Foreldrene befant seg på sykehuset da de fikk beskjed om at den lille ikke våknet opp etter narkosen. – De er opptatt av å komme til bunns i saken slik at dette ikke skal skje med andre barn. De hadde en bitte liten gutt som de bare var opptatt av å beskytte og ivareta, så skjer dette, sier Anne Kroken. Statsforvalteren har opprettet tilsyn etter dødsfallet. – Å beskytte barna, er grunnleggende i livet til alle foreldre. Når barnet legges i narkose for behandling, overlates ansvaret til andre. Det er en situasjon og et ansvar vi alle har dyp respekt for. Det sier leder i Norsk Anestesiologisk forening Svein Arne Monsen. – Barnedødsfall i forbindelse med narkose skjer svært sjelden, sier han.

short

many

dwgzPO

ab

Danka, 2, blev påkörd och dumpades på soptipp

Lilla Danka Ilic, 2, försvann spårlöst från sin mamma på lekplatsen och efterlystes via Interpol. Nu har den tragiska sanningen uppdagats: Två arbetare ute på jobb körde på flickan, stoppade henne i bakluckan och dumpade kroppen på en soptipp. Den serbiska flickan försvann för en och en halv vecka sedan nära familjens hem i Bor i östra Serbien. Hon och hennes bror var med sin mamma på lekplatsen när mamman för ett ögonblick tittade bort. Hon skulle ge Dankas bror lite vatten. När hon tittade efter Danka var dottern spårlöst försvunnen. Ett stort sökpådrag drog igång. Polis, militär, brandmän och frivilliga sökte efter den lilla flickan i närområdet. Helikoptrar, drönare och värmekameror användes också i sökandet. Men ingen liten Danka hittades. Internationellt efterlyst Hon efterlystes istället internationellt via Interpol. Österrikisk polis startade en utredning, efter att en serbisk man i Wien i Österrike uppgivit att han trodde sig ha sett lilla Danka där, tillsammans med två kvinnor. Men sanningen var en annan och betydligt grymmare. I torsdags, efter tio dagars sökande, uppdagades det att den lilla flickan hade blivit påkörd när hon gick ut på vägen i närheten av lekplatsen. Två män som arbetade på det lokala vattenverket ska ha kört på henne med sin arbetsbil, bara sju minuter efter att hon försvann. Men istället för att larma ambulans ska de ha stoppat flickan i bagageutrymmet, där de förvarade sina verktyg. Enligt den serbiska tidningen Alo! ska flickan ha levt efter olyckan och männen misstänks ha kvävt henne till döds, innan de la henne i lastutrymmet. ”Monster” Serbiens president Aleksandar Vucic kallade de två männen ”monster” när han meddelade att männen gripits, misstänkta för att ha dödat flickan. – Polisen har arresterat två personer som har dödat den lilla flickan. Så vitt jag förstår har båda två erkänt brottet, sa presidenten på torsdagen. Lilla Dankas föräldrar och hennes farfar kallades till polishuset i Bor, där de fick det tragiska beskedet. De fick föras bort i ambulans. Männen ska ha dumpat kroppen på en soptipp. Flickans kropp har ännu inte hittats och polisen misstänker att männen fått hjälp av den ene mannens bror och pappa som ska ha flyttat kroppen. Brodern och pappan förhördes i helgen och på söndagsmorgonen ska brodern ha hittats död i en poliscell, enligt den serbiska tidningen Blic. Efter olyckan ska Danka Ilics pappa ha stoppat bilen med de två arbetarna och frågat om de sett hans dotter. Enligt Serbiens inrikesminister Bratislav Gasic svarade de nej. Var ”dödsberusade” En av männen ska efteråt ha deltagit i sökandet. De två männen ska också ha skurat hela bilen, en Fiat Panda, för att försöka få bort alla spår av blod. De misstänkta hävdar att de var ”dödsberusade” och inte minns någonting efter olyckan. – De sa att de var alkoholpåverkade och att de inte vet exakt vad som hände efter att de kört på barnet med bilen. Det är tydligen allt de kommer ihåg. Inte ens när de fördes till platsen, till soptippen, under rekonstruktionen av händelsen, kunde de visa var hon fanns, säger en källa till tidningen Alo!

long

few

XbGLbo

sa

En realitets­orientering om et grønt skifte helt i det blå

KRONIKK: Å erstatte all fossil energi med vind­kraft ville koste det dobbelte av verdien av alle verdens aksjer. Klimatoppmøtet før jul (COP28) endte, som kjent, med en slutterklæring som peker mot utfasing av fossile energikilder. EU jobber nå for 90 prosent kutt av CO₂ i 2040. Sist ut er statsforvalter Bent Høie, som gjennom sin høringsuttalelse til klimautvalgets rapport slutter seg til dem som vil ha en plan for avvikling av norsk olje- og gassproduksjon. Hva kan det bety? Og hvor krevende vil en slik omstilling bli? Tar man for eksempel produksjonen av olje og gass fra norsk sokkel, produserers det årlig cirka 1,45 milliarder fat oljeekvivalenter. Dette er et fryktelig stort tall og volum. Som et basseng på 1 ganger 1 kilometer, 230 meter dypt. Fordelingen mellom olje og gass har de siste årene grovt sett vært ca. 50/50. Så sier bl.a. COP28 og de norske klimautvalget at dette skal vi slutte med. Noen sier «med en gang», noen sier «fases ut», andre sier «utvikle, ikke avvikle». Halve Norges areal La oss tenke oss at vi måtte gjøre dette umiddelbart. Siden verden trenger energien, måtte produksjonen erstattes med «noe». Det mest åpenbare alternativet er kanskje sol eller vindkraft (uten se på kjernekraft, som også er et alternativ). Jeg har her valgt å regne på vindkraft, for enkelhets skyld. Energien fra norsk sokkels fossile årsproduksjon tilsvarer cirka 2500 TWh (terrawatt-timer), eller 280 gigawatt (GW) konstant effekt. For å produsere så mye vindkraft, trenger man eksempelvis å installere mellom 560–840 GW vindpark-kapasitet, alt avhengig av hva man tror om vind og hvor ofte det blåser (eller kombinere 280 GW med investering i andre energikilder, som kan dekke behovet når det ikke blåser). Norges ambisjon om 30 GW installert havvind innen 2040, vil til sammenligning altså bare dekke/erstatte ca. 3–5 prosent av sokkelens nåværende energiproduksjon. En stor nok vindpark til å erstattee olje og gass ville dekke et ca. halvparten av Norges areal. Kostnadene for en slik gigantisk utbygging ville, med dagens priser, vært i størrelsesorden 20.000–30.000 milliarder kroner – cirka 20–80 prosent mer enn hele «oljefondet». 4–6 millioner kroner pr. nordmann, eller 15–20 millioner pr. husstand i Norge for å bygge 25.000–35.000 tårn og turbiner (eller 10.000–15.000 turbiner kombinert med annen backup-kraft – her antatt til samme pris pr energienhet). En forenkling i disse beregningene er at forskjellen i utnyttelsesgraden av energien i de ulike energibærerne ikke er justert for. Det vil bedre vindkraftens relative posisjon i forhold til tallene jeg her nevner, da elektrisitet normalt «mister» mindre energi enn fossile kilder ved bruk. Men uansett om man justerer for dette, blir tallene voldsomme og totalt uoppnåelige. Flere studier indikerer dog at det ikke finnes nok kobber og andre metaller nødvendig for slik storskala utbygging av vind – eller sol. Interessant kan det også være å se på forholdet mellom nye enkelttiltak innen havvind versus olje og gass med tanke på arealbruk, kostnad og energitetthet. Én – 1 – enkelt olje- eller gassbrønn på norsk sokkel kan i sine beste stunder produsere energi tilsvarende 15–25 TWh pr år. 25 TWh tilsvarer for eksempel: Jeg gjentar: Fra én enkelt brønn! Dette viser hvilke ekstreme mengder energi som ligger i fossil-teknologien – som gjør den billig pr. enhet, som igjen forklarer hvorfor den har transformert verden de siste hundre år. Den blir billig og tilgjengelig for de aller fleste. Naivt og farlig Jeg ønsker på ingen måte å kritisere de som jobber med grønne løsninger eller disse teknologiene som sådan. Verden trenger energien, men det må inntil videre ikke gå på bekostning av olje og gass. Å fjerne tilbudet av fossil energi og håpe på at grønne løsninger og rask teknologiutvikling og støtteordninger skal erstatte bortfallet, framstår som meget risikofylt; jeg vil nærmest si naivt og farlig. Jeg setter derfor minst 100 kroner på at denne problemstillingen langt fra fant sin løsning på COP28 eller i klimautvalgets rapport. Til de som hevder at klimaendringene er farligere, er mitt svar at det umulig kan stemme. Hadde vi stoppet all global fossilproduksjon i morgen, ville i størrelsesorden 5–6 milliarder mennesker trolig vært døde allerede før jul. Klima-relaterte dødsfall utgjør i dag (netto) noen få tusen pr år, kraftig redusert fra en halv million per år i løpet av de siste 100 år, nettopp pga. billig og fossil energi. Og var det noen som lurte på hva regningen for å erstatte all fossil energi – med f.eks. vindkraft, basert på tallene ovenfor – blir globalt? 1500 billioner kroner – eller ca. to ganger verdien av børsnoterte aksjer i verden.

long

many

BW7KRE

vg

Forsvarer betalingsjournalistikk: – Jeg setter så stor pris på at de betaler at du aner ikke

– Nå gjør jeg stort sett bare intervjuer jeg får betalt for, sier Unni Askeland. (I et intervju som ikke er betalt for.) – Nå har jeg vært så mye i pressen at det har blitt en form for performance for meg. Et stykke kunst om hvordan man kan bruke pressen. Nå gjør jeg stort sett bare intervjuer jeg får betalt for, sier kunstner Unni Askeland (61). Askeland forteller at hun for tiden opplever en medieinteresse hun ikke har opplevd siden 2008, da Nasjonalmuseets innkjøp av kunsten hennes skapte enorm debatt. Denne gangen har interessen kommet fordi hun har deltatt på TV-programmet «Farmen kjendis». Også der var økonomien en faktor: – Det er jo ingen som gidder å gjøre det greiene der i skogen der hvis de ikke får betalt, sier Askeland. Askeland har stilt opp i flere intervjuer i både Her og Nå og Se og Hør. Hun sier disse intervjuene var betalt. Hun ønsker ikke å si hvor mye hun fikk betalt. Her og Nå sier de unntaksvis honorerer intervjuobjekter når «det går med mye tid» og at de forholder seg til pressens etiske regelverk. Se og Hørs redaktør sier de kun har kjøpt bilder. Les hele hans svar senere i saken. Andre intervjuer, som et stort portrett i Dagbladet, sier Askeland ikke var betalt, men noe hun gjorde fordi det var kunstnerisk interessant og noe hun «håper gavner kunsten». VG skrev søndag en lengre reportasje om Se og Hørs journalistikk, hvor betalingsjournalistikk ble problematisert. Askeland forsvarer det å betale intervjuobjekter. – Når jeg stiller opp og setter av tid til pressen, så synes jeg man burde få betalt for det. Jeg mener det virkelig altså. Askeland forteller at hun også forsøker å bruke oppmerksomheten til fordel for kunsten sin. – Jeg kan med hånden på hjertet si at min kunstnergjerning har blitt forsømt av å ha fire-fem intervjuer i uken. Du blir sliten og mister piffen. Så da snudde jeg intervjuene til en form for performance i media som jeg bruker bevisst. Og når jeg kan få betalt, så gjør jeg det. – Dette er ting jeg tror mange kjendiser vil være for forsiktige eller feige til å snakke åpent om? – Selvfølgelig, vi bor i Norge, folk er for forsiktige og feige til å snakke om alt. Jeg snakker rett ut om alt. Du vet jo det, så jeg er jo et yndet intervjuobjekt.  Askeland forhandler selv. – Har du en manager forsvinner 20 prosent der, og så er det skatt. Så får du for eksempel 50.000 så blir det jo ikke det. Askeland sier hun ikke er sikker på om det er noen temaer pressen dekker hvor hun mener betaling av intervjuobjekter ikke er greit. – Jeg setter så stor pris på at de betaler at du aner ikke. Jeg synes det er stuerent som bare det. Det er en kunst også å leke med pressen egentlig. Jeg har også vært heldig, for det har også vært mange interessante ting. Askeland sier livet hennes og kunsten hennes går inn i hverandre. Derfor blir det hun kaller leken med pressen også en del av kunsten, argumenterer hun. Askeland sier samtidig at hun ikke leser mange av intervjuene, og aldri leser kommentarfelt eller tilbakemeldinger i sosiale medier. I februar skrev Se og Hør over forsiden at Askelands eksmann hadde «falt for datterens venninne», i forbindelse med et intervju med Askeland som hun forteller var betalt. – Det syntes jeg var kjempegøy, det må jeg ha sagt. Det var «hahaha» fra min side. Den har jeg faktisk her. I 2007 ble pressens regler om betaling av intervjuobjekter strammet inn, etter at Se og Hørs metoder ble brettet ut i boken «En helt vanlig dag på jobben». ’ De seneste årene har Se og Hør stort sett gitt samme svar hver gang de får spørsmål om betalingsjournalistikk: Bladet kjøper ikke intervjuer, men betaler for bilder. – Vi kjøper ikke sitater, vi kjøper bilderettigheter, sier sjefredaktør Ulf «Uffe» André Andersen – Kan man risikere at bildebetalingen blir en kamuflering av det som i realiteten er et kjøp av et intervju? – Vi mener jo ikke det.  – Unni Askeland sier at hun får betalt hver gang hun gjør intervjuer med dere. «Jeg gjør omtrent ikke intervjuer uten å få betalt lenger», sier hun.  – Etter vår oppfatning er det billedreportasje, sier Andersen. – Men hvis avtalen sier bilder og hun opplever at hun har tatt seg betalt for å la seg intervjue: Er ikke skaden allerede skjedd? – Hvis det er bilder involvert, så er det bildereportasje. – Ja, men hvis hun uansett oppfatter det som at hun lar seg betalte for å intervjues, er ikke skaden allerede skjedd? – Jeg kan ikke uttale meg når jeg ikke ser den konkrete saken. Etter litt frem og tilbake, gjentar Andersen: – Vi oppfatter at vi har betalt for bildereportasjer. – Hun opplever å bli betalt for å gjøre intervjuer? – Da må hun stå for det. Etter intervjuet forlot VGs reportere Se og Hørs lokaler og gikk til nærmeste T-banestopp. Der tikket det inn en tekstmelding fra Unni Askeland: «Hei Markus – Jeg vil gjerne poengtere etter å ha gått igjennom avtalene med Se og Hør, at jeg har fått betalt for eksklusive bilder og sendt faktura for fotohonorar ... Unni» Hun opplyser i en påfølgende melding om at det var assistenten hennes som minte henne på dette.

long

few

eJlz3M

ap

Leger radbrekker systemet for publisering av medisinsk forskning

Jukseartikler, tvilsomme tidsskrifter og pengejag truer tilliten til medisin som fag. Det mener Henrik Vogt og Espen Kolstad Heen. Minst 10.000 vitenskapelige forskningsartikler ble trukket tilbake i 2023 på grunn av feil. I verste fall kan de inneholde ren juks. Dette er en voldsom økning fra året før. Eksperter som overvåker systemet i Retraction Watch, mener det er toppen av et isfjell. De anslår at ti ganger så mange, 100.000 artikler, burde vært trukket tilbake internasjonalt. De norske legene Henrik Vogt og Espen Kolstad Heen er urolige for sitt eget fagfelt. De bruker ordet «råte» om hvor dårlig de mener det står til. – Vi er bekymret for fremtiden til medisin som vitenskap, sier Heen til Aftenposten. Denne uken kommer en krass debattartikkel Heen og Vogt har skrevet om temaet i Journal of Evaluation in Clinical Practice. Heen forsker på mineralet jod. Han bruker sitt eget felt som eksempel. I en vesentlig del av artiklene han leser om jod-forskning, finner han feil eller svakheter. – Det er mangelfull rapportering av design, metodologi, statistikk eller tolkning av funn. Det gjør meg usikker på om jeg kan stole på konklusjonene. Konsekvensene kan bli veldig store hvis artikler som har feil i seg, brukes i oppsummeringer av kunnskap. Slike oppsummeringer brukes blant annet i retningslinjer for pasientbehandling. Røvertidsskrifter Det er to hovedtendenser som undergraver forskningens kvalitet, mener legene: Det ene er fremveksten av tvilsomme tidsskrifter. De kalles «predatory journals». I Norge og mange andre land har det vært et politisk mål at forskning skal publiseres i gratis, «open access»-tidsskrifter. Argumentet er at kunnskap skal komme alle til gode, ikke bare de rike som kan betale dyre abonnementer. Det har ført til fremveksten av en haug «røvertidsskrifter». Disse ser seriøse ut, men gjennomfører ikke nødvendig kvalitetskontroll. I praksis publiserer de også forskning som kan være ren juks, fra alle som betaler for det. – Som de fleste forskere med en e-post-konto kan bekrefte: Disse tidsskriftene fisker etter manus med smiger og løgner, forklarer legene. Antallet useriøse tidsskrifter har nå passert 12.000. Deres andel av den vitenskapelige publiseringen nærmer seg 20 prosent, ifølge Scientific American. Kverner ut stadig flere artikler Store tidsskrifter som Lancet, New England Journal of Medicine eller Nature nyter fortsatt enorm tillit. – Jeg stoler selvsagt mer på det som står i de gode tidsskriftene, sier Vogt. Men også i de store, anerkjente forlagshusene er det store svakheter, mener legene. For å få mest mulig fortjeneste, etableres stadig nye undertidsskrifter. Et eksempel er giganten Elsevier. Morselskapet Relx hadde 38 prosent profittmargin i 2023. Aftenposten har kontaktet Elsevier. De har ikke besvart våre spørsmål. – Det er volum som genererer fortjeneste. Forskerne har interesse av å publisere mye for å komme videre i karrieren. Tidsskriftene har interesse av å publisere mye for tjene penger, sier Heen. Og da ender man med at også de store forlagshusene trekker tilbake stadig flere artikler. Portvokteren i dette systemet er fagfellevurdering. – Men vi får jo ikke engang betalt for å gjøre denne jobben. Det er liksom noe vi skal gjøre på fritiden fordi vi synes det er gøy. Så hva mener de to legene må gjøres? Vil at forskersamfunnet skal ta makten tilbake – Det er vi som utgjør forskersamfunnet som nå må reise oss opp og si vi vil ha en annen modell, sier Heen. Heen og Vogt viser til nye initiativer som Diamond Open Access. Dette er publiseringsplattformer som hverken har profittkrav eller tar penger for å publisere artikler. Modellen har hatt betydelig suksess i Latin-Amerika. EU jobber nå aktivt med det. Vogt peker på at det faktisk er lite kostbart å publisere digitalt. – Da fremstår det som veldig rart at mellommenn i de store forlagshusene skal ta ut så enormt mye profitt, sier han. Forskningsrådet: Undergraver systemet Forskningsrådet forvalter over 10 milliarder forskningskroner. De deler mange av bekymringene. – Noen tidsskrifter lever utelukkende av å tjene penger på å publisere mest mulig. Disse tidsskriftene undergraver forskningssystemet og kvalitetssikringen av resultater. Det skriver Mari Sundli Tveit i en e-post. Hun er administrerende direktør i Forskningsrådet. Hun minner om at Norge har Kanalregisteret som en portvokter mot useriøse tidsskrifter. Forskningsrådet jobber for å utvikle modeller for åpen publisering, der det både er gratis å publisere og å lese, samtidig som kvaliteten ivaretas, understreker Tveit.

short

few

LlyOWP

ab

Läkare rasar mot ny avgift för chatt och telefonsamtal

En kort uppföljande samtal på chatt eller telefon med läkare i Västra Götalandsregionen ska nu kosta 160 kronor. Något som upprör och oroar läkare. – Det kan vara ungefär: ”Har du fått några biverkningar, nej okej, då hörs vi om två veckor igen”. Det känns pinsamt att det ska kosta pengar, säger en läkare på vårdcentral i Göteborg. Från och med den 1 april har Västra Götaland-regionen infört nya patientavgifter. Ett besök på vårdcentral blir dyrare – men det ska även kosta att ha en mycket kort vårdkontakt med läkare eller sjuksköterska, över telefon eller chatt. Aftonbladet har talat med en läkare på en vårdcentral i Göteborg som önskar att det hela vore ett aprilskämt. – Jag har väldigt ofta korta samtal med mina patienter. Snabba avstämningar kring nya mediciner och så vidare. Det kanske bara tar två, tre minuter. Kan inte låta bli att fakturera: ”Går back” Att behöva fakturera för dessa korta samtal känns orimligt, administrativt bökigt, och rentav pinsamt. – Det kommer antagligen bli så att folk inte kommer vilja ha dessa telefonsamtal, som jag uppskattat väldigt mycket att kunna ha. Så det blir krångligare att följa upp vården, och kommer säkert komma många klagomål från patienter. Att bara låta bli att fakturera är inte heller möjligt. – Så fort jag registrerar ett samtal i journalen, vilket jag måste göra, så dras 160 kronor från vårdcentralen. Så det blir ingen inkomst för vårdcentralen alls, allt går till regionen. Och om jag inte fakturerar så går vi back, säger läkaren. En annan läkare, Jakob Nyhlén vid Läkarföreningen i Västra Götaland, ser å ena sidan positivt på att regionen markerar att vårdkontakter digitalt och över telefon är något som tar tid och arbetskraft. Men han tror att det nya systemet är svårbegripligt för allmänheten. – Nu blir det att invånarna får gissa – blir det gratis eller kommer det kosta 160 spänn? Och när patienten väl ställt frågan kan inte vi säga att ”det här kan inte vi svara på utan att fakturera dig”. Det blir ingen bra vård, vi kan ju inte ignorera den information som patienterna ger oss, säger Jakob Nyhlén, ordförande i primärvårdssektionen i Västra Götalands läkarförening. Läkarförbundet: ”Folk har inte råd med sina mediciner” Enligt de nya reglerna ska samtalet eller den digitala vårdkontakten kosta när vårdkontakten ”uppfyller kraven på kvalificerad hälso- och sjukvård”. Summan är 80 procent av ett besök på sin vårdcentral, vilket i regionen kostar 200 kronor. En ombokning av en läkartid kostar inget, men så fort man diskuterar sin behandling eller medicin så faktureras man. Jakob Nyhlén jobbar på Närhälsan vid Gamlestadstorget, och har många patienter från Göteborgs östra förorter såsom Bergsjön och Hjällbo. – Jag får återkommande kommentarer om att man inte har råd att hämta ut sina mediciner. Då svider 160 kronor mer, än om man är välbeställd. Det riskerar att bli ett vårdproblem när patienter drar sig för att kontakta vården. Enklare vårdkontakter på telefon eller chatt borde ses som ett komplement, tycker Jakob Nyhlén. Nu kan det i stället ses som mer ”prisvärt” att besöka vårdcentralen, i stället för att lösa ett enklare ärende på distans. – Att politikerna prissätter sådana samtal som 80 procent av ett fysiskt besök tror jag varken befolkningen eller vårdprofessionen tycker är rimligt. Aftonbladet har sökt Janette Olsson, ordförande i strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götaland, som inte gått att nå för en intervju. – Det finns kriterier för vad som är kvalificerad hälso- och sjukvård. Och jag tror det handlar om att ha tydlig information ut till patienterna vilka avgifter vi har. Får man vård och behandling, oavsett om det gäller chatt, digital eller fysiskt besök, så kostar det en patientavgift, säger Janette Olsson (S), till TV4 som först rapporterade om kritiken mot de nya avgifterna.

short

few

RG3BW8

vg

Fjørtoft om sin nye jobb i Tyskland: – De aller færreste vet nok egentlig hva jeg driver med

Nå har han spikret sin nye jobb for storklubben Eintracht Frankfurt. – Jeg har mitt eget selskap, så jeg leier meg alltid ut, men det er jo en ny jobb som således. For noen år siden ble jeg ambassadør for Eintracht Frankfurt. Da ville jeg bygge ut noe vi kunne gjøre sammen. Hans nye jobb ble meldt i Bild tidligere denne uken. Til VG forteller Fjørtoft nå mer i detalj hva han faktisk skal gjøre. – De aller færreste vet nok egentlig hva jeg driver med. Og det skjønte jeg etter hvert var litt smart, sier Fjørtoft. Eintracht holder til i den tyske finansmetropolen Frankfurt og er opptatt av å bygge broer til næringslivet. Klubben opprettet noe som heter «Norway-Forum» i 2021, en møteplass mellom norske og tyske bedrifter. Der er Fjørtoft nå leder for det hele, med mange næringslivstopper involvert. – Jeg pleier å si at jeg har Norges minste kommunikasjonsselskap, men det mest effektive. Det er det jeg selger meg inn på, sier han. I januar var Fjørtoft med på VGTVs sending da Jürgen Klopp annonserte at han gir seg som Liverpool-sjef: Skal ta neste steg Fjørtofts jobb er å bidra til at klubben blir det de ønsker å bli, som han sier – å ta det neste steget for å konkurrere med de aller største klubbene i Tyskland. Fjørtoft jobber tett med klubbdirektør Axel Hellmann, som også er norsk konsul (!) i Frankfurt. Klubben ønsker å ha en rolle som nøytralt samlingspunkt for bedriftene i Frankfurt. Fjørtoft jobber med kontakten inn mot både de norske og tyske selskapene. De prioriterte næringene deres er energi, digitalisering og turisme. Kanskje er det slik han organiserer møtene? Det norsk-tyske samarbeidet på flere områder av samfunnet blir trukket frem som argumenter for en slik rolle. – Jeg skal jo lede det her. På noen områder er læringskurven bratt, men det meste av jobbingen min foregår internasjonalt, så det går helt greit. Mine fleste prosjekter handler om å hjelpe virksomheter med å forstå helheten, spesielt i skjæringspunktet mellom næringsliv og samfunn, sier han. Han kaller det «utfordrende og spennende» å finne strategier for aktører med felles mål, men ulike arbeidsmetoder. Klubben selv ønsker å befeste sin rolle som samfunnsaktør, sier Fjørtoft om hva de ønsker å oppnå med hans rolle. – Samtidig ønsker de selvsagt å bygge opp mer ressurser. Jo mer troverdig de blir, jo større er sjansen for at de store selskapene i Tyskland – kanskje i Norge også – vil assosiere seg med dem. Det vil alltid ligge i bunn, sier 57-åringen. Noen triks må man ha: «Enkel matte» Kalenderen hans er alltid full og alltid dynamisk, men først av alt kommer Premier League-jobbingen med Viaplay. At hans østerrikske arbeidsgiver mistet Champions League-rettighetene, gjorde at onsdagen ble frigjort. «Enkel matte», sier Fjørtoft om tiden som nå var tilgjengelig. – Jeg har jo en del andre oppgaver i livet, og alt det går foran dette, men jeg er en «good traveller». – Jeg har en kontorpult i Eintracht, så får vi se hvor ofte jeg bruker den.

long

many

mQ7jlE

ab

Tysk lyxbil, helikopter och anrik Östermalmskrog – nu är Folklistan lanserad

Förvirringen var total när Jan Emanuel och Sara Skyttedal flydde mediernas frågor i helikopter efter att duon lanserat Folklistan. Nu väntar en rad nya jippon som ska stjäla rampljuset i EU-parlamentsvalet. – Vi vill ge en bättre ”deal” för Sverige, säger Jan Emanuel. – Jan Emanuel, vad säger du till kärnväljarna i Norrtälje?! Frågan vrålas ut av en reporter från Norrtelje Tidning när numera före detta socialdemokraten Jan Emanuel, tillsammans med före detta kristdemokraten Sara Skyttedal, kliver av scenen i Filmhuset och rusar förbi ett massivt uppbåd av medier. TT, SVT, SR, DN, SvD, Expressen och Aftonbladet var där. Även komikern Aron Flam skymtades i mörkret. Samtliga medier rusar efter Sara Skyttedal och Jan Emanuel i ren förvirring. Ska de inte ta några frågor?! ”Sticker de nu eller?” Någon typ av säkerhetspersonal i svart skjorta skuffar undan reportrar med framsträckta mikrofoner och kameror. Mest förvirrad är Henrik Jönsson, borgerlig opinionsbildare och programledare för talkshowen 100 procent, som just haft Emanuel och Skyttedal som gäster. – Sticker de nu eller? frågar han sin producent. Utanför Filmhusets östra flygel väntar en helikopter på tomgång. Jan Emanuel och Sara Skyttedal kliver in och helikoptern drar iväg. Så var det med det, tjena tjena – som Jan Emanuel brukar säga. Fler medieupptåg väntar Kvar står medierna och gästerna som precis tittat på showen. En lokalpolitiker för KD i Danderyd är en av dem. Han säger att han hjälper Sara Skyttedal med tips och råd, stöttar henne med idéer. – Kanske måste jag också ta en ”time out” nu från Kristdemokraterna, skrattar han. Stefan Stern, före detta socialdemokratisk topp – numera styrelseproffs och PR-entreprenör med en från sitt forna parti avvikande syn på vinster i välfärden, passade på att smyga ut ur studion. Kvar utanför Filmhuset står Jan Emanuels grå Audi RS6. Man får anta att den hämtas upp vid ett senare tillfälle. Risken för parkeringsböter är annars överhängande. Å andra sidan har Jan Emanuel gjort en sak av att dra på sig parkeringsböter och propagera för att böter för felparkering ska sättas efter inkomst. Kanske är den lämnade Audin en del av kampanjen? Frågorna är många efter att huvudpersonerna flytt scenen. Jippot på Filmhuset är en del av en omfattande medieplan, utformad och utförd av två personer som är exceptionellt skickliga på att stjäla rampljuset. Fler medieupptåg följer. En bättre ”deal” för Sverige Så, vad vilja Folklistan? Gå ur EU, kanske, om Sverige inte får som man vill, begränsa EU:s makt över svensk skogsförvaltning, ta bort EU:s tassar från svenskt snus. En mix av SD, KD och M. Huvudkritiken från Jan Emanuels håll är att svenska politiker som sitter i Bryssel är mjäkiga och går med på överenskommelser som är dåliga för Sverige. – Vi vill ge en bättre ”deal” för Sverige, säger Jan Emanuel. Sverige förlorar mer än vad Sverige vinner på att vara med i EU, fick publiken veta. Kärnan i kritiken är att parlamentarikerna från de traditionella partierna är för dåliga. Vid sin sida i soffan i studion har Jan Emanuel Sara Skyttedal, som de senaste fem åren suttit i EU-parlamentet. Hon har arbetat med många av de frågor som Sverige inte fått en tillräckligt bra ”deal” i. I morgon klockan 10, i Bankettsalen på anrika Östermalmsrestaurangen Grodan, är det dags för nytt jippo. Då får vi, kanske, veta vad Folklistan faktiskt vill göra i Bryssel. Då får vi, kanske, veta vilka fler namn (sex totalt) som finns på partiets lista till EU-valet i juni. Så var det med det, tjena tjena.

short

few

zERymb

vg

Lavrov på frierferd: – Vil ha våpen fra Kina

Den russiske utenriksministeren Sergej Lavrov er på besøk i Kina. Men får han det han vil ha der? – Russland vil gjerne ha ammunisjon og våpen fra Kina, sier Peter Viggo Jakobsen ved det danske Forsvarsakademiet til VG. – Men det ser ikke ut til at de får det. – Hvorfor? – USA truer kineserne med sanksjoner om de gir direkte militær støtte til Russland. Sannsynligvis er kineserne redd for at økonomiske sanksjoner fra USA og Europa vil gå ut over deres eksport. Beijing har problemer på hjemmefronten med en økonomisk vekst som ikke er like sterk som tidligere og derfor en stigende utilfredshet i befolkningen, forklarer Jakobsen. Derfor vil ikke Kina ta risikoen for at de kan bli utsatt for økonomiske sanksjoner i tillegg, mener eksperten. «Ubegrenset vennskap» Under besøket denne uken skal Lavrov møte den kinesiske utenriksministeren Wang Yi. – Det forventes en grundig utveksling av synspunkter om en rekke «brennende emner», heter det i en uttalelse fra det russiske utenriksdepartementet. Forholdet mellom de to nasjonene har blitt styrket siden Russlands fullskala angrep på Ukraina startet i februar 2022. Kinas leder Xi Jinping besøkte Moskva i mars i fjor og erklærte «ubegrenset vennskap» mellom Moskva og Beijing mens de fordømte vestlig hegemoni. Han møtte Putin igjen i oktober. Xi snakket da om «en gjensidig politisk tillit i stadig vekst» mellom Russland og Kina. – Kina er et av landene som støtter Russland, i hvert fall politisk, blant annet i Sikkerhetsrådet når det blir gjort forsøk på å fordømme den russiske aggresjonen i Ukraina. USA prøver å få Kina til å legge press på Russland, sier Peter Viggo Jakobsen. – Så hva får Lavrov ut av å dra til Kina? – For Russland er det viktig å vite hvor kineserne står og hva de har tenkt å gjøre fremover. Dette er viktig i en tid der amerikanerne har en diplomatisk offensiv for å bedre forholdet til Kina. Derfor vil Lavrov forsikre seg om fortsatt kinesisk støtte. Denne ukens besøk skjer samtidig som USAs finansminister Janet Yellen er i Kina. Lørdag advarte hun Kina om at det vil få store konsekvenser hvis landets næringsliv forsyner Russland med materiell til krigen eller krigsindustrien. Forsvarsekspert Jakobsen tror advarslene fra USA virker avskrekkende på Kina. Likevel støtter Kina indirekte krigsmakten Russland ved å kjøpe en del varer som Russland tidligere eksporterte til Vesten, poengterer han. – På den måten bidrar de indirekte til at russerne har midler til å øke sin krigsindustri. Men jeg har ikke sett noen eksempler på at Beijing direkte bidrar til Russlands krig, sier Jakobsen til VG. Også Sveriges tidligere utenriksminister Carl Bildt skriver på X at Lavrov drar til Kina for å få hjelp, at Beijing ikke vil bidra med våpen til Russland, men at de likevel i det stille leverer maskineri som er viktig for å opprettholde våpenproduksjonen i Russland. Kina betrakter seg selv som en nøytral part i Ukraina-konflikten, men har blitt Russlands ledende handelspartner de siste to årene og har sagt at de foretrekker en politisk løsning for å avslutte krigshandlingene. Vladimir Putin har planer om å dra til Beijing allerede i mai, i så fall hans første utenlandsreise etter at han ble gjenvalgt som president i mars, skriver Reuters. Kinas leder Xi sa i en telefonsamtale med Putin nylig at begge landene bør motstå inngrep i interne anliggender fra eksterne krefter. Det ble tolket som rettet mot USA. Vesten oppfordrer jevnlig Beijing til å spille en større rolle i å gjenopprette fred i Ukraina ved å bruke sin innflytelse over Kreml.

short

many

O8R6ok

ap

Den er møkkete og forurenset etter å ha ligget månedsvis i Oslos gater. Hvor gjør kommunen av all grusen?

25.000 tonn med grus ble strødd i Oslos gater i vinter. Nå fjernes den. Men hvor blir den egentlig av? Når snøen smelter og vårsolen titter frem, ligger den der: Grusen som forsøkte å holde deg på beina gjennom vinteren. Oslo kommune er i full gang med å rydde strøgrusen av veien. Vårrengjøringen skal gjøre hovedstaden ren og pen til 17. mai. Men hvor gjør man av 25.000 tonn med grus? Kan den gjenbrukes? Eller har den blitt for møkkete og forurenset til å brukes på nytt? Hvor ender den egentlig opp? Aftenposten har forsøkt å gå opp løypa til Oslo-grusen: 1. Feies opp Til vårrengjøringen leier Oslo kommune inn en rekke entreprenører som blant annet skal fjerne all grusen i veien. – De bruker feiebiler eller sugebiler, og noen ganger feiemaskiner som henger på en traktor eller lastebil, til å støvsuge opp alt. Det forteller veisjefen i Oslo kommune, Joakim Hjertum. Kontrollingeniører i kommunen passer på at entreprenørene har ryddet og vasket veien som bestilt. Litt som den strenge og nøyaktige fenriken i Kompani Lauritzen, ifølge Hjertum. 2. Til sorteringsanlegg Entreprenørene kjører den oppsamlede grusen til et sorteringsanlegg på Alnabru. – Der tipper de grusen over på en omlaster, og det er første år i år at elektriske lastebiler kjører grusen videre til et vaskeanlegg på Disenå, sier Magnus Gudim, styreleder i avfallsselskapet Rett Miljø. I vasken blir grusen skilt fra møkk, søppel og løv. Den blir også renset for forurensing. Gjennom vinteren har det kommet mye sink i grusen, fordi det er blitt saltet på veiene. Disse stoffene blir deponert på deponi. 3. Klar til gjenbruk! Etter denne prosessen kan grusen gjenbrukes, forteller Gudim. Den kan for eksempel brukes som fyllmasse til bygg- og anleggsprosjekter. Eller som strøgrus i Oslos gater neste vinter. Men etter et par gjenbruk kan grusen bli slitt og rund, og dermed miste gripefunksjonen. Heldigvis blandes den brukte strøgrusen alltid med ny steinmasse. Tonnevis med grus hver vinter Denne vinteren har kommunen strødd ut 25.000 tonn grus. Det er imidlertid ikke like mye som vinteren 2017/2018. Da måtte kommunen ut med hele 38.000 tonn grus for å hindre at gatene ble for glatte. For kun ti år siden brukte kommunen snaut 5000 tonn grus. I oversikten kan du se hvor mye grus kommunen har strødd ut de siste ti vintrene:

short

few

KnEAL7

vg

Skiforbundet punger ut for alpinistenes millionregning

De norske alpinstjernene har benyttet advokat i kampen mot sitt eget forbund i over tre år. Nå plukker det samme forbundet overraskende opp regningen. Det får VG bekreftet av flere kilder med kjennskap til saken. Det er advokat Pål Kleven i advokatfirmaet «Kleven & Kristensen» som har bistått de norske alpinistene helt siden høsten 2020. Motparten har vært Norges Skiforbund. Likevel velger altså forbundet nå å ta regningen. Den beløper seg til en drøy million kroner. VG har ikke lyktes med å få en kommentar fra advokat Pål Kleven i forbindelse med denne saken. Men konfrontert med VGs opplysninger, så bekrefter generalsekretær Arne Baumann at skiforbundet dekker det han karakteriserer som «deler av saksomkostningene». – Skiforbundet har tatt et tydelig ansvar for at denne prosessen har tatt for lang tid og at den kunne vært bedre. Utøverne er det viktigste vi har. At de har brukt advokat for å fremme sitt syn, er åpenbart ikke en ønsket situasjon, verken for forbund eller utøvere. Derfor dekker vi deler av den advokatkostnaden utøverne har hatt, sier han. Det var Baumann selv som fattet avgjørelsen om å ta advokatregningen til utøverne. Det at skiforbundet nå åpner lommeboken skal være én av flere årsaker til at Aleksander Aamodt Kilde (31), som utøverrepresentant, tok en overraskende U-sving i forrige uke: Kilde annonserte at han likevel vil sitte i et utvalg som skal se på muligheten for å endre dagens landslagsavtale. Utøverrepresentanten har tidligere uttalt at han har vært svært misfornøyd med forbundets håndtering av saken: – Tilliten er satt kraftig på prøve, men jeg opplever likevel at det nå er ekte vilje til å finne løsninger, sa Kilde for fem dager siden. Etter det VG erfarer, så er alpinistene nå svært fornøyd med utviklingen den siste tiden. For selv om ingenting er vedtatt ennå, så ser utøverne nå konturene av en reell vilje til endring i landslagsavtalen. Avtalen regulerer blant annet noe av det som har vært stridens kjerne i en årrekke: Såkalte «bilderettigheter». Det handler i korte trekk om hvor mye, og på hvilke tidspunkter skiforbundet kan benytte utøverne sine i reklamesammenheng. Samt hvilke begrensninger som legges på utøverne selv. Aleksander Aamodt Kilde, Lucas Braathen og langrennsløper Johannes Høsflot Klæbo er bare noen av dem som har vært frustrert over sitt eget forbund. Utvalget som Kilde nå har sagt ja til å bli en del av, hadde sitt første møte 4. april. Utvalget skal levere en innstilling til styret i Norges Skiforbund, som vedtar landslagsavtalen for kommende sesong. – I utvalget skal det være takhøyde slik at alle kan snakke åpent om problemstillingene. Alt må på bordet slik at utvalget kan levere en best mulig innstilling til Skistyret, sa generalsekretær i skiforbundet, Arne Baumann, da utvalget ble satt ned på nyåret. Lovutvalget til Norges Skiforbund har allerede støttet de norske alpinistene i et viktig prinsipp i diskusjonene med sitt eget forbund de siste årene: Nemlig at det er utøverne selv som eier sine egne bilderettigheter. Altså ikke Norges Skiforbund. Det betyr, mener flere jurister VG har vært i kontakt med, at utøverne og forbundet må ha en dialog som gir en mer balansert avtale enn i dag. VG er ikke kjent med hvor mye penger Norges Skiforbund har brukt på Per Andreas Bjørgan, som har vært deres advokat i saken. – Vi er fortsatt i en prosess med ny landslagsavtale og andre kostnader knyttet til denne saken må vi eventuelt komme tilbake til, sier Arne Baumann. Skiforbundet gikk ti millioner kroner i underskudd i fjor. VG avslørte nylig hvordan fem av seks grener gikk i minus dette året, og hvordan forbundet nå står i fare for å oppleve store likviditetsproblemer dersom det ikke signeres nye sponsorer, eller iverksettes sparetiltak.

short

many

LlyEap

ab

Jonathan Majors straff bestämt – riskerade fängelse

Marvel-stjärnan riskerade fängelse. Nu står det klart att han istället ska gå ett program för våld i hemmet, skriver flera internationella medier. – Majors vidhåller sin oskuld och planerar att överklaga sin dom, säger hans advokat efter beskedet. I december dömdes skådespelaren Jonathan Majors, 34, för två fall av misshandel och trakasserier. Han riskerade då upp till ett års fängelse. Men under måndagen meddelades straffet och han döms nu till ett ettårigt långt rådgivningsprogram för våld i hemmet samt skyddstillsyn, skriver Hollywood reporter. Ifall Majors misslyckas med programmet har åklagaren bett om sex månaders fängelse. Flickvännen hittades medvetslös Skådespelaren stod åtalad för fyra fall av misshandel och trakasserier efter att han i mars 2023 larmat polisen och sagt att han hittat sin ex-flickvän medvetslös i deras lägenhet. Efter att polisen funnit uppenbara skador i form av rivsår bakom ex-flickvännens öra, ett brutet finger, samt svullna ben och armar greps han. Jonathan Majors har sedan start nekat till alla anklagelser om misshandel och trakasserier och menar att ex-flickvännen skadat sig under en utekväll medan han bodde på hotell, samt att hon tagit sömntabletter vilket gjorde att han larmade polisen. Företag avbryter samarbeten Jonathan Majors fick sitt genombrott som skådespelare i filmen ”The last black man in San Fransisco” 2020. Han har även medverkat i en rad Marvel-filmer där han spelar karaktären Kang The Conqueror, och i filmen ”Creed III” där han spelar en av huvudrollerna, Damian Anderson. När den första anklagelsen kom, avbröt flera företag samarbeten med honom och hans inbjudan till Metgalan drogs tillbaka. Efter den fällande domen bröt även Marvel samarbetet med skådespelaren.

long

few

dwg9Qw

ap

NRK-anmeldere boikotter Eurovision. Blir trolig ikke anmeldelser, sier kanalen.

Musikkanmeldere i NRK nekter å anmelde årets Eurovision grunnet Israels deltagelse. – Hadde føltes som et totalt svik, sier kritiker Espen Borge. – Slik det ser ut akkurat nå, kommer vi ikke til å anmelde Eurovision. Det forteller Elisabet Davidsen, NRKs redaksjonssjef i kulturavdelingen, til Aftenposten. Bakgrunnen er motstand blant NRKs musikkanmeldere. – Flere av oppdragstagerne som NRK normalt bruker, har opplyst at de ikke ønsker å ta oppdraget med å skrive anmeldelser for Eurovision, sier Davidsen. – Ville vært helt utenkelig En av disse er Espen Borge. Han er frilanser og har anmeldt musikk for NRK siden 2019. I år er første gang siden 2020 han ikke kommer til å anmelde Eurovision. – Det hadde jo aldri vært aktuelt å anerkjenne Israels deltagelse. Det ville jo vært helt utenkelig, sier Borge. Han påpeker at Eurovision-anmeldelser ofte preges av en lett og ledig tone, som fokuserer på fest og moro. Det passer seg ikke med årets kontekst, mener han. Etter han selv takket nei til oppdraget, spurte han flere kolleger om de ville gjøre det samme om de ble spurt. Han fikk med seg tre kolleger, som også anmelder musikk: Even Samir Kaushik, Sofie Martesdatter Granberg og Ellisiv Sunde Myrva. De bekrefter overfor Aftenposten at de er med på anmelderboikotten. Myrva sier hun er blitt spurt om å anmelde, og at hun har sagt nei. – Som utgangspunkt er min jobb å være meningsbærende og ta aktive valg rundt anmeldelser. Kritikk kan ha stor betydning for den offentlige samtalen. Dets fravær likeså, sier Myrva. Mener NRK er feige Målet med boikotten er å legge press på NRK. Borge ønsker at kanalen skal be Den europeiske kringkastingsorganisasjonen (EBU) om å utestenge Israel fra konkurransen. At de ikke gjør det, er å «legitimere folkemord» mener han. Borge påpeker at NRK rådet EBU til å utestenge Russland i 2022. Kringkastingssjef Vibeke Fürst Haugen og underholdningsredaktør Charlo Halvorsen har vist til at det da var et samlet Europa som ba om utestengelse av Russland. På Borges kritikk svarer Halvorsen at NRK ikke kan drive sin egen utenrikspolitikk og oppfordre til kulturboikott av Israel. Han påpeker at ingen andre europeiske EBU-medlemmer har gjort dette. Borge mener NRK opptrer veldig feigt. – Jeg tror jo at hvis NRK hadde startet et press, så ville andre kringkastere fulgt etter. Han legger til at også andre medier, som Aftenposten, bør avstå fra å anmelde i år. – Pressen har som prinsipp at den skal være uavhengig. Kan denne anmelderboikotten sette en uheldig presedens for journalisters rolleforståelse? – V begynner ikke å ta til orde for tosatsløsning eller politiske løsninger. Det handler bare om å ikke godta at en stat som er anklaget for folkemord, skal delta i en konkurranse som i utgangspunktet skal være apolitisk. Lettvint løsning? Redaksjonssjef Davidsen får spørsmål om hvorfor ikke andre ansatte i NRK kan anmelde musikken. Hun svarer at dette ikke er aktuelt på grunn av at Eurovision regnes som et NRK-program, og at kun eksterne oppdragsgivere anmelder NRK. – Er det en lettvint løsning som velges, fordi det allerede er mye kritikk rundt NRKs innstilling til årets Eurovision? – Vi har jobbet slik vi har jobbet med andre anmeldelser og eksterne oppdrag. Og må bare forholde oss til det som er situasjonen i denne saken. Davidsen understreker at NRK fremdeles kommer til å dekke arrangementet på nyhetsplass. Aftenpostens kulturredaktør: Blir anmeldelser Aftenposten skal fremdeles både anmelde og skrive nyhetssaker i forbindelse med årets Eurovision. Det bekrefter kulturredaktør Cecilie Asker. – Eurovision er både et kulturarrangement og en nyhetshendelse, vi kommer derfor til å dekke det som begge deler. Hvordan vi vekter dette, vil avhenge av hvordan det løpende nyhetsbildet utvikler seg, sier Asker. Hun understreker at boikott av nyhetsendelser ikke er et virkemiddel i Aftenpostens verktøykasse. – Våre vurderinger gjøres med utgangspunkt i journalistiske vurderinger, ikke som resultat av press fra utsiden.

long

few

veEj55

ab

Krisen i Moderaterna är partiledarens eget fel

Rapporterna från det moderata partiets riksdagsgrupp skvallrar om kaos. Krismötena har avlöst varandra. Efter varje möte försäkrar partiledningens taltrattar att enighet råder. Alla är med på tåget. Sekunden efter kan alla medier rapportera hur anonyma källor pratar om osämja, intern splittring och något av ett internt haveri. Och som om inte det vore nog vittrar både kristdemokrater och sverigedemokrater blod. – Folk är ursinniga, sa en moderat till Aftonbladet i fredags. – Nu handlar det om att rädda Ulf Kristersson, sa en annan. Ett problem När de egna medlemmarna känner så om sin ledare har hon eller han problem. Hela cirkusen är nämligen statsministerns eget fel. Det handlar förstås om den nya könstillhörighetslagen. I den frågan är det uppenbart att Kristersson har misslyckats i en av politikens grunddiscipliner, att värdera motståndet. Det gäller inte minst det egna partiet. Egentligen såg det ganska bra ut. Med den ovanliga lösningen att runda regeringen och låta moderaterna i riksdagen sköta förhandlingarna med oppositionen kunde kristdemokratiska ministrar behålla sin sinnesfrid. Och riksdagsmajoriteten såg stabil ut. Hela havet stormar Sedan började protesterna. Och när Ulf Kristersson i torsdags sa att han för egen del hade velat ha en annan åldersgräns började hela havet storma. I ett slag kastade han moderaterna i socialförsäkringsutskottet framför bussen. Och den disciplin partiledaren kräver av moderata riksdagsledamöter gäller uppenbarligen inte honom själv. Vad är det Ulf Kristersson inte fattar? Att frågan är på allvar, både för anhängare och motståndare? Att ledamöterna i riksdagen känner sig svikna av sin partiledare? Att sverigedemokrater och kristdemokrater ser en möjlighet att dra växlar på den moderata oredan och Kristerssons velande? Förstrött intresse Det är svårt att veta. Det vi kan veta är att vi har en statsminister som tycks ägna arbetet med att regera landet ett ganska förstrött intresse. Det finns ju så mycket annat i en regeringschefs vardag. Som herrgårdar i Sörmland, privata träningsanläggningar, regeringsplan och ståtliga ceremonier. Kristersson har ju dessutom fyllt år. Sådant kräver fokus. Dessutom vill han ju förstås hinna med att visa upp sig när en bekant kändis ska gifta sig. Den nya könstillhörighetslagen lär överleva oredan i det moderata partiet. Frågan är om Kristerssons auktoritet i de egna leden också klarar sig.

long

few

AP8VEx

ab

Det var faktiskt korkat att lova mer kärnkraft

Det mest fascinerande med regeringens kärnkraftshaveri är att de faktiskt verkar ha trott på löftena själva. Alla fyra Tidöpartier lovade nya reaktorer inför valet. Skeptiker påpekade försiktigt att inga kommersiella företag vill investera i att bygga ny kärnkraft, oavsett hur små och modulera de nya reaktorerna är. Vindkraft och solpaneler är helt enkelt en säkrare investering. Ett reportage i Svenska Dagbladet i helgen beskriver hur striden om kärnkraften sprakat i gång på allvar mellan Tidöpartierna efter maktskiftet. De som avfärdat kritiken fick en kalldusch när oppositionens varningar visade sig vara sanna. Till och med Vattenfalls VD Anna Borg sa att nya kärnkraftverk är en riktigt korkad investering, om än i lite mildare ordalag. Stor investering Det kan ta ett decennium att bygga ny kärnkraft. Sedan ska de drivas i några decennier till. Och då har vi inte ens talat om vad som händer med bränslet efteråt. Investeringen ska hålla i minst hundra år. På den tiden kan det hända en hel del. Det hade en lekman kunnat räkna ut, men för Kristerssons regering blev det en chockartad upptäckt. – Det är ingen som har hanterat en så komplicerad sak som kärnkraft förut, vare sig på finansdepartementet eller på klimat- och näringsdepartementet, säger en källa till Svenska Dagbladet. Vill verkligen Alla reagerar förstås olika på negativa besked. En del med trots – Liberalerna och Kristdemokraterna vägrar ge upp och fortsätter stånga sig blodiga. Vad hände med att ”politik är att vilja”? Ebba Busch vill! Moderaterna verkar ha accepterat nederlaget, åtminstone på Finansdepartementet. Man kan säga mycket om Elisabeth Svantesson och hennes gärning, men hon är åtminstone realist. Hon tänker inte låta några fantasiprojekt tugga i sig av hennes miljarder. Sverigedemokraterna föreslog en annan lösning. De ville helt sonika sparka Anna Borg. När det visade sig svårt ville de starta ett helt nytt Vattenfall i stället. Ett sprillans statligt kärnkraftsbolag med en mindre krånglig VD. Det är en dyr och komplicerad lösning på ett lika dyrt och komplicerat problem. Och oavsett hur många VD:ar Sverigedemokraterna jobbar sig igenom kan de inte göra något åt verkligheten. Går inte Kärnkraft är en dum investering. Det var inte Magdalena Andersson som hittade på det. Och Ulf Kristersson kan fortsätta predika med sin sedvanligt stroppiga ton, han kommer inte kunna läxa upp verkligheten till att bete sig som han önskar. Oavsett hur mycket han vill.

long

few

eJlo9O

bt

Blar opp for tak over hodet

Da planen om flerbrukshall gikk i vasken, fikk klubben en ny idé. – Vi tenkte at her må vi være smartere enn de andre idrettslagene i bygden, sier Bjarte Aarvik, styreleder i Søre Neset idrettslag. For et par år siden søkte idrettslaget om å få bygge en flerbrukshall ved idrettsanlegget på Halhjem i Bjørnafjorden kommune. Planene ble godkjent, med en prislapp på litt over 100 millioner kroner. En flerbrukshall bør ha rundt 5000 brukere. Kommunen har totalt rundt 25.000 innbyggere. – Det ble litt overkill, og rett og slett for dyrt, sier Aarvik. Så kom ideen om å bygge tak over en av klubbens to utendørs fotballbaner. For å finansiere prosjektet har idrettslaget fått med seg noen ikke helt ukjente velgjørere. Trond Mohn og Sparebanken Vest har bladd opp ti millioner hver. I tillegg har idrettslaget fått seks millioner kroner i lånegaranti av Bjørnafjorden kommune. Totalt har anlegget, som får navnet Sparebanken Vest arena, altså en prislapp på rundt 26 millioner kroner. – De tente på ideen med en gang, sier Aarvik. Siden oktober i fjor har idrettslaget, banken og kommunen jobbet sammen for å få realisert prosjektet. Nå regner de med byggestart i mai i år. Går alt etter planen, har de tro på at taket kan stå klart allerede mot slutten av året – og dermed rekke vintersesongen 2024–25. – Arenaen blir et direkte svar på denne utfordringen. Som gammel fotballspiller gjennom 20 år så kjenner jeg godt til at det var en eksklusiv vare å få spille fotball i Vestlandshallen, sier banksjef Benjamin Norenes i Sparebanken Vest, Os & Fusa. I vinter skrev BT flere saker om stor pågang på innendørs fotballbaner i bergensområdet. Lange kuldeperioder, snø og is gjorde at det var mange om beinet på de få innendørs fotballbanene. Kun tre steder kan man trene fotball på innendørs bane: Sotra arena, Vestlandshallen i Åsane og i Frøyahallen i Bergen vest. Til vinteren kan antakeligvis en fjerde stå klar. – Først og fremst er dette bra for Søre Neset og for Bjørnafjorden. Men vi vil også leie ut hallen når det er ledig kapasitet, sier Aarvik. De ser også for seg at hallen kan brukes til cuper og turneringer. Taket over banen er rundt ni meter høyt. Styreleder Aarvik sier de har fått et par klager fra naboer som er bekymret for at de mister utsikt og solforhold. Til det svarer han at taket vil ligge én meter over veinivået i området. At nye E39 har forkortet reisetiden fra Bergen til Halhjem betraktelig, er ingen ulempe, innrømmer Aarvik. Det gjør det mer aktuelt for lag fra Bergens sør som ønsker å leie hallen. Aarvik har også tro på økt tilflytting til området de neste årene. – Det var ikke et premiss for å få penger, men vi har begynt å få virkninger av veien, ja. Banen det skal bygges tak over er en 9er-bane, altså størrelsen midt mellom en fullskala 11er-bane og en liten 7er-bane. Aarvik understreker at planene om flerbrukshallen ikke er skrotet, men midlertidig lagt på is.

long

many

4onJje

vg

Sprudlende Ildhusøy om bryllupsplanene: – Jeg har meldt ham ut

Celin Bizet Ildhusøy (22) tar ansvar i et norsk landslag som sliter med skader på de største stjernene. Hun tar også styringen i bryllupsplanene med herrelandslagets Aron Dønnum (25). Det fungerer godt på fotballbanen for Ildhusøy. Tottenham-spilleren har scoret to mål på de tre Norge-kampene Gemma Grainger har ledet. Den nye landslagssjefen mener Norge kan få mye å glede seg over i fremtiden. – Hun er en unik spiller. Hun er så atletisk og har veldig gode én mot én-ferdigheter. Jeg synes hun fortsetter å bare bli bedre og bedre, sier Grainger til VG. Også i privatlivet er det hyggelige ting i vente. Bryllupet med Dønnum blir mest sannsynlig neste år. Det er det hun som har tatt ansvar for. – Han har ikke meldt seg ut, men jeg har meldt ham ut selv, ler Bizet Ildhusøy før hun legger til: – Han er liksom ikke den beste på å planlegge. Så jeg blir litt sånn: «Bare nikk og si at det er fint og bra, så er jeg fornøyd». Men det er jeg veldig fornøyd med, for da kan jeg bestemme. – Så han har ikke fått ansvar for noen ting, ikke serviettene engang? – Nei, han kan ikke det. Jeg vet ikke hva han skulle fått ansvar for. Det får være gjestelisten da. De to har et avstandsforhold. Bizet Ildhusøy bor til daglig i London, mens Dønnum spiller for Toulouse i Frankrike. I oktober 2022 fridde Dønnum til Bizet Ildhusøy. Se frieriet her: På landslaget begynner Ildhusøy å bli en viktig brikke. Hun scoret i EM-kvalifiseringskampen mot Finland. Hun har fortsatt store mål som spiller. I et intervju med TV 2 for fire år siden sa det da 18 år gamle Vålerenga-talentet at hun siktet seg inn på å bli verdens beste spiller. – Du satte noen enorme mål for deg selv . . – Jeg husker det, avbryter hun etterfulgt av en lett latter, før hun legger til: – Det er jo en drøm. Det er vanskelig å si om jeg blir verdens beste, men jeg skal i hvert fall bli sykt god. Landslagssjef Grainger har dette å si om Ildhusøys innstilling: – Jeg elsker mentaliteten. Jeg synes man skal drømme stort.

short

many

P46aKR

vg

Slår lystgass-alarm i Oslo: – Drastisk økning

Antall tomme lystgassflasker som ligger strødd har mangedoblet seg, ifølge Oslo kommune. Politiet sier at deres hender er bundet. – I Oslo har dette blitt et stort problem. Det sier Thomas Ridderholt, sjef for farlig avfall ved Haraldrud gjenvinningsstasjon i Oslo. Han åpner en container, og viser VG en kasse som er halvfull av blå og neongule flasker. De har inneholdt lystgass, og flaskene er samlet inn bare i løpet av en formiddag. Selv om kjøp og salg er helt lovlig, tok Oslo Ap i fjor til orde for et forbud. Nå er det renovasjon- og gjenvinningsetaten som slår alarm. I påsken delte de et innlegg på Instagram hvor de fortalte om omfanget av avfall i bybildet. – I 2021 fikk vi inn flasker tilsvarende ett tonn. I 2023 var dette tallet 15,5 tonn, sier kommunikasjonssjef Kjersti Kristoffersen. Disse tallene er bare fra Haraldrud, så tallet for hele Oslo er trolig større. Trenden har fortsatt i 2024. Lystgass er det folkelige navnet på dinitrogenoksid. Sykehus blander gassen ut med oksygen, og gir det til pasienter med smerter. Gassen gir en kort rus, og i flere år har bruken blant unge vært et tema. – På én dag så kan vi fylle en pall. Mer når vi er i sesong, forklarer Ridderholt, sjefen for farlig avfall. – Hva er «sesong» for dette? – Det er jo når våren står for dør, da. Og man kan sitte ute i parkene. Han forteller at de blir kontaktet av alt fra privatpersoner til hoteller og borettslag som har funnet flaskene strødd. En hel del finner de selv også. Kristoffersen i renovasjons- og gjenvinningsetaten peker på faren ved at flaskene ikke kastes på riktig måte. De skal kategoriseres som farlig avfall, men når folk kaster dem i feil søppel, så risikerer de å havne i forbrenningsovnene på Haraldrud. Det kan være livsfarlig. – De kommer først og fremst fra parker, grøfter, parkeringsplasser, hager og langs veiene. Dessverre også fra avfallsbeholdere langs veier og i parker. – Så langt i år har vi hatt over 60 eksplosjoner av varierende størrelse i anlegget vårt. Bare i påsken var det seks eksplosjoner. Årsaken kan være mange, men vi antar at de aller fleste av disse er på grunn av lystgass. My Vuong Hermansen er overlege ved Nevrologisk avdeling ved Oslo universitetssykehus på Ullevål. Hun forteller at bruk av lystgass blant unge har vært en trend siden pandemien. – Siden da har det økt gradvis. Det er hele tiden en jevn strøm med pasienter. Hermansen jobber med de pasientene som har fått nerveskader etter jevnt misbruk over tid. Vi har også begynt å få noen gjengangere. Pasienter som har sluttet, men som det ikke har gått så bra med, og som har startet igjen. – Hva er den typiske demografien? – De aller fleste er unge menn, ofte i starten av 20-årene sier hun. Hermansen forklarer hva som skjer i kroppen når du inhalerer lystgass. – Lystgass tar plassen til oksygen i lungene. Blodet blir da oksygenfattig, og dermed får ikke indre organer, og spesielt hjernen, nok oksygen. Det er et fåtall som havner på sykehus, men Hermansen advarer likevel mot de kortsiktige skadevirkningene. – Man kan besvime, man kan falle og slå seg. Og selv om det er sjeldent, så kan det også trigge hjertestans, pustestans og epileptiske kramper. Så selv om det er en kortvarig rus, så kan dette være veldig farlig. Politiet i Oslo forteller at de også har registrert økningen. Det er likevel ikke så mye de kan gjøre. Jane Bechmann Dahl, leder for felles forebyggende enhet i Oslo-politiet, sier dette i en e-post til VG: – Lystgass er ikke ulovlig som rusmiddel og det er ingen aldersbegrensning på kjøp i Norge. Politiet har som oppgave å forebygge kriminalitet og etterforske straffbare handlinger. Ettersom lystgass ikke er ulovlig faller det litt på siden av det politiet har mulighet til å jobbe med. Det betyr altså at politiet ikke etterforsker bruk av lystgass, isolert, da dette ikke er straffbart. – Dersom lystgass brukes i forbindelse med kjøring er situasjonen en annen. Dersom kjøringen resulterer i personskade eller større materielle skader vil politiet etterforske disse.

short

few

Mox8Lo

ab

Byggarbetarens udda miljonchans: ”Nervös”

Oscar Ginman, 46, är byggarbetare till vardags. Sista söndagen i maj kan han vinna Elitloppet med A Fair Day. I potten: fem miljoner kronor. – Vid spårlottningen kommer jag att vara jättenervös, säger han. Amatörtränaren Elisabeth Almheden tackar ja till att starta sagohästen A Fair Day i Elitloppet – och med på resan finns femåringens ständige följeslagare Oscar Ginman. 46-åringen arbetar till vardags heltid som rivningsarbetare. Sista söndagen i maj ska han ta sig an världens bästa två- och fyrbenta på Solvalla. – Det har inte sjunkit in ännu. Det här är ju ett av världens tre största travlopp. Söndagen innan, vid spårlottningen, kommer jag att vara nervös, jättenervös, berättar han. Vilket spår hoppas ni på i försöket? – Ett, sedan kan ni räkna utåt. Han är väldigt startsnabb men taktiken har jag ingen aning om i dag. ”Får jobba med ett gäng idioter” Trav365 når succékusken på dennes arbetsplats. En måndag som denna är det fullt upp på jobbet när det ena och det andra ska demoleras. Ginman fick nys om jobbet via sin bilmekaniker och verkar trivas som fisken, trots att uppgifterna kräver sin karl. – Det bästa är att man får jobba med ett gäng idioter, ha ha. Arbetsklimatet här är väldigt bra, även om vi gör skitjobbet som ingen annan vill ha. Vi river allt och det är väldigt fysiskt krävande. Han halkade in i travsporten tack vare pappa Tommy och är uppväxt med hästar. – Farsan hade en liten rörelse i samband med att jag tog ut min lärlingslicens. Han har alltid stöttat mig och gav mig tidigt chansen att köra lopp. Jag har honom att tacka för det mesta. ”Otroligt tacksam – hon är fantastisk” För Oscar, som under fjolåret körde in drygt 3,5 miljoner kronor som travkusk, var det ändå inte helt naturligt att ge sig in i travet. – Familjen hade en gokarthall i Kalmar men när den såldes, och jag blev arbetslös, ringde Mats Svanhall. Han hade skadat sig i axeln och frågade om jag ville börja hos honom. Äventyret gick vidare till Fredrik Persson och när Elisabeth Almheden en tid senare valde att hyra stallet av pappa så inleddes ett samarbete som få hade kunnat drömma om. Ett som fört byggjobbaren hela vägen till travets finrum. – Jag är otroligt tacksam till Elisabeth över att ha fått den här chansen. Hon är helt fantastisk och betyder jättemycket för mig personligen. ”Det är ett fantastiskt startfält” Ännu så länge har Solvallas sportchef, Anders Malmrot, delat ut fem rosa biljetter. Och det är inga dussinhästar direkt. Bland de inbjudna hittar man vinnare av både Elitloppet och Prix d'Amérique, kryddat med ett svenskt unikum som ståtar med 17 raka segrar – och världens kanske främsta travsto. – Det är ett fantastiskt startfält. Idao de Tillard är den jag har störst respekt för. Man vet knappt vilken planet den kommer från. Det franska ”monstret” i all ära, han har ännu aldrig mött ”Folkets häst” från Kalmar. ”Affe”, som han kallas i stallet, avslutade fjolåret med att vinna finalen av Breeders' Crown för fyraåriga hingstar och valacker, med 1,6 miljoner kronor i potten. ”Det här är höjdpunkten” Den 29 mars ägde så årsdebuten rum i ett snabblopp på Färjestadstravet – och som det slutade. Efter att ha tagit hand om ledningen kunde A Fair Day gå undan till en säker seger på topptiden 1.09,4 över 1 640 meter. Oscar kostade till och med på sig en segergest upploppet ned. – Vilken jävla häst det är. Jag hade kunnat köra 1.08,5 i dag om jag hade behövt, utbrast segerkusken direkt efter loppet. Föga överraskande började det direkt viskas om Elitloppet och efter lite betänketid lämnade så tränaren klartecken under lördagen. Få är gladare än Ginman, som ringat in datumet i kalendern. – Det här är höjdpunkten för alla inom travsporten, menar han bestämt. ”Vi får hålla oss lite på mattan” Trav-Sverige har tagit till sig den publikfriande kusken som ofta bjuder på spektakulära känsloyttringar under loppen. Vad månde bliva om han och A Fair Day skulle vinna världens största sprinterlopp för äldre hästar? – Sådana tankar tänker jag inte i. Vi får hålla oss lite på mattan. För Oscar blir detta tredje starten under årets kanske viktigaste veckoslut för alla travvänner. Vid tidigare besök har han hållit en undanskymd roll utanför rampljuset, med få, om någon, från publikplats som uppmärksammat byggarbetaren. – Det var absolut ingenting alls, annat än några kompisar som skrek lite. ”Man ska inte ha så stora krav” Detta kommer det givetvis bli ändring på när han och A Fair Day ska försvara Kalmars och Sveriges färger i Elitloppet 2024. Hur tror du det kommer att kännas när publiken skanderar ditt namn? – Jag tror att det kommer att kännas väldigt härligt när jag kör ut med ”Affe” i samband med värmningen. Fantastiskt. Men jag hoppas att de hyllar hästen istället för mig. Det är han som gör jobbet. Hur har du märkt av att ni tre, du, hästen och Elisabeth, på kort tid seglat upp som något av folkets ekipage? – Det är många som skriver på sociala medier men det är ändå ”Lisa” som får ta det mesta. Jag har däremot haft det lugnt, vilket passar mig rätt bra. Vad kan man förvänta sig av A Fair Day i årets Elitlopp? – Man ska inte ha så stora krav på förhand. Får han spår åtta blir det ju ruskigt tufft. Tar vi oss till final så har han gjort det jättebra. Det blir dock spännande, avslutar Oscar.

long

few

eJlxmO

ap

Drapet sendte Sverige ut i et dødelig kaos. Nå har dommen falt.

En 16-åring og 20-åring er nå dømt for drapet på en gjengleders mor. En sen septemberkveld i fjor sto et kjøkkenvindu åpent i Uppsala i Sverige. Sekunder senere ligger en 58 år gammel kvinne på gulvet. Nødetatene trodde først det dreide seg om en hjertestans. Helt til de ser kulehullet i brystet. Deretter et nytt sjokk. Kvinnen på gulvet var en mor. Moren til Ismail Abdo, en kjent gjengleder i Sverige. Politiet tilkalte forsterkninger. Eksperter kalte drapet en krigserklæring. Og krig var det Sverige fikk. Ber om fengsel for mindreårig På et halvt døgn i september ble for eksempel tre personer drept i tre ulike hendelser. Tall fra Brottsförebyggande rådet (Brå), viser at det ble registrert 121 tilfeller av dødelig vold i Sverige i 2023. Det er fem flere enn året før. I saken som startet det hele, tok politiet ut tiltale mot fem personer. Alle fem ble dømt, ifølge SVT som har tilgang på den 104-siders lange dommen. I retten har politiet lagt frem det de mener skjedde den dagen 58-åringen ble drept. Den da 19 år gamle tiltalte og den da 15 år gamle tiltalte skal ha møttes i Uppsala samme dag som drapet ble utført. De to skal ha kjørt sammen på en el-scooter til forstaden Brillinge for å utføre drapet. Politiet har også lagt frem videoer der 19-åringen vifter med drapsvåpenet, ifølge SVT. En ny trend i gjengkrigen er at unggutter blir brukt som løpegutter for å utføre bestillingsdrap. Gjerningspersonene blir yngre og yngre, ifølge politiet. Aktor har lagt ned påstand om livstid for 20-åringen og seks års fengsel for 16-åringen. Sistnevnte var 15 år da forbrytelsen ble gjort. 15 år er også den kriminelle lavalderen i Sverige. – Det er uvanlig at personer under 18 år blir dømt til fengsel i Sverige. Men det forekommer, og denne saken er en slik sak der jeg mener det bør skje, sa aktor Erik Grönvall til SVT. Grönvall fikk ikke gjennomslag for fengselsstraff. Like etter klokken 14 ble den siktede 16-åringen dømt til fire års lukket ungdomsomsorg for drapet på gjenglederen Ismaid Abdos mor. Den siktede 20-åringen ble dømt til livsvarig fengsel. Saken flyttet også grenser i gjengkriminaliteten. Intern konflikt Kriminolog Manne Gerell ved Malmös universitet sa til Aftenposten at det at man angriper mødre, er nytt. – Det har en spesiell betydning, sa han. Mødredrapet skjedde etter solemerker på grunn av konflikt mellom gamle venner. Et av de mest kjente kriminelle nettverkene i Sverige var på denne tiden Foxtrot-nettverket. Det ble ledet av den mektige Rawa Majid, som går under kallenavnet «Den kurdiske reven». Ismail Abdo, kalt «Jordgubben», var kjent som Majids høyre hånd. Men noe gikk galt, det skar seg mellom de to. Dette skal ha resultert i at Abdos mor ble drept. Også boligen til «Den kurdiske revens» svigermor ble oppsøkt av personer med våpen. Går etter slektninger Tidligere kunne slektninger av gjengkriminelle leve normale liv, sier slektninger av den drepte kvinnen til SVT. I perioden etter drapet levde de et helt annet liv. De forteller at de snek seg ut på balkongen for å få frisk luft. Særlig er de eldre familiemedlemmene bekymret for hvordan det går med skolebarna i familien. – Rektor sa til meg at jeg ikke engang får komme inn på skolen og motta leksene hennes, han la leksene hennes i sandkassen som du har ute, sier en pårørende til SVT. Drapstallene i Sverige viser også at i 2023 ble flere kvinner og barn drept enn tidligere år.

short

few

l385xk

vg

Hyller Fredrikstad for kynismen: – Handler om å gjøre det som kreves

Først var han forbannet på Fredrikstad. Etter å ha roet seg, mener den tidligere Brann-spilleren at norsk fotball har noe å lære. – Jeg var så frustrert etter kampen. Det boblet inni meg. Jeg ser jo denne kampen som bergenser og Brann-supporter, sier Jonas Grønner til VG. Han er tidligere U21-landslagskaptein og nåværende fotballekspert for Bergensavisen. Nå går han ut og hyller Fredrikstad etter den kontroversielle kampen søndag. Stopp i spillet grunnet FFK-spillere som gjentatte ganger lå nede med skader og kramper gjorde hjemmefansen illsinte. – De la seg ned nesten hver gang de fikk muligheten. Jeg har ikke vært med på noe slikt før, sa Brann-spiller Niklas Wassberg ifølge BT. Grønner mener, etter å ha lagt egne klubbfølelser til side, at Fredrikstad gjorde alt rett. – For meg handler det om å gjøre det som kreves for å vinne. Hele fotballens natur og idé handler om å vinne. Det så vi et mesterlig stykke av i går, sier Grønner. Allerede i 2016 var den daværende landslagskapteinen for U21-gutta ute og etterlyste mer kynisme etter flere mislykkede kvaliker. Han mener norsk fotball generelt kan lære av FFK. – Hvis et norsk landslag med Ødegaard og Haaland hadde oppført seg som FFK i går, så tror jeg helt ærlig mange ville reagert negativt selv om vi hadde vunnet. Fordi det ikke er slik vi skal vinne. Dette handler om fotballkultur. Norge må skru seg i den retning at det skal være greit og lov å være ekstrem i enkelte situasjoner. Den fotballkulturen begynner i hjemlig serie, sier Grønner. Der noen kaller bortelagets prestasjoner for «antifotball», går eksperten den andre veien. – Det er en vakker fotballkamp de gjennomfører. Det må være verdens beste følelse å vinne en kamp etter en slik prestasjon, sier han. I Bodø lørdag ble det også diskusjon om Viking-spillere som brukte flere muligheter til å legge seg ned. – Med en gang vi får momentum i kampen, så legger keeperen seg ned. Det gjør han i hver eneste kamp. Ikke bare mot oss, sa Patrick Berg. Så er spørsmålet: Hva kan dommerne gjøre for å hindre problemet? Ola Hobber Nilsen dømte søndagens kamp i Bergen. – Det var litt følelsen av at internasjonal fotball og den kynismen man ser der, har ankommet Norge. Basert på innledningen av denne sesongen og noen kamper i fjor, ser vi en trend i Norge, tror den rutinerte kamplederen. – Hvor krevende er det for dere dommere å vurdere det som er en faktisk skade til en som først og fremst ønsker et avbrudd av kampen? – Det er tilnærmet umulig å skildre forskjellen. Jeg har en situasjon der jeg har en mistanke, men der blør spilleren fra hodet. Den dagen jeg gir gult kort til en som faktisk har en skade, tror jeg at jeg skal slite med å forlate stadion, sier Ola Hobber Nilsen. – Blir dere som dommere maktesløse i disse situasjonene? – Maktesløs er et riktig ord å bruke. Så svaret er ja. Så skal det i rettferdighetens navn sies at det var spillere som var skadet søndag, da mange på Stadion mente det var filming. Vi dommere er ikke maktesløse når vi kan legge til tid, vi er ikke maktesløse når vi kan bevise at det er uthaling, men vi er maktesløse siden vi ikke er leger, svarer Hobber Nilsen. – I slike kamper er svaret 13 tilleggsminutter i hver omgang? – Ja, dessverre.

short

many

P465ne

vg

Rúben Amorim er hett navn til å overta Liverpool

– Jeg aner ikke om Ruben Amorim (39) er god til å gi klemmer. – Du kan ikke kopiere Jürgen Klopp. Det er umulig å være som Klopp. Amorim må være seg selv. Jeg vet ikke om han klemmer, men han klemmer iallfall ikke spillerne som Klopp. Ingen gjør det, sier den portugisiske journalisten Nuno Reis i A BOLA til VG. Resten av Liverpool-sesongen er et farvel med Jürgen Klopp. I Portugal er Amorim på topp med Sporting Lisboa. Blir Sportings unge suksesstrener Rubén Amorim Liverpools nye mann når Klopp gir seg til sommeren? Spekulasjonene går om det i britiske og portugisiske medier. I Spania blir han koblet til Barcelona. Reis tror svaret kan bli ja, etter at Xabi Alonso nylig bekreftet at han velger å fortsette i Bayern Leverkusen. – Rubén Amorim er en ung og morderne trener med mye humor og stor karisma. Han krever disiplin fra spillerne, sier Reis til VG. Reis lister opp Amorims kvaliteter: – Amorim er veldig avslappet på pressetreff. Han svarer på alle spørsmål. Han har ikke forberedt svar han kommer med. Han er ærlig, det er en av grunnene til at jeg liker ham, sier Reis. 39-åringen ledet Sporting til ligagull for første gang på 19 år da de vant i 2021. Da vant de også ligacupen. – Han har ledet dem til suksess under vanskelige omstendigheter, Sporting har ikke økonomi som Benfica og Porto. Men han har fått det til, sier Reis. Da Klopp ledet Liverpool til ligagull i 2020 var det hele 30 år siden forrige gang. Tyskeren kom til Liverpool i 2015. «I’m the normal one», sa Klopp. Dermed var det gjort. Han hadde fansen, pressen og hele Liverpool i sine hule hånd. Han har tatt Liverpool til tre Champions League-finaler, det er blitt én seier. Liverpool-ansvarlig i lokalavisen Liverpool Echo Joe Rimmer kommer til å savne alt. – For meg er Klopp den beste treneren til Liverpool har hatt. Han har ikke bare inspirert et lag, men en hel by. Han er en mann vi stoler på. Det blir et voldsomt tomrom etter ham. Han har hatt en enorm innvirkning på hele byen. Det store smilet, hjertet, de store bjørneklemmene. Han kan være glad og forbannet, og han viser det, det er det som kjennertegner ham. Men han er ærlig, derfor elsker spillerne ham, sier Rimmer. Rimmer tror tross alt det skal være mulig å overta etter Klopp. – Jeg tror ikke det vil være for mye press på den personen. Ting vil ikke være perfekt med en gang. Jeg tror den personen vil oppleve tålmodighet, svarer Rimmer. Men ett krav er der. – Liverpool kan ikke falle ut av topp fire. Om du ikke er med i Champions League, så setter det klubbene tilbake, for det er så mye penger der. Så den nye manageren må holde Liverpool blant topp fire, sier Rimmer. – Tror du det blir Rubén Amorim? – Det er ingen store navn som er tilgjengelige, men det er flere unge på vei opp. Amorim er en av dem. Han virker karismatisk overfor spillere og fans, han spiller med høyt press. Det liker Liverpool, så Amorim gir mening, svarer Rimmer. Søndag spilte Liverpool 2–2 mot Manchester United på Old Trafford, torsdag gikk det slik mot Sheffield United: – Både kaptein Virgil van Dijk, Trent Alexander-Arnold og Mohamed Salah har kontrakter som går ut neste år, tror du den nye treneren får beholde de største stjernene i laget? – Trent tror jeg spiller i Liverpool hele karrieren, det eneste det kommer an på er om Liverpool ender opp med å ta ham for gitt. Forhåpentligvis gjør de ikke det. Jeg kan ikke se at van Dijk forsvinner. Salah er den ene det er litt usikkerhet rundt, men Saudi-Arabia virker ikke så hot som fotballdestinasjon nå. Om van Dijk og Salah forsvinner samme sommer, så blir det et sjokk, svarer Rimmer. – Hva er det viktigste for en trener på dette nivået, det fotballfaglige eller karisma? – Jeg vil si at personlighet er enda viktigere. I tillegg til Klopp, se på for eksempel Arsene Wenger, Kenny Dalglish og Pep Guardiola, de er intense med en stor personlighet og mentalitet, du kan se de har en ekstra «drive». Jeg tror Amorim har en stor personlighet, iallfall vil ha få massiv støtte i Liverpool, svarer Rimmer. Amorims menn møtte storklubben og tabelltoer Benfica til toppkamp lørdag kveld. Sporting triumferte. Tore Hansen er leder i Liverpools supporterklubb i Norge. Han kastet seg over tastaturet og googlet da Amorim kom opp som mulig Klopp-etterfølger. – Han har ekstremt lite erfaring og har ikke trent lag i Premier League. Men Liverpool vil ikke ha en 50–60-åring som har vært i fire-fem toppklubber. Også er det viktig å innse at Klopp ikke kan erstattes, ingen kan gi så gode bamseklemmer som ham. Den auraen han har over byen og folket der er det umulig å erstatte. Men det kan likevel komme en som vinner mer enn Klopp. Det blir et nytt kapittel, og Amorim er et spennende navn, sier Hansen.

short

few

5BmqGX

ab

Skyttedal presenterar EU-satsning med Jan Emanuel

Under måndagen presenterade Sara Skyttedal sin nya EU-satsning Folklistan. Med sig har hon socialdemokraten Jan Emanuel som toppar vallistan. – Folklistan är inte ett parti, utan det är en valsamverkan med personer som har olika politisk bakgrund, säger Skyttedal. På måndagsförmiddagen presenterade den tidigare kristdemokraten Sara Skyttedal sin satsning till EU-parlamentet i Henrik Jönssons program ”100%” på Youtube. – Folklistan är inte ett parti, utan det är en valsamverkan med personer som har olika politisk bakgrund och är överens om två saker, säger Sara Skyttedal och fortsätter: – Det ena är att svenska etablerade partier och hämmande partikulturer skapar sämre politiker. Det andra är att vi tror att Sverige kan få ut mer av sitt EU-medlemskap. ”Ingen aning om vad Ebba tycker” På frågan om vad hennes tidigare partiledare Ebba Busch tycker är hon fåordig. – Jag har ingen aning om vad Ebba tycker, det får du fråga henne, säger Skyttedal. Även socialdemokraten Jan Emanuel är med i satsningen. Han sägs ligga bakom idén och toppar listan inför EU-valet den 9 juni. – Jag ringde Sara. Vi har känt varandra sedan ganska många år tillbaka, säger Jan Emanuel. Vidare säger Jan Emanuel att han tar en ”time-out” från sitt parti. – Jag fortsätter vara socialdemokrat, men jag kommer inte kunna vara medlem i partiet så länge jag driver våra frågor i Folklistan, säger han. Skyttedal är andranamn på listan. – Det känns jättekul att vara hans running mate, säger hon. S kräver att Jan Emanuel lämnar Efter beskedet svarade S-ledningen med att Jan Emanuel måste lämna partiet. – Det är ett högerprojekt tillsammans med Sara Skyttedal som är en tydlig högerpopulist, därmed måste han också lämna partiet. Man kan inte ta en time-out och ställa upp på en annan partilista, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin. Skulle Jan Emanuel inte lämna självmant kan de starta ett uteslutningsärende, enligt Baudin. – Han vet vad som gäller och jag förväntar mig att han lämnar. Men han är välkommen tillbaka när han är klar med det här högerprojektet, säger Baudin. Sex personer med i Folklistan Totalt är det sex personer som ingår i Folklistan. – Det finns fler namn på den här listan som vi kommer att presentera senare, säger Skyttedal. Sara Skyttedal är politisk vilde i EU-parlamentet efter att hon lämnade Kristdemokraterna i februari efter att hon petades som partiets toppnamn. Upprinnelsen var att hon sökt uppdrag hos Sverigedemokraterna. Efter sändningen hoppade de gemensamt in i en helikopter och flög därifrån utan att svara på journalisternas frågor.

long

few

jlV7jq

ab

Svenske superhästen är död: ”Väldigt ledsamt”

Svensk travsport är i sorg. Stjärnhästen Victory Tilly är död, 29 år gammal. – Just nu är det väldigt ledsamt, säger Karin Johansson till Trav365. ► LÄS ÄVEN: Så minns profilerna ikonhästen. Victory Tilly är Sveriges vinstrikaste travhäst genom tiderna. Under stora delar av karriären tränades han av Stig H. Johansson. Men under söndagen tog det slut. Victory Tilly blev 29 år. – 29 år är en hög ålder för ett varmblod, man får ha ögonen med sig och hålla koll, så att det inte i någon situation går överkant. Allt gick kontrollerat på slutet och det var fint. Det är såklart jättetufft och det blir tomt i stallet då han betytt oerhört mycket för många. Han har varit pensionär i 18 år, bott på gården och stått i lite olika stallar, förklarar Stig H:s fru, stallets talesperson, Karin Johansson, för Trav365. ”Klok som en människa” Karin Johansson har så många minnen men väljer förutom alla stora segrar att lyfta fram personligheten Victory Tilly. – Det var en fantastiskt klok häst, jättebra med unghästar, en sån pondus vilket gjorde att han påverkade unghästarna. Man var säker på att han aldrig skulle hitta på något dumt. Han var klok som en människa och betydde väldigt mycket för Stig också, fortsätter hon. Hur blir det med begravning? – Det blir en separat kremering. Efter begravningen också en minnesplats här på Stora Alby. Nu har det här nyss hänt, i dag söndag, så kan inte riktigt berätta om tidsschemat då det är så nytt. Det kan ta lite tid. Hur är stämningen på Stora Alby och för dig Karin? – Just nu är det väldigt ledsamt, det är så himla nytt. Det är jättejobbigt innan och när det händer. Det behöver få ta lite tid. Sen är det egentligen bara glädje att ha fått uppleva en sån här häst under så otroligt lång tid. Slog världsrekord I augusti 2002 slog Victory Tilly världsrekord på Meadowlands Racetrack i New Jersey, USA. Då var kilometertiden på 1.08,9 minuter över en sträcka 1609 meter det snabbaste som uppmätts av en travhäst. Rekordet stod sig i två år. Dragit in 37 miljoner Vid två tillfällen har Victory Tilly fått utmärkelsen ”Årets häst” – 2000 och världsrekordåret 2002. Under karriären gjorde hästen 101 starter, vann 70 av loppen och har dragit in över 37 miljoner kronor. Bland segrarna finns Elitloppet, Åby Stora Pris och Oslo Grand Prix. Victory Tilly gjorde sin sista start när han vann Jämtlands Stora Pris 2006. I samband med att Stig H Johansson slutade som travtränare vid årsskiftet tidigare i år uttryckte han sin kärlek för sin kompis Victory Tilly som tills nu funnits hemma på gården på Stora Alby. – Naturligtvis sticker Victory Tilly ut. När vi vann Elitloppet var helt fantastiskt, men det är så många fina hästar och stora lopp. Just Victory Tilly är fortfarande här på gården och jag gillar att han är här. Det är ingen ungdom längre men han trivs bra med de andra, pigg och glad, sa han då.

long

few

MoxgPo

ab

Då kommer billiga Tesla Model 2 ”Redwood”

Teslas nya billiga elbil kommer närmare. Model 2, eller ”Redwood” som den också kallas, går i produktion redan i slutet av 2025 och ska kosta kring 25 000 dollar. Åtminstone om man får tro Teslas vd, och tillika tidsoptimist, Elon Musk. Vid sidan om den utvecklar man även en elbil helt utan ratt och pedaler. Ödet för Teslas nya billiga instegsmodell har varit osäker. Bilen tillkännagavs av vd:n Elon Musk vid 2020 års aktieägaremöte, för att sedan läggas på is två år senare. – Vi har nog på vårt bord nu. För mycket, ärligt talat, sade Elon Musk då. Nu är projektet i full gång igen. Enligt nyhetsbyrån Reuters meddelade Tesla sina underleverantörer i början av året att man vill starta produktion av en mindre crossover så tidigt som i slutet av år 2025. I samband med senaste kvartalsrapporten sa dock Musk att han ofta är väldigt tidsoptimistisk och att tidsschemat ska tas med en nypa salt. ”Vi kommer sova på produktionsbandet” Det som han själv påpekade kan komma att försena bilen är komplexiteten i tillverkningsprocessen och just därför kommer instegsmodellen tillverkas i Austin, Texas så att ingenjörerna kan ha nära till produktionslinan. – Det kommer bli en utmanade produktionslina. Jag kan säga att vi kommer sova på bandet, bokstavligt talat, sa Elon Musk. Tidigare har det talats om att bilen skulle komma att byggas i tyska Grünheide, samma fabrik där Model Y tillverkas. Nu har nya fabriksplaner tillkännagivits i Monterrey, Mexico och enligt Musk blir det förmodligen den andra fabriken att tillverka nästa generations elbil, samt att en tredje fabrik ska byggas någonstans utanför Nordamerika. Indiens premiärminister Narendra Modi har uppvaktat Musk att bygga en Gigafactory i landet, och lockat med skatte­lättnader för märkets dyrare modeller som måste importeras. Kommer inte heta Model 2 I media har instegsmodellen kallats Tesla Model 2, men internt går den under namnet ”Redwood”. Att den inte kommer heta Model 2 är bekräftat av Musk. Nuvarande instegsmodell Model 3 skulle egentligen hetat Model E, för att med modellnamnen kunna stava ut S, E, X, Y – men namnet var redan taget av Ford och blev således en trea istället. Priset sägs bli 25 000 dollar. Under bilens livslängd har man kaxigt uppskattat att 700 miljoner exemplar ska tillverkas. Som jämförelse byggde Volvo 1,25 miljoner V70 under sina 20 år, världens mest sålda bil Toyota Corolla har tillverkats i över 50 miljoner exemplar. Vid förra årets investerardag sa man att bilens drivlina endast kommer kosta kring 1 000 dollar att tillverka. Man visade även två nya bilar under ett skynke – där den ena såg ut att vara en mindre bil, och den andra en varubil. Totala ägandekostnader över fem år uppskattades till 71 procent av Model 3. Bakhjulsdriven Model 3 kostar i dag cirka 520 000 kronor. Det gör att ”Redwood” hamnar kring 355 000 kronor – det är billigare än kinesiska MG 4, men dyrare än Citroën ë-C3. Reuters rapporterade i förra veckan att Tesla skrotar sina planer på en billig elbil, men Elon Musk svarade direkt på X att nyhetsbyrån ljuger och att deras Robotaxi kommer visas 8 augusti i år.

long

few

eJ2QAK

e24partnerstudio

Gjøvik kommune kutter ventetid med smart IT-løsning: – Har endret hverdagen vår

Gjøvik kommune var lei av at det gamle servicedesk-systemet ikke fungerte optimalt. Nå løser de ansatte IT-utfordringene sine ved hjelp av TOPdesk. For ett år siden stod Gjøvik kommune overfor store utfordringer med sitt servicedesk- system. – Det gamle systemet føltes tungvint og tidkrevende for sakshåndtering – vi så ingen nytte i det. Mange henvendelser gikk uregistrert, noe som gjorde det utfordrende for oss å måle det reelle arbeidspresset på IKT-avdelingen, forteller spesialkonsulent i Gjøvik kommune, Inghild Horneland Aasen. Hun jobber med IT-support og gir tilganger til ulike systemer. Kommunen har 3900 ansatte på 80 ulike lokasjoner. I dag er det utdaterte systemet byttet ut med TOPdesk – en Service Management-løsning som hjelper serviceavdelinger med effektivisering og forbedring av tjenesteleveransen. – TOPdesk skilte seg ut med sin brukervennlige selvbetjeningsportal og kunnskapsbase, forteller hun. Dette gir ansatte muligheten til å løse sine egne IT-utfordringer døgnet rundt. – Med alle de ekstra funksjonene og modulene, ble vi rett og slett ikke like imponerte over de andre alternativene vi så på, sier Horneland Aasen. Horneland Aasen forteller at IKT-avdelingen har fått gode tilbakemeldinger fra de ansatte: – Når en ansatt selv melder inn saken sin i selvbetjeningsportalen, vil det dukke opp kunnskapsartikler med forslag til løsning. Dermed kan de ansatte få løst saken raskt, og IKT-avdelingen kan bruke tid på andre ting. Vi ser en større selvstendighet og tilfredshet blant brukerne, forteller Horneland Aasen. Det blir også enklere for alle nyansatte i kommunen som nå enkelt kan søke seg frem i kunnskapsbasen for svar og prosedyrer på egenhånd. – Vi ser en nedgang på 20 prosent i antall telefonhenvendelser fra januar 2023 til januar 2024, noe som møter ett av hovedmålene våre. Og de som må ringe, opplever at det er lettere å få hjelp. Det har endret hverdagen vår. Samspillet mellom Gjøvik kommune og TOPdesk har vært avgjørende for den vellykkede implementeringen. Begge parter har lagt ned betydelige ressurser for å sette opp løsningen på en god og sikker måte. – Vi sikter alltid etter å utvikle et produkt som ikke bare innfrir kundens forventninger, men også ivaretar personvern og datasikkerhet. Sikkerhet er en prioritet for oss, forteller konsulent Antonios Amanatidis i TOPdesk. Sammen med kollega Kim Eide ble løsningen nøye tilpasset for å dekke de spesielle behovene til kommunen. – Gjennom tett dialog har vi hatt en veldig god implementeringsprosess. Samarbeidet har resultert i et system som ikke bare tar for seg nåværende utfordringer, men som også er rustet for fremtidige behov, forteller Eide. IKT-avdelingen og TOPdesk jobbet tett sammen. Dette sikret at ingenting ble oversett. – Det er viktig for oss å lytte til kundens behov og ikke gjøre ting i et for raskt tempo. Du må tørre å tenke stort, men starte i det små, forteller Amanatidis. – Gjøvik kommunes erfaring med TOPdesk viser at den rette IT-løsningen kan føre til en lettere og mer effektiv arbeidsdag i kommunen. Samarbeidet beviser også viktigheten av å velge en partner som ikke bare leverer et produkt, men som også forstår og støtter målene for digital utvikling, forteller Eide. Eide i TOPdesk legger til at bytte av IT-system kan virke overveldende, og for å gjøre dette lettere har de satt opp et webinar. Her deler de tips og erfaringer som kommer godt til nytte når man skal anskaffe seg nye systemer. Teknikere i Gjøvik kommune, Marius Deildok Tokstad og Steinar Kvivesen var med i prosessen fra start. De har begge en klar anbefaling til andre kommuner som vurderer nye IT-løsninger: – Å teste produktet mot egne behov er viktig. En grundig planlagt demonstrasjon er en lønnsom investering, sier Tokstad og Kvivesen. Ønsker du vite om TOPdesk kan bistå din virksomhet på en enda bedre måte enn hva tilfellet er i dag?

long

few

y6eMge

ab

Uppgifter: Lisa, 9, skickas till barnhem om hon utvisas

Nioåriga Lisa hamnar på barnhem om hon utvisas till Albanien, enligt mejl från svenska myndigheter som P4 Skaraborg har tagit del av. – Det är uppgifter från Migrationsverket som inte stämmer överhuvudtaget, säger Lisas advokat Robert Nyström. Mejlväxling mellan svensk polis och albanska myndigheter visar att Lisa, 9, kommer att placeras på institution i Albanien om hon utvisas, skriver P4 Skaraborg. – Den visar väldigt tydligt att det är just mottagandet av sociala myndigheter i Albanien som är aktuellt och därmed blir det aktuellt att titta på hur hon kommer behandlas där, hur barnhem ser ut, säger Lisas advokat Robert Nyström till radion. Albanien erbjuder ”ordnat mottagande” I mejlen framgår att Lisas biologiska mamma inte anses kapabel att ta hand om henne samt att man inte hittar några andra lämpliga släktingar. Albanien erbjuder i stället ett ”ordnat mottagande.” ”Hon kommer att tas emot av en anställd på det center där barnet ska placeras”, skriver Albaniens ambassad i slutet på november, enligt P4 Skaraborg. Lisa bor för närvarande i familjehem i Sverige och hennes familjehemsföräldrar vill adoptera henne, vilket Aftonbladet tidigare rapporterat om. Men i mars beslutade Hovrätten att en adoption inte är för barnets bästa. Avslaget innebär nu troligen att Lisa utvisas ensam till Albanien, enligt ett tidigare beslut från Migrationsverket. Rättschefen: Uppgifterna är onyanserade Lisas mamma har redan utvisats till landet och har tidigare sagt till NLT och TV4 att hon önskar att hennes dotter får stanna hos familjehemsföräldrarna. Den biologiska pappan finns inte med i bilden. Efter massiv kritik mot Migrationsverkets beslut har myndigheten sagt att man vill säkerställa att Lisa kan återförenas med sin biologiska mamma innan hon utvisas. Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius har också tidigare sagt till TV4 att vissa uppgifter i medier, bland annat den om att flickan ska utvisas till ett barnhem, varit onyanserade. Migrationsverket: ”Ärandet kan prövas på nytt” Migrationsverket säger till Aftonbladet på måndagen att frågor om verkställigheten av utvisningen får besvaras av polisen. – Vad gäller det enskilda ärendet så har det ju lämnats in en anmälan om verkställighetshinder till Migrationsverket och det innebär att vi nu har att pröva den anmälan. Under tiden vi gör det kommer vi inte svara på frågor om ärendet, säger Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket. Han säger samtidigt att de är viktigt att understryka att ett barn aldrig utvisas om det inte finns ett ”ordnat mottagande.” – Det innebär i första hand att en förälder eller annan anhörig kan ta emot barnet. Om det inte är möjligt kan barnet tas emot av sociala myndigheter. Skulle det visas att det saknas skulle ärendet kunna prövas på nytt, säger Tengroth.

long

few

2BL0a4

ap

Lovendringer mot gjentatte overgrep av helsepersonell lar vente på seg: – Svært overrasket

For snart to år siden ble en rekke svakheter i pasientsikkerheten avdekket. Men lovendringer mot overgrep fra helsepersonell lar vente på seg. I 2021 avdekket VG at psykolog Sverre Varhaug hadde forgrepet seg mot 28 pasienter over tre tiår. At han etter hvert ble dømt og mistet autorisasjonen, hindret ham ikke i å fortsette. Aftenposten skrev nylig om en osteopat som i vinter ble dømt for å ha misbrukt stillingen sin for å oppnå seksuell omgang. Han hadde tidligere mistet autorisasjonen som fysioterapeut. Likevel fortsatte han å ta imot pasienter som osteopat. For i det yrket var det på den tiden ikke noe krav om autorisasjon. Hvordan kan helsepersonell begå overgrep igjen og igjen uten å bli stoppet? Mener systemet har sviktet I kjølvannet av Varhaug-saken opprettet Helse- og omsorgsdepartementet Pasientovergrepsutvalget. Det skulle gjennomgå hvordan statsforvalterne, Helsetilsynet, politiet og påtalemyndigheten hadde behandlet saken. De undersøkte også helsemyndighetenes behandling av overgrepssaker fra 2010 til 2020. Utvalget fant mye å bekymre seg for. De mente at: Tok til orde for flere lovendringer Utvalget la frem rapporten i 2022. De kom med flere konkrete forslag til endringer i Helsetilsynsloven og Helsepersonelloven. To år senere er ingen lover endret. Flere forslag er lagt i skuffen, men disse tre er nå på høring: Innføre karantenetid på to år før helsepersonell kan søke om ny autorisasjon. 10 års karantene i spesielt alvorlige saker. Helsepersonell som ikke lenger har autorisasjon eller lisens, men som likevel fortsetter å praktisere yrket, kan nektes å yte helsehjelp. Saker avsluttes i stillhet Bjørn Kristian Soknes er tidligere førstestatsadvokat og ledet Pasientovergrepsutvalget. Han mener manglende kommunikasjon er den største utfordringen. Det kan føre til at helsepersonell som begår overgrep, ikke stoppes. Det er statsforvalteren i hvert fylke som undersøker overgrepsanklager mot autorisert helsepersonell. Men om én statsforvalter mangler «bevis» og legger bort saken, vil ikke den dukke opp dersom det kommer nye anklager i et annet fylke senere. Utvalget foreslo derfor at det skulle etableres et register internt i helsetilsynet. Slik skulle statsforvaltere få oversikt over hverandres saker. Lovforslaget ble aldri sendt på høring. – Det ble jeg svært overrasket over, sier Soknes. Helsetilsynet: Virkemidlene ikke målrettet nok Helsetilsynet har kommet med sin mening etter Pasientovergrepsutvalgets rapport. – Noen synes å ha forstått vår høringsuttalelse slik at vi nesten ikke anerkjenner problemstillingene og ikke bryr oss om disse alvorlige sakene. Det gjør vi virkelig, sier Heidi Merete Rudi. Hun er assisterende direktør i Helsetilsynet. – Men vi tenker at de virkemidlene utvalget foreslår, ikke er målrettede nok. Det å iverksette kraftige virkemidler, for eksempel stramme lovreguleringer rundt frie yrker, kan innebære at noe går tapt på veien. Det kan ramme noen som ikke burde vært rammet, sier hun. Helsetilsynet mener de alvorligste sakene bør behandles av domstolene. Dermed må domstolen bruke de mest inngripende virkemidlene. – Men klarer noen å finne andre og mer målrettede tiltak, som gjør at samfunnet får bedre kontroll på helsepersonell som Varhaug og denne osteopaten, uten at man krenker andres rettssikkerhet, så er det veldig bra, sier Rudi. Vurderer oftere å suspendere Helsetilsynet er dessuten skeptisk til å innføre en karantenetid på opptil ti år. Rudi påpeker at det uansett tar tid å gjenvinne tillit og få tilbake en autorisasjon. Ifølge henne sier de allerede nei til disse søknadene. Helsetilsynet har likevel tatt noen grep:

long

few

VPOjv3

ab

Travbanans supervision: ”Det är oerhört positivt”

Hallands Travsällskap vill sälja mark för 200 miljoner. Detta för att investera och trygga banans framtid. – Det handlar om vår och hela trav-Sveriges överlevnad, säger ordföranden Alf Sandberg. Halmstadtravets ekonomiska framtid kan bli ljus. Detta då Hallands Travsällskap har långtgående planer på att genomföra en markförsäljning. Om allt går i lås rör det sig om runt 200 miljoner kronor i intäkter, något Hallandsposten var först med att rapportera om. ”Bygga helt nytt på stallbacken” En del av försäljningen är tänkt att gå till renovering av arenan. – Nästa steg för oss nu blir att förbereda en detaljplan, jag gissar att det kan ta två år innan den är klar. Vi är ute efter att få loss pengar för att utveckla travbanan som är byggd 1969 och behöver moderniseras på flera sätt, berättar sällskapets ordförande Alf Sandberg för Trav365. Kan du berätta mer konkret om vilka förändringar som kan bli aktuella på Halmstadtravet? – Huvudspåret är att utveckla läktarbyggnaden, det gör vi redan nu. Sittplatsläktaren görs om till 400 sittande platser, i stället för tältet. Det ska vara klart till Sprintermästarhelgen, är nästan färdigt. Då kan vi spinna vidare på det och utveckla och göra det trevligare. – Det andra spåret är att bygga helt nytt på stallbacken med en modern restaurang. Få exempelvis nya omklädningsrum och utbildningsrum, att modernisera det vi har. Då måste vi sälja ytterligare mark närmare publikplats och det ligger i så fall längre fram i tiden. Där ska marken säljas För tio år sedan sålde Halmstadtravet mark till 52 Boklok-lägenheter ovanför huvudentrén. Den nya försäljningen är betydligt mer omfattande och visionen omfattar 500–600 villor, bostadsrätter och hyresrätter väster om travbanan och huvudentrén, uppe på en höjd där bostäder byggts tidigare. Skisserna som gjorts består av fyra bebyggelser som kan delas in i fyra olika projekt. – Det är flera bitar. Dels där vi hade parkeringen, den används inte i dag, ända ner till Jerry Riordans stall, hagar och mark på andra sidan järnvägen. Det finns även en yta vid parkeringen vid entrén som går att sälja, fortsätter Alf Sandberg. ”Tuffa ekonomiska förutsättningar” Vad skulle det betyda för Halmstadtravet om planerna blir verklighet? – Vår målsättning är att ha kvar 50 miljoner i kassan och det skulle innebära att vi blir oberoende av svängningar i konjunkturen. Nu råkar vi ligga bra till när staden ska utvecklas. Det handlar om vår och hela trav-Sveriges överlevnad, många banor kämpar med tuffa ekonomiska förutsättningar. – Vi är den enda banan som har en riktig träningsanläggning och vi är väldigt noga med att ha det kvar, det vill vi fortsätta utveckla för att ge unga tränare möjligheten att etablera sig. Det skulle förändra allt. Hur ser dialogen ut med kommunen? – Vi har gått igenom en rejäl rationaliseringsprocess de senaste åren och nu finns vi med i den här processen, en översiktsplan för Halmstad kommun som ligger för år 2050. Vi har hållit på med det här i fyra och sedan ett år är vi med i planerna. Vi har en mycket god dialog med kommunen. Jag tror försäljningen kan bli värd uppemot 200 miljoner. ✓ Sprintermästarhelgen avgörs den 4 och 6 juli 2024 på Halmstadtravet.

short

few

Kndw85

ab

Det händer när du slutar dricka alkohol – dag för dag

Bättre sömn, stärkt immunförsvar och mindre ångest. Det händer i kroppen när du slutar dricka – från första nyktra dagen. – Man får faktiskt en omedelbar effekt på flera parametrar, säger alkoholforskaren Sven Andréasson. 3,3 miljoner svenskar dricker över gränsen för det som Socialstyrelsen kallar riskbruk. Det visar en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) som släpptes förra veckan. Gränsen som avses är tio standardglas per vecka – eller fyra glas per tillfälle minst en gång i månaden. Siffrorna från CAN visar att cirka 41 procent av den vuxna befolkningen i Sverige dricker mer än så. – Det som hänt är att det kommit massor av ny forskning om att alkohol faktiskt orsakar mer ohälsa än vad vi vetat tidigare. Så då har man ändrat gränserna för vad som kallas för riskbruk av alkohol, säger psykologen och beroendeforskaren Sara Wallhed Finn. Alkoholens skadliga effekter Vad forskare nu vet är att alkoholen påverkar i stort sett hela kroppen – och ett sextiotal olika organ. Ett regelbundet bruk av alkohol leder till ökad risk för ett flertal olika sjukdomar, enligt alkoholforskaren Sven Andréasson. – Alla vävnader påverkas av alkohol. Så vi har riskökningar i så gott som alla vävnader och organsystem. Det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, leversjukdomar, psykisk ohälsa med depression, ångest och en rad andra sådana tillstånd. Men alkoholen är särskilt neurotoxisk, alltså den påverkar hjärnans celler – och där är effekten störst, säger han. Att sluta med alkohol har både kortsiktiga och långsiktiga effekter på hälsan. För den som vill dra ner eller helt sluta finns många fördelar. Ett bra sätt att börja ändra på sina vanor kan vara att ta en vit månad. Det händer – dag för dag Efter bara ett dygn utan alkohol börjar blodsockret och hormonnivåerna stabiliseras . Efter mindre än en vecka börjar avhållsamheten alltså att få kännbara effekter. –Man får faktiskt en omedelbar effekt på flera parametrar. Sömnen förbättras och välbefinnandet ökar. Man känner sig piggare och mer nöjd med saker och ting. Och det är en väldigt snabb effekt, säger Sven Andréasson, och fortsätter: – Sen sjunker blodtrycket också ganska snabbt, redan efter ett par veckor. Under en vit månad händer alltså en hel del. Bland annat stärks ditt immunförsvar, ditt humör förbättras och din planering och impulskontroll fungerar bättre. – Man ser också att levervärdena förbättras. Och folk brukar rapportera att de går ner i vikt också för alkoholen innehåller ju väldigt mycket kalorier, säger beroendeforskaren Sara Wallhed Finn. Den bästa strategin Båda experterna är överens om att en vit månad kommer med en lång rad hälsofördelar, men säger att det bästa är att ha en långsiktig strategi för hur man kan dricka mindre. – Att ta en vit månad är bra i sig, men relativt begränsat i tid. Den stora vinsten är att det ger tid att planera hur man sedan ska dricka, säger alkoholläkare Sven Andréasson. Till syvende och sist är det ganska enkelt. Ju längre uppehållet är, desto bättre är det för hälsan. På lång sikt blir listan på hälsofördelar för nykteristen lång. Efter ett år har din leverhälsa förbättrats avsevärt och problem med högt blodtryck har ofta normaliserats. Efter tio år utan alkohol Över en tioårsperiod minskar riskerna för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och leversjukdomar. Hjärnhälsan blir bättre och du får bättre psykisk hälsa. – Det är i princip aldrig för sent att ändra sina vanor. Det mesta återställs ju vad gäller medicinska effekter. I de flesta fall är man – om man varit nykter i tio år – i stort sett nere på samma nivå som icke-konsumenter, säger Sven Andréasson. För de flesta är ett helt nyktert liv svårt att föreställa sig. Men även små förändringar ger effekt. Att utbilda sig kring alkoholens konsekvenser och att ta större ansvar för sitt drickande är det som avgör, enligt experterna. – Man kan utgå ifrån de här riktlinjerna som Socialstyrelsen kommit med, det är en bra grund. Och sen ställa sig frågan varje gång man fyller på ett glas: behöver jag det här? Är det verkligen värt det? Många dricker ju av slentrian och fyller på glas efter glas utan att fundera så mycket på det, säger Sven Andréasson. – Jag tycker att det är viktigt att vi har det här samtalet offentligt och ökar kunskapen kring hälsoeffekterna som alkohol orsakar. Sen är det upp till människor själva att välja vilken konsumtion de vill ha – och vilka risker de vill ta, säger Sara Wallhed Finn. GW-metoden En som reflekterat över sitt alkoholbruk är kriminologen Leif GW Persson, som använder sig av en säregen strategi. Han följer en halvårsplan där han inte dricker en droppe alkohol under årets första sex månader. Under det andra halvåret dricker han precis hur mycket han vill. Och det kan bli en hel del, har Persson tidigare sagt i Aftonbladet. Beroendeforskaren Sara Wallhed Finn tycker inte nödvändigtvis att GW-metoden är att rekommendera, men säger att det trots allt är betydligt bättre att dra ner på alkoholen periodvis snarare än att dricka sig obehindrat genom hela kalenderåret. – Om jag ska vara helt uppriktig så har jag efter många år i detta fält blivit väldigt pragmatisk. Det finns liksom inte ett sätt som passar alla. Så funkar det för dig så är det faktiskt bättre än att inte göra någonting alls, och i så fall säger jag: go for it.

long

few

P4kKlp

ab

Aktierna som kan vara nya Nvidia: ”Förutspår en massiv tillväxt”

AI-intresserade småsparare som inte har slagit till på Nvidia kan ha missat tåget. Samtidigt stiger nya stjärnor på AI-himlen. – Du kan ha missat första omgången, men det finns många andra bolag runt AI-revolutionen, säger aktieanalytikern Michael Field. Chiptillverkaren Nvidias aktie slog alla förväntningar efter bolagets senaste kvartalsrapport. Sedan dess har kursen fortsatt stiga mot svindlande höjder och Nvidia är nu världens tredje största börsbolag. Men trots bolagets överlägsna position inom AI-omställningen frågar sig analytiker hur länge Nvidias kurva kommer att kunna peka uppåt. – Man försöker febrilt att analysera tillväxten men det är svårt att dra korrekta slutsatser när det går så fort. Samtidigt växer träd inte till himlen. Ju högre de blir, desto mer sannolikt är det att vi får en överraskning, säger Michael Field, aktieanalytiker på investerings­rådgivaren Morningstars Amsterdam­kontor. Samtidigt, påpekar han, går det inte att förneka Nvidias unika ställning och spektakulära prestationer. – Många analytiker bedömde Nvidia som övervärderat vid jul men aktien har dubblat i värde sedan dess, så man kan inte vara säker. ”För sent för de stora namnen” För småsparare som inte har köpt in sig i Nvidia finns det en risk att man är sent ute, enligt Michael Field, men han påpekar att AI-omställningen kan bjuda på fler investeringstillfällen. – Det kanske är för sent för de stora namnen som alla är medvetna om. Du kan ha missat första omgången, men det finns många andra bolag runt AI-revolutionen som kan gynnas av den här utvecklingen. Ett område som Michael Field rekommenderar sparare att ha koll på är konsultbolag. – AI utvecklas hela tiden och alla sorters bolag som vill implementera det anlitar AI-utvecklare. Därför kan konsultbyråer vara intressanta. Tillväxten kan ske lite ”all over the place” eftersom att AI skapar en kedjereaktion. Ett annat område att ha i åtanke är betalsystem. När det gäller specifika AI-bolag med tillväxtpotential pekar Michael Field ut tre företag som särskilt lovande: Adyen, Arm Holdings och ASML. – Det är alla starka namn som tack vare sin position inom AI spås en lysande kurs de närmsta åren. ”Chiptillverkare under radarn” Stephanie Niven, fondförvaltare på amerikanska investeringsförvaltaren Ninety One, lyfter i sin tur fram KLA Corporations som en lovande chiptillverkare som hittills har gått ”under radarn”. KLA Corporations är ett amerikanskt bolag som tillverkar maskiner och system för produktionen av halvledare och bidrar enligt Stephanie Niven till att AI-omställningen blir mer hållbar. – Det här är ett företag som minskar koldioxidutsläppen vid AI-övergången eftersom det minskar felen och ökar avkastningen, säger hon till CNBC. Ett annat frekvent förekommande namn i AI-sammanhang är den taiwanesiska chiptillverkaren Taiwan Semiconductor Manufacturing Company Limited (TSMC). Bland annat används TSMC:s tillverkningsprocesser i produktionen av Nvidias AI-chip. TSMC:s kurs har stigit markant under 2024 och enligt ledande analytiker lär framgångarna fortsätta. Påverkar svenska börsen Robert Andersson, aktieanalytiker på svenska intresseorganisationen Aktiespararna, understryker att hans expertis ligger inom verkstadsbolag men säger att AI-utvecklingen färgar av sig på svenska börsen. Han tycker att småsparare definitivt bör läsa på om bolag kopplade till AI. – Det är en teknisk revolution och något som kommer att förändra många bolag. Det är något man bör ha i åtanke när man köper aktier oavsett vilket bolag det gäller. Hur menar du att man ska tänka? – För att ta ett uttryck från den amerikanska guldruschen: Man vill leta efter bolag som tillverkar hackor och spadar och inte bara själva guldet. Tänk på vad olika bolag kan göra med hjälp av AI, vilka effektiviseringsmöjligheter som finns inom olika branscher. Som exempel nämner han svenska ljudboksförlaget Storytel som skulle kunna dra stor nytta av AI-genererad röstinläsning. – Sedan finns det andra bolag vars AI-kopplingar är mer långsökta. Atlas Copco har tillexempel en vakuumteknik som är viktig för chiptillverkning vilket är en förutsättning för AI-utvecklingen.   Fotnot: Tänk på att placeringar i aktier och fonder alltid är förenat med risk. Det finns aldrig några garantier för att du får tillbaka hela summan du har satt in – och värdet på investeringarna kan både öka och minska.

long

few

O8RBxV

ab

Zombiedrogen sprider sig – gräver upp gravar

De somnar mitt i steget, bankar huvudena blodiga mot en vägg – eller raglar rätt ut i trafiken. Zombiedrogen kush skördar allt fler dödsoffer bland unga, arbetslösa män i Sierra Leone och tusentals behöver vård. Drogen sägs innehålla mänskliga ben – nu bevakas huvudstadens gravar av polis. Det är som att röka gift. Både bildligt – och bokstavligt. Den billiga zombiedrogen kush sprider sig nu explosionsartat i Västafrika, framför allt i Sierra Leone. Läget är så allvarligt att landets president Juilus Maada Bio har gått ut och deklarerat nationellt nödläge. Han kallar den nya drogen en ”dödsfälla”. En nationell arbetsgrupp – som involverar alla samhällssektorer – ska tillsättas för att skapa en femstegsstrategi för ”en drogfri framtid”. Örter och desinfektionsmedel Den syntetiska drogen, som dök upp första gången för sex år sedan, innehåller en blandning av cannabis, fentanyl, tramadol, formaldehyd i form av desinfektionsmedel, örter, skoputsmedel och – enligt vissa – mänskliga skelettdelar. Gravar i huvudstaden Freetown ska ha grävts upp i jakt på bendelar för att tillverka drogen – något som har lett till att polisen nu bevakar gravplatserna nattetid. Enligt lokala medier ska flera ha arresterats för gravplundring, även om detta inte har kunnat verifieras. Nyckeln till att missbruket av kush har ökat explosionsartat är att drogen – i jämförelse med andra droger – är mycket billig och lättgänglig. En joint, som kan delas på två eller tre, kostar bara två, tre kronor och gör drogen tillgänglig för alla, speciellt desillusionerade unga, arbetslösa män mellan 18 och 25, som vill fly sin bistra och till synes hopplösa verklighet i ett land, plågat av fattigdom. Beter sig som zombies – Kush tar dig till en annan värld, där du inte känner igen dig själv, säger en person som har sett effekterna av drogen, till BBC. Även om jointen är billig röker de som missbrukar kanske 40 om dagen – i stället för att äta. Och effekterna kan sitta i i timmar. De beter sig som zombies och kan somna gående eller sittande var som helst, ragla rätt ut i gatan utan att se sig om, om och om igen dunka sina huvuden i något hårt eller på andra sätt skada sig själv. Minst två personer i veckan dör av drogen, antingen av att deras organ lägger av eller genom att de har skadat sig på annat sätt. Tusentals och åter tusentals drabbade unga människor är i behov och vård och rehabilitering – men de resurserna finns inte i dag. Trots att de ser sina vänner dö fortsätter de att använda drogen för att fly från verkligheten. ”Förstörde mitt liv” Unga män, sittande i gathörnen med ben uppsvullna av drogen, är en vanlig syn i huvudstaden. – Kush förstörde mitt liv, säger Tejan, 21, till The Guardian. – Jag rökte det för att kunna slappna av, men det fick mig att förlora mig själv. Han använde de pengar han fick av sina föräldrar för att köpa lunch i skolan till att köpa kush istället. Det var lätt – det fanns en langare bakom hans hus, precis som det gör i hela Freetown, som är värst drabbad av dödsdrogen. Nu är han på ett rehabiliteringscenter i en av de bergiga förorterna till huvudstaden – det enda centret som finns. De hundra sängplatserna räcker inte långt. Intagningen på landets enda psykiatriska sjukhus – en kvarleva från den brittiska kolonialtiden – har mellan år 2020 och 2023 ökat med 4 000 procent, till 1 865, enligt BBC. Svavel i benresterna? Det är inte bara i Sierra Leone drogen har ökat, även i grannländerna Liberia och Guinea ökar användningen av kush i städerna. Drogen blandas av lokala kriminella gäng, men läkemedlen som ingår kommer utifrån. Cannabis odlas i Sierra Leone, men fentanyl och tramadol, som gör användarna sömniga och ”utspacade”, tillverkas olagligt i Kina och andra delar av Asien och fraktas till Västafrika. Formaldehyd, som ingår i drogen, kan ge hallucinationer. Varför människoben används i drogen är oklart. En förklaring kan vara svavlet i benresterna – att röka svavel kan leda till att mycket giftig svaveldioxid produceras och inandas – men halten svavel i benen är väldigt låg. Whoonga och ”white pipe” En annan anledning kan vara att de, vars kroppar grävs upp, använde fentanyl eller tramadol, men även de halterna i skeletten ska vara för låg för att ge några psykologiska effekter. Andra blandningsdroger som dykt upp i Afrika är nyaope eller whoonga, som den också kallas. Den består av tobak och cannabis blandat med heroin och medicin som används mot hiv och hepatit B. ”White pipe” är en annan blanddrog som består av cannabis, tobak och party- och sexdrogen Mandrax, ett sömnmedel som var vanligt på 1970-talet.

long

few

WR425g

ab

Hotar Nato med nytt terrorutspel: Rysslands fiender

Macron öppnade för att skicka soldater till Ukraina. Då svarade ryssarna med att ”avslöja” en hemlig fransk plan och hotade med ”slakt”. Nu hävdar Putintoppen att den franske presidenten var delaktig i terrordådet i Moskva. Rysslands relationer med Natoländerna är bottenfrusna sedan invasionen av Ukraina. Och sämst är de nog med Frankrike. I ett utspel på Telegram anklagar nu Dmitrij Medvedev, expresident och vice ordförande i det ryska nationella säkerhetsrådet, att den franske presidenten Emmanuel Macron för att ha haft en del i terrordådet mot Crocus City Hall i Moskva på kvällen den 22 mars. 144 döda 144 personer dödades och 551 skadades i attacken mot publik som väntade på att en konsert skulle börja. Elva misstänkta terrorister, de fyra som utförde attacken och de övriga medhjälpare, har hittills gripits för dådet som IS tagit på sig. ”Det är uppenbart att Macron och ytterligare några ledare i väst står bakom denna hemska terrorattack. Det finns ingen förlåtelse för detta. Det kan inte finnas någon immunitet för detta. Och från och med nu är de inte bara Rysslands fiender”, skriver Dmitrij Medvedev på meddelandeappen uppger den ryska statliga nyhetsbyrån Tass. Som ”bevis” för den franske presidentens påstådda inblandning anger Medvedev, som ofta vevar hårt mot omvärlden på Telegram, Macrons ”retorik, handlingar och främst hans godkännande av hemliga operationer i samarbete med ”banditregimen (Ukraina)”. ”Bisarrt och hotfullt” Tidigare i veckan samtalade den franske försvarsministern Sebastien Lecornu med sin ryske motsvarighet Sergej Sjojgu. Det var det första samtalet dem emellan sedan 2022. Sjojgu sa under samtalet att han hoppas att den franska säkerhetstjänsten inte var inblandad i attacken mot konserthallen. – Regimen i Kiev gör inget utan godkännande från sina västerländska hantlangare, sa han enligt det ryska försvarsdepartementet. Macron svarade med att kalla utspelet ”bisarrt och hotfullt”. De ryska utfallen mot Frankrike intensifierades i början av mars när Macron, som förste Natoledare, öppnade för att skicka soldater till Ukraina. Han tillade dock att det i sådana fall främst skulle handla om militära instruktörer som ska utbilda ukrainska soldater på plats. ”Svärdet väntar på er” – Vi närmar oss en tidpunkt i Europa där det är synnerligen viktigt att inte vara feg, sa Macron ett par dagar senare. Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallade uttalandet för ”farligt” och menade att ”hela väst leker med elden”. Några dagar senare gick man längre. Den ryska yttre underrättelsetjänsten SVR hävdade då, med hänvisning till ”spionrapporter”, att Macron i hemlighet planerar att skicka tusentals franska soldater till striderna i Ukraina. – Svärdet väntar på er, säger den ryske spionchefen Sergej Narysjkin. Utspelet kom i en officiell kommuniké från SVR med rubriken ”Macron driver fransmännen till slakt”. ”Inhyrda knäppgökar” Ryssarna uppgav att en så pass stor truppförflyttning ”inte kommer kunna stationeras i Ukraina obemärkt” och att Macron ”förr eller senare kommer vara tvungen att avslöja den fula sanningen”. Under lördagen hävdade både Medvedev och åklagarna som utreder terrordådet att det finns ”kopplingar mellan terroristerna och ukrainska nationalister”. Enligt Medvedev har terrorgruppen IS tagit på sig ansvaret för dådet som en del av ”en mörkläggning”. ”De verkligt ansvariga gömmer sig fortfarande i IS skugga”, skriver han enligt Tass. Putintoppen kallar de fyra skyttarna, medborgare i Tadzjikistan, för ”inhyrda knäppgökar” och säger sig vara säker på den egentliga sanningen. ”Det är företrädare för Nazi-Ukraina. Det var deras galna hjärnor som kom på idén att kompensera för sina misslyckanden på slagfältet med terrorattacker”, skriver Medvedev. Ukraina har kategoriskt förnekat all inblandning i attacken i Moskva. USA varnade Ryssland ett par veckor före attacken om att IS planerade dåd. Man pekade även ut Crocus City Hall som ett möjligt mål för terrorplanerna.

long

few

onJxO7

vg

Klubbleder-kjempen Stian: Godt fornøyd med 5,2 prosent

Sent lørdag kveld var han streikeklar sammen med 600 kolleger på Verdal Aker Solutions. Sent søndag kveld var Stian Sagvold tilfreds med at han slapp hele storstreiken. – Her har Jørn (Eggum) og co gjort en kjempejobb, og jeg er godt fornøyd med et meglingsresultat på 5,2 prosent. I hvertfall ved første øyekast, sier Stian Sagvold til VG ved 23-tiden søndag kveld. Den to meter høye klubblederen ved Aker Solutions i Verdal hadde forberedt seg mentalt på å styre kollegene sine ut i det første og aller største streikeuttaket fra mandag morgen. Berg og dalbane VG snakket med ham først lørdag kveld mens meklingen pågikk. Da hadde han vært gjennom en slags berg-og-dalbane fra å være optimist - dalende til pessimist med sikte på et godtagbart resultat. Etter at partene kom i mål sammen søndag kveld - snudde pessimismen igjen til en slags forbeholden jubel. – Med forbehold, så ser dette bra ut, sier han. – Hva kan dere få ut av 5,2 prosent-rammen på lønnskonto? – Rammen er jo en pekepinn. Dette skal jo også gjennom lokale forhandlinger. Så jeg tør ikke komme med noen summer ennå. Det gir høy risiko for at jeg bommer, og da er veien til «korsfestelse» kort, flirer fagforeningskjempen i skjegget hjemme i Trøndelag. – Resultatet er nesten lettere å juble for - for ansatte i offentlig sektor som skal forhandle etter oss i frontfaget, legger han til. Hallelujastemning Resultatet innebærer altså en økonomisk ramme på 5,2 prosent økning. Med en anslått prisvekst på 4,1 prosent betyr det at reallønnen kommer til å øke med god margin– hvis det ikke skjer noe helt uforutsigbart med prisveksten. – Det var hallelujastemning i delegasjonen da vi landet dette, sier en lettet Jørn Eggum til nettstedet FriFagbevegelse. Han la ikke skjul på at han var både sliten og søvnig i et intervju med VG etter at meglingsresultatet ble kjent. Men det var kun få timer før meglingsslutt at han skjønte at en storstreik kunne unngås. – Det er et utrolig godt oppgjør. Vi traff tiden med kravene våre. Hvis vi fremdeles skal utvikle oss, så trenger vi en lønn å leve av. Det har vi klart i år, sier Eggum til VG. Uravstemning – Når vil lønnstakere i forbundet ditt merke dette på lønnskontoen sin? – Vi tar sikte på å få dette godkjent 8. mai. Så er planlagt tilbakebetaling fra 1. april, så derfra tikker og går dette resten av året, svarer Eggum. Nå skal oppgjøret ut på uravstemning. Den første runden med uravstemning skal gjennomføres senest 7. mai. Resultatet pleier å være klart dagen etter. Stian Sagvold i Verdal tror han vil anbefale sine medlemmer å stemme ja. – Ja, slik dette ser ut søndag kveld, så er det grunn til å støtte dette, avslutter klubblederen.

short

very many

zERyK1

vg

Vannet fortsetter å stige: – Det blir verre

Den verste flommen på flere tiår oversvømmer flere enn 10.000 bolighus i en russisk region sør for Uralfjellene. Vannet bare fortsetter å stige, og myndighetene tror ikke toppen blir nådd før onsdag. Nesten 50 broer er stengt for trafikk i Orenburg-regionen, melder guvernøren ifølge det statlige nyhetsbyrået RIA. Ural-elven, som har sitt utspring i Uralfjellene og renner ut i Kaspihavet, steg flere meter på bare noen timer fredag da smeltevann brøt gjennom en demning i byen Orsk, 1.800 kilometer øst for Moskva. En annen elv i området er også i ferd med å gå over sine bredder, melder RIA søndag kveld. Flommen er den verste på flere tiår og har rammet en rekke russiske regioner i Uralfjellene og Sibir, og deler av nabolandet Kasakhstan. Mer enn 2.000 personer har blitt evakuert fra Orsk, og nå er også storbyen Orenburg truet. Der bor det 570.000 mennesker. Ifølge RIA er et sted mellom 400 og 500 mennesker evakuert fra den byen. Det statlige nyhetsbyrået TASS rapporterer at seks voksne og tre barn er innlagt på sykehus i Orsk, men tilstanden deres var ikke livstruende. Meldinger tidligere om dødsfall har blitt tatt tilbake. Det viste seg at dødsfallene ikke skyldtes flommen. President Vladimir Putin har bedt kriseminister Aleksandr Kurenkov om å fly til regionen. De gjorde han søndag. Kreml-talsmannen Dmitrij Peskov har uttalt at oversvømmelser er uunngåelige i disse områdene. Også i byen Kurgan er mennesker i ferd med å bli evakuert, melder Reuters. Guvernøren i Orenburg-regionen, Denis Pasler, melder at flommene var de verste som har rammet regionen siden registreringen begynte. Ifølge Pasler er det registrert flom langs hele den 2.400 km lange Ural-elven. – Vannet kommer bare til å stige de kommende dagene. Det blir verre, sier borgermesteren i Orenburg, Sergej Salmin, ifølge RIA. Ifølge kriseminister Kurenkov er behov for flaskevann og mobile renseanlegg stort. Demningen i Orsk, som har knelt på to steder, var bygget for en vannstand på 5,5 meter, men Ural-elven har steget til 9,6 meter.

short

many

WR41gj

vg

Washington Post: Trump kan presse Ukraina til å gi opp Krim og Donbas

Dersom han blir president igjen, kan Donald Trump komme til å presse Ukraina til å gi fra seg Krim og Donbas, sier kilder nær Trump til avisen Washington Post. Trump har sagt privat at han kan få slutt på Russlands krig i Ukraina ved å presse Ukraina til å gi fra seg deler av sitt territorium, sier anonyme kilder med kjennskap til planen til avisen. Ifølge en av kildene har Trump sagt at han tror både Ukraina og Russland «vil ha en vei ut» for å få slutt på krigen og at innbyggerne i deler av Ukraina ikke har noe imot å tilhøre Russland. Trumps angivelige forslag består i å presse Ukraina til å avgi Krim og Donbas, som grenser til Russland, ifølge folk som har diskutert dette med Trump eller hans rådgivere, skriver den amerikanske avisen. Ifølge Donald Trumps valgkampstab skal kildene være uinformerte. Se deres svar lenger ned i saken. Russland har annektert den ukrainske Krim-halvøya og okkupert de ukrainske regionene Kherson, Zaporizjzja, Luhansk og Donetsk. De to siste utgjør området Donbas. Trump har tidligere sagt at han «kan få slutt på krigen i løpet av 24 timer». Men han har gjentatte ganger ikke villet si hvordan han har tenkt å få dette til. – Det mange har fryktet – Det er det mange har spekulert i og fryktet når han har sagt at han har en slags hemmelig plan for å få slutt på krigen, at det egentlig betyr at han vil presse Ukraina til å gå med på flere av Putins krav, sier Sofie Høgestøl til VG. Hun er USA-ekspert og førsteamanuensis ved det juridisk fakultet ved Universitetet i Oslo. – Det føyer seg inn bildet av det en del utenrikspolitiske eksperter har fryktet, legger hun til. – Tror du Trump vil gjøre det? – Det er vanskelig å si. I Ukrainaspørsmålet har Trump på mange måter snudd sitt eget parti. Det tradisjonelle republikanske partiet var tidligere ekstremt opptatt av NATO og USAs rolle i verden. Trump har brutt den utenrikspolitiske linjen og sådd mer tvil om alliansen enn det tidligere presidenter har gjort, sier Høgestøl. I februar sa ekspresidenten at han ikke vil forsvare det han omtaler som «forbryterstater» som ikke betaler regningene sine i NATO. – Uinformerte kilder Trumps valgkamp stab vil ikke svare på direkte spørsmål i forbindelse med artikkelen, skriver Washington Post. – Enhver spekulasjon om president Trumps plan kommer fra anonyme og uinformerte kilder som ikke aner hva som skjer eller vil skje, sier talskvinne Karoline Leavitt i en uttalelse. – President Trump er den eneste som snakker om stanse drepingen, legger hun til. Å akseptere russisk kontroll over deler av Ukraina, skriver Washington Post, betyr en utvidelse av Putins diktatur i kjølvannet av den største landkrigen i Europa siden andre verdenskrig. Noen av Trumps tilhengere skal da også ha advart mot dette. – En forferdelig avtale Utenrikspolitiske eksperter advarer om at Trumps plan vil belønne president Vladimir Putin. Emma Ashford, stipendiat ved den partinøytrale tenketanken Stimson Center, mener at det å bytte territorium mot våpenhvile vil sette Ukraina i en dårligere posisjon uten forsikringer om at Russland ikke vil ruste opp og gjenoppta angrepene. Noe de har gjort tidligere. – Det er en forferdelig avtale, sier hun til Washington Post om Trumps forslag. Dersom avisens opplysninger stemmer, vil det i så fall være en helomvending fra Biden-administrasjonens Ukraina-politikk. Bom fast Artikkelen publiseres samme dag som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj går ut og sier at Ukraina vil få store vanskeligheter i krigen mot Russland hvis ikke den amerikanske kongressen godkjenner en militær støttepakke. En hjelpepakke på 60 milliarder dollar (om lag 644 milliarder kroner etter dagens kurs) står bom fast i Kongressen fordi Republikanerne blokkerer den. Lørdag sa Zelenskyj at Ukraina er åpen for at støttepakken fra USA kan gis som lån. – Uten USAs tunge økonomiske støtte til Ukraina ville de ikke ha kunnet stå i denne krigen så lenge som de har gjort, mener Sofie Høgestøl. Mens Ukraina i 2023 snakket mye om sin motoffensiv, innser president Zelenskyj at det ikke er mulig nå. – Vi har ikke granater til noen motoffensiv. Men når det gjelder forsvar, har vi flere alternativer og mottar våpen, sier han i et intervju på ukrainsk tv, gjengitt av Ukrainskaja Pravda.

short

few

5Bmz7K

vg

Russ Cook fremme etter å ha løpt «385 maraton»: – Oppdraget utført

Endelig er han i mål på Afrikas nordligste punkt. Russ Cook (27) har løpt Afrika fra sør til nord, tilsvarende 385 maratonløp, på 352 dager. – 352 dager på veien er lenge, uten å se familien min, kjæresten min. Kroppen min er full av smerte, men det er bare denne ene dagen igjen. Jeg skal ikke klage, sa Cook til Sky da an la ut på siste etappe søndag. 22. april 2023 startet Russ Cook løpeturen fra Cape Agulhas – Afrikas sørligste punkt. Ved målgang i Ras ben Sakka, Afrikas nordligste punkt, blir han den første som har løpt det afrikanske kontinentet på langs. – Jeg er litt sliten, konstaterer Cook tørt etter målpassering til Sky, fortsatt våt etter å ha tatt seg et lite bad i havet. Den 27-årige briten sier at han slet med sin mentale helse, med gambling og drikking, og ville «gjøre en forskjell», skriver BBC. Underveis – nærmere bestemt på dag 200 – fikk han trøbbel med ryggen og måtte redusere antall kilometer per dag. Dag 205 og 206 røk fullstendig. Men Cook lot seg ikke stoppe. Totalt er turen på omtrent 16 456 kilometer. Samtidig har han samlet inn over 7,6 millioner kroner til veldedige formål. Ved grensen mellom Mauritania og Algerie holdt det på å bli stopp igjen. Han fikk først ikke visum. Men også det ordnet seg til slutt – etter at han hadde holdt en appell på X. Søndag snørte han altså på seg joggeskoene for siste gang på denne turen. Han satte kursen for Tunisias nordligste punkt. På forhånd hadde han bedt støttespillere om å løpe sammen med ham på denne siste maratonetappen. Det gjorde de. Dermed ble det en skikkelig «Forrest Gump»-avslutning for 27-åringen, som har dokumentert ferden på sin youtube-kanal. Cook fastslår at det blir skikkelig feiring, hjulpet av en avslutningskonsert av det britiske punkbandet Soft Play, tidligere kjent som Slaves, på et hotell i Bizerte. Og den tøffeste karen vil endelig få tak i det eneste han har lengtet etter siden dag én – en jordbær Daiquiri. – Det har uten tvil vært de tøffeste dagene i mitt liv, men også en enorm ære. Vi har møtt utrolige mennesker i hvert eneste land som har tatt oss imot med kjærlighet og godhet. Menneskeheten er en vakker ting. Takk til det afrikanske folk, skrev Cook på X for noen dager siden.

long

many

onJQEm

vg

Drapssiktede tok taxi fra puben: – Hun virket så trivelig

En drøy halvtime etter hun forlot puben, ble en mann funnet død i sitt hjem. – Jeg ringte til drosjen for henne, sier pubeier Sissel Rendalen til VG søndag ettermiddag. Klokken var 23.08. Hun jobbet hele lørdagskvelden, men serverte kun en eneste gjest. Drosjen var på plass utenfor Bokken pub like over klokken halv tolv – og satte kurs mot kvinnens hjem et par kilometer unna. Veien dit går forbi huset hvor politiet mener det skjedde et drap kort tid senere. Nå er kvinnen siktet for å ha drept mannen som bodde her. Hun har erkjent straffskyld i avhør. – Hun er veldig preget og lei seg, sier kvinnens forsvarer Frode Aabak til VG søndag kveld. Politiet fant mannen død i sin egen seng med ytre skader, opplyser de til Østlendingen. Samboeren hans var hjemme da drapet skal ha skjedd. Den siktede kvinnen og avdøde er begge i 50-årene. Politiet har sagt at de to kjente hverandre, men avviser at de var i familie eller hadde en partnerrelasjon. Avdøde var innflytter – Jeg ble så overrasket da jeg leste nyhetene i morges. Hun virket så trivelig da hun var her, sier Rendalen. Hun er en av fire som driver Bokken pub i Braskereidfoss. Den lille bygda ligger midt i Innlandet – blant furumoer og store åkre, langs Glomma og riksvei 2. Her bor det knappe 300 mennesker. Søndag snakker folk om hva som egentlig har skjedd i bygda deres. Om hvordan noe sånt kunne skje her. Den avdøde mannen og samboeren er innflyttere og har bodd i Braskereidfoss i snart ti år. Overfor VG beskriver naboer og bekjente dem som hyggelige og driftige – folk som sto på for bygda. Parets hjem ligger like ved elvebredden. Søndag er det blitt et åsted, fullt av politifolk og sperrebånd. Det er fremdeles uklart nøyaktig hva som skjedde i huset natt til søndag. – Hun hadde forståelse for hvorfor hun ble kontaktet, sa politiadvokat Henning Klauseie til VG søndag morgen. – Hyggelig dame Søndag ettermiddag er Rendalen tilbake bak disken på Bokken, hun går frem og tilbake med halvlitere og kaffekopper. Gjestene beskriver vannhullet som bygdas navle. Nå snakker alle om drapet. – Det virket som det var første gang hun var her, men hun virket som en hyggelig dame, sier Rendalen. Mens VG snakker med henne, ringer politiet til puben for å spørre etter overvåkningsvideoer. Til Østlendingen har politiet sagt at de etterforsker hva som skjedde både før og etter hendelsen i huset. Mandag fremstilles den drapssiktede kvinnen for varetektsfengsling i Østre Innlandet tingrett. Søndag har hun vært i avhør på Hamar politistasjon. Dette er den syvende drapssaken som Innlandet politidistrikt etterforsker så langt i år.

short

few

O8RJ8q

ap

I Netflix-serien vender de døde tilbake med hjelp av kunstig intelligens. Nå er en lignende tjeneste lansert i Kina.

Sorgtunge kinesere bruker opp til 15.000 kroner på å lage KI-avatarer av avdøde mennesker de har mistet. KI-kappløpet mellom USA og Kina pågår på mange fronter. – Jeg vet hvor vanskelig dette er for dere, sier 22-åringen i videoen til foreldrene sine. – Hver dag, hvert øyeblikk ønsker jeg at jeg kunne være sammen med dere for å gi dere varme og styrke, fortsetter han. Faren ser på opptaket mens han sitter ved sønnens grav. Flere år er gått siden 22-åringen døde. Nå finner faren en slags trøst i å kunne høre stemmen hans igjen – ved hjelp av kunstig intelligens. Sønnen, Wu Xuanmo, døde av et slag under et utenlandsopphold. Det siste året har faren brukt flere tusen kroner og utallige timer på å lage en digital kloning av sønnen. Han «matet» systemet med bilder, gamle meldinger og videoer for å lage en slags chatbot som kunne representere 22-åringen. Resultatet er en avatar foreldrene kan «snakke med» på internett. – Enorm etterspørsel – Jeg kan trene ham opp. På den måten vet han at jeg er faren hans når han ser meg, sier faren til nyhetsbyrået AFP. Han er en av mange pionérer som har utviklet slike løsninger i Kina det siste året, etter at utviklingen innen kunstig intelligens har gjort det langt lettere enn tidligere å lage slike avatarer. Flere bedrifter selger allerede slike tjenester til folk som har mistet noen de er glad i. Blant dem er selskapet Super Brain i den kinesiske Jiangsu-provinsen. Det ble opprettet i mai i fjor og har allerede laget 600 slike kloninger, ifølge grunnlegger Zhang Zewei. – Etterspørselen er enorm, sier han til Hongkong-avisen South China Morning Post. Prisen for en KI-avatar av en avdød person ligger på mellom 7000 og 15.000 kroner, opplyser han. – Bevarer båndene til avdøde Drømmen om å gjenopplive folk man har mistet, er trolig like gammel som menneskeheten selv. I litteraturen er eksemplene mange. I gresk mytologi forsøkte Orfevs å vekke sin kone, Evrydike, fra de døde. Stephen King-thrilleren Pet Sematary rører ved det samme temaet – med uheldige konsekvenser for alle involverte. Og den dystopiske Netflix-serien Black Mirror har en episode som tar for seg digitale kloninger fremstilt ved hjelp av kunstig intelligens. I episoden Be Right Back sørger en gravid kvinne over kjæresten sin, som ble drept i en bilulykke. Hun bestiller en tjeneste som lar henne chatte med en digital kloning som er laget ved å ta i bruk alle digitale spor av kjæresten. Til slutt dukker en robotversjon av kjæresten opp i huset hennes. De kinesiske KI-avatarene er langt unna sluttproduktet i Netflix-serien. Men de digitale kloningene er kommet langt nok til at de kan tilby noe trøst til sørgende foreldre, barn og venner. – Fremveksten av KI-drevne programmer som dette gjenspeiler vårt naturlige ønske om å bevare båndene til dem som har gått bort, sier psykologiprofessor Tang Suqin ved universitetet i Shenzhen til nettstedet Sixth Tone. På kinesiske nettsider har debatten allerede pågått en god stund. Mange tar opp de etiske dilemmaene ved slike KI-avatarer. Blant spørsmålene: Hvem har rett til å lage slike digitale versjoner av avdøde personer? Og kan det gjøre at sorgen blir vanskeligere å bære? – Ekte sorg begynner først når man forholder seg til døden og erkjenner at livet har forandret seg, sier Tang. Kappløp mellom USA og Kina Disse avatarene er bare en liten del av det enorme antallet nye produkter som er kommet etter at ChatGPT ble lansert høsten 2022. Selskaper og stater konkurrerer nå om markeder og makt. Sentralt i denne konkurransen står USA og Kina. Myndighetene i Beijing har som mål å bli verdensledende innen kunstig intelligens innen 2030. I USA frykter mange at dette kan påvirke den globale maktbalansen til kinesernes fordel. Denne frykten er noe av årsaken til at USA satser tungt på utviklingen av avanserte mikrobrikker. Og i oktober innførte president Biden strenge restriksjoner mot eksport av amerikansk teknologi til Kina. – Amerikansk lederskap i verden avhenger av amerikansk lederskap innen kunstig intelligens, sier Arati Prabhakar til Financial Times. Hun leder kontoret for vitenskap og teknologi i Det hvite hus. Mye står på spill Konkurransen mellom de to stormaktene pågår på flere områder. USA frykter at Kina skal bruke kunstig intelligens for å spre desinformasjon som potensielt kan påvirke presidentvalget. Og begge land utvikler svært avansert våpensystemer som kan drives av kunstig intelligens. Landet som vinner kappløpet, vinner også mye makt. En fersk rapport fra Special Competitive Studies Project, et ekspertpanel ledet av tidligere Google-sjef Eric Schmidt, konkluderer med at svært mye står på spill. – Det handler ikke om angsten for ikke lenger å være den dominerende makten i verden. Det handler om risikoen ved å leve i en verden der det kinesiske kommunistpartiet blir den dominerende makten, skriver rapportforfatterne.

long

few

nQ5mLm

ap

Derfor vil mange føde ved Bærum sykehus: I fem måneder fremover har de inntakstopp

Mange kvinner ønsker å føde ved det nye tilbudet Luna ved Bærum sykehus. Pågangen er så stor at fødeavdelingen ved sykehuset ikke kan ta imot flere før i oktober. Etter at ABC-klinikken ved Ullevål sykehus ble lagt ned i mars i fjor, har pågangen av kvinner som ønsker å føde ved Bærum sykehus, økt. Avgjørelsen om ABC-klinikken skapte sterke reaksjoner, og debatten rundt prioritering av kvinnehelse har rast. Noe av forklaringen på den økte tilstrømningen til Bærum sykehus er at mange ønsker å føde ved det nye tilbudet Luna føde, som åpnet i september i fjor. Luna legger vekt på naturlig fødsel uten smertestillende medikamenter eller spesielle instrumenter. Men nå er det smekkfullt. Helt stopp frem til august Sykehuset har ikke kapasitet til å ta imot flere fødende. Fra april til oktober har Bærum sykehus planlagt for 1200 fødsler. Sykehuset har kapasitet for 1800 fødsler i året. – Fødeseksjonen kan dessverre ikke ta imot flere kvinner i denne perioden. Da vi la opp kapasiteten for sykehuset i år, strakk vi oss langt med Luna. Men vi er nødt til å si nei når vi er fullbooket, sier klinikkdirektør og lege Trine Olsen ved Bærum sykehus. De fleste som føder ved Luna føde, er fra Asker, Bærum eller Oslo. Nå blir flere henvist til et av de andre sykehusene i regionen. Men hva er det som gjør Luna føde så ettertraktet? – Luna vektlegger kontinuitet. Oppfølgingen av kvinnen gjennom svangerskapet og under fødselen henger sammen, sier Trine Olsen. Hun trekker frem: Nye fødetilbud planlegges Også andre sykehus i Helse Sør -Øst jobber med å få i gang et fødetilbud som Luna. Men foreløpig er Bærum sykehus det eneste med et slikt tilbud i Helse Sør-Øst. Drammen sykehus skal starte en så kalt case load-modell. Der skal fire jordmødre følge opp 150 gravide. Det opplyser professor i jordmorfag Lena Henriksen ved Oslo Met. Hun er politisk leder i Den norske jordmorforening. – Luna er en helhetlig omsorgsmodell. Det er denne helheten som er selve nøkkelen. Kvinnen treffer jordmødrene hun møter under fødselen. Det blir en kontinuitet gjennom graviditet, fødsel og barseltid, sier Henriksen. – Forskning viser at det er det kvinner ønsker seg, sier hun. Hun sier at de nye retningslinjene for fødselsomsorgen kan føre til endringer. – Nytt i disse er at helseforetakene kan tilby hjemmefødsel. Men det er en svak anbefaling og ikke noe de må gjøre, sier hun. Luna føde i Bærum jobber videre med erfaringene ABC-klinikken ved Ullevål opparbeidet seg gjennom 25 år. – Jordmødrene ønsker også å jobbe på denne måten. De bruker seg selv på en annen måte under fødslene ved Luna føde. Det vesentlige også før fødselen er å gi kvinner trygghet på at de klarer ekstreme smerter, sier Trine Olsen. Helseministeren: Alle kan ikke føde slik – Kvinner skal oppleve et sammenhengende tilbud gjennom svangerskap, fødsel og barselperiode, sier helse- og omsorgsminister Ingvild Kjerkol (Ap). Det er et mål i Nasjonal helse- og samhandlingsplan, som ble lagt frem i mars. Hun sier at Luna føde er et godt eksempel på dette. – Luna er et fødetilbud for friske kvinner med ukomplisert svangerskap. Ikke alle kan benytte seg av dette. Regjeringen jobber for best mulig tilbud til flest mulig. Da er én sammenhengende tjeneste et viktig sted å starte, blant annet gjennom mer bruk av kombinerte stillinger mellom helsestasjon- og skolehelsetjenesten og sykehus, sier Kjerkol.

long

few

3ELd7M

randaberg24

Enighet mellom Fellesforbundet og Norsk Industri – storstreik i frontfaget avverget

Etter å ha meklet nesten et døgn på overtid, er det enighet mellom Fellesforbundet og Norsk Industri i frontfaget. Dermed unngår man storstreik til uka. IKKE STREIK: – Dette er en stor seier, sier forbundsleder Jørn Eggum i Fellesforbundet. Fellesforbundet melder at oppgjøret har resultert i solid lønnsøkning og en storstilt etter- og videreutdanningsreform. Den samlede rammen er på 5,2 prosent. Det tilsier økt kjøpekraft på 1,1 prosent, hvis anslaget til Teknisk beregningsutvalg for prisveksten slår til. TBU har anslått prisvekst på 4,1 prosent i år. – Vi har avtalt et høyt sentralt tillegg, et ekstra tillegg for de med lav inntekt og en særlig økning til våre folk som jobber offshore. Dette blir et lønnsoppgjør som merkes i lommeboka til våre medlemmer, sier Eggum. Norsk Industri: Krevende – Dette har vært et dyrt og vanskelig oppgjør. Vi brukte lang tid, men når riksmekleren til slutt la fram en skisse vi kunne leve med, så valgte vi å akseptere den for å unngå å sende våre medlemmer ut i en storstreik, sier fungerende leder Knut E. Sunde i Norsk Industri. Han påpeker at det i årets frontfagsoppgjør lå mange krav på bordet. Et av disse har vært kravet om en etter- og videreutdanningsreform samt Fellesforbundets krav om seriøsitet. – Dette har vært svært krevende temaer som vi har brukt mye tid på. Godt hjulpet av Riksmekleren kom vi heldigvis fram til et resultat vi kan leve med, sier Sunde. Eggum er stolt Frontfagsoppgjøret gjelder konkurranseutsatt industri, og resultatet her danner en norm som bortimot hele det organiserte arbeidslivet respekterer og følger. – Jeg er stolt over at vi nå leverer et resultat som vil bidra til å løfte arbeidsfolk i Norge, etter tre år med reallønnsnedgang. Dette er også et rettferdig lønnsoppgjør, hvor lavtlønte løftes og vi sørger for mindre forskjeller, sier Jørn Eggum. Et av Fellesforbundets hovedkrav i oppgjøret var en etter- og videreutdanningsreform for fagarbeidere. Det har partene blitt enige om, og regjeringen vil bidra aktivt for å få på plass en slik reform. (NTB)

short

many

LlyG0P

ab

Amanda Lind: Vore bra med två på plats länge

Amanda Lind ser ut att bli Miljöpartiets nya språkrör. Och hon visar en enad front med kollegan Daniel Helldén. – Det vore bra nu om vi kan få två språkrör på plats som kan vara där en längre period, säger hon till Aftonbladet. Miljöpartiets valberedning har röstat fram den tidigare kulturministern Amanda Lind som kvinnligt språkrör. Men innan hon koras väntar en omröstning i partikongressen i slutet av april. Interna källor har berättat för Aftonbladet att två falanger skapats i partiet. Den ena vill bli smalare och fokusera på klimatet – dit hör Daniel Helldén. Den andra vill beredda partiet och omfamna sociala frågor – dit hörde det tidigare språkröret Märta Stenevi. Nu väntas Amanda Lind ta Märta Stenevis plats. Och hon visar en enad front med Daniel Helldén. – Vi ska fortsätta vara tydliga med klimatpolitiken som behövs för att få ner utsläppen. Men vi ska också visa hur omställningen kan göras rättvis, säger Amanda Lind. Hon säger att hon ser fram emot ett samarbete med Daniel Helldén. – Han har gjort en bra start som språkrör. Jag uppskattar hans rakhet och tydlighet. ”Delar partiets syn” Daniel Helldén har dock tidigare sagt att han vill ha den smalare linjen. – Jag delar inte uppfattningen att det är vad han har sagt. Att vi ska ha en skarp kommunikation om miljö och klimat, ja – men vi delar partiets syn på att detta ska göras på ett rättvist sätt och att vi ska ha andra frågor att kommunicera. Dessa frågor är till exempel en trygg välfärd, att jobba för människors välmående, och att se till naturpolitiken och biologisk mångfald, förklarar Amanda Lind. Den senaste tiden har det varit stormigt inom partiet. Daniel Helldén valdes som manligt språkrör i vintras och relationen med Märta Stenevi har beskrivits som ansträngd. I februari avgick hon på grund av hälsoproblem. ”Leda i många val” I en första intervju efter att valberedningens beslut blir Amanda Lind kallad Märta Stenevi av en reporter. – Det är ingen fara, men det vore bra nu om vi kan få två språkrör på plats som kan vara där en längre period. Blir jag språkrör siktar jag på att leda partiet i många val framåt, säger Amanda Lind. Den senaste språkrörsprocessen var lite av en storm, hur var denna? – Jag har haft två fantastiska medkandidater, det har varit en rolig process. Det har varit en god stämning och det kommer det vara fram till extra kongressen. Siktar ni på regering nu? – Ja, självklart. Vi behöver sitta i alla de rum där besluten tas och påverka politiken. Och det gör vi bäst i regering, säger Amanda Lind.

long

few

wAyJq4

vg

Storstreik avverget etter maratonforhandlinger

Fellesforbundet (LO) og Norsk Industri (NHO) er enige om en ramme på 5,2 prosent etter å ha meglet over 19 timer på overtid. – Dette er en stor seier, sier Fellesforbund-leder Jørn Eggum. Her er hovedpunktene i avtalen: Senere søndag kveld opplyser også Parat at de har kommet til enighet med Norsk Industri. Også organisasjonen, som er atskillig m indre enn Fellesforbundet, takket ja til en lønnsramme på 5,2 prosent. – Alt tilsier at medlemmer og ansatte gjennom dette oppgjøret får en lønnsvekst som er høyere en prisveksten, sier Parats forhandlingsleder, Kjell Morten Aune. – Stolt Om tilleggene hos storebror Fellesforbundet, sier leder Jørn Eggum: – Vi har avtalt et høyt sentralt tillegg, et ekstra tillegg for de med lav inntekt og en særlig økning til våre folk som jobber offshore. Dette blir et lønnsoppgjør som merkes i lommeboken til våre medlemmer, sier Eggum. Han legger til: – Jeg er stolt over at vi nå leverer et resultat som vil bidra til å løfte arbeidsfolk i Norge, etter tre år med reallønnsnedgang. Dette er også et rettferdig lønnsoppgjør, hvor lavtlønte løftes og vi sørger for mindre forskjeller. Motparten fra arbeidsgiversiden, Knut Sunde i Norsk Industri, er også fornøyd, selv om han mener oppgjøret ble dyrt. – Norges Bank kan det helt med ro – Vi har greid å finne en løsning, samtidig som dette har vært vanskelig for en arbeidsgiverorganisasjon. Vi har landet på et oppgjør som på vegne av bedriftene er for dyrt. Samtidig er det så «ikke-dyrt» at Norges Bank bare kan ta det helt med ro. Det vil ikke ødelegge for rentesettingen, så Jørn kan sove godt med tanke på sine egne og rentekostnadene til ansatte i industrien, sa Sunde. Og en litt smaløyd Jørn Eggum, hadde bare ett ord i sitt svar da VG spurte hva han skulle gjøre etter meglingen drøyt 19 timer over meglingsfristen ved midnatt lørdag: – Sove! Han var også tilfreds med følgende utkomme av meglingen: Dette betyr det for deg Dette betyr oppgjøret i kroner og øre, hvis de ansatte i de ulike sektorene i Norge også får 5,2 prosent (før skatt): Industriarbeidere (snittlønn 571.900 kr): 29 739 kroner i lønnstillegg. Industrifunksjonærer (snittlønn 915.400): 47.601 kroner i lønnstillegg. Ansatte i varehandelen (629.900): 32.755 kroner i tillegg. Finansansatte (812.500): 42.250 kr i tillegg. Statsansatte (712.000): 37.024 kr i tillegg. Kommuneansatte (611.600): 31. 803 kr i tillegg. Helseansatte (723.400): 37.619 kr i tillegg. Takker regjeringen Riksmekler Mats Ruland takker regjeringen for dens bidrag i meglingen. – Etter ønske fra partene har regjeringen sagt seg villig til å engasjere seg i videreutvikling av etter- og videreutdanning for frontfaget, der man i fellesskap skal lage reformer som svarer ut behovet for arbeidstager- og arbeidsgiversiden, sier han på pressekonferansen. Partene har meglet på overtid siden midnatt. Ved siden av lønn, har spesielt meglingen om mulig etter- og videreutdanningsreform tatt tid. De siste årene har de ansatte også fått lønnstillegg som har ligget over antatt prisvekst, men prisene har utover året steget mer enn antatt, slik at resultatet har blitt reallønnsnedgang. Men tendensen i år er at prisveksten er på vei ned, så norske arbeidstagere kan håpe på at de faktisk får mer å rutte med. – Vi har fått et oppgjør på 5,2 prosent som Riksmekleren sier. Det betyr at det skal gå mye galt hvis ikke vi i år skal kunne ta igjen mye av det tapte og samtidig få styrket kjøpekraften vår. Men vel så viktig har vært det at vi løfter i bånn, vi minimaliserer forskjellene i samfunnet, sier Eggum på pressekonferansen.. Meglingen gikk inn i sin avgjørende fase lørdag kveld, men allerede lørdag ettermiddag signaliserte Riksmekleren at de trolig måtte megle på overtid. Og det tok tid. De forhandlet videre utover søndag formiddag og ettermiddag, uten at særlig mye lekket ut. – Vi har hatt en veldig konstruktiv og fin diskusjon, samtidig som vi har kranglet så busta fyker. Og det er egentlig sånn det skal være, sier Knut Sunde fra Norsk Industri. Han mener oppgjøret ikke vil ødelegge for rentesettingen. – Hadde vi landet et par-tre tideler over, hadde jeg vært bekymret. Men der skal Fellesforbundet ha honnør for å finne en hårfin balanse mellom å ville ha, men tilpasse det storsamfunnet, sier Sunde. LO-lederen gratulerer LO-leder Peggy Hessen Følsvik gratulerer Fellesforbundet med godt resultat. – Det er et godt oppgjør, som sikrer økt kjøpekraft for brede grupper og bidrar til å gjøre økonomien litt enklere for mange av våre medlemmer. Men tariffoppgjøret er ikke over med dette, sier hun. – Nå skal forbund over i alle deler av arbeidslivet forhandle med sine motparter. Fellesforbundet har sørget for et godt utgangspunkt for de tariffoppgjørene som følger etter, legger hun til. Meglingsfristen gikk ut klokken 24.00 lørdag men partene fortsatte altså meglingen. LO og Parat hadde varslet at rundt 15300 ansatte i disse bedriftene ville bli tatt ut i streik, hvis de ikke kom til enighet med motparten Norsk Industri (NHO). Foran årets oppgjør krevde Fellesforbundet og LO at deres medlemmer i år skulle få reallønnsvekst, altså at lønningene stiger mer enn prisveksten, som er anslått til 4,1 prosent. Forhandlinger i kø fremover På LOs grunnplan var forventningene mye høyere. Etter flere år med reallønnsnedgang, hvor prisveksten har spist opp det som ble gitt i lønnsøkning, var det klare forventninger på grasrota i LO om at tillegget i år burde ligge på minst fem prosent. Også i Fellesforbund-leder Jørn Eggums forhandlingsdelegasjon var det flere som åpent tok til orde for det. Nå som rammene for årets oppgjør er lagt, står forhandlingene og meglingene i kø, hvor Spekter og Virke starter 9. april. Stats-seier i fjor Det er ikke gitt at disse oppgjørene ender på resultatet som Fellesforbundet og Norsk Industri nå har kommet frem til. I fjor fikk blant annet de statsansatte mye mer enn det LO forhandlet frem i frontfagsforhandlingene for industrien.

short

many

MoxBxM

vg

Molde-seier etter «årets miss»: – Mest flaks

(HamKam-Molde 0–1) Magnus Wolff Eikrem skjønte lite da han bommet på alle sjansers mor. HamKam-keeper Marcus Sandberg leverte en dobbel feberredning. Molde-kapteinen – mutters alene – fikk sjansen på både heading og skudd fra kloss hold. – Må være en av årets misser, sier Wolff Eikrem til TV 2 om kjempemuligheten i 1. omgang i Hamar. – Mest flaks, sier Sandberg og mente han gjorde en kaosredning. – Jeg har sett den 20 ganger og forstår fortsatt ikke hva som skjer, sier TV 2-ekspert Erik Thorstvedt – tidligere Tottenham-keeper med 97 landskamper. I Fredrik Gulbrandsens skadefravær utgjorde Wolf Eikrem spisspar med Kristian Eriksen. Sistnevnte serverte supporterne øl da de dro til Hamar lørdag. Men den tidligere HamKam-spilleren klarte heller ikke å servere mål da han fikk sjansen alene med formsterke Marcus Sandberg etter pause. Dermed ble midtstopper Anders Hagelskjærs scoring avgjørende. Danskens første seriemål for Molde. MFK har full pott. Seriemesteren fra 2022 er tilbake på topp i eliteserien. Molde startet forsiktig. Ballsentralen Mats Møller Dæhli flyttet kula mest sidelengs eller bakover. – Få løpene til å gå. Opp med blikket, skrek Erling Moe på sidelinjen. Treneren fikk ikke umiddelbart svar. Hjemmelaget skapte de største sjansene. Molde-keeper Jacob Karlstrøm måtte ut i full strekk på et skudd fra Oliver Kjærgaard. Martin Linnes stopper den påfølgende corneren på streken. HamKam var nær sin første Briskeby-scoring mot Molde siden 2006. – Tempovekslinger, kommanderte Molde-treneren fra teknisk sone. Men det ble med Kristian Eriksens volleyforsøk og Wolff Eikrems doble sjanse. Alt reddet av Marcus Sandberg. Kåret til banens beste. Etter halvtimen applauderte i et minutt til ære for HamKam-spilleren Archange «Akillas» Defrignan Mondouo, som døde i februar. Så smalt det på Briskeby. – En perle rett og slett, meldte TV 2-kommentator Haakon Thon. – Han har en grusom slegge, mener Erling Moe. Kristian Eriksen utnyttet ikke kjempesjanse til å øke ledelsen 20 minutter ut i 2. omgang. Vegard Kongsro stoppet Wolff Eikrem på returen. HamKam-målvakten var – som i serieåpningen mot KFUM – meget god. Hjemmelaget presset Molde mot slutten. Men det hjalp grønnbuksene lite. Alle poengene var kledd i blått og hvitt.

short

many

69rPbo

ap

Sverige vil ha flere soldater, men har et problem: Et flertall er for syke

Nesten to av tre svensker som ble innkalt, var for syke til å gjøre militærtjeneste. Over hele Europa rustes forsvaret opp. En av de store utfordringene er folk. Etter den kalde krigen ble det flere steder slutt på verneplikt. Sverige gjeninnførte verneplikten i 2017. Det nye Nato-landet har hittil kalt inn færre enn Norge og Finland. Nå skal antallet opp. Men svenskene kan få et problem. I likhet med i Norge må alle svenske 18-åringer svare på noen spørsmål før de eventuelt blir kalt inn til sesjon. Her får de spørsmål om helsen sin. Listen over mulige diagnoser er lang (se fakta). Og det viser seg at svært mange svenske ungdommer oppgir at de ikke er friske nok til å gjennomføre «lumpen», altså førstegangstjenesten. Pliktverket, som har ansvaret for å rekruttere nye soldater, erkjenner at andelen er høy. Det har vært slik i flere år. Derfor sjekket de med helsevesenet om dette kunne stemme. Og fikk ja. – Vi har ikke grunn til å tro at de med vilje svarer diskvalifiserende, sier presserådgiver Per Andersen Helseth i det svenske Pliktverket. Han bekrefter at størstedelen oppgir medisinske grunner. Mye handler om psykisk uhelse, ifølge nyhetsbyrået TT, som først skrev om saken. Pliktverkets generaldirektør har sagt til nyhetsbyrået at trenden er urovekkende. Og at den kan gjøre det vanskelig å få nok folk når flere skal inn til tjeneste. De vurderer nå å innføre dokumentasjonskrav. I dag holder det at man selv oppgir at man har for eksempel diabetes, depresjon eller ser dårlig. – Går ikke i krig Helseth understreker at forsvaret stiller høye krav. – Dette betyr ikke at to tredjedeler er syke. De kan fungere bra i hverdagen. Men skal man fungere i en kontekst av krig og har en sykdom der man trenger medisiner, går det ikke, sier Helseth. Og man vil heller ikke at en tilstand forverres i tjenestetiden. Aftenposten har vært i kontakt med forsvaret i Finland, Danmark og Norge. Måten landene skaffer rekrutter på, varierer litt. Men de svenske tallene skiller seg ut. Også i Danmark ser de en trend. Slik er det i resten av Norden I Norge ble 25 prosent diskvalifisert på bakgrunn av helseopplysningene de oppga i et egenerklæringsskjema. Det gjaldt 34 prosent av jentene og 18 prosent av guttene. 25.000 av årskullet på 60.000 ble kalt inn til fysisk sesjon. På sesjon blir de undersøkt av lege. Her ble rundt 26 prosent vurdert ikke å tilfredsstille Forsvarets helsekrav (se fakta). Finland kaller inn mer enn dobbelt så mange som Norge til førstegangstjeneste. Verneplikten er kun for menn, men kvinner kan delta om de vil. 75 prosent av finske menn avtjener militærtjeneste. Cirka halvparten av de 25 prosentene som ikke deltar, utelukkes av medisinske grunner. Den andre halvparten må gjennom ny medisinsk vurdering etter et par år, for eksempel grunnet skader. Mange av disse tjenestegjør. Det er ikke egenerklæring, men en lege som avgjør. I Danmark har verneplikten hittil bare vært fire måneder for mange. Nå skal den utvides til 11 måneder og skal også gjelde kvinner. I Danmark foregår silingen først og fremst på sesjon. 56,5 prosent av mennene ble vurdert som uegnet til militærtjeneste. Må ta høyde for at flere blir utredet Siden en liten andel av hvert kull trengs til førstegangstjeneste, har det hittil ikke vært noe problem å få skaffe nok folk. Med unntak av Finland er de aller fleste inne frivillig. I sin årsrapport påpeker det danske vernepliktsverket en økning i antallet menn som blir vurdert som uegnet. Fra 49 prosent i 2018 til 56 prosent i 2023. I 1995 var andelen 30 prosent. De skriver at de følger med på utviklingen og evaluerer løpende de fysiske og psykiske kravene. Og legger til at de vil ta høyde for en utvikling i samfunnet der flere unge blir utredet av lege, og unngå at det blir unødige barrierer for å avtjene verneplikt. For høye krav? Helseth i Pliktverket har ingen forklaring på hvorfor så mange svensker er for syke til å avtjene verneplikt. I diskusjonen i Sverige blir det stilt spørsmål om kravene er for strenge når en så stor andel av unge ikke er friske nok. Expressen har imidlertid en klar mening på lederplass. «Om man stoler på svarene i mønstringsskjemaet, så er syk den nye normalen. Slik er det selvsagt ikke. Derimot speiler det at våre unge har høyt oppskrudde forventninger om lykke og en problemfri tilværelse», skriver avisen.

short

few

kEqzvk

ab

Luleå sparkar Stefan ”Skuggan” Nilsson

Luleå gör förändringar i den sportsliga ledningen. Ikonen Stefan ”Skuggan” Nilsson sparkas från sin roll som general manager efter åtta år på posten. – Det är tråkigt. Jag har förstått att det funnits en kritik riktat mot mig, säger han. Luleå åkte ur i fyra raka matcher mot Växjö i kvartsfinalen. Detta efter en säsong där laget slutade sjua och tappade Mario Kempe under uppmärksammade former. Den sportsliga besvikelsen har nu skördat sitt första offer. Sportchefen Stefan ”Skuggan” Nilsson, vars tröja hänger i taket i Coop Norrbotten Arena, får sparken efter nästan åtta år på posten. – Jag har förstått att det finns en gruppering som har önskat förändringar på sportsidan. Det har ju varit under säsongen med banderoll och så där. Så jag har förstått att det finns en kritik riktad mot mig, så tankarna har ju funnits där att det kommer en dag när man kanske behöver lämna. Det är aldrig kul att få beskedet men det har funnits i bakhuvudet att det kan ske, säger han kort efter att beskedet offentliggjorts. Styrelsens beslut Hur har det varit att vara skottgluggen? – Man tycker det är tråkigt att få kritik och så har det varit för mig under säsongen. Man har försökt hålla sig undan sociala medier, men det kommer ju till en ändå. Om inte annat så vet jag om banderoller och man får höra av folk som läser på just sociala medier vad de tycker om en och det är aldrig kul att få kritik. Sen har jag full förståelse för att det finns ett engagemang och jag har förståelse för kritiken men den kanske inte riktigt är i nivå med någon form av verklighet. Det måste jag säga. Det är styrelsen som valt en annan inriktning, trots att 56-åringen hade kontrakt till 2026. – Jag har liksom inte riktigt hunnit landa i känslan än. Men det är klart att spontant så känns det lite tomt. Men livet går vidare, jag hoppas att jag någon gång kommer tillbaka inom hockeyn. ”Tagit stora kliv” Du var själv beredd att jobba vidare? – Ja, absolut. Nu var vi inte nöjda med årets resultat, men sett över de här åren så tycker jag att vi har byggt upp en bild av att Luleå Hockey är ett topplag och ska vara det. Vi har en juniorverksamhet och ungdomsverksamhet som har tagit stora kliv, så jag har varit helt inriktad på att jobba vidare och se till att laget blir starkt för nästa år. Tycker du att det är ett förhastat beslut av klubben? – Jag vill inte gå in och göra någon värdering. Det är ju styrelsens beslut det här, så för min del är det ju tråkigt och jag kommer bara lyckönska klubben i framtiden här. Vad händer för din del nu? – Jag har inte hunnit planera någonting. Men jag har döttrar som bor i södra Sverige, så nu kommer jag väl ha tid att åka och besöka dem här närmsta tiden. Men först ska jag slicka såren lite grann här. Nu inleds rekryteringen av en ny general manager. Tills vidare är Ulf Engman, som varit assisterande general manager bredvid ”Skuggan” över ansvaret ensam.

long

few

kEqXXL

ab

Därför trendar Alexander Ernstberger på Tiktok: Grisch

Alexander Ernstberger, 38, bodde i Sveriges dyraste villa, hade egen helikopter och åkte på exklusiva resor. 2021 dömdes företagschefen till fängelse för bland annat mutbrott – och nu trendar han på Tiktok för att vara ”grisch”. – Trenden handlar om att ha dyra kläder och klockor och vaska champagne, säger Johanna Göransson, expert inom livsstil på Ungdomsbarometern. En av de stora trenderna 2024 är ”grisch”. Modet beskrivs som den klassiska Stureplansstilen – med dyra kläder och klockor. – Men ”grisch” är inte bara en klädstil utan en attityd och ett sätt att vara, säger Johanna Göransson, expert inom livsstil på Ungdomsbarometern. Nu trendar Alexander Ernstberger på Tiktok – där lägger konton ut bilder på den tidigare företagstoppen och beskriver honom som ”grisch”. Dömdes till sex års fängelse För tre år sedan dömdes Alexander Ernstberger till sex års fängelse i hovrätten för bland annat mutbrott och trolöshetsbrott. Då var han vd för pensionsbolaget Allra. Alexander Ernstberger, som är en av företagets grundare, dömdes tillsammans med tre andra män för att ha lurat pensionssparare på pengar. Men innan dess levde han ett liv i lyx. 2016 köpte han en villa för 50 miljoner kronor på Lidingö utanför Stockholm. Dessutom ägde han en helikopter och hade ett helikoptercertifikat. Han åkte på exklusiva resor och karriären beskrevs som spikrak. – På Tiktok pratar man också om ”CEO aesthetics”. Unga killar som vill bli framgångrika företagschefer eller i alla fall skapa den bilden av sig själva. Vi ser en trend bland unga killar som drömmer om att bygga bolag och tjäna mycket pengar, säger Johanna Göransson. Inför 2024 gjorde Ungdomsbarometern en trendrapport. Rapporten bygger på över 7000 svar från unga i åldern 15 till 24. Den handlar om vad som blir årets stora trend bland unga: – Generellt sett ser vi att det blir viktigare för unga att tjäna pengar. I årets trendspaningar ser vi särskilt att unga killar pratar om att förbättra sina ekonomiska förutsättningar, till exempel genom en ”side hustle”. Efter domen: Ingenting att ångra De åtalade Allra-cheferna, inklusive Alexander Ernstberger, har hävdat att de är oskyldiga. – I min värld finns ingenting att ångra. Hade inte de här affärerna skett så hade det varit 120 miljoner kronor mindre på fondspararnas konton. Det vi diskuterar är om affärerna hade kunnat göras på något annat sätt som hade kunnat ge mer vinst. I min värld har vi gjort allt rätt, sa Alexander Ernstberger till TV4 Nyheterna i juli 2023.

long

many

onJexg

ab

Norska gränsorten blomstrar: ”En väldig stolthet bland våra ungdomar”

Samma offentliga service som i huvudstaden, obefintlig arbetslöshet och stor framtidstro. Norska gränsstaden Lierne blomstrar – och utgör en stark kontrast mot sina svenska grannkommuner. – Ända sedan jag var liten har jag varit säker på att jag ska bo i Lierne, säger 21-åriga Linnea Lundgren. När man passerar gränsen mellan Jämtlands län och Trøndelag fylke i Norge upptäcker man att skillnaderna går långt bortom språket på vägskyltarna. Matbutikerna är fler och större, husen är nyrenoverade och vi passerar fler verksamheter än på svenska sidan. Vi är i Lierne som med sina 1 300 invånare är en minikommun i svenska mått. Michael Hallquist, 40, bor i jämtländska Krokom men är en av många svenskar som jobbar på den norska sidan. – Det finns större möjligheter här i jämförelse med den jämtländska glesbygden, fler jobb. Man har chans att göra karriär, säger Michael som är personalansvarig på norska bagerikoncernen Baxts lefsefabrik i Lierne. Varje dag tillverkar bageriets 70 anställda tusentals lefsor – ett klassiskt norskt bakverk som kan beskrivas som ett tunnbröd med smör- och kanelfyllning. Sysselsätter svenskar Av de 70 arbetstagarna i fabriken är 30 svenskar. – Det finns inte mycket stora producenter i den jämtländska glesbygden. Den norska arbetsmarknaden har länge varit bättre än den svenska. Bara här i Lierne finns förutom bageriet en skifferindustri, en fiskeodling, ett snickeri... Ja, det är bättre här. Mellan 2015 och 2020 drev Michael Hallquist ett eget företag inom vildmarksturism, först i Dalarna och sedan i Jämtland. Under pandemin blev han tvungen att lägga ned och arbetade med olika småjobb tills han fick anställning i Norge. – På den svenska sidan fick jag hålla på med lite av varje. Röjning, snickeri, köra grus, vägskötsel. Turismen blev för säsongsberoende. Men tack vare Norge kan jag bo kvar i Krokom där jag är uppvuxen. Annars hade jag nog blivit tvungen att bo mer centralt, i Östersund kanske. Jag har tre syskon och alla bor i Östersund. Michael Hallquist förklarar att den norska modellen underlättar för företag som vill etablera sig på glesbygden. – Vi har bara fem procents arbetsgivaravgift medan den ligger på 18 procent i Oslo. I några av de nordligaste kommunerna ligger den på noll. Det gör att företagare vågar etablera sig på landsbygden. Egentligen är det ologiskt att ett stort bageri ligger mitt ute i ingenstans. Men när de kan få ner personalkostnaderna kan man leva med högre transportkostnader. 2022 var sysselsättningsgraden i Lierne över 99,5 procent, enligt data från den norska statliga statistikbyrån SSB. Motsvarande siffra i Krokom var 89 procent och i Strömsund, den andra svenska gränskommunen, var siffran 83 procent. Långsammare utflytt Samtidigt som Lierne skriker efter arbetskraft och nya invånare sker inte utflytten i samma takt som i många av de svenska gränskommunerna. Mellan 2000 och 2023 har invånarantalet i Lierne minskat med runt 10 procent procent medan det i Strömsund har sjunkit med cirka 20 procent. Patrik Lundgren, född och uppvuxen i Strömsund, flyttade till Norge i sin ungdom och jobbar nu som kommundirektör i Lierne. Efter drygt 20 år i grannlandet pratar han en slags svensk-norska när Aftonbladet möter honom i kommunhuset. – Jag är från Frostviken på andra sidan gränsen och är uppvuxen med det som finns där. Man kan gott säga att ett kommunhus som detta, där vi har anställda inom massa sektorer, det finns inte på den svenska sidan. Då måste du till en större tätort. Att avfolkningen sker i så olika takt tror Patrik Lundgren delvis har att göra med storleken på de svenska respektive norska kommunerna. – Frostviken är egentligen en gammal kommun. Den med många andra kommuner blev en del av Strömsund under kommunreformen i början av 70-talet. De gamla småkommunerna i Sverige, det är vad vi fortfarande har i Norge. Samma standard som i Oslo I Norge råder något som heter ”generalistkommuneprinsippet” (ungefär ”generaliseringsprincipen”) vilket innebär att alla kommuner ska kunna erbjuda sina invånare samma grundläggande tjänster – som tillexempel grundskola, förskola, öppenvårdsmottagning och äldreomsorg. – Lierne med 1 300 invånare, eller vår grannkommun Røyrvik med bara 300 invånare, ska erbjuda samma tjänster som Oslo. Lyckas ni med det? – Inte riktigt, men nästan. Vi har en del samarbeten mellan kommunerna för att det ska fungera. I Lierne finns läkarkontor, äldreboende, två skolor, två förskolor och en polisstation. Annan mentalitet Patrik Lundgren menar att mentaliteten kring landsbygden skiljer sig mellan Sverige och Norge. – I Norge finns det en stark norm kring att glesbygden ska leva och att hela landet ska vara bebott. Det märks i politiken också. Vi har en intäktsmodell som är väldigt fördelande. Kommuner som producerar mycket el får exempelvis återbäring på strömmen de tillverkar. Tillexempel går fastighetsskatten från energiproducenter till kommunen som de verkar i till skillnad från i Sverige där den går till staten. – Vi har inte jättestora skatteintäkter men vi har en del strömintäkter. Det är en helt annan fördelning på det i Norge också. Har du gett ifrån dig dammrättigheter får du kompensation. I Sverige är det nästan ingenting. Utmaning att behålla ungdomar Men trots ett system som gynnar små orter finns orosmoln för Lierne. Då kommunen, liksom många andra mindre orter i området, saknar egen gymnasieskola flyttar varje år majoriteten av 16-åringarna ut från byn för att studera vidare. Många gånger flyttar ungdomarna inte tillbaka förrän i 20-årsåldern och en växande skara kommer inte tillbaka alls. – Som sagt pågår det en avfolkning här också även om det går långsammare än i Sverige. Det blir vanligare att unga vuxna inte kommer tillbaka till hemorten. Det är en utmaning att behålla våra ungdomar. Varför tror du att fler ungdomar flyttar till städer? – Det är svårt att sätta fingret på, det är en trend man ser över hela världen. Allt blir mer globaliserat och centraliserat och då tvingas många sakta men säkert att flytta. Just nu står Lierne tillsammans med fyra andra glesbygdskommuner i startgroparna för ett pilotprogram som går ut på att testa olika metoder för att få ungdomar att stanna på orten och nya personer att flytta in. – Nu har vi en stor årskull mellan 20-28 år och vi vet att här är det potentiellt mycket folk som kan tänka sig att flytta hem igen. Det är dem det här programmet handlar om. Hur ska vi få hem dem som står inför att slå sig ner och börja skaffa barn? – Samtidigt är det allmänt känt att det finns en väldig stolthet bland Lierneungdomarna och att det är få som strävar efter att aldrig komma tillbaka. ”Många unga inställda på att komma hem” En av alla unga som lämnade Lierne för att studera är Patrik Lundgrens dotter Linnea Lundgren, 21. Efter att ha avslutat gymnasiet i Trondheim flyttade hon till Stockholm för att plugga till naprapat på Naprapathögskolan. Nu bor hon i den trendiga närförorten Midsommarkransen. – Jag trivs jättebra. Det är en väldigt stor skillnad mellan Stockholm och Lierne. Jag gillar att allt är så centralt och att det är nära till allt. Jag har alltid tyckt att Stockholm är fint.  Samtidigt ser hon det inte som omöjligt att hon tillslut kommer att flytta tillbaka till hemorten. – Sedan jag var liten har jag tänkt att jag ska bo i Lierne när jag blir vuxen. Kanske inte direkt efter studierna, men att jag ska bosätta mig där, det är en trygg och go plats. Att invånarantalet i Lierne sakta men säkert sjunker oroar henne inte nämnvärt. – Det finns redan lite naprapater där så det kanske inte finns jättemycket folk att ta av just nu. Men det gör inget eftersom att jag inte planerar att komma hem direkt. Men det är inget som gör mig jätteorolig om jag skulle flytta hem. ”Enorm statskassa” I vissa norska kommuner har man tagit särskilda initiativ för att få ungdomar att stanna på bygden. I några av de allra nordligaste delarna av Norge erbjuds till exempel nerskrivet studielån för den som väljer att flytta dit. – I exempelvis Finnmark och delar av Troms finns det lägre skatt och nerskrivna studielån. Vi är inte en sådan zon men det kan bli ett verktyg vi prövar under pilotprogrammet, säger Patrik Lundgren. Till en början kommer tio miljoner norska kronor att skjutas till Lierne och de tre andra kommunerna under programmet som börjar i år och är planerat att pågå till 2025 eller 2026. – Staten går in med ekonomin. Förhoppningsvis får det oss att växa lite. Patrik Lundgren vill dock påminna eventuella avundsjuka svenskar om att Norge har en unik position som möjliggör deras landsbygdssatsningar. – Man får inte glömma att Norge är ett rikt land. Hade vi haft en pressad ekonomi hade vi inte drivit kommunerna såhär. Men vi har en enorm statskassa och har råd att driva dyrt. Trots att glesbygden är kostsam att hålla på benen tror Patrik Lundgren att det finns ett starkt egenvärde i att ha en levande landsbygd. – Jag tror att det skulle bli fattiga samhällen om glesbygden skulle avfolkas. Det är viktigt att vi tar hand om hela landytan.

long

few

XbGWQo

ab

Miljardärerna gnäller – Svantesson är idel öra

Några av landets rikaste personer är på krigsstigen. Det är riskkapitalisterna som tycker att Skatteverket kräver för mycket av deras pengar. Nu hotar deras organisation, SVCA, till och med med kollektiv landsflykt. Jag vet att det är gammeldags, men jag tänker fortfarande att det är arbete som skapar riktiga värden. Människor som går till jobbet på äldreboendet, i affären eller fabriken. De som arbetar natt i sjukvården eller som ser till att transporter kommer fram. Vanligt folk som försöker få vardagen att gå ihop och kanske spara en slant till pensionen. Jag tänker fortfarande att det är arbete som skapar värden Att investera andra pengar kan säkert också betraktas som ett slags arbete. Ett mycket lönsamt arbete har det visat sig. Riskkapitalbranschen som bland annat drivs av just vanliga människors pensionspengar har kallats en miljardärsfabrik. Nu har alltså Skatteverket specialstuderat riskkapitalisternas deklarationer. När de senaste utredningarna blev färdiga just innan jul krävde myndigheten in 1,6 miljarder kronor. Och det är alltså bara en del av historien. Att miljardärerna ogillar att betala skatt är inte konstigt. I deklarationstider är det många som funderar på om det inte finns några avdrag att göra. Riskkapitalisterna spelar i en annan liga. I grund och botten handlar verksamheten om att finansiera nya idéer och nya företag. Men ska avkastningen bli bra för både investerare och riskkapitalisten kan det behövas lite trixande med bolag i lågskatteländer och annat. Det är en del av affären. Naturligtvis är det lockande att hitta på nya sätt för att också sänka sin egen skatt. Ibland underkänner Skatteverket planen. Det är klart att det väcker vrede, även om nog några av oss andra funderar på om inte landets miljardärer skulle kunna bidra lite mer. Behoven i vården, försvaret och infrastrukturen är trots allt svåra att prata bort. Vad som är rätt och fel kan vi överlämna åt domstolarna. Ni behöver inte vara oroliga för riskkapitalisternas rättssäkerhet. Den som tjänar miljarder på att investera dina pensionspengar har råd att driva sin sak. Märkligare är den politiska reaktionen. När Svenska Dagbladet nyligen skrev om konflikten mellan Skatteverket och riskmiljardärerna fick de också en reaktion från finansminister Elisabeth Svantesson. Hon är bekymrad. Riskkapitalbranschen är ”viktig för svensk konkurrenskraft”. Och om reglerna är otydliga är det ”problematiskt”. Däremot verkar hon ta lätt på de uteblivna skatteintäkterna. Jag har lite svårt att tänka mig Svantesson så förstående om det handlar om undersköterskor som fått sina deklarationer underkända. Eller om det varit sjukskrivna som drabbats av politiska kast i regelverket. Miljardärer är förstås en helt annan sak. När klagomålen kommer därifrån börjar finansministern genast fundera på om inte hennes myndighet gått lite för bryskt fram.

long

few

Q7pX3x

ap

Solen er den heteste nyhetssaken i USA nå. Lyser opp lokale økonomier.

DALLAS (Aftenposten): Når solen formørkes mandag, styrkes USAs økonomi. Mayra Pratz gleder seg. Når du snakker om solen, ... formørkes den? Slik ser det i hvert fall ut i Dallas nå. En solformørkelse mandag skygger for øyeblikket for mange andre saker i nyhetsbildet. I Dallas skygger månen for solen mellom klokken 13.40 og 13.44. Og det skjer ikke bare her. I et belte fra sør i USA og nordøstover farer formørkelsen i stor fart. Mange andre steder lenger øst og vest kan man se en delvis formørkelse. Hendelsen er anslått til å legge 30 milliarder kroner til USAs BNP i 2024. Det viser en analyse fra Perryman Group. Hvorfor? Hoteller fylles opp, leiebilfirmaer tømmes. På barer og spisesteder er det fullt. Løype i byen Mayra Pratz er en av mange som møtte opp i sentrum av Dallas allerede lørdag formiddag. Da hadde lokalt næringsliv lagt opp en løype gjennom byen. På stoppene kunne folk bli tatt bilde av eller få små gaver. – Disse brillene blir bra å ha mandag, sier Pratz til Aftenposten. Hun og Thalia Guaida fikk nemlig formørkelsesbriller på første stopp i en park i byen. Pratz og Guaida skjønner godt at hendelsen dytter penger inn i økonomien. I forstaden deres bor det litt over 40.000. I helgen og mandag er antallet nesten doblet. Turen deres inn til sentrum tok tre kvarter mot normalt 15 minutter. I området var det i helgen nesten umulig å få tak i leiebil. Musikk til hendelsen Interessen er stor. De siste ukene har formørkelsen preget mye av nyhetene her i USA. Aviser har stort anlagte artikler om alle sider ved hendelsen. Flere har laget spillelister: Hva slags musikk hører man egentlig på til en solformørkelse? Du vil ha eksempler? «Eclipse» av Pink Floyd. «I See a Darkness» med Johnny Cash. «Ain’t No Sunshine» med Bill Withers. «Total Eclipse of the Heart» med norgesvennen Bonnie Tyler er heller ikke glemt. Andre artikler gir råd om kjæledyr under formørkelsen. Et viktig emne er været. Foreløpig ser det ut som innbyggere langt nordøst – i New England – får den beste utsikten. Innsatte får se I staten New York skapte det overskrifter da seks fanger gikk til sak mot fengselsvesenet. De mente at det brøt med deres rett til å dyrke sin religion hvis de ikke fikk lov til å se formørkelsen. De seks tilhører forskjellige religioner. Kravet førte uansett frem. Mandag får dermed seks av de innsatte ved Woodbourne fengselet i Sullivan fylke være ute. Resten må være inne. Tid for å angre? Også andre har trukket religion inn i den astronomiske hendelsen. Den ofte kontroversielle politikeren Marjorie Taylor Greene er blant dem. På X har hun antydet at formørkelsen er et slags varsel fra Gud. – Gud sender Amerika kraftige signaler om å gjøre bot. Jordskjelv og formørkelser og mange flere ting kommer. Jeg ber om at landet vårt lytter, uttalte hun. Det var jordskjelv utenfor New York fredag. På X har andre brukere for øvrig lagt kontekst til Greenes utspill: Formørkelsen har vært varslet i flere hundre år. Jordskjelv skjer i snitt rundt 30 ganger i døgnet rundt i verden. Der mange bor Månen vil mandag dekke for solen i fire og et halvt minutt. Det spesielle denne gang er at det vil skje over områder der det bor veldig mange. I byer som Dallas, Indianapolis og Cleveland blir det total formørkelse. Over 40 millioner bor i det beltet. Utvider man området med 30 mil hver vei blir antallet et par hundre millioner til. Håper på Dallas-reklame I Dallas og områdene rundt bor 7,5 millioner. Taylor Kurtz og Jennifer Santos er blant dem. Lørdag skulle de to innflytterne på alle sol-arrangementene de kunne rekke over, blant annet en kunstutstilling. – Dette er gøy. Vi håper nå at våre venner og bekjente ser at Dallas har mye å by på og kommer på besøk, sier Kurtz.

long

few

GMvXAl

ab

Avslöjar: Talangen bryter med landslaget

ÖSTERSUND. Tilda Johansson bryter med skidskyttelandslaget. Talangen pausade karriären i januari och kommer nu göra en egen satsning till nästa säsong. – Sättet som jag har varit på i A-laget har inte fungerat och jag har inte trivts med det, säger Johansson till Sportbladet. Det finns inga tecken på att våren är på väg till Östersund när Tilda Johansson borstar bort snön från jackan innan hon sätter sig ner på fiket. Förra säsongen vann 24-åringen totalen i IBU-cupen, steget under världscupen, tog tre medaljer på EM och är en av Sveriges största skidskyttetalanger. Det var en succésäsong som Johansson hade i ryggen inför året som skulle bli hennes stora genombrott i världscupen. Men bakom succén kämpade talangen med sitt mående och sin motivation. I december gick det inte längre. Johansson satt på ett plan hem från en tävling i Italien och grät, hon hade bestämt sig för att nu fick det vara nog, avbröt säsongen och pausade karriären på obestämd tid. – Det brast totalt efter distansloppet i Italien, jag var så trasig att det gick inte mer. Då var inte frågan om jag skulle bryta och åka hem utan bara när går flyget. Jag tror att jag grät från målgång till att jag somnade. Jag grät i flera dagar. Det var tårar för att det var en sådan lättnad att det var över. Det är självklart det jobbigaste och sorgligaste beslutet jag någonsin har tagit men det var samtidigt det mest självklara, säger Johansson. Hjärnskakning efter krasch Även om beslutet blev dramatiskt var det något som Johansson tänk på längre än hon velat erkänna för sig själv. Hösten 2022 lämnade skidskytten ett landslagsläger när motivationen inte fanns men kom tillbaka och vann första IBU-tävlingen. I maj 2023 kraschade Johansson under ett cykelpass i Alperna, hjärnskakningen höll talangen borta från träning i fyra veckor. Under uppehållet från träning och press började Tilda känna igen sig själv igen. – Nu i efterhand så är fyra veckor ingenting men det var då som jag fick perspektiv på livet. Jag fick nästan panik när jag kände att jag kunde börja träna igen för jag kände att jag egentligen inte ville tillbaka. Jag ville verkligen inte tillbaka, säger Johansson. Även om hon försökte trycka bort det så försvann inte frågorna eller ångesten kring framtiden. – Under de där fyra veckorna så kände jag, varför ska jag tillbaka? Hela hösten frågade jag mig själv, vem gör jag det här för. Jag gjorde det inte för mig själv, jag gjorde det för att inte någon skulle bli besviken på mig för då får jag skuldkänslor och då mår jag ännu sämre. Det var den där friplatsen i Östersund som gjorde att jag inte tog beslutet tidigare. ”Jag bröt bara ner mig själv” Friplatsen till världscupspremiären i Östersund fick Tilda Johansson efter att ha vunnit IBU-cupen. I november stod 24-åringen trots allt tvivel på startlinjen inför en lyrisk hemmapublik men Johansson kunde inte njuta av det. – Jag borde inte ha startat alls den här säsongen. Det känner jag här och nu. Jag bröt bara ner mig själv, jag gjorde mig själv ingen nytta. Men på ett sätt så var det Östersund som jag hade sett fram emot hela sommaren. Det låter kanske konstigt men för mig är det självklart, det var Östersund som gjorde att jag inte tog beslutet i somras, säger Johansson. Har du kunnat prata om dina tankar i landslaget? – Vi har varit väldigt öppna, alla vet om att jag har slitit. Det är ingen nyhet men samtidigt så är det inget som jag vill prata med dem om, för jag vill inte sprida den här negativa energin. Förbundet har varit stöttande, när jag väl berättade så var de accepterande och det var väldigt skönt. Sen ska jag vara ärlig med att jag inte har haft någon kontakt med dem sedan beslutet togs. Jag antar att det är för att jag har inte hört av mig heller, säger Johansson och betonar hur viktig hennes familj har varit för henne. – Min familj har betytt allt och stöttar mig hela tiden. Jag känner själv att jag hellre pratar med min familj för att jag känner mig trygg med dem. Det är inte att man inte får prata om det, det är mer att jag pratar med de jag är trygg med. Kommer lämna landslaget Med karriären på paus så började pressen lämna kroppen, energin kom tillbaka och Johansson började tänka på att ställa upp i SM-tävlingarna som avslutar säsongen. Två brutna revben satte stopp för det men startade något annat – suget att komma tillbaka. – Det var under SM-veckan som jag kände att jag väldigt gärna hade velat vara där men inte kunde. Det var då jag kände att jag inte var klar med skidskyttet. Du tänker inte avsluta din karriär? – Nej, jag vet att jag vill åka fort nästa vinter, jag vill prestera bra men vägen dit vill jag inte ska se ut som innan. Jag vill inte tillbaka till det livet jag hade som skidskytt. Jag har tagit ett beslut att stå utanför landslaget och förbundet kommande säsong. Jag ska köra min egen satsning i Ö-vik och Sollefteå. Inte vara här i Östersund utan att bara få göra det jag vill och det jag tror på, det jag känner att jag mår bra av. Kunna vara mer flexibel och inte känna att jag måste vara i en grupp, vara på ett visst sätt eller vara med på ett specifikt läger eller intervallpass, säger Johansson och utvecklar: – Självklart kommer jag att ha hjälp av en tränare och hela den biten men jag vill inte vara bunden till något och jag vill kunna vara min egen coach och bestämma vad jag vill träna, vad jag tror på. Istället för att bara gå efter en i princip grovplan som man gör i ett landslag. ”Vill inte skapa något drama” I längdlandslaget har elitåkare lämnat landslaget tidigare. Frida Karlsson, Maja Dahlqvist och Linn Svahn möttes av kritik när de under en säsong valde att köra ett eget upplägg. Är du rädd för hur ditt beslut kommer tas emot? – Ja, det är jag. Det handlar inte om att det är något fel på A-laget eller förbundet, jag har fått väldigt fin stöttning och de väl tack vare dem som jag tog mig dit jag tog mig och fått de resultaten som jag gjorde. Jag trivs inte här i Östersund, jag trivs inte med att varje dag behöva jämför mig i en grupp. Jag måste få göra det jag tror på och det har inte alltid varit den planen som är i landslaget. – Jag hoppas att landslaget och förbundet ska kunna ta det på rätt sätt, jag vill inte skapa något drama. Samtidigt som jag vet att stå utanför ett landslaget inte är det populäraste. Vi har sett många som stått utanför landslaget och varit väldigt bra men det har svidit och det är tråkigt att det är så. Det är mitt mående det handlar om och jag tror att de kommer att förstår att jag tror att jag kommer att må bättre av ett annat upplägg. Klart att jag skulle vilja vara med i ett lag men jag känner att jag inte kan begära det om jag vill köra ett helt annat upplägg, säger Johansson. Känner du att det varit för mycket press från landslaget? – Jag tror att elitidrott är så överlag. Så här ska det vara som elitidrottare, så här måste du göra för att lyckas. Det är klart att man måste träna hårt, sköta sömnen, kosten och allt det där. Men för mig har det bara blivit en press och en stress. Om jag vill jag åka och äta glass med kompisar mellan träningspassen så har det känts fel av mig för jag borde ligga hemma och vila och då har jag fått skuldkänslor. Det har inte varit ett problem men jag har får skuldkänslor om jag går utanför boxen, säger Johansson. ”Jag har alltid sagt OS 2026” Det är ett nytt liv som tagit form efter att tårarna rann på flyget hem från Italien. Tilda har börjat jobba som tränare på skidskyttegymnasiet i Sollefteå och det vill 24-åringen fortsätta med parallellt med sin satsningen mot världseliten. – Jag trivs väldigt bra med det och får mycket energi. Jag har pratat med min arbetsplats och känner jag under vintern att jag vill tävla så tror jag att vi löser det. Det är den bilden jag har fått, det är många dörrar öppna och jag ser verkligen fram emot vad det kan leda till. Vad har du för drömmar nu? – Jag har alltid sagt OS 2026. Det är bara två år kvar, det är fortfarande ett mål som jag inte känner att jag vill kasta bort. Det är fortfarande något som jag ser fram emot. Det är klart att jag vill åka världscupen, jag vet att VM går i Lenzerheide där vi åkte EM (tre medaljer) och där trivs jag så det är klart att det lockar. Drömmen är att kombinera jobbet och fortfarande vara en skidskytt på hög nivå, jag vill inte enbart vara en skidskytt. Om vi hade gjort intervjun i januari och du fått en fråga om OS 2026 då? – Då hade jag sagt aldrig i livet. Det är skönt att att känna att det var tre månader sedan jag var riktigt riktigt nere, jag lämnade Italien, grät hela vägen hem och grät i flera dagar och nu kan jag sitta här och kan säga att jag inte känner mig klar men vägen ska se annorlunda ut. Jag får panik av tanken att komma tillbaka till Östersund och vara med i ett lag igen men det finns väl många vägar som leder till Rom, säger Johansson med ett leende.

long

few

5BmlzK

ap

Yr varsler sommervarme i Oslo til uken. Den er nå avlyst.

Gleder du deg til sommer på fredag? Glem det. Også Yr kan begå feil. Sjekket Yr nylig? Kanskje lot du deg rive med av stor gul sol og utrolige 20 grader i Oslo fredag? Da kan du bare roe deg ned umiddelbart. Her er det snakk om, om ikke fake news, så i hvert fall helbom. – Vi må nok ta de temperaturene med en stor klype salt, erkjenner vakthavende meteorolog Pernille Borander ved Meteorologisk institutt. Da varslene om temperaturer mellom 13 og 20 grader på Blindern dukket opp, våknet tvilen hos meteorologene. – Vi mistenkte at Yr syntes det var litt artig. Men vi tror det må være en kalibreringsfeil rundt makstemperaturene, sier hun. Yr er en tjeneste fra Meteorologisk institutt og NRK. Mistanken ble styrket av at usikkerheten var stor på Yrs mer detaljerte fane. – Men den ser jo de færreste på, konstaterer hun. Men det er absolutt varm luft i omløp. I Berlin er det meldt mellom 20 og 25 grader. Men mot helgen er det varslet kjøligere forhold også i resten av Europa. April: Snitt på 6 grader Og – for å minne oss på det: Det normale i begynnelsen av april er 4–5 grader. Hele måneden ligger på et snitt på 6 grader. Med andre ord: 20 grader til helgen ville nærmest vært en sensasjon. I fjor var makstemperaturen 19,4 grader. Minimum var minus 2,9. – Har mange reagert på det oppløftende varselet? – Mange så nok lys i tunnelen etter snøen på torsdag, sier Borander. Hun påpeker at også de 18 gradene som en stund var lovet mandag, er avlyst. Også de 16 gradene utover i uken er nå omfattet av tvil. – Men hvordan blir det, faktisk? – Det blir nok tosifret, rundt 10–11 grader. Maks 13–14, fastslår hun. Men trår til med en trøstende melding: – Men det er jo sol, da. Så det kan godt bli 20 grader i solveggen. Men ikke i skyggen. – Hvor ofte bommer dere såpass mye? – Vi har ikke noen statistikk på mistenkte kalibreringsfeil. Men da treffer vi gjerne neste gang. – Ditt råd for klesvalg kommende uke? – Rydd bort ulltøyet. Men ta frem vårjakken som tåler litt regn. – Bikini? – Bare hvis du er en som har badet hele vinteren.

short

few

APjq15

ab

Christel blev spetsad i hästhagen – genom stora kroppspulsådern

Stolpen förvandlades till ett spjut. Christel Lundgren, 61, fick det rätt in i kroppen. – Jag kände efter där smärtan var, och då kände jag att spetsen satt där, säger Christel. Det som drabbade Christel Lundgren, 61, den 26 april i fjol saknar motstycke, enligt läkarna som vårdade henne. – Det är osannolikt det som hände. Det var omöjligt att förutse, säger hon. Christel Lundgren bodde på en gård i Ljungskile och brukade hjälpa sin hyresvärd med att släppa ut hästarna från stallet till hagen tidigt om morgnarna. Sysslan kom sig naturligt, eftersom hon är van vid hästar sedan barndomen, berättar hon. Hon gick ut tidigt, strax efter 06 på morgonen. Den här gången trilskades ett föl och ville inte gå in i hagen. Christel berättar att hon tog det lugnt och höll ut armarna för att fösa hästen. Men då försökte fölet hoppa över stängslet som avgränsade vägen. ”Stolpen blev som en pil” – Stängslet bildas av linor som hänger mellan plaststolpar med femton centimeter långa järnspett på, som man kör ner i backen. Fölet hoppade, men fastnade med bakhovarna i den översta linan och drog med sig den. Linan sträcktes, och stolpen blev som en pil – och spetsen sköts rätt in i mitt bröst, på vänster sida, säger hon och fortsätter: – Jag gick ner på knä. Det gjorde ont, det brände och högg, jag kände att något satt fast i mig. Jag ville luta mig framåt men det var något som tog emot. Så jag tog min högra hand och kände efter där smärtan var, och då kände jag att spetsen satt där. Christel var träffad precis ovanför sitt vänstra bröst. – Spetsen gjorde hål på stora kroppspulsådern och den punkterade lungan, har läkarna berättat. Jag vet ju egentligen att man inte ska dra ut föremål, men jag ville bli av med smärtan – så jag drog ut spetsen. I efterhand fick jag veta att blodet då började spruta från kroppspulsådern, och rann ner i lungan. ”Läkarna opererade blixtsnabbt” Christel lyckades ringa sin hyresvärd och slå larm. – Sen minns jag inget mer. Hyresvärden ringde 112 och en ambulanshelikopter tillkallades. Christel fördes i ilfart till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hennes tre vuxna barn, två döttrar och en son, underrättades om det allvarliga läget. – Jag var nersövd och intuberad länge, eftersom mitt blodtryck fladdrade upp och ner så att läkarna inte kunde operera. Men till slut fanns en möjlighet och läkarna opererade blixtsnabbt, och satte en stent som ett lock på kroppspulsådern. Christel fick tillbringa en månad på sjukhus. Att sen återvända till gården igen var mycket svårt, berättar hon. – När jag kom tillbaka till huset ville jag helst inte titta ut genom fönstren, för att se platsen där det hände. Det var väldigt jobbigt. Jag går till en psykolog för att bearbeta traumat, för jag blir väldigt ledsen emellanåt och får mycket ångest. ”Hon var rädd för allting” Räddningen och hjälten för Christel blev Lisbeth Åberg, 68, som utan att tveka öppnade sitt hem för sin vän. Christel berättar att Lisbeth har stöttat henne genom hela livet, från när Christel var tio år och Lisbeth 17. Då var Christels hemsituation otrygg och den äldre vännen ställde upp, blev en klippa i tillvaron. I snart ett år har nu Christel Lundgren bott hos Lisbeth och hennes sambo Stefan, berättar hon – och kallar Lisbeth för ”en ängel”. – Det var självklart för oss att låta Christel bo hos oss efter olyckan, säger Lisbeth och fortsätter: – Hon ville överhuvudtaget inte åka tillbaka till gården och vi visste att det inte skulle gå bra att bo där. Så vi sa att hon får komma hem till oss och pigga på sig. Lisbeth berättar att huset i Stenungsund har fyra rum och kök, och Christel bor i gästrummet. Under året har vännen återhämtat sig. – När hon kom hem till oss efter olyckan var hon rädd för allting, hon låg bara i sängen. Då satt jag vid hennes sängkant och lugnade henne. Och efter ett tag kom hon upp. Christel har ett hjärta av guld och vi stöttar varandra, säger Lisbeth och tillägger: – Jag har lätt för att känna med människor, det bara blir så.

short

few

P46B55

vg

Klopp mener han skiller seg ut

– Andre topp-managere samler trofeer, jeg samler relasjoner, sier Jürgen Klopp. Manageren gir seg i Liverpool etter sesongen. Siden tyskeren kom høsten 2015 har han blitt elsket av både spillerne og fansen. Nå jakter Liverpool og Klopp en perfekt avslutning med å vinne Premier League. Søndag kl. 16.30 venter rivalene Manchester United borte på Old Trafford. – Jeg elsker intensiteten og fokuset rundt disse kampene, sier Klopp til Sky Sports. I intervjuet blir han spurt om egen personlighet. Det er da han påpeker en forskjell mellom seg selv og noen av kollegaene. – Kan jeg gjøre humøret bedre i rommet, prøver jeg det. Noe annet er bortkastet tidsbruk. Jeg elsker folk. Jeg er interessert, nysgjerrig, vil lære og lytte, sier Klopp og legger til: – Det har gitt meg mange fantastiske øyeblikk, jeg har mange mennesker jeg bryr meg om og tenker på. Liverpool-bautaen Virgil van Dijk sier han ble litt lei seg da Klopp informerte spillerne på et møte i vinter om at han slutter. – Jeg trodde aldri jeg skulle spille i Liverpool uten han som manager. Hvis du tenker på Liverpool, er Jürgen Klopp noe av det første du kommer på. Han er en del av byens kultur, sier van Dijk til The Times. – Og suksessen vi har hatt er utrolig, hva han har gjort siden han kom, sier van Dijk. Klopp har lovet at han ikke skal trene et lag i England igjen, og hintet om at han vil ta en pause fra fotballen. Van Dijk tror ikke den blir langvarig. – Jeg tror han vil komme tilbake ganske kjapt for han lever og puster fotball. Vi får se. Siden sjokkbeskjeden kom 26. januar, har Liverpool vunnet syv at ni Premier League-kamper. Alysson Rudd, skribent i storavisen The Times, hyller måten Klopp og Liverpool har klart seg tross skadeproblemer underveis i sesongen – og hvordan unge spillere har kommet inn i laget og prestert. «Det burde være frykt og usikkerhet. I stedet har laget vist uendelige illustrasjoner på hvorfor Klopp føler at han forlater dem i fin tilstand», skriver Rudd. «Filosofien hans går som sømmer av gull gjennom hele organisasjonen», skriver Rudd.

short

many

Q7pWaP

e24

KrF foreslår kjernekraft-utvalg

KrF foreslår utvalg som skal legge til rette for kjernekraft i Norge. – Vi har behov for store mengder kraft, og bør ta alle kraftformer i bruk, sier Kjell Ingolf Ropstad (KrF). Den siste tiden har flere ordførere og partier engasjert seg i kjernekraft, blant annet fordi mange ikke ønsker naturinngrep knyttet til vindkraft. Første nestleder i Stortingets energi- og miljøkomité Kjell Ingolf Ropstad (KrF) legger nå frem forslag om et utvalg som skal sikre at myndighetene og regelverket er klare for å bygge ut kjernekraft raskt. – Regjeringen satser mye på havvind, men vi bør ha kjernekraft som en løsning dersom havvinden ikke innfrir, sier Ropstad til E24. – Hvis vi ikke får bygget ut havvind billig nok, mener jeg at vi bør ha alt klart for å kunne sett i gang med kjernekraft. Da slipper vi å bruke enda mer tid, legger han til. Norge avgjorde nettopp sin første havvindauksjon. Med inntil 23 milliarder i statsstøtte i ryggen skal Ventyr (Parkwind og Ingka) bygge ut et anlegg sør i Nordsjøen som årlig kan levere rundt 6–7 terawattimer (TWh). Etterlyser mer kraft Norges utbygging av vindkraft de siste tiårene har bare gitt 15 terawattimer (TWh) ny kraftproduksjon i Norge, påpeker Ropstad. Det tilsvarer rundt ti prosent av Norges samlede produksjon. Skal Norge nå klimamålet for 2050 må det bygges ut mange ganger så mye kraft, mener han. – Vi kommer raskt til å få et kraftunderskudd, og halvparten av all energien vi bruker i dag er fossil, sier Ropstad. Ifølge Energikommisjonen brukte Norge 326 terawattimer energi i 2021, og av dette var 165 TWh fossil energi. Kommisjonen foreslo et mål om å øke kraftproduksjonen med 40 TWh allerede innen 2030. – Vi har behov for store mengder kraft, og bør ta alle kraftformer i bruk. Kjernekraft krever også mindre nedbygging av natur, og er slikt sett et svar på både klima-, natur- og energikrisen, sier Ropstad. Frykter ikke avsporing NHO har sagt at de frykter at diskusjonen om kjernekraft kan bli en avsporing fra kortsiktige kraftbehov, i forbindelse med en omdiskutert rapport som sa at kjernekraft ikke var aktuelt før 2050. Ropstad ønsker ikke å spore av debatten, men mener at kjernekraft kan bli viktig på sikt. – Jeg er ikke redd for avsporing i det hele tatt. Jeg er mer redd for at vi ikke diskuterer det som skal skje på lenger sikt, sier han. Norge skal ikke bare kutte utslippene med 55 prosent innen 2030, men nå netto nullutslipp innen 2050. – Vi er med på havvind, sol og landvind. Men det er begrensninger, og hvis vi ikke planlegger lenger frem så kan vi kanskje nå 2030-målene, men slite med å nå 2050-målene, sier Ropstad. – Det er enorme mengder kraft som skal til. KrF er ikke mot mer vindkraft, men vi mener samtidig at vi ikke må lukke døren for at kjernekraft kan være en sikker og god energiform på sikt, sier han. Peker på 2035–2040 Sverige har lang erfaring med kjernekraft. Der la regjeringen nettopp frem en omfattende plan om å nær doble kraftproduksjonen til 300 terawattimer (TWh) innen 2045, med kjernekraft som en stabil bærebjelke. – Svenskene har et mål om 2.500 MW innen 2035. Innen 2035-2040 kunne det være et mål om å få noe kjernekraft i Norge. Men det forutsetter jo at man setter i gang nå, sier Ropstad. – Du vil ha samarbeid med Sverige og Finland. Tenker du at norske bedrifter eller staten kan være med å betale for svenske kjernekraftverk? – Det definitivt beste er jo å bygge det i Norge, og mitt mål er at man går den veien. Men samarbeid med Sverige er veldig bra, vi har veldig mye felles og stor flyt av kraft mellom landene. De bygger opp kompetanse og reviderer sitt lovverk, og det å spille på lag med dem ville ha vært en fordel, sier Ropstad. – Jeg har snakket med min partikollega som styrer energipolitikken i Sverige, og de er åpne for det. Hvis ikke Stortinget er med på det, er det et alternativ å være med på å finansiere svensk kjernekraft for å sikre at også Norge får nyte godt av dette. Høyre er opptatt av 2030-målene Ropstad håper at en eventuell ny ikke-sosialistisk regjering i Norge vil åpne for mulige kjernekraftverk i Norge, slik som den svenske regjeringen har gjort. Stortingsrepresentant Nikolai Astrup (H) er positiv til utredninger, men advarer mot å la kjernekraft overskygge tiltak som trengs på kort sikt. – Allerede for ett år siden fremmet Høyre forslag i Stortinget og ba regjeringen utrede behovet for kjernekraft i en fremtidig energimiks. Vi har ikke noe prinsipielt mot kjernekraft, men det er viktig at vi har fokus på hva som må skje frem mot 2030, sier Astrup til E24. – Selv små modulære reaktorer er ikke aktuelle før på slutten av 2030-tallet, og hvis norsk industri har flyttet ut innen da, så er det ikke lenger noe behov for kjernekraft. Jeg håper at KrF er med på at det viktige nå er å få fart på det som skal skje de neste seks årene, sier han. Kan dempe behovet for kraftlinjer – Svenskene snakker om å bruke kjernekraft til å redusere nettutbygging. Ser du for deg at kjernekraft vil kunne løse kraftmangel i steder som Finnmark eller på Vestlandet, i stedet for nye nettlinjer? – Vi må tenke både på kort og lang sikt. Dette er noe som vil komme på lenger sikt. Noen steder må det bygges nett uansett, sier Ropstad. – Men det er ingen tvil om at det å plassere kraftverk på steder som trenger kraft, det vil kunne spare oss for milliarder til nettutbygginger. Men det må ikke bli slik at man dropper kraftlinjer fordi det kanskje kommer et kjernekraftverk, sier han.

short

many

q1K7R0

vg

Her er Aps kriseplan: «De forventer mer av oss»

Grasrota i Arbeiderpartiet krevde svar på Jonas Gahr Støres og ledelsens ansvar for fjorårets krisevalg. Nå kommer svaret - men lite handler om ledelsens rolle. – Vi har lagt en plan for å bli tydeligere, mer offensive, favne bredere og være et mer gjenkjennelig, samfunnskritisk og reformivrig Arbeiderparti, sier Ap-nestleder og næringsminister Jan Christian Vestre, som har ledet arbeidet. Etter valgnederlaget i høst, hvor Ap for første gang på hundre år ikke ble landets største parti, iverksatte Ap-ledelsen et arbeid som skulle finne årsakene til krisen og peke ut veien videre for å få velgerne tilbake til partiet. Det ble stilt krav fra grasrota om at partileder Jonas Gahr Støres og ledelsens ansvar for krisen, skulle under lupen. Dokumentet heter «Et trygt og rettferdig Norge. Veien mot stortingsvalget i 2025 og lokalvalget i 2027». Det er presentert for sentralstyret i Ap og skal opp til endelig behandling mandag, da landsstyret i partiet møtes. VG har fått tilgang til dokumentet. Her er noen hovedpunkter: Støres eller ledelsens ansvar for krisen nevnes ikke, men det tas selvkritikk: «Tilbakemeldingen fra velgerne er likevel tydelige: de forventer mer av oss. Det tar vi på alvor og det skal vi gjøre noe med. Vårt mål er å gjøre oss fortjent til å forbli det største partiet og den ledende kraften i norsk politikk. Da må vi endre oss». – Det er den eneste selvkritikken dere tar. Ledelsens ansvar nevner dere ikke? – Dette er et dokument som ser fremover. Vi evaluerte valget fjor høst. Nå ser vi mot fremtiden, på de sakene vi vil prioritere. Vi erkjenner at vi blir oppfattet som for smale. Vi vil bredde oss ut og være et parti for by og land, offentlig og privat sektor, unge og gamle, sier Vestre. Lommebok-strategien For å reise partiet igjen, utpekes følgende tre hovedveier: Å gi folk bedre råd skal skje gjennom trygg økonomisk styring og ansvarlige budsjetter, som skal bidra til at prisstigningen går ned. «Når prisveksten går ned, vil også rentene etter hvert gå ned», heter det. – Vestre: Det er mest generelle formuleringer om mål, mer enn konkrete nye tiltak? – Vi jobber parallelt med partiprogrammet som landsmøte skal ta stilling til nest år og vi gjennomfører politikk i regjering hver eneste dag. Vi peker på hva vi skal prioritere fremover; tydelige sosialdemokratiske verdier og pragmatiske løsninger. – Hva er nytt? – Vi skal endre oss, være enda tydeligere i den økonomiske politikken, få flere inn i arbeid, bekjempe fattigdom og utjevne forskjeller. Vi skal ikke forsvare systemer eller hegne om det som har vært, men stå opp for folk. – Slutt på reversering av eksempelvis fylkesgrenser? – Folk vil at vi skal løse hverdagsproblemene deres, ikke forsvare strukturer. Sosialdemokratiet har aldri handlet om reverseringer, men å se fremover og modernisere. Han sier de skal bygge så gode offentlige tjenester at det ikke er behov for private aktører. – Er det økonomisk og praktisk mulig? – Vi har som mål å tilby så gode offentlige tilbud med høy kvalitet at folk ikke trenger å kjøpe private tjenester for egne penger. Det er ambisiøst, men vi skal dit. Det vil prege våre prioriteringer, sier Vestre. De viser til at de gjennom statsbudsjettet reduserer kostnadene og at følgende gir bedre økonomi: – Skolefritidsordningen og barnehage blir billigere, barnetrygden øker, pendlere og fagorganiserte får økte skattefradrag, og folk med lave og normale inntekter får lavere skatt. Trygghet i urolige tider skal de bidra med gjennom kraftig styrking av forsvaret i tett samarbeid med NATO og våre allierte naboer. Den satsingen ble synliggjort fredag, da det ble kjent at regjeringen vil øke forsvarsbudsjettet med 600 milliarder kroner de neste 12 årene. Strengere skolepolitikk Det er offensive formuleringer knyttet til politi og kriminalitet i kriseplanen. «Vi skal bekjempe vold og kriminalitet alle steder og i alle miljøer hvor det finnes. Vi vil ha et sterkt politi som er til stede der det trengs og vi vil stanse nyrekruttering til kriminelle miljøer ved godt forebyggende arbeid. Vi vil bekjempe kriminelle gjenger og hindre at utenlandske gjenger etablerer seg i Norge. – Det skal være trygt å bo i dette landet, sier Vestre. De skriver også at de «fortsatt skal ha kontroll på innvandringen». Innen skole bekreftes den offensive linjen som kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun (Ap) har trukket opp, med mer læring og disiplin. «Arbeiderpartiet vil ha mer læring i skolen, og en mer praktisk skole. Vi skal snu utviklingen med for dårlige skoleresultater, gjenreise respekt for læreren, få tilbake mer disiplin i klasserommene og sørge for at flere gjennomfører skoleløpet. Skolen skal være mobilfri, og elevene skal ha flere fysiske skolebøker». – Det er en tydelig omdreining i skolepolitikken, med mer oppmerksomhet på kvalitet og at læreren skal være sjefen i klasserommet, sier Vestre. Vil ha ro på skattefronten Regjeringen har fått meget sterk kritikk for en lite forutsigbar skattepolitikk, som har gitt oppdrettsopprør og skatteflukt. Skal vi tro den nye politikken, uten at det utdypes, skal det bli slutt på det: De skriver at regjeringen «vil sikre forutsigbarhet på viktige områder som skatte-, nærings-, innvandrings-, arbeidslivs- og utenrikspolitikk. Arbeiderpartiet vil fornye, forsterke og forbedre Norge.» – Det høres ut som selvkritikk, blant annet knyttet til kritikken dere har fått om uforutsigbar skattepolitikk, som har gjort at mange rike har flyttet ut? – Ap i en rødgrønn regjering fra 2025 vil samarbeide med partier som står for forutsigbarhet. Når det gjelder skatt, er det riktig at vi har økt formuesskatten noe, men den er fortsatt lavere enn for ti år siden. De holder åpent for å samarbeide med flere partier, så lenge det er Ap-ledet regjering i skjæringspunktet mellom sentrum- og venstresiden. – Siste måling skiller nesten ikke på borgerlig og rødgrønt flertall. Vi har veldig god tro på at vi kan vinne valget i 2025.

short

few

LlydWq

ab

Bara en vacklande Biden kan få slut på kriget

Efter sex månader av krig i Gaza finns det inget som tyder på ett snart eld upphör. Det enda som snabbt kan få slut på kriget är om USA slutar skicka vapen till Israel. Biden är väldigt högljutt kritisk mot premiärminister Netanyahu men vågar inte dra in stödet. Hamas är kraftigt försvagat men långtifrån besegrat. Redan när kriget inleddes efter Hamas terrorattack i södra Israel den 7 oktober förra året sade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att det skulle bli ett långt krig.  Han verkar få rätt. Hans uttalade mål är att krossa Hamas en gång för alla. Det är svårt att veta hur väl Israel lyckats hittills. Netanyahu påstod i början av februari att 17 av Hamas 24 bataljoner var oskadliggjorda. Siffror som många bedömare ifrågasätter. Men eftersom Israel inte låter internationella journalister resa in i Gaza, annat än under korta, strängt övervakade besök, är det omöjligt att kontrollera dessa påståenden. Vi kan konstatera att Hamas och andra militanta grupper i Gaza fortfarande lyckas skjuta iväg raketer mot Israel så gott som dagligen. Detta trots en förkrossande israelisk överlägsenhet på slagfältet. Hamas har utvecklat en gerillastrategi mot israelerna. Israel trodde nyligen att man drivit ut den militanta islamistiska gruppen från norra Gaza. Då blossade kraftiga strider återigen upp runt Shifa-sjukhuset. Vid det här laget borde Israel ha koll på Hamas alla tunnlar men man tvekar att gå in i många av dem av fruktan för att de ska vara minerade eller att ett bakhåll väntar. Istället verkar taktiken vara att försöka svälta ut Hamas-ledarna från sina gömställen. Ett krig mot civilbefolkningen Tyvärr är det inte bara Hamas som Israel svälter ut. Gång på gång har FN och internationella hjälporganisationer på plats i Gaza varnat för riskerna för massvält bland de drygt två miljoner palestinier som bor i Gaza och där majoriteten tvingats lämna sina hem. Israel släpper in viss hjälp men långt ifrån tillräckligt. Anklagelser om folkmord och krigsförbrytelser duggar tätt även från västvärlden. Redan i dag uppger hjälporganisationer att barn dör av undernäring. Israels krig mot Hamas har alltmer utvecklats till ett krig mot civilbefolkningen vilket ytterligare kommer att öka hatet bland palestinierna mot den judiska staten. Under de första sex månaderna har 33 000 palestinier dödats enligt den av Hamas kontrollerade hälsomyndigheten i Gaza. Av dessa är omkring 13 000 barn. Högst 10 000 är hamaskrigare. 60 procent av skolor, sjukhus och moskéer är totalförstörda eller skadade har franska Le Monde räknat fram från FN-statistik. Det säger mycket om Israels sätt att föra kriget. Men också om Hamas totala brist på respekt för den egna befolkningens säkerhet. Israel isolerat Ju längre kriget pågått desto mer har Israel förlorat av de internationella sympatier som strömmade mot landet efter Hamas terrordåd där 1200 israeler fick sätta livet till. Många av Israels allierade riktar numera skarp kritik mot Netanyahus sätt att föra kriget. Jag tror inte Israel någonsin stått så isolerat. Till och med USA kritiserar öppet Israel. Häromdagen krävde president Joe Biden i ett telefonsamtal med Netanyahu att Israel måste tillåta mer humanitär hjälp i Gaza. Han ville också se en omedelbar vapenvila. Biden hotade med att USA:s framtida militära stöd till Israel kan påverkas om Netanyahu inte lyder. På marginalen en skärpning. Men Biden har framfört liknande krav och hot tidigare utan att Netanyahu lyssnat. Därför har vi den märkliga situationen att USA samtidigt som de kräver vapenvila och skickar humanitär hjälp också förser Israel med de vapen landet behöver för att kunna fortsätta kriget. Biden går en svår balansgång inför presidentvalet i november. Han vill framstå som både palestiniernas och Israels vän. Många demokrater av muslimsk härkomst säger att de omöjligen kan rösta på Biden om han fortsätter skicka vapen till Israel. Samtidigt skulle han riskera att tappa stöd hos USA:s många Israelvänner om han drog in vapenstödet. Risk för upptrappning Biden vill till varje pris få stopp på Gazakriget i god tid före presidentvalet. Amerikanska påtryckningar mot Israel är det största hoppet om att få vapnen att tystna. Men även om det skulle ske finns ingen färdig plan för vem som ska styra Gaza när Hamas är borta. Det finns också risker för upptrappning. För en vecka sedan attackerade Israel Irans konsulat i Syriens huvudstad Damaskus och dödade flera höga iranska militärer. Intrycket är att premiärminister Netanyahu försöker provocera fram en kraftig reaktion från Iran eller deras allierade proxygrupper som Hizbollah i södra Libanon och Huthirebellerna i Jemen. Alla inblandade säger att de inte vill att kriget i Gaza ska sprida sig men tar ändå små steg i den riktningen. I värsta fall kan konflikten utvecklas till ett regionalt storkrig trots att ingen vill det. Förhandlingar om en tillfällig vapenvila har pågått i flera månader. Hittills utan framgång trots en intensiv diplomatisk skytteltrafik. Främsta syftet med en sådan är att kunna få in mer hjälp och förmå Hamas att släppa åtminstone delar av de 135 ur gisslan som de fortfarande håller. Statens existens hotad Netanyahu står under hårt tryck från anhöriga till gisslan att få till en utväxling mot palestinska fångar som sitter i israeliska fängelser. Samtidigt är stödet för kriget fortfarande mycket starkt i Israel där många känner att den judiska statens existens är hotad om inte Hamas krossas. Lägg till det att Benjamin Netanyahu har ett personligt intresse av att hålla igång kriget. Så länge kriget pågår är han tämligen ohotad som premiärminister. I samma ögonblick som kriget tar slut kommer krav att resas på hans avgång och nyval. Benny Gantz, som är en del av Netanyahus krigskabinett, krävde häromdagen nyval. Ingen vet hur länge kriget fortsätter. En vapenvila kan vara ett första steg mot fred. Den enda utomstående som kan förmå Israel att gå med på en sådan är Joe Biden. Men han tvekar fortfarande om hur tuff han ska vara mot Netanyahu.

long

few

0QwqdA

vg

Finsk politi: Vurderer tre skoletrusler hver uke i snitt

12-åringen bak skoleskytingen i Finland avslørte seg ikke på forhånd. Det er uvanlig, ifølge Leif Malmberg i finsk politi. Han forteller om rundt 100 trusler mot skoler i Finland hvert skoleår. Det tilsvarer i snitt rundt tre trusler ukentlig, ifølge den finske kringkasteren Yle. Saken ble først omtalt i Norge av fagnettstedet Utdanningsnytt. Og selv om statistikken bygger på registreringer fra 2020 og 2019, så har tallet ikke blitt mindre de siste årene, ifølge finsk politi. – Som oftest kommer truslene via nettet. Noen skriver noe på sosiale medier, og på den måten får vi rede på hvem som kommer med dette, sier Malmberg som er kriminalkommissær ved Östra Nyland politidistrikt i Finland. – Uforsiktig ordbruk – Etter det må vi bestemme oss for om vi skal reagere og raskt rykke ut til skolen, legger han til. I de aller fleste tilfellene konkluderer trusselanalysene med at det dreier seg om uforsiktige utsagn, ofte kombinert med en lei følelse av ubehag, forteller Malmberg. Han understreker at elevenes vonde følelser selvsagt må håndteres og tas på alvor. I skoleskytingen i Vanda i Finland denne uken, døde en 12 år gammel elev av skuddskadene fra en annen 12-åring. I tillegg ble to jevnaldrende elever skadet. Eleven som skjøt har sagt i avhør at han ble utsatt for mobbing. Han hadde blitt overført til den aktuelle skoleåret sist høst - i starten av skoleåret. Politiets etterforskning har også avdekket at gjerningspersonen brukte et våpen til å true elever på vei til skolen. Malmberg i politiet sier det tross alt er svært sjelden at utgangen blir så tragisk som skoleskytingen i Vanda. Han tror det kan være fordi de har hatt en lav terskel for å agere på hensiktsmessig måte i skolestrussel-sakene. Ubetenksomhet – Når vi så får tak i den unge, så viser det seg mange ganger at det er ubetenksomhet eller rene barnestreker som ligger bak truslene, sier han. Den mistenkte 12-åringen brukte et skytevåpen som tilhørte et familiemedlem, opplyste politiet tirsdag. Han er under den kriminelle lavalder i Finland og kan derfor hverken pågripes eller fengsles. Den mistenkte er overlevert til sosialmyndighetenes varetekt etter politiavhør og foreløpige etterforskningstiltak. Skolestatsråden i Norge priser seg lykkelig for at vi her i landet hittil ikke har hatt skoleskytinger. – Voldshendelsen i Finland er dypt tragisk og uakseptabel. Heldigvis har vi ikke vært utsatt for så alvorlige handlinger i norske skoler. Det er viktig å fortsette å jobbe med forebyggende tiltak mot alle former for voldsutøvelse i barnehager og skoler, skrev kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun (Ap) i en sms til VG tirsdag. Leif Malmberg i finsk politi er ikke spesielt redd for at andre elever skal bli «inspirert» til å forsøke å kopiere skoleskyting etter den tragiske hendelsen i Vanda sist tirsdag morgen. – Noen tror at det kan eskalere til en ny hendelse. Men jeg tror at vi kan påvirke situasjonen i retning av en avtagende trend, avslutter Malmberg.

short

many

y6Lxlr

ab

Sportbladet synar Kings League – fotboll och galenskap i ett

Text: Makoto Asahara Foto: Anna Tärnhuvud BARCELONA. Gerard Pique har kombinerat fotboll och galenskap i ett, kryddat med världsstjärnor och influencers, för att nå en ny publik. Hittills får man säga att han lyckats med det också. Sportbladet har åkt till Barcelona för att med egna ögon se vad det faktiskt är den gamle Barçabacken ställt till med. – Vilken båt ska du med? Vi är långt ut i Barcelonas hamnområde och vår taxiförare har fastnat vid en vägspärr. Vi har absolut kommit rätt, eller åtminstone någorlunda rätt. Men vi har ingen båt att passa. Vi har i stället Cupra arena som destination. Hemmaplan för Kings League. Den tidigare Barcelonastjärnan Gerard Piques ambitiösa och smått galna fotbollsprojekt. Ett spanskt fotbollssvar på kändisboxning med egna regler, stjärnor och influencers som klubbpresidenter. Skapat specifikt för att nå en yngre målgrupp som tröttnat på traditionella 90-minutersmatcher. Ett fotbollsfenomen som varje vecka når hundratusentals tittare, de flesta yngre sådana, via sajter som Youtube, Twitch och TikTok. Som sedan tidigare signat fotbollsstjärnor som Iker Casillas, Kun Agüero, Ronaldinho, Neymar och senast i raden, svenske Zlatan Ibrahimovic. Nyligen presenterad som president för ligans stundande, egna världsmästerskap. Vissa kallar det ett jippo som inte går att ta på allvar. Vissa vill sträcka sig så långt som att Piques skapelse utgör en faktisk fara för den riktiga fotbollen på sikt. Oavsett vad den är så drog den fullt hus på Camp Nou för ett år sedan, när premiärsäsongens slutspel ägde rum. Till vardags spelas dock matcherna i Cupra arena, långt ut i Barcelonas hamn i ett område som du behöver speciell access för att ta dig till. Och som tur var hade Sportbladet fått just det denna helg i mars, för att få bevittna denna fotbollscirkus med egna ögon. Detta med fulla omgångar i så väl herrarnas Kings League och damernas Queens League på det fullspäckade schemat. Efter att taxichauffören insett att vi inte skulle till en båt utan till en inomhushall så hamnar vi också rätt. Vi hamnar mitt i någon form av total fotbollsgalenskap. Därför kastas tärningen Det är inte helt lätt att veta var man ska börja för att förklara konceptet för en oinsatt. Och Sportbladets reporter, som ändå trodde han hade ett hum om de speciella reglerna på förhand, kände sig som ett totalt frågetecken under de första matcherna som han bevittnade på plats. För att hålla det enkelt är det sjumannafotboll som gäller, där laget som gör flest mål över två 20-minutershalvlekar vinner matchen. Men under matchernas två sista minuter räknas målen dubbelt, då den vanliga matchbollen byts ut till en röd boll. Eller räknas som avgörande om bollen i stället byts ut till en guldboll, vilket sker om det står oavgjort. När matcherna inleds så inleds de en mot en, för att spelarna en efter en adderas till de två lagen – tills du får en ”regelrätt” sjumannamatch. Lägg därtill gröna specialkort som lagens tränare kan spela ut under matchens gång, som kan ge allt ifrån en extra straff (både i traditionell form eller som en ”hockeystraff” där man springer från halva plan mot mål) till att man plockar bort valfri motspelare i fyra minuter. Och just det, i slutet av varje förstahalvlek kastas en tärning in på den gråsvarta konstgräsmattan för att avgöra hur många spelare på planen som ska avsluta halvleken. Innan efterföljande halvlek inleds med att bollen släpps i mitten från en bur som är upphissad i taket. Glasklart, eller hur? Och då har vi inte ens nämns de stora huvudpersonerna i sammanhanget än – klubbpresidenterna. ”Jag trodde först han menade en liga för tv-spel” – Det är ett spännande projekt. Ett projekt som Gerard Pique startade med all denna galenskap. Dagen han föreslog detta för oss trodde vi verkligen inte att det skulle vara vad det är nu. Det är en stor cirkus där fotbollen är mindre viktig och showen är det viktiga, säger Gerard Romero, när Sportbladet träffar honom inne i VIP-lobbyn på arenan. Den 38-årige katalanen, som har 1,2 miljoner följare på X (tidigare Twitter) är kanske främst känd som en sportjournalist som brukar rapportera om FC Barcelona och deras sillyaktiviteter. Men han är också president för Kings League-laget Jijantes och Queens League-laget Jijantas. En av de tolv klubbpresidenter som var med när ligan startade för så sent som ett par år sedan. Hur hamnade du egentligen här? – En dag när vi var och åt på en restaurang så sa Gerard: ”Jag har en idé att starta en fotbollsliga”. Jag trodde först då att han menade en liga för tv-spel, inte för riktiga fotbollsspelare. Så jag sa ”Jo, men jag gillar ju inte tv-spel? Jag gillar inte Playstation?”. Nej, nej, nej... Romero fortsätter: – Det är riktiga spelare, en klubb, en president, en tränare. Och då sa jag, okej, kör då? Han hade redan skapat sin streamingkanal, Jijantes FC, sedan tidigare och att paketera om det till ett Kings League-lag var enkelt gjort. Hur har det varit att ställa om från att bevaka Barça till detta? – Det är väldigt annorlunda, för i slutet av dagen är Barça professionell fotboll. Det här är show, det är reaktioner, det är presidenterna som bråkar, säger saker till varandra, försöker skapa en show, en president som tar en straff, skapar kontroverser. Publiken gillar kontroverserna mer än vad spelarna i ligan gör det ibland. Och det är lite synd, för det är en del av showen och jag tror det är hemligheten bakom framgången för Kings och Queens. Presidenterna är stjärnorna Nej, det här är inte Florentino Perez och Joan Laporta som sitter på en VIP-läktare på ett El Clásico. Att vara klubbpresident för ett lag i Kings League är något helt annat. Trots allt är det också presidenterna som skapat sina lag. Valt sina klubbnamn. Designat sina klubbsköldar. Valt sina klubbfärger. De är ansiktena och rösterna utåt för sina lag. Det är deras livereaktioner, framför en datorskärm med headset på huvudet, som kablas ut i tv-sändningen och på skärmarna inne i arenan. Det reageras rejält och öppet när lagen gör mål, när ett domslut går att diskutera eller ett friläge missas. Ibland går det så långt som att presidenterna, likt Gerard Romero nämner, kliver ner från sina streamingbås för att slå en straff. Något som de får göra om de känner för det, för att förklara det väldigt enkelt och kortfattat. Gerard Romero är en av presidenterna. Iker Casillas och Sergio Agüero har också varsitt lag. Precis som spansktalande youtubers och streamers likt Ibai Llanos, DJ MaRiiO, xBuyer och Spursito. För att förklara det i en svensk kontext vore det som att Olof Mellberg skulle starta en egen fotbollsliga i en lagerlokal på Värtahamnen där klubbarna styrs av Henrik Larsson, Fredrik Ljungberg, PewDiePie, Anis Don Demina, BorasLegend och Mustiga Mauri. Upplägget förutsätter ju dock också att presidenterna faktiskt engagerar sig i sina klubbar. – När vi kanske inte har varit så engagerade som vi var i början, då har intresset sjunkit lite. Och jag tror att folket behöver att presidenterna engagerar sig lite mer, säger Gerard Romero. För Romeros del, vilket han vidhåller själv, är fortfarande hans huvudsyssla att bevaka FC Barcelona. – För mig har det svåraste här varit att hantera spelarna. Plötsligt behöver någon en coach, mår dåligt, blir skadad... Till en början var allt detta väldigt svårt för mig att hantera. Så jag ordnade ett ledarteam som kunde ta hand om detta, och då kunde jag ta lite avstånd och fokusera främst på min kanal, som är mitt huvudsakliga jobb. Det är att bevaka Barça som ger mig mat på bordet varje dag. Hur väl lagen har tagits omhand av sina presidenter varierar med andra ord. Trots allt varierar det ju också mycket i fotbollskunskap och engagemang från president till president. Men vilka är det då som spelar på planen och ska göra målen mitt i detta potpurri av kontroverser, regler och intryck? Sonen fick in förre Leeds-stjärnan Grunden i alla lag utgörs av spelare som valts ut i en draft, där presidenterna valt spelare utifrån fotbolls-cv:n som de ansökande fått skicka in. De tiomannatrupper som draftats fram inför säsongen kompletteras med en 11:e, 12:e och 13:e spelare i varje trupp. Och det är i de rollerna som mer kända spelare kan göra gästspel. Och även om spelarna får ersättning, spelare 11–13 oftast mer än draftspelarna, så handlar det om blygsammare summor. Anfallaren Juanma Gonzalez, 31, har erfarenhet från den spanska tredjedivisionen och var från början med i ligan som en så kallad ”11:e spelare”. I dag spelar han för xBuyers som en draftspelare, efter att helt valt att sadla om till att spela sin fotboll i just Kings League. – Jag har spelat fotboll hela mitt liv. jag älskar youtube och contentskapande. Det är mitt jobb. Så när jag såg att det skulle starta så kände jag ”wow, det är min liga.” Jag måste spela här, säger Gonzalez. – Det är roligt, men det är annorlunda mot traditionell fotboll. Men det är framtiden, och jag är jätteglad att jag får spela här. Det finns också spelare med desto större ”vanliga” fotbollsmeriter som numer spenderar helgerna i Cupra arena. I Kunisports är det den gamle Sevilla-backen Nico Pareja som styr och ställer i backlinjen (oavsett hur många lagkamrater han har på planen). Den gamle La Masia-produkten Javi Espinosa leder poängligan i sitt Aniquiladores. I Porcinos spelar en viss Pablo Hernandez, 38. Den Valenciafostrade, trixige yttern som även hade sejourer i så väl Swansea som Leeds under sin karriär. En karriär han avslutade för ett drygt halvår sedan i Castellón. Samma vecka han hade ställt skorna på hyllan så gjorde han debut i Kings League. – Jag har en elvaårig son som har koll på alla youtubers och streamers. Och han berättade om den här ligan för mig, säger Hernandez. Efter att ha varit och kikat en match, och fallit för konceptet, kom han kontakt med Rayonistas president ”Spursito” (där han spelade under sin första säsong i ligan). – Han frågade om jag ville spela för hans lag, men då spelade jag fortfarande i Castellón. Men jag lovade honom att jag skulle komma hit så fort jag hade avslutat min karriär. Från den dagen har jag verkligen njutit av att spela här. Så klart det är annat än fotboll, men det är också samma då det fortfarande handlar om att göra mål. Det är otrolig atmosfär här i Cupra arena och det är rolig fotboll att titta på och spela. Kollar sonen fler av dina matcher nu än när du spelade i Valencia, Leeds och allt vad det var? – Haha, ja, han ser alla matcher och är här med mig ibland också. Han älskar vanlig fotboll också. Men han älskar Kings League och jag känner nästan ibland att han är tränaren jag är här för. Det gör mig glad att veta att han tycker det jag gör är roligt. En ung publik Ja, det är ju faktiskt inte bara tittare på distans. Via att sätta sig på en väntelista så kan ”vanliga” supportrar bjudas in till Cupra arena för att beskåda matcherna live. Uppblåsbara klappor, trummor och rekvisita finns förberedd för besökarna, som från den lilla läktaren i hallen bidrar med rejäl stämning och närvaro på plats. Med det sagt så är det som att titta på en tv-sändning live, då kommentatorerna och presidenternas utbrott kablas rakt ut i högtalarna framför läktarna. Mycket av publiken är av yngre karaktär. 12-åriga bröderna Alex och Eric är på plats just denna helg för att se sina favoritlag. Varför gillar ni Kings League? – För det här är ett annat sett att se på fotboll, men annorlunda. Vilket gör det väldigt roligt för det sker mycket förändringar, säger Alex med Porcinos-tröjan på. – Det är också för att det är mycket presidenter och youtubers som är som idoler för oss, säger dem, iklädda varsin matchtröja, säger Eric, som håller på xBuyers. Föredrar ni det här före vanlig fotboll? – Supportrarna är bra, men jag föredrar vanlig fotboll egentligen, Alex. – Jag gillar mer att titta på den här fotbollen. Men publiken och allt är bättre i vanlig fotboll, säger Eric. Den argentinska fotbollsinfluencern Jo Valicenti är nybliven president i Kunitas. Och hon håller med tittarna. – Jag gillar verkligen det här spelet. Det har mycket mer adrenalin jämfört med vanlig fotboll, du måste vara hundraprocentig hela tiden. Varje spelare måste vara hundraprocentig. Och jag älskar att ingen match är avgjord förrän i den sista minuten. Det är det vackraste i jämförelse med den normala fotbollen, säger Valicenti. Hernandez: ”Fotbollen behöver ändra någonting” När man väl börjat förstå reglerna, specialkorten och tärningen, vilket ändå tar några matcher, så kan man förstå varför det lockar. För det händer saker. Det är kontroverser, drama och konstanta omkastningar. Ingen match är sig lik och ingen match känns någonsin avgjord. En högst underhållande tillställning mellan xBuyers och 1K FC har precis tagit slut. Erics Youtube-idoler, xBuyer och MiniBuyer, är rosenrasande på en utebliven offside från sitt streamingbås vid sidan av planen. I bildrutan bredvid på storbildsskärmarna sitter 1K FC:s president, en viss Iker Casillas, från distans och myser åt presidentkollegornas öppna och ofiltrerade raseri. Detta samtidigt som de gulblåa och lila supporterbesökarna på läktarna bytts ut mot fler rödklädda spanjorer, då det är Aniquiladores mot Jijantes som väntar i nästa match på det tajta matchschemat. Visst är det fortfarande flest mål som avgör vem som vinner en match. Visst jublas det åt mål och visst är det samma vinnarskallar, känslor och inställning hos spelarna på planen som om detta vore en vanlig elvamannamatch. Men är verkligen det här fotboll? Och är detta ett koncept som är här för att stanna? Kan den vanliga fotbollen ha något att lära från denna galna, speedade tv-spelsvariant av fotboll? – Det är en svår fråga. Sannolikt behöver fotbollen ändra någonting. Titta på yngre i dag. Det är svårt för dem att orka titta på en hel match i La Liga, Segundan eller någon annan liga. Det är svårt för dem att sitta i 90–95 minuter av en match om de blir uttråkade, säger Pablo Hernandez. – Jag tror det finns saker att förändra. Gerard Pique och Kings League har i alla fall inte varit rädda för att förändra. Trots allt har reglerna från den första säsongen redan ändrats. Och lär ändras igen framöver också. Om inte annat för att hålla kvar intresset från en publik som vant sig vid just snabba omkastningar, förnyelse och förändringar på löpande band. Vad tror du om Kings Leagues framtid? Jijantespresidenten Gerard Romero funderar en stund innan han svarar. – Många ser det som ett komplement till vanlig fotboll. Vissa ser det som en konkurrent. Jag tror att vi i slutändan måste vara något som kompletterar hela utbudet, säger Romero och fortsätter: – Det har funnits människor som är rädda för att Kings League ska vara slutet för fotbollen. Nej, nej, nej... Vad det kommer göra är troligen att fotbollen kommer ta upp idéer från den galne Gerard Piqué. Som infört mikrofoner på domarna och som låter presidenterna reagera i streamingbås. Jag tror att med tiden så kommer fotbollsligorna att ta åt sig idéer från Kings. Men det kommer alltid vara kompletterande. Och det kommer fortsätta samexistera. Överraskningen Zlatan Gerard Romero beskriver det stundande VM:et när de spanska originallagen ska ta sig an lag från den nystartade, latinamerikanska Kings League-varianten, som ett vägskäl för konceptet. – Det kommer bli stunden att veta om projektet kommer fortsätta växa eller förbli stabilt med den publik som redan finns nu. Om VM når ut och ger en otrolig publikökning igen, på världsnivå, så kan man säga att det lyckats återuppliva Kings League. Om inte kommer vi fortsätta ha stabila siffror, vårt följe och fortsätta existera. Det hjälper ju kanske att ni värvat en viss Zlatan Ibrahimovic som president till Kings World Cup också? Romero skiner upp som en sol när han får höra svenskens namn. – Zlatan var en fantastisk överraskning, säger Romero, innan han skämtsamt minns tillbaka på en viss omtalad bild på Zlatan och Pique från tiden de spelade tillsammans i Barcelona. – Jag tror kärlekshistorien började där och att Zlatan inte kunde säga nej till Gerard när han ringde och sa: ”Zlatan, vill du vara här och vara president över allt?”. Zlatan svarade säkert: ”Jag är ju skyldig dig en Gerard”. De blev väldigt bra vänner under tiden i Barcelona. Och det här är en stor nyhet. Jag tror det kommer ge oss mycket, global uppmärksamhet. Och om han kommer till Mexiko (där VM:et ska spelas) så kommer han ha en fantastisk vistelse där. Zlatan lär vara på plats i Mexiko på Kings World Cup senare i år. Och det återstår att se vilket genomslag som konceptets egna VM kommer att få. En sak är i alla fall säker. Det kommer vara fotboll och galenskap i ett.

long

few

WR4LeL

ab

Camilla, 40, kan inte känna smärta: Jag är olyckans ansikte

Lider av den mystiska ”Vittangisjukan” Camillas Jonssons ovanliga sjukdom gör att hon inte känner någon smärta. Hon är en av tre i hela världen och kommer aldrig bli frisk. – Missförstå mig rätt, men jag hade hellre haft cancer och en chans att dö, än att ha det så här. Det började på dagiset i Abisko när Camilla Jonsson, 40, var sex år gammal. Det small till i benet. Men i stället för att skrika och gråta haltade hon vidare. – Det gick flera dagar innan vi åkte in till akuten. Ingen i familjen förstod varför benet svullnade upp. Det var brutet under knäskålen. Det blev operation, gips och en skena för att hålla benet på plats. Med det hindrade inte det lilla dagisbarnet. – Jag hoppade från den gamla diskbänken hemma, när benet satt i skena. För det lät så kul i knäna. Men vad som var fel med henne var det ingen läkare som förstod i slutet på 80-talet. Där och då var hon mest en unge man behövde hålla extra koll på. Som slängde sig ut från trappor och ribbstolar utan att det tycktes göra ont. – De var rädda för att jag skulle gå sönder antagligen. Idrotten och de flesta utflykter fick jag inte vara med på. I stället var jag med kokerskan. Läkaren lägger pussel Men samtidigt som Camilla slängde sig ut från ribbstolar satt det en överläkare i Gällivare, Jan Minde, som börjat se ett mönster. På kort tid hade han träffat flera patienter som inte kände någon smärta. – Sedan ville jag kolla deras släktförhållanden av någon anledning. Då visade det sig att alla var avlägset släkt med varandra, säger Jan Minde. Alla kunde kunde spåras tillbaka till Henrik Mickelsson Kyrö som flyttade från nuvarande Finland och grundade byn Vittangi i nuvarande Kiruna kommun på 1600-talet. Under århundraden rörde sig hans ättlingar upp och ned längs Torne älv och förde hans gener vidare – ofta till varandra. – Det heter ”Founder effect”. Där befolkningen varit i samma områden, relativt isolerade, under lång tid, säger Jan Minde. 2006 fick byn Henrik Mickelsson Kyrö grundade också ge det inofficiella namnet till den nyupptäckta sjukdomen ”hereditär sensorisk och autonom neuropati typ V” – ”Vittangisjukan”. Diagnosen Totalt har 72 personer anlag för Vittangisjukan. Men den allvarligaste – där man inte känner smärta över huvud taget – är det bara tre som har. Camilla och två till. Där har anlagen förts vidare från bägge föräldrarna. Men de är antagligen den sista generationen. – Det är inte så sannolikt att två långväga släktingar gifter sig numera, säger Jan Minde. För Camilla, som genom åren hade bollats runt bland olika sjukhus och avdelningar som ”en het potatis ingen ville ta i”, gav diagnosen äntligen svar. – Då hade jag något att slänga i ansiktet på folk och få dem att hålla käft. Men det är sjukt att något måste ha ett namn och finnas på papper för att man ska tas på allvar. Hur mycket bevis man än ger dem på att något är fel. Världspressen till Kiruna Upptäckten av en hittills okänd sjukdom, där de drabbade inte känner någon smärta fångade världspressens intresse och Camilla blev en lokal kändis. Till och med BBC gjorde ett inslag. – För det mesta var det trevliga människor, men de fick detaljer fel. Visst, det är småsaker. Men för oss som lever med det blir det en stor grej. Som när en skrev att jag amputerat tårna på bägge fötterna. Aftonbladet besökte henne i Kiruna 2008. Efter det ebbade mediernas intresse för den nya okända sjukdomen sakta men säkert ut. ”Hela gänget grät” Men Camillas liv gick vidare. Totalt har det blivit ett 30-tal operationer för benskador hon inte märkt själv, men även för att stötta hennes leder som sakta förtvinar, ytterligare ett symptom på sjukdomen. Sedan snart tio år bor hon i Västerås dit hon flyttade för kärleken 2015. Ungefär samtidigt fick hon en blodförgiftning som kostade henne benet och numera sitter hon i rullstol. – Jag har kämpat arslet av mig för att inte hamna i den här jävla stolen. Men här är jag. Jag kommer ihåg läkarna när de berättade. I stort sett hela gänget grät. Grät du? – Nej, varför skulle jag göra det? Vad hjälper det? Het potatis igen Sedan dess har kärleken tagit slut, men Kiruna flyttar hon inte tillbaka till. Västeråsförorten och lägenheten på bottenplanet i det gula trevåningshuset är hennes hem. Men flytten söderut kom med ett pris. I Norrbotten hade man koll på Vittangisjukan, i Västerås var den okänd. Camilla blir ”en het potatis igen”, som hon uttrycker det. – Min läkare här i Västerås sa: ”Jag tänker inte ljuga för dig, vi kan inte göra ett skit för att behandla dig. Men vi kan försöka göra det lite bekvämt”. – Det var blandade känslor. Jaha, nu har de gett upp när de gäller mig, men samtidigt vet jag någorlunda vad jag har att vänta mig. ”Hellre haft cancer” Nästan alla artiklar som skrevs i slutet av 00-talet beskriver en kaxig 20-plussare med ”humor lika svart som kaffet hon dricker”. Humorn har inte förändrats och historierna smattrar fram där hon sitter i den svarta skinnsoffan. Men det är skillnad mellan den Camilla Aftonbladets reporter mötte 2008 och den vi möter 2024. Numera vågar hon känna efter. – Jag skällde faktiskt ut min kurator. För att hon lärt mig att bryta ihop. Att ha känslor. Om jag mår dåligt är det okej. Men de flesta drömmarna hon pratade om 2008 har hon gett upp. Det går bara åt ett håll. – Missförstå mig rätt, men jag hade hellre haft cancer och en chans att dö, än att ha det så här. Vill du dö? – Vill och vill, det är det väl ingen som vill. Men tänk dig att du har en kropp som gör precis som den vill. Du har ingenting att säga till om. Jag kommer bli sämre och troligtvis blind. Men jag vet inte hur, var eller när. – Alla säger att jag måste tänka positivt. Jo, jo. Tänk du positivt. Fuck you.

long

few

Q7p248

vg

Dutty Dior (27) er død: – I sjokk, sorg og helt tomme for ord

Artisten Kristoffer Castin Åman, kjent under artistnavnet Dutty Dior, døde lørdag. Det bekrefter daglig leder Leif O. Ribe i plateselskapet Warner Music: – Vi kan bekrefte at Kristoffer Castin Åman (Dutty Dior) har gått bort. Våre tanker er hos hans familie og nærmeste, skriver han i en SMS til VG. 27-åringen var en av Norges største rappere. «Et unikum», beskriver Stig Brenner ham som. – Alle i SDKT er i sjokk, i sorg og helt tomme for ord. Vi trenger tid, fred og ro for å bearbeide det som har skjedd, skriver artistens management, SDKT, på Instagram søndag kveld. De ber samtidig om at rykter og spekulasjoner unngås. – Vår verden blir aldri helt den samme igjen, melder managementet. SDKTs post ble raskt repostet på Karpes Instagram-story. Dutty Dior fikk sitt store gjennombrudd i 2019, da han slapp låten «Hallo» sammen med artisten Isah. Samme år vant de P3 Gull-prisen for «Årets låt» – og ble nominert til Spellemannprisen i samme kategori. Låten har over 33 millioner avspillinger på Spotify og er en av de største norske og norskspråklige hitene i nyere tid. Siden 2019 har Åman samarbeidet med en rekke andre store norske artister, som Karpe, Arif, Nils Bech og Stig Brenner. – Du var et unikum blant oss, og jeg la raskt merke til din vakre måte å skrive tekster på og hvordan du formidlet følelser som ingen andre, skriver sistnevnte på Instagram. Videre skriver Stig Brenner at han gjennom turneen de gjorde sammen i 2019 lærte hverandre å kjenne. – Du inspirte meg så mye og vil fortsette å gjøre det det i lang tid fremover. For selv om du ikke er fysisk blant oss lenger, vil stemmen din og sjelden din aldri forlate oss, fortsetter han. Til sommeren skulle Åman spille på hiphop-festivalen Kadetten i Sandvika. Silje Borgan, i managementet Little Big Sister, skriver i en sms til VG: – Dutty var en helt unik artist – en enestående låtskriver, ekstremt musikalsk og med en helt egen nesten overjordisk karisma både i rommet og på scenen. En jeg alltid har gledet meg å høre fra og høre på. Jeg kan ikke tro det. «Hvil i fred kompis» I sosiale medier har også mange andre i musikkbransjen delt poster for å hedre 27-åringen. Før dødsfallet ble kjent delte artist Chris Abolade «Hvil i fred kompis» på Instagram-story, mens skuespiller og artist Filip Bargee skriver «Elsker deg bror. For alltid.» Begge har gitt ut låter sammen med Åman. David Mokel skriver «tusen takk for kunsten du lagde» og har lagt ved Åmans låt «himmelen åpner seg». Under Instagram-innlegget til YLTV, en kanal for skandinavisk rap og rnb, har en rekke kjente musikkprofiler og programledere uttrykt støtte. Blant dem er Leo Ajkic, Christine Dancke og Arianrhod Engebø: Også plateselskapet Warner Music har lagt ut et innlegg på Instagram, og skriver: «Hvil i fred kjære Kristoffer. Våre tanker er hos hans familie og nærmeste. Takk for minnene og musikken». «Ufattelig. Det vakreste som har berørt norsk musikk det siste tiåret», skriver rapperen Benedicte Izabell Ekeland, bedre kjent bak artistnavnet Izabell, på sin Instagram-story. Management-selskapet Nora Collective skriver at flere i deres selskap – både artister, produsenter og andre i kulissene – har mistet «en venn» og en av de «mest inspirerende og interessante artistene i landet».

short

many

9zy28q

bt

De har gitt svar på flere medisinske gåter. Her er Bergens nye forsøksdyr.

Da Fergal O’Farrell fikk jobb i Bergen for fire år siden, brakte han med seg noen produktive småkryp. Tusen plastrør med bananfluer ble pakket tett i en flytteeske og sendt i posten fra Oslo. Fremme i Bergen hentet Farrell kassen i en butikk, satte den fremfor seg på el-skuteren og humpet av gårde. – Ikke så lett med alle de brosteinene dere har i her i byen. Bananfluene var O’Farrells gave til byens forskere. Ja, bananfluer, slike bitte små flygende plageånder som surrer rundt råtnende frukt. De kalles også fruktfluer. På Høyteknologisenteret er O’Farrells fluer satt i samfunnsnyttig tjeneste. De blir brukt til å undersøke hvorfor noen kreftceller vokser og andre tillitetgjøres. Hva som påvirker menneskelig aldring. Hvordan hormonsignaler mottas og celler kommuniserer. Blant annet. – Bananfluen er et verktøy til å svare på spørsmål forskerne har. De kan ikke svare på alt, men på noen områder er bananfluene godt egnet, sier opprinnelig irske O’Farrell. – Kaller de deg fluenes herre? Førsteamanuensen ler høyt: – Ikke foreløpig, nei. Selv om bananfluen bare er noen millimeter stor, har den enkle varianter av kjente organer. Hjerne, hjerte, luftveier og mage. Så har den selvsagt noe typisk for insekter. Vinger, for eksempel. Den største likheten finnes i arvestoff og celler. Bananfluen har 60 prosent av menneskets gener. Via bananfluen kan forskerne studere 70 prosent av genene som gir sykdom hos mennesket. Dessuten; vesle Drosophila melanogaster har, i motsetning til mennesket, færre varianter av hvert gen, og arvematerialet er stabilt gjennom generasjon. Enklere å manipulere og forstå, med andre ord. I femte etasje på Marineholmen ligger O’Farrell bananfluelaboratorium. Dette er landets andre bananfluelab. Den første har Radiumhospitalet der O’Farrell jobbet tidligere. Denne dagen sitter fire kvinner på labben og stirrer ned i hvert sitt mikroskop. På lysplaten under mikroskopet ligger bananfluer, helt urørlig. Ut av to tynne slanger strømmer det karbondioksid som slår ut fluene på sekunder. Opptil en halv time tåler de å ligge besvimt. Så må de flyttes tilbake i plastrøret med mat, skikkelig luft og passe luftfuktighet. En av studentene leter etter ubefruktede hunnfluer. En annen sorterer fluer etter bestemte kjennetegn. Bøyde vinger i en haug, forstørrede øyne i en annen. Kjennetegnene avslører hvilke genendringer fluene er påført. I Bergen er bananfluer et nytt forsøksdyr. Men bananfluer har tjent vitenskapen i over hundre år. Med ære. Seks ganger har bananfluer vært delaktig i Nobelprisen i medisin eller fysiologi. Første gang var i 1933 da den amerikanske forskeren Thomas Morgan brukte bananfluer til å undersøke hvilken rolle gener og kromosomer spiller i arv. Siden er Nobelprisen gitt for bananfluestudier av radioaktiv stråling (1946), utvikling i tidlig fosterliv, (1995), luktesansen (2004), immunforsvaret (2011) og sammenhengen mellom lys og søvnmønster. (2017) Bananfluearbeid alt sammen. Ifølge O’Farrell har bruken av bananfluer økt. I hvert fall i grunnleggende forskning. – Og de burde brukes enda mer. De er enkle å håndtere, billige i drift, formerer seg raskt og du slipper å tenke dyrevelferd, sier han, stopper opp og rister på hodet: – Jeg ville ikke likt å jobbe med større dyr. O’Farrell takket en gang nei til en jobb der han måtte knekke ryggen på forsøksmus for å prøve ut ulike behandlinger av ryggmargskader. En venn forsket på avhengighet ved hjelp av hunder. O’Farrell gyser med tanke på hva det førte med seg. – Han drepte en beagle hver uke i to år. Sånt klarer jeg ikke, sier han. – Men vi er fortsatt gode venner. Bananfluen er liten, men har personlighet, synes O’Farrell. Hunnfluen vil ikke pare seg før hannfluen har kurtisert henne med sang, kyssing og dans. Når to hanner flørter med samme hunn, ender det vanligvis med slåssing. En paring rekker lenge, for hunnen lagrer sæden inne i buken som bugner av modne og snart modne egg. I uken etter paringen slipper hun ett og ett befruktet egg. 500 til sammen. Etter ti dager er eggene klekket og blitt til nye voksne fluer som igjen parer seg og legger egg. Ikke rart bananfluene hjemme er så vanskelig å bli kvitt. Den siste måneden hunnfluen lever, er hun ferdig med egglegging. Den aldrende fluen er blitt treigere. Ute i naturen ville hun raskt blitt slukt av småfugl eller flaggermus. Hos O’Farrell får hun nyte alderdommen i et plastrør med jevnlig servering av potetmos, stivelse, tørrgjær og sukker. To etasjer under fluelaboberatoriet er Jorunn Elise Førre i gang med gi nye sebrafisk selvlysende øyne. Med stødig hånd stikker hun den tynne nålen gjennom det nyklekkede fiskeegget, helt inn i cellekjernen og leverer genet som lager et fluoriserende protein i celler på netthinnen. Professor Kari Espolin Fladmark skryter av Førre som nettopp fikk opplæring i dette: – Hun har roen som må til for slikt arbeid. De selvlysende cellene skal gjøre det lettere å avdekke hva som skjer i netthinnen i første fasen av Parkinsons sykdom. – Vi vet at fiskene får synsforstyrrelser og vi ser at de blir mer engstelige. Nå vil vi komme nærmere en forståelse av mekanismen, sier Fladmark. Håpet er at disse fiskeforsøkene skal gi grunnlaget for legemidler som hindrer Parkinson, ikke bare demper symptomene. I likhet med bananfluen er sebrafisken en såkalt modellorganisme. Det vil si at forskerne bruker den for å forstå biologiske fenomener. Også gjærceller og rundorm blir brukt til dette, men på Universitetet i Bergen går det i fluer og fisker. Sebrafisk er en akvariefisk. På laboratoriet svømmer de rundt i tropisk temperert vann. Den lille karpefisken har en rekke fortrinn som forsøksdyr. Den tar liten plass, tåler godt å leve i fangenskap og får avkom etter to–tre måneder. Da gyter den ofte og villig. Når fisken er ung, er den helt gjennomsiktig, noe som gjør det enkelt å studere hvordan organene utvikler seg. I motsetning til bananfluer, er sebrafisk underlagt regler for dyrevelferd. Mattilsynet skal godkjenne alle forsøk og kommer iblant på inspeksjon i fiske-laboratoriet. Fladmark har jobbet med sebrafisk i over ti år. – Før dette hadde biologer lært fiskene å kjenne. Den kunnskapen kan vi nå dra nytte av til forskning på sykdommer. 90 prosent av menneskets sykdomsgen finnes nemlig også i små sebrafisk. På en hylle står glasskar med fisk som er påført arvelig diabetes. På en annen svømmer fisk som blir brukt til å teste medikamenter mot leukemi. – Noen medisinske forskere har tatt i bruk sebrafisk, men langt fra alle har oppdaget muligheten som ligger i disse fiskene, sier hun. Fladmarks neste prosjekt er å gi fiskeolje til sebrafisk som er genetisk endret til å få alzheimer. Virker det på dem, så virker det kanskje også på mennesker.

short

few

dwgP7J

ap

Full strid i strandsonen

Beboerne raser. Et enstemmig bydelsutvalg slakter forslaget. Den nye planen for øyene ved Nordstrand har skapt konflikt i fem år. – Vi hadde tenkt å oppgradere annekset og overlate hovedhuset til datteren vår. Svein Eie Sørensen og kona Trine Melvær står mellom den gamle sveitservillaen og annekset i hjemmet sitt på Malmøya. – Tomten er på 4,2 mål. Annekset står der. Men med nye regler blir det bare lov med én boenhet. Det er jo absurd, sier Sørensen. Det «absurde» er forslaget til ny reguleringsplan for Nedre Bekkelaget, Ormøya, Malmøya og Ulvøya. Den ekstremt detaljerte planen har fått mer enn 500 høringsuttalelser. Svært få er positive. Bydelsutvalget vil endre Utgangspunktet var godt: De unike kultur- og naturverdiene på øyene, og ikke minst folks adgang til strandsonen, skulle sikres. Men etter snart fem år, med totalt byggeforbud i hele området, er konfliktnivået høyt. Et enstemmig bydelsutvalg, fra SV til Frp, sendte rett før påske en skarp høringsuttalelse der de ba om en rekke endringer. – Bystyret ba i sin tid om at allmennheten måtte sikres tilgang, og brygger og andre inngrep begrenses. Nå legger de opp til noe langt mer omfattende og inngripende, sier Vegard Kjendsli (SV). – Det er så utrolig i utakt med folks ønsker, sier Steinar Wulfsberg-Gamre (H), som formulerte den nye uttalelsen. «Hermetisering» av området Vi snakker om omfattende ekspropriering av privat eiendom. At byggegrensen på en rekke hus vil gå ved ytterveggen, så ikke et soverom kan bygges på. Etter manges mening i praksis «hermetisering» av området. Flere reagere også på forbud mot båter, padlebrett og kajakker eller annet som kan smake av «privatisering» på en rekke strandeiendommer. – Robåten og seilbrettet må bort, konstaterer Sørensen nede ved familiens badehus og leter frem formuleringen i dokumentet på 1600 sider. Frode Søbstad fra Malmøya vel mener planen legger opp til å ødelegge, ikke bevare, natur på øya. – Her, i det aller mest sårbare, foreslås en 1,5 meter bred gruset gangvei, sier han og leder inn i en furuskog med skifergrunn. Plan- og bygningsetaten (PBE) står bak forslaget. Aftenposten har spurt om de mener gangveiene er et forsvarlig inngrep. I en e-post svarer de at stien må ha naturlig dekke, som grus, skogsbunn eller flis. Og bare vil bli anlagt hvis det ikke gir negative konsekvenser for naturen. At ekteparet på Malmøya ikke kan bygge om og flytte inn annekset, forklarer PBE i tillegg til veikapasiteten, med lite drikke- og slukkevann på øya. Det var en helt ny opplysning for beboerne. Kommunen vil overta I forslaget legger PBE opp til å ekspropriere flere eiendommer og la kommunen overta driften av både gangveier og friområder. For eksempel den populære Sydstranda på Ulvøya som drives på dugnad av velforeningen. Hvorfor? PBE presiserer at offentlig drift ikke er poenget, men å sikre at naturverdiene blir skjøttet godt nok. På Sydstranda mener de det er gjort en god jobb, men at det har vært utfordringer på deler av tomten. De viser nå til dialog med Ulvøya vel om en best mulig håndtering. På Malmøya er de uansett ikke imponert over kommunen som eier. Vi passerer restene av en sti kommunen anla i 2009, erklært ulovlig av Fylkesmannen og fjernet. – Sånn ser det ut i dag, konstaterer Søbstad og nikker mot sammenrast betong og bolter rett inn i gamle fossiler. – De får ikke penger til drift. Men vil overta og skjøtte våre eiendommer. Aftenposten har spurt Bymiljøetaten hvorfor restene av stien ikke er ryddet. Det har de ikke kunnet svare på. Vil «hermetisere» øyene Inne på fastlandet, ved Ormsund, står to andre svært skeptiske beboere. De mener planen vil stanse all utvikling. – Vi innser at det ikke skal bygges mye. Men er det plass, må det åpnes for noe nybygg og ombygging til generasjonsboliger, sier Jørgen Wille fra Selskapet til Bekkelagets vel. – Blir det «bom stopp» som planen legger opp til, frykter vi for livsgrunnlaget til lokalsamfunnet. Han nikker mot Nedre Bekkelaget skole, med 17 potensielle 1.-klassinger neste år. Ved siden av, mellom to brannskadede kommunalt eide hus, ligger den «midlertidige» brakkebarnehagen på 16. året. – Kommunen har holdt sin egen, store eiendom utenfor planen. Her kunne vi fått både barnehage, ungdomsklubb og andre tilbud nærmiljøet sårt trenger, sier Wille. PBE viser til at planen må behandles politisk før byggeforbudet går ut 28. august – og sendes Rådhuset i midten av april. De har dårlig tid og måtte ta ut enkelte temaer og områder. De påpeker videre at hensynet til natur og kulturverdier gjør potensialet for fortetting begrenset. Og at mange av eiendommene allerede er maksimalt utnyttet. – Men i boliger foreslått til bevaring, vurderer vi nå sammen med Byantikvaren om vi kan akseptere mindre tilbygg, skriver de. Hva er lov i hagen? Siste stopp er Ulvøya. Der kom det som lyn fra klar himmel at kommunen ville overta alt velforeningen i dag drifter med 5000 dugnadstimer. De som bor i «første rekke» mot sjøen, har fått eiendommen definert som «VFS-område» – et ukjent begrep for det fleste. – Uklart og konfliktskapende, spår Terje Røijen-Hammer, leder i vellets plankomité. Han mener det blir uklart både for dem som skal gå langs sjøen, og dem som bor der. – Kan man ha en grill, trampoline eller kajakk i hagen eller ikke, spør han og tilføyer: – Vi vil ha en oppdatert plan og ønsker besøkende hjertelig velkommen. Men det burde holde med de to tredjedelene av øya som er offentlig tilgjengelige. PBE på sin side mener friluftsloven allerede forbyr alt som kan privatisere strandsonen. Det inkluderer utsetting av hagemøbler, større grill, trampoline o.l. Velforeningen er nå i dialog med kommunen, og «vel-sjefen» tror på en løsning alle kan leve med. – Fornuften må seire til slutt.

short

many

dwg00w

ab

Sex månader sedan Hamas attack – 182 dagar av sorg

Stanken av lik har ersatts av doften av blommor och frukt KFAR AZA. I Kfar Aza, en av kibbutzerna där Gazakriget startade, har ingen ännu funnit någon ro. – Jag kan inte förstå varför president Biden är så mjuk med Netanyahu? Det hjälper ju inte oss på något vis att alla dessa människor svälter ihjäl, säger Aylet Cohen, 56 med hänvisning till Israels premiärminister. För sex månader sedan överlevde Aylet Cohen Hamas terrorattack mot hennes hem. Nu ställer sig många in på år och kanske generationer av oförsonlig konflikt. På andra sidan av fälten, bakom stängslet och taggtråden, ser man en horisont som har ändrat form sedan Hamas gryningsattack den 7 oktober 2023. När vi kom hit de första dagarna efter attacken var byggnaderna rektangulära. – Nu kan du se hur mycket som är helt raserat där borta, säger Aylet Cohen och blickar genom stängslet, mot ruinerna på andra sidan. I luften hör man fortfarande stridsmuller, knatter och vrålande stridsflygplan. Någonstans där borta, längre söderut, på en kyrkogård i Khan Yunis, hittade Israels armé i går kroppen av Elad Katzir. Han var en av de gisslantagna som fördes bort i oktober – och som fortfarande var vid liv, för åtminstone tre månader sedan. Hans syster, Carmit Pelti-Katzir, förebrådde i går den israeliska regeringen att inte ha nått en förhandlingslösning i tid. Tiden är just vad som är ur led i kibbutzerna utmed taggtråden till Gaza. Det var bara ett halvår sedan paret Aylet Cohen och Shahar Shnurman, 62, gömde sig i sitt sovrum som är bombskydd. Utanför kunde de höra och känna lukten av terroristerna. Paret höll sig i gömda i tretton timmar i det stekheta rummet, med en hand på dörrhandtaget. När Shahar Shnurman äntligen vågade sig ut, med en fällkniv som enda vapen, upptäckte han vad som hade hänt med grannen i deras parhus. Mira Shtal, 54, var mördad med skjutvapen och en granat. Vid hennes kropp låg hennes två hundar livlösa. In i det sista hade Mira Shtal kommunicerat med sin familj i gruppsamtal. Ljudet av skotten ekar fortfarande, inspelade på en mobiltelefon. Skottljuden följs av stressade mansröster. De vill skynda i väg – troligen för att mörda fler israeler. 182 dagar av sorg Det krävdes 182 dagar av sorg för Mira Shtals systrar att samla kraft för att gå in i rummet hon mördades. Men i går gick de för första gången sedan terrorattacken in i huset, med tveksamma steg. – Jag gråter åtminstone ett par gånger om dagen sedan den dagen, säger storasyster Tracey Haim, 59. Tillsammans med sin syster och deras makar tänder de ljus till minne av Mira och kramar om varandra. När Aftonbladet kom in i det här rummet för ett halvår sedan låg hundarna kvar, lika livlösa som bråten runt omkring. Sedan dess har röjningsteamen sprejat tecken på huset för att signalera att där finns biologiska rester, minst en död person. Och slutligen att huset är minröjt. Men än i dag hittar man osprängda granater i Kfar Aza. Systrarna samlar ihop några fotografier av ett liv som slocknat. Men också av några bitterljuva minnen från en person som inte längre finns. – Här är ju mina kläder som hon lånat av mig utan att lämna tillbaka, säger Shirly Bercu och luktar lite på dem. Innan de lämnar kibbutzen som de har så många familjeminnen av går de ett varv i kvarteret. Vägen går förbi huset där Mikhail, systerns bästa vän, bodde. Även han mördades. Den lilla skaran tänder ett ljus på hans altan. Från Gaza hörs kriget. Gruppen blickar ditåt. – Vad jag tänker när jag ser det här? Att där borta finns många olyckliga människor, men också många galningar, säger Shirly Bercu, 48. 700 grannar blev fem Systern Mira, som Hamasanhängarna mördade den sjunde oktober, hade ägnat en stor del av sitt vuxna liv åt att kämpa för en fredlig lösning mellan palestinier och judar. Hon var speciellt aktiv i frågor som rörde palestinska kvinnors rättigheter och möjligheter. I Kfar Aza fanns det runt 700 invånare, varav många klassades politiskt till vänster. I dag är det bara Aylet Cohen, Shahar Shnurman och ytterligare tre personer som valt att komma tillbaka för att bo permanent i sitt hus på kibbutzen. – Under arbetsveckorna är det ytterligare ett kanske femtiotal personer som kommer hit för att sova i sina hus. Det är oftast män som arbetar i närheten, säger Aylet Cohen. Annars är det bara militärer kvar, som hennes man bjuder på grillkött en gång i veckan. Ruiner och en doft av blommor Ovanför parets altan vajar den israeliska flaggan sida vid sida med en hbtq-flagga. Sedan vårt senaste besök har en tredje flagga hängts upp, en sorgesvart – i väntan på att de sista fem av kibbutzens medlemmar som fortfarande är gisslan ska komma hemma. Levande eller döda. Trots att kibbutzen är en spökstad med sina tomma och ibland utbrända hus, så har mycket ändrats på ett halvår. Speciellt sådant som man inte ser, men känner. Den söta stanken av lik är borta nu, ersatt av dofter av blommor och frukt. Gräsmattorna har inte vuxit sig vilda, kylarna är tömda på ruttnade varor. – Det kommer hela tiden volontärer hit och hjälper till med allt som kan behövas, förklarar Shahar Shnurman. Han tänker bo kvar här. I den flådiga utlånade flyktingbostaden i Tel Aviv kände han sig aldrig hemma. Inte som här. ”Man har alltid ett val” På armen, likt ett fångnummer från ett förintelseläger, har Shahar Shnurman låtit tatuera datumet, den 7 oktober 2023. Aylet Cohen har låtit göra samma sak, fast på axeln i en annan stil och med datumet omgärdat av ett mantra: ”Må alla skapelser bli lyckliga och fria”. Båda två är noga med att understryka att tatueringarna innebär att de aldrig tänker glömma, men inte att de på något sätt vill ha krig i evighet. Tvärtom, säger Aylet Cohen. Trots minnena av alla hemskheter som har begåtts i hennes område har hon fått nog av det hon kallar för ”Mellanöstern-mentalitet”. – Vi bombar en hizbollahledare i Damaskus och nu står vi alla på tå för att invänta vedergällningen. Våra ledare säger att vi var tvungna att gå i krig, att vi inte hade något val. Men man har alltid ett val. – Tänk om vi inte hade gått in i Gaza? Vilken chock för Hamas det skulle ha blivit. Då hade kanske Hamas högsta ledning visat upp sig på gator och torg i Gaza som stolta tuppar och segrare – och då hade vi kunnat dröna dem, säger hon. Varje dag funderar Ayelet Cohen på vad som egentligen hände och vilka krafter som sattes i rullning den där morgonen den 7 oktober 2023. Hon säger sig inte vilja tro på de återkommande teorierna om att det var de lokalt anställda palestinierna som spionerat och hjälpte till att peka ut måltavlorna för terrorattacken. – I dag hittar man allt på Google. Men jag tror inte ens att de kände till Nova Tribefestivalen. Tvärtom så misstänker jag att de blev så upptagna med att mörda, bränna och våldta på festivalområdet att, ja, det är hemskt att säga… men tack vare de unga festivaldeltagarnas offer blev terroristerna så upptagna att de inte hann längre än så. De hann aldrig ta sig in till de stora städerna. De mest förstörda delarna av Kfar Aza, där flest unga människor mördades, är i dag kantade av banderoller med bilder på mördade och kidnappade. – Många vill att ruinerna ska lämnas orörda som minnen över den 7 oktober, säger Aylet Cohen och fortsätter: – Men de som säger så är i regel de som aldrig själva kommer att återvända för att bo här. Nästan allt måste rivas. Det finns ingen annan sund lösning, säger hon. Utmed motorvägen 232 ligger de attackerade kibbutzerna, de sönderskjutna bombskydden och festivalområdet där Nova Tribe samlat tusentals unga för att dansa. Där festivaldeltagarna jagades, mördades och våldtogs. Här stannar nu bilar med unga och äldre som inte vill glömma. Bombskyddet intill busstationen i Re’im är fullt av affischer på de som dog eller kidnappades när de sökte skydd. Det är bilder på unga, vackra, leende människor. Lika unga och vackra människor går till det lilla improviserade altaret inne i betongbunkern. Men de ler inte utan gråter. De skakar i chock av ljudet från en stridsvagnskanon bortom trädgränsen. Men också av minnen. Minst en av dem överlevde just här. Den förre stridsvagnsföraren Refael Hindi, 63 lyssnar igenkännande på ljudet från kanonrören. – Det här är Mellanöstern. Om du inte slår tillbaka hårt är du död, säger han.

long

few

BW72E0

vg

Zelenskyj innrømmer: – Har ikke granater til motoffensiv

President Volodymyr Zelenskyj (46) innrømmer at russerne angriper intensivt, og at Ukraina kan få trøbbel. Mens Ukraina i 2023 snakket mye om sin motoffensiv, innser presidenten at det ikke er mulig nå. – Vi har ikke granater til noen motoffensiv. Men når det gjelder forsvar, har vi flere alternativer og mottar våpen, sier han i et intervju på ukrainsk tv, gjengitt av Ukrainskaja Pravda. Der sier han også at Ukraina trenger 25 Patriot-systemer - med seks-åtte batterier i hver - for å beskytte seg mot russiske luftangrep. – Vi har luftforsvar på plass i dag, men vi må tenke på hva som vil skje i morgen. Hvis intensiteten fortsetter som den har vært den siste måneden, kan vi få problemer, sier han om de russiske angrepene. – Hvis de fortsetter å angripe på daglig basis som de har gjort, kan vi gå tom for raketter, og våre partnere er klar over dette, legger Zelenskyj til. Ifølge lokale myndigheter ble åtte sivile drept og minst ti såret i to russiske angrep mot Kharkiv, Ukrainas nest største by, lørdag. Moskva har latt raketter og droner regne over Ukraina den siste tiden. Kyiv har slått alarm om at de mangler både ammunisjon og luftvern. Når det gjelder kravet om 25 Patriot-systemer, sier Zelenskyj: – Vi trenger 25 Patriot-systemer - eller noe lignende. Det er flere lignende systemer i verden, de fungerer også veldig bra. – Det kan høres ut som mye, men Ukrainas territorium er veldig stort. For å dekke landet fullstendig, trenger vi 25 Patriot-systemer. Nå er vi nødt til å velge hva vi vil beskytte; enten den byen eller den andre. Zelenskyj støtter også Emmanuel Macrons tanke om at vestlige soldater kan komme til Ukraina for å trene ukrainerne. Han mener det ville være mye raskere å trene opp troppene da, i stedet for å sende dem utenlands på trening. – En ting er å bruke teknikken i et fredelig land, en helt annen ting på slagmarken. Et annet eksempel er utstyr som vi sender til reparasjon, og som vi tilbake etter tre måneder. Vi foreslår at de kommer hit, sier Zelenskyj ifølge nyhetsbyrået Unian. Han understreket samtidig at han ikke kan være initiativtakeren til ideen om å sende vestlige tropper til Ukraina, fordi da vil Russland begynne å så fiendskap mellom de vestlige landene. – Ærlig talt så har jeg ikke hørt detaljene i diskusjonen mellom Macron og partnerne hans. Jeg vil veldig gjerne høre fra Emmanuel. Men jeg vil forklare mitt synspunkt. Jeg kan ikke i dag offentlig si: «Ja, la de komme til Ukraina og kjempe!» Vet du hvorfor? Fordi Russland vil lage oppstyr i verden, de vil begynne å mobilisere samfunn i andre stater, og si at det er galt å sende barna sine i krig, at det ikke er deres krig, og begynne å splitte enheten mellom landene i Europa og NATO-landene, sier Volodymyr Zelenskyj.

short

many

q1KrnO

ab

Blev bestulen på sin identitet – spärrades in på mentalsjukhus

Tänk dig scenariot: Du vet att du är du – men någon annan säger att han eller hon är du. Och ingen tror dig. Istället spärras du in på mentalsjukhus och döms till fängelse – för att du hävdar att du är du. Det var vad som hände William Donald Woods i Los Angeles. Det är en mardröm ingen vill vara med om. Att någon stjäl din identitet och tar lån och handlar saker i ditt namn. Men att någon helt och hållet blir du och lever under din identitet – i 35 år. Det är absurt. Men det var precis vad som hände William Donald Woods i USA. Levde som hemlös 2019 gick han in på en bank i Los Angeles och sa att hans identitet hade blivit stulen. Han hade nyligen upptäckt att någon hade tagit stora lån i hans namn, men eftersom han själv levde som hemlös hade han inte någon möjlighet att betala de stora skulderna – det var inte han som hade tagit lånen, hävdade han. Han visade sin identitetshandlingar och sa att han också ville stänga sina konton i banken. Eftersom det fanns mycket pengar på kontona, ställde bankdirektören ett antal säkerhetsfrågor, som Woods inte kunde svara på. Banken ringde istället telefonnumret kopplat till kontona. Där svarade bedragaren, en 58-årig man, vars riktiga namn var Matthew David Keirans. Spärrades in på sjukhus Eftersom det var han som öppnat kontona i Woods namn kunde han svara korrekt på säkerhetsfrågorna. Han meddelade också att han bodde i Wisconsin och inte hade gett någon i Kalifornien tillstånd att använda hans konton. Han faxade sina identitetshandlingar, där det stod att han var William Donald Woods. Banken kontaktade polisen och den förtvivlade mannen på banken – som ju var den riktige William Donald Woods – greps och anklagades för identitetsstöld. Genom hela rättsprocessen fortsatte han att insistera på att det var han som var William Woods – tills en domare i februari 2020 ansåg honom för sjuk för att klara en rättegång. Han spärrades in på ett mentalsjukhus i Kalifornien, där han tvångsmedicinerades. Vägrade erkänna Ett år senare accepterade han sitt straff – två års fängelse, som han dock redan avtjänat i häkte och på sjukhuset. Han förnekade dock ihärdigt att han skulle ha begått något brott, men dömdes också att betala drygt 4 000 kronor i böter och förbjöds att fortsätta använda namnet William Woods. Men han gav inte upp. Han klagade hos finansbolag och hos polisen i Wisconsin, där mannen som utgav sig för att vara han bodde. Till sist lyckades han lista ut var Matthew Keirans jobbade – på Universitetssjukhuset i Iowa, där han jobbade som högt uppsatt administratör inom data, mestadels hemifrån sitt hem i Wisconsin. Under identiteten William Donald Woods. Dna-test avgörande Ärendet hamnade hos sjukhusets säkerhetsavdelning, där polisen Ian Mallory började nysta i ärendet. Han hittade pappan, som stod på födelsebeviset som både den riktige och den falske William Woods hade skickat kopior på. Ett dna-test visade att den hemlöse mannen i Los Angeles, som suttit 575 dagar i häkte och på mentalsjukhus faktiskt var son till mannen. Det var han som var den riktige William Donald Woods. Då rullades historien upp. Under förhöret med Mallory hävdade Matthew Keirans först att den andre mannen var ”galen”, behövde hjälp och borde spärras in. Konfronterad med dna-beviset erkände han direkt: – Mitt liv är över, sa han. Arbetade tillsammans I 35 år, mer än halva sitt liv, hade han levt som William Donald Woods – eller William David Woods som det stod på hans körkort. 1988 arbetade de två männen tillsammans i en korvkiosk i Albuquerque i New Mexiko. Sedan dess hade Matthew Keirans levt under den andres identitet. De första åren använde han den falska identiteten för att lura till sig bilar och ta lån som han inte betalade, sedan blev han William Woods, i alla aspekter av livet. Han sökte jobb i den andres namn, tecknade försäkringar, tog lån, betalade skatt – och gifte sig under namnet William Donald Woods. Till och med hans son bär den andre mannens efternamn. Via släktforskningssajten Ancestry fick han fram information som gjorde att han kunde skaffa sig en kopia av William Woods födelsebevis. Varför han ville leva under ett annat namn framgår ingenstans. Riskerar 32 års fängelse Han hade inte åkt dit för några större brott innan han stal den andres identitet, inte mer än att han som 16-åring stal en bil, efter att ha rymt från sina adoptivföräldrar i San Fransisco. Han greps i Oregon, men dök aldrig upp i rätten den gången. Nu har han ingen chans att undkomma. I rätten i Iowa erkände han sig den 1 april i år skyldig till att stulit den andre mannens identitet och använt den i över 30 år. Nu riskerar han att dömas till allt mellan två och 32 år i fängelse. Sitt jobb har han förlorat och han kommer också att dömas till mer än 13 miljoner kronor i böter och fem års övervakning efter avtjänat straff.

long

few

dwg0aw

vg

Patrick Berg får klar beskjed: Slutt å sutre

Viking-keeper Patrik Gunnarsson lå nede i nesten fire minutter på stillingen 0–0 i den hete avslutningen av toppkampen. Patrick Berg reagerer. Glimts Ulrik Saltnes ble matchvinner i sluttminuttene, men kaptein Berg var likevel tydelig irritert etter kampen. – Med en gang vi får momentum i kampen, så legger keeperen seg ned. Det gjør han i hver eneste kamp. Ikke bare mot oss. Det er vi fullt klar over og det er en del av spillet, sier Bodø/Glimt-profilen til TV 2. To ganger den siste, hete halvtimen måtte Gunnarsson ha medisinsk hjelp. – Gunnarsson har enten veldig, veldig vondt, eller så er dette en ny taktisk variant, kommenterte ekspert Jesper Mathisen i TV 2s sending. Patrik Gunnarsson svarer til TV 2 at han har slitt slitt litt med lysken den siste uken (den første episoden) og følte noe skulderen (den andre episoden). Patrick Berg får kontant svar fra Viking-stopper Sondre Langås. Han bryr seg ikke, men viser til at fotball er kynisme. – Vi må være smarte og ta pauser når vi trenger det. Særlig når vi springer så mye. Sånn er det dessverre. Det må de bare lære seg i stedet for å sutre, sier Langås til TV 2. Den 23-årige islandske keeperen spilte uten synlige problemer resten av kampen. Viking-trener Morten Jensen benekter ikke at Viking prøvde å stykke opp kampen, i tillegg til å få opp temperaturen hos hjemmelagets spillere. Glimt-trener Kjetil Knutsen mener den regjerende seriemesteren må takle at motstanderen tyr til forskjellige virkemidler, og at laget må håndtere det motstanderne legger opp til. Kampen ble dømt av Espen Eskås med flere kamper i Champions League denne sesongen. Han delte ut fem gule kort. Ingen av dem til Patrik Gunnarsson.

short

many

AP8Xo5

ap

Akkurat nå skyter Kina bare med vannkanoner. Eksperter frykter at USA kan bli innblandet i en storkrig.

Sør-Kina-havet, 23. mars: To skip fra den kinesiske kystvakten angriper et filippinsk skip med vannkanoner. Trykket fra vannkanonene er så kraftig at taket på båten blir delvis ødelagt. Hva skjer hvis noen blir drept i et angrep som dette? Solen hadde akkurat stått opp 23. mars da angrepet begynte. Det filippinske forsyningsskipet lå stille i vannet. Fra hver sin side startet to hvitmalte skip fra den kinesiske kystvakten å sprute med vannkanoner. Trykket var så hardt at glassruter knuste og deler av taket ble flerret av. Om bord ble tre filippinske soldater skadet, ifølge landets forsvarsdepartement. Soldatene hadde hatt i oppdrag å levere forsyninger til kolleger på et annet skip. Det oppdraget ble avbrutt av den kinesiske kystvakten. Filippinske myndigheter var rasende. – Aggressive og farlige angrep, sa president Ferdinand Marcos jr. Han varsler nå «proporsjonale og veloverveide» tiltak mot det han kaller «farlige angrep fra agenter fra den kinesiske kystvakten og den kinesiske sjømilitsen». – Forberedt på det verste Den kinesiske ambassadøren i hovedstaden Manila ble kalt inn på teppet i filippinsk UD. Fra USA og EU kom kraftige reaksjoner rettet mot Kina. Samtidig øker frykten for at episoden bare er et oppspill til noe større. – Soldatene våre er forberedt på det verste som kan skje, sier viseadmiral Alberto Carlos. Han er kommandør for de filippinske soldatene i Sør-Kina-havet. Vi må spole litt tilbake. Hva handler dette om? Helt umiddelbart handler det om et rustent marinefartøy kjent som Sierra Madre. I 1999 kjørte den filippinske marinen dette skipet på grunn – med vilje – ved en atoll i dette omstridte havområdet. Advarer mot å «leke med ilden» Den tåreformede atollen Second Thomas Shoal er 20 kilometer lang og ligger rundt 194 kilometer vest for den filippinske øya Palawan. Der i landet er atollen, som utgjør en del av Spratlyøyene, kjent som Ayungin. Myndighetene i Manila anser det som en del av Filippinene. Myndighetene i Beijing kaller stedet Renai Jiao og mener at det er en del av Kinas territorium. Kina er også i konflikt med Vietnam, Malaysia, Indonesia og Brunei om områder som ligger innenfor grensene Beijing-myndighetene har trukket i Sør-Kina-havet. Men det er krangelen med Filippinene som har skapt den største uroen. Filippinene plasserte Sierra Madre ved atollen i et forsøk på å holde fast ved sitt krav på området. Soldater fra landet er til enhver tid plassert på skipet. Det var forsyninger til disse soldatene den filippinske trebåten forsøkte å frakte da den kinesiske kystvakten grep inn 23. mars. Kinesiske myndigheter mener at de har rett til å stanse andre skip i området. I en uttalelse fra ambassaden i Manila advarer de Filippinene om å «leke med ilden» ved å sende forsyninger til soldatene på atollen. – Den største røde linjen Konflikten har bygget seg kraftig opp de siste månedene. Ian Bremmer mener det er grunn til uro. Han leder tankesmien Eurasia Group og regnes som en av verdens fremste eksperter på global politikk. – Filippinene er bekymret for at deres soldater kan bli drept. Da vil USA, som de har en forsvarsavtale med, vurdere en militær eskorte av filippinske skip, noe som vil innebære en betydelig opptrapping, sier han. Bremmer tror det er denne konflikten, ikke en mulig strid om Taiwan, som utgjør den fremste risikoen for en storkonflikt mellom verdens to fremste stormakter. – Dette er den største røde linjen mellom USA og Kina på kort sikt, sier han. Historiker og tidligere PRIO-sjef Stein Tønnesson er ekspert på blant annet Sør-Kina-havet. Han er mindre bekymret enn Bremmer. – Et stort antall kinesiske båter og skip vil fortsette å sjenere filippinske skip som forsyner troppene på det grunnstøtte skipet Sierra Madre, men de vil unngå å gå så langt at det blir væpnet konflikt, sier han. Han tror heller ikke at Kina ønsker en militær konflikt med USA. – De foretrekker en ordkrig der de kan demonstrere overmakt mens de unngår voldelige sammenstøt. Men Kina er utvilsomt fortørnet over Manila-myndighetenes økende militære samarbeid med USA, sier han. Toppmøte med Biden i neste uke Og i dette samarbeidet skjer det mye for tiden. I fjor åpnet Filippinene fire nye havner for amerikanske marinefartøy. Og i neste uke skal president Marcos besøke Washington, DC for å møte USAs president Joe Biden. Møtet blir også en anledning for å forsterke samarbeidet med en annen viktig amerikansk alliert i regionen – Japan. Statsminister Fumio Kishida skal nemlig på offisielt besøk i Washington på samme tid. For første gang skal ledere for de tre land samles til toppmøte torsdag 11. april. Biden-administrasjonen har lagt stor vekt på alliansene i Øst-Asia. I fjor inngikk USA en forsvarsallianse med Japan og Sør-Korea. Biden har også styrket forholdet til Vietnam. Beijing-myndighetene ser på situasjonen med økende uro. – USA prøver å danne en blokk for å isolere og undertrykke Kina, skriver kommentator Gao Cheng i den statlige avisen China Daily.

long

few

mQ7njg

ab

Svenska försvaret hyrde ryskägda stugor

Under Natoövningen Nordic Response hyrde Försvarsmakten stugor som ägs av ryska Kremlkopplade politiker. Det rapporterar norska medier. – Det här är något vi kommer att behöva gräva djupare i, säger Mårten Malmberg, vakthavande kommunikatör på Försvarsmakten. Stugorna i Nordnorge har utsikt över den militära flygplatsen Bardufoss. Enligt en granskning som norska TV2 har gjort ägs de av personer från den ryska makteliten. Bland annat borgmästaren i Murmansk, Igor Morar, och politikern Viktor Saygin som har nära band till den ryska militären. Båda representerar Vladimir Putins parti. Ole-Johan Pedersen, chef för stugbyn, bekräftar för tidningen Nordlys att stugorna hyrts av både svenska och norska försvaret. – Senast under Natoövningen, säger han och avser den stora övningen Nordic Response i mars där 13 länder deltog. Norska PST: Undersökt under lång tid Norska säkerhetspolisen PST säger till TV2 att det är medvetet om att norska försvaret hyrt de ”ryska stugorna”. – Vi har gjort undersökningar relaterade till de här stugorna under en tid, säger Eirik Veum, presskontakt på PST, till TV2. – När hyresvärden är en rysk medborgare, som kan koppling till den ryska regimen, är det inte oviktigt vem de hyr ut till. Men vi är inte inkopplade bara på grund av hyresavtalet. Gabriel Wernstedt, presstalesperson på svenska Säkerhetspolisen, kan inte säga så mycket om uppgifterna. – Jag har noterat medieuppgifterna. Och det jag kan säga generellt är att Säkerhetspolisen är ju bara inblandad i det fall att det är någonting som händer i Sverige. Det här verkar vara något som hänt i Norge och då får norska myndigheter svara på frågor om det, säger han till Aftonbladet. Försvarsmakten: Behöver titta djupare Mårten Malmberg, vakthavande kommunikatör på Försvarsmakten, kan inte uttala sig under lördagskvällen. – De här är ny information för mig och något vi kommer behöva gräva djupare i. Jag kan inte uttala mig om vad myndigheten har känt till, säger han. Men om det stämmer, är det här ett problem? – Det är ingenting jag kan spekulera om i nuläget. Vi behöver titta djupare på uppgifterna innan vi kan uttala oss och komma med någon slutsats. Gahr Støre: Måste följa noga Norges statsminister Jonas Gahr Støre kommenterar uppgifterna och säger att Norge måste se över sitt säkerhetstänk. – Det här illustrerar att det är något som vi måste följa väldigt noga. Vem äger fastigheter i Norge? Var då och kan det vara ett säkerhetshot? Vi har en fri fastighetsmarknad i Norge, men har de senaste åren blivit mer medvetna om att det också finns säkerhetsfrågor, säger han till TV2.

short

few

2BMKpR

vg

Siste fase i meglingen: Dette krever LOs grunnplan

Kravet fra grasrota i LO før nattens megling er unisont: De vil ha fem prosent lønnsøkning. Og fete sjefslønninger øker streikeviljen. I helgen avgjøres rammene for hvor mye det norske folk får i lønnsøkning i år. Ved midnatt går meglingsfristen ut for det såkalte frontfagsoppgjøret, hvor Fellesforbundet (LO) og Norsk Industri (NHO) leder an. Det blir trolig megling til langt utpå søndagen. Blir de ikke enige, tas rundt 15300 ansatte i disse bedriftene ut i streik. Det inkluderer rundt 1000 medlemmer i Parat. Lørdag kveld varslet Fellesforbundet at de dobler streikeuttaket til rundt 29 000. Dermed kan ytterligere 15 000 tas ut fra torsdag morgen. Ute på gate og gølv er forventningene store. – Det er på tide med et lønnsløft, sier Rune Nyvoll. Vi møter han og kollegaen Farhad ved byggeplassen regjeringskvartalet i Oslo, hvor de jobber. – Vi forventer minst fem prosent, er Farhads hilsen til Fellesforbund-leder Jørn Eggum, som leder meglingen på vegne av LO. De to er medlem i Eggums forbund. 4,1–5 er handlingsrommet Tallgrunnlaget for oppgjøret er at partene legger til grunn at prisveksten i år blir 4,1 prosent. Det betyr at Eggum må fikse minst det, for å nå forbundets mål om reallønnsvekst i år. Reallønnsvekst betyr at lønningene stiger mer enn prisene. Dette kan du få i kroner og øre, hvis økningen blir fem prosent. Det er ikke bare økning i egen lønn grunnplanet i LO er opptatt av. I de siste ukene er lønnsnivået til en rekke toppledere i norsk næringsliv blitt kjent. Sjefslønninger provoserer Nyvoll sier de høye lønningene til toppsjefene provoserer voldsomt og bidrar til kampvilje: – Klare for streik – Det ser ut som om de bare tenker på seg selv. Sånn oppleves det for folk flest, sier Nyvoll. Den holdningen er utbredt. Industriselskapet STS Isonor AS på Nesttun i Bergen har 704 ansatte, hvorav 350 er organisert i Fellesforbundet. – Vi er klare for å streike. La det ikke være tvil om det. Nå er det arbeidernes tur, sier klubblederen der, Alexsander Torsvik. – Kraftig provoserende Han vil også se femtallet. – Etter så mange år med reallønnsnedgang, må vi i år ha en skikkelig reallønnsvekst over fem prosent. Det er en klar forventning fra våre medlemmer. Han sier deres medlemmer også reagerer kraftig på lønnsnivået til toppledere. – Det er kraftig provoserende å se på lønningene til toppene i Norge. Det er hinsides. Sjefene vasser i pengene – verdier som dem på gølvet skaper. Det er forståelig at de skal ha lønn for ansvaret, men det må finnes grenser. STS leverer blant annet stillas og isolering til de store offshoreverftene langs kysten, inkludert Aker Stord og på Mongstad. Gir marsjordre til Eggum Vi finner de samme forventningene og det samme sinne blant ansatte i industriselskapet Beerenberg på Kokstad utenfor Bergen. De har 1400 ansatte, som i hovedsak jobber med vedlikehold av olje- og gassanlegg på norsk sokkel. Klubbleder for Fellesforbundet i Beerenberg, Andre Simonsen, sier det er store forventninger til helgens megling blant de ansatte. – Vi må komme over fem prosent lønnsøkning. Alt under det blir for lite etter den reallønnsnedgangen vi har opplevd de senere årene, er hans klare marsjordre til leder Jørn Eggum i Fellesforbundet. – Ekstremt provoserende Han sier sjefslønnene er som bensin på meglingsbålet. – Det er mildt sagt ekstremt provoserende at det er blitt vanlig i store norske selskaper med lønn mellom 15 og 35 millioner kroner, sier Simonsen. – Det blir argumentert med at de kan forsvinne til jobber i utlandet, hvis sjefslønnsnivået i Norge ikke holder følge med nivået ute? – Vi må ut fra de samme argumentene moderere oss, fordi vi i frontfaget ikke kan få store lønnsløft fordi vi da kan bli utkonkurrert av bedrifter i utlandet. Det er provoserende at når vi får en tier, så får sjefene 100.000. Trolig megling til langt utpå søndagen Mye tyder på at meglingsresultatet ikke vil bli kjent før utpå søndagen: De siste års meglinger har foregått mange timer på overtid, langt utpå søndagen. Lørdag ettermiddag gikk også riksmegleren langt i å signalisere at det blir megling langt på overtid. Ingen av partene i meglingen ønsker å kommentere denne saken. De er enige om ikke å kommentere noe meglingsrelatert, mens meglingen pågår. Men før meglingen ble problemstillingen med høye lederlønninger løftet av Frifagbevegelse og Klassekampen. – Sover godt om natten Da sa forhandlingsleder i Norsk Industri, Knut E. Sunde, dette: – Jeg forholder meg til tallene fra teknisk beregningsutvalg (TBU), som partene er enige om. Der fremgår det at administrerende direktører har dårligst lønnsutvikling av alle, og særlig de i industrien. Selv om medieoppslag om lederlønninger skaper bølger, sover jeg godt om natten. TBU er utvalget som leverer statistikken som partene legger til grunn i oppgjørene.

short

many

zERwOr

vg

André (15) har saksøkt Norge: – Jeg har håp

Seks portugisiske barn og unge har tatt Norge til retten i Strasbourg for brudd på menneskerettighetene. Nå kommer snart dommen. Skal stater holdes ansvarlig for å ikke gjøre nok for å stanse klimaendringer? For første gang skal det spørsmålet få et svar fra menneskerettighetsdomstolen i Strasbourg, for på tirsdag kommer dommen i tre klimasøksmål. Bak søksmålet mot Norge står seks barn og unge fra Portugal, mellom 11 og 24 år gamle. De mener en rekke europeiske land har gjort fremtiden deres usikker, og tok over 30 land til retten. – Statene gjør ikke klimaendringer til en prioritet, sier Sofia Oliveira (18). Hun var 12 år gammel da over 100 portugisere døde i skogbranner i 2017. Det samme året ble søksmålet satt i gang. Hennes bror, André Oliveira (15), sier at det haster. – Jeg er sjokkert over landenes forsøk på å overse bevisene vi legger foran dem, og bagatellisere utfordringene vi har, sier 15-åringen til nyhetsbyrået Associated Press. Det kan ta mange år å få en avgjørelse fra domstolen i Strasbourg, hvis man går den vanlige veien. Det har ikke de portugisiske barna og ungdommene gjort, og det kan komme til å koste dem. – Men jeg har håp om at domstolen vil forstå hvor mye dette haster og at de vil ta våre side i saken. Kan bli vinn eller forsvinn Det kan virkelig gå alle veier, for André Oliveira og de andre saksøkerne, forklarer Hannah Brænden, juridisk rådgiver i Norges institusjon for menneskerettigheter (NIM). Vanligvis går søksmålet gjennom alle rettsinstanser i eget land, som tingrett, lagmannsrett og Høyesterett. Så kan saken til slutt klages inn for EMD. Men de portugisiske barna hoppet over alle domstolene i Portugal og tok søksmålet rett til Strasbourg. Det kan de ha gjort for å prøve å spare tid og penger, men kan også føre til at domstolen avviser saken, sier Brænden. – Det andre hinderet for saken er at dette handler om portugisiske barn. Normalt har en stat bare ansvar for borgere i sitt eget land. Nå kan det dermed bli avklart om land som Norge, som også produserer olje og gass, skal få ansvar for rettighetene til borgere utenfor egne grenser. – Historiske avgjørelser Det de kommer frem til på tirsdag, kan få store konsekvenser i mange år. Klimaendringene er merkbare allerede, men utslippene av skadelige gasser fortsetter å stige. Det har ført til en lang rekke søksmål fra borgere som vil tvinge statene til å ta grep. Når de første avgjørelsene nå kommer, vil det derfor få følger for en lang rekke saker som er på vei. – Vi mener at dette er historiske avgjørelser. Sammenhengen mellom klima og menneskerettigheterer et av de største spørsmålene om menneskerettigheter i vår tid, og det er første gang at domstolen tar stilling til det, sier Brænden. Sakene avgjøres av et panel av 17 dommere i et storkammer. Noe som bare gjøres når saken vil få stor betydning for alle lignende saker i årene som kommer. – Siden det de kommer frem til vil gjelde for tolkningen av menneskerettighetene i 46 europeiske land, er det klart at dette blir veldig viktig, sier Brænden. Små seiere i et tap Norges institusjon for menneskerettigheter (NIM) har selv deltatt i rettssakene i Strasbourg, som en tredjepart. Det vil si at de har vært til stede og holdt innlegg. Selv om statene skulle bli frikjent eller dømt, kan små tolkninger i domstolens tekst få store konsekvenser. Det er Norge et eksempel på, der en tolkning i Høyesterett har fått store konsekvenser allerede. Sakene på tirsdag kan få mange ulike utfall, men det dommerpanelet sier, blir stående høyere enn norsk lov i alle spørsmål om menneskerettigheter. – Det er slik systemet er. Vi kan ikke ha ulike tolkninger av menneskerettighetskonvensjonen i 46 land. Derfor er det EMD som bestemmer hvordan den skal tolkes, sier Brænden.

short

many

y6ebeJ

ab

Gustav, 24, hackade bostadskön: ”Hade typ gett upp”

Tricket är varken olagligt eller omoraliskt. Men det gav Gustav Ahlström en snabbväg in på bostadsmarknaden. Nu har han ett förstahandskontakt på Södermalm i Stockholm, 24 år gammal. – Jag tror inte att det riktigt har landat hur tur jag har haft, säger han. Stjärnorna stod rätt den där julidagen för snart två år sedan. För det är mycket som ska klaffa om man som 23-åring ska lyckas få ett förstahandskontrakt i Stockholm – där kötiden i snitt är nio år. Ännu mer ska klaffa om lägenheten i fråga ska ligga på en attraktiv adress för en 23-åring som bott hela sitt liv i den södra delen av huvudstaden. Men allt klaffade för psykologstudenten och musikern Gustav Ahlström, nu 24, den där dagen. – Jag hade ju typ gett upp, för jag hade ju kollat hela veckan men det kom ingen lägenhet. Och tur var även det, att hans framtida Södermalmsetta inte kom ut tidigare under veckan. För det skulle visa sig gynna Gustav Ahlströms chanser att få en snabbväg in på bostadsmarknaden. – Sista gången jag kollade, sent på kvällen dagen innan jag fyllde år, dök det plötsligt upp två lägenheter i samma hus på Södermalm. Födelsedagen är nyckeln Hemligheten är födelsedagstricket. Vissa hyresvärdar reserverar ett gäng mindre lägenheter till unga vuxna, så kallade ungdomsbostäder. Syftet är att ge den gruppen en chans att komma in på bostadsmarknaden snabbt. – För att lyckas måste man ställa sig i kön på sin 18-årsdag, förklarar Gustav Ahlström som tidigare berättat om sin bostadssituation för DN. Det är två datum som är helt avgörande: dagen man fyller 18 och dagen innan man fyller, i det här fallet 23 år. – För så fort man har fyllt år är det ju för sent att få en 22-årslägenhet, då kommer du att vara yngst av alla i kön att få en 23-årslägenhet. – Men dagen innan jag fyllde 23 var jag äldst av alla i kön till en 22-årslägenhet och hade därmed längst kötid. Tillsvidarekontrakt på Söder I Gustav Ahlströms kompiskrets har det tisslats och tasslats om födelsedagstricket i flera år. Men trots att man vet om det innebär inte det att man är garanterad en lägenhet, särskilt inte i centrala Stockholm. – Men oftast kan man få en liten etta långt utanför tullarna för 11 000 i månaden. Det funkar ju inte med CSN när man pluggar. Men Gustav Ahlström lyckades alltså lägga vantarna på en etta på Södermalm för runt 5 000 i månadshyra. I vissa fall är ungdomskontrakten tidsbestämda, men i Gustav Ahlströms fall är gäller det tillsvidare. Gång på gång under promenaden i och runt hans kvarter nämner han vilken tur han har haft. – Jag är född 99, och jag tror att 99-kullen är mindre än till exempel 98 och 00. Och att jag fyller år i slutet av juli kan också spela in, eftersom att det förr föddes flest barn på våren. Sen var det ren tur att just den här lägenheten kom ut just den dagen, och var ämnad för en 22-åring specifikt. ”Jag tror inte att det riktigt har landat” Hur känns det att stå utanför hela den här andrahandsmarknaden? – Väldigt skönt. Jag har ändå varit väldigt skonad. Jag har flyttat väldigt mycket, men det har varit lite studentlägenheter, bott i andrahand två gånger. Men annars har jag bott på skolorna, för jag har pluggat folkis. Jag har bott på internat och på ett studenthem som varit kopplat till skolan. Så jag har ändå varit hyfsat skonad. Jag tror inte att det riktigt har landat hur tur jag har haft. Bostadsturen tycks ligga i generna. Gustav Ahlströms lillasyster lyckades inte hitta en ungdomslägenhet med hjälp av födelsedagstricket, men däremot tog hon till ett annat trick som funkade: ha en morfar med väldigt många köpoäng-tricket. – Morfar kollade igenom vad han hade signat upp sig för under livet och såg att han hade stått i kö i HSB sen typ 70-talet. Sen kollade han upp lite och sa: ”Okej, kan jag göra något med det här?” Då såg han att man kunde ge bort sina köpoäng till en släkting, så då kunde han överlåta köpoängen till min lillasyster som fick ett kontrakt vid Zinkensdamm. Hur ser dina framtida bostadsplaner ut? – Just nu trivs jag väldigt bra här, jag bor på en bra adress och har en hyra som passar mig som student. Men om några år kanske man kan byta till sig en större lägenhet.

long

few

GMvJ8m

ab

IFK Göteborgs-succéns framtidsplan: ”Tänker inte att jag ska flytta snart”

GÖTEBORG. Efter bara fyra tävlingsmatcher hyllas Malick Junior Yalcouyé, 18, som IFK Göteborgs nya supertalang av lagkamrater, TV-experter, motståndartränare och scouter. Själv är han inte riktigt medveten om uppståndelsen. – Jag tänker inte att jag ska flytta snart. Gör jag det bra drömmer jag om att spela för Barcelona eller Liverpool , säger han till Sportbladet i den första större intervjun.  Snön som fallit över Göteborg har smält bort när temperaturen stigit närmare fem plusgrader. IFK Göteborgs träning som riskerade flyttas till någon av stadens konstgräsplaner kunde trots allt genomföras på Kamratgårdens gräs, ett par dagar innan mötet med Halmstads BK på Örjans Vall. Intervjuas i dunjacka Inne på Kamratgården är det varmt och skönt men en nyduschad och fortfarande kylslagen Malick Junior Yalcouyé slår sig ned till intervjun – i grön dunjacka som han behåller på i 40 minuter. – Det värsta med Sverige? Jag har inte så mycket illa att säga. Alla är väldigt vänliga, säger han försiktigt. – Men vädret, det är väldigt kallt. Jag var ju här ett par gånger för att träna och lära känna klubben men det var vid andra tider på året. Nu kom jag hit i februari. Det var en chock, säger han med ett snett leende.  Yalcouyé föddes 2005 i Abidjan, Elfenbenskustens huvudstad, med pappa från Mali och mamma som är ivorian, och han pratar i stort sett bara franska. – Jag har börjat plugga engelska tre gånger i veckan här på Kamratgården med en lärare. Jag får läxor också, så det blir lite som att gå i skolan igen, säger han. Kent Olsson, ordförande i IFK Göteborg 2009-2013, rycker in allt oftare för att avlasta Yalcouyés landsman och lägenhetskamrat, Abundance Salaou, från översättningsbehovet. Före detta ordföranden är tolk och hjälp Den lågmälde 18-åringen försöker artikulera sin dialektala franska och visar uppenbar respekt för den klubbmeriterade tolken som han mot sin ryggmärgsreflex varken behöver vara monsieur President eller mister Chairman med, utan kort och gott bara Kent. – Det var lite jobbigt i början med språket, men nu förstår jag mer och mer och Abundance och Kent hjälper mig mycket. Spelarna är snälla. Gurra (Svensson) och Oscar (Wendt) kommer med tips och råd ofta. Gurra pratar lite franska. Dom har fått in mig bra i gruppen och dom hjälper mig att förstå vad jag ska göra på planen, både i matcherna och under träningen. Det var bra att jag kände en hel del av spelarna från tidigare, när jag har varit här och tränat. Tränaren Askou satsar på oss unga spelare och ger oss chansen. Det känns väldigt bra. Första tävlingsminuterna blev ett inhopp i slutskedet av första gruppspelsomgången i Svenska cupen när IFK Göteborg vände borta mot Nordic United. Sedan har den korte, 169 centimeter, och nätte, 69 kilo, centrale mittfältaren fortsatt att imponera, speciellt i matcherna mot Djurgården trots 0-3 i cupen och 1-4 i den allsvenska premiären. ”Honom får ni inte behålla länge” sa Djurgårdentränaren Thomas Lagerlöf till Jens Askou i spelargången inför presskonferensen efter premiären i måndags. Nära omedveten om berömmet 18-åringen har bra teknik med snabba riktningsförändringar med bollen, är fysisk stark i duellerna och har stor löpkapacitet. Kvaliteter som han redan visar upp på ett moget sätt trots bara en match med tidigare klubben Asec Mimosas A-lag och fyra tävlingsmatcher med Blåvitt. Potentialen framstår som mycket stor. Han har fått beröm och hyllats av medspelare, motståndare, egna ledare, TV-experter och klubbscouter som för upp honom högst bland intressanta unga utvecklingsbara spelare. Är du medveten om hur mycket beröm du har fått på kort tid? – Nej, inte riktigt. Jag har läst lite på Instagram från de som sett på matcherna. Så lite har jag hört, men det gäller att vara ödmjuk, jobba på och fortsätta att bli bättre. Det är roligt att höra att andra tycker att jag har varit bra. Vad säger du om dina egna prestationer? – Det har fungerat bra, men jag vill förbättra mig så att jag kan hjälpa laget ännu mer. Vi får ett starkt stöd från supportrarna. Då vill jag prestera ännu mer för att ge tillbaka.  Vad drömmer du om? – Först att vara med och hjälpa IFK Göteborg att vinna allsvenskan, att bli mästare eller åtminstone topp tre. Gör jag det bra själv så drömmer jag att komma till någon riktigt stor klubb. Barcelona och Liverpool är mina favoritklubbar. Två olika personligheter Många tror inte att du blir kvar i allsvenskan och IFK Göteborg så länge. – Jag har ett femårskontrakt med IFK Göteborg. Jag tänker inte att jag ska flytta härifrån snart. Så långt framåt tänker jag inte. Jag är här, jag vill träna, spela matcher och bli bra först.  Du är lite tillbakadragen privat, men oblyg på planen. Var kommer det ifrån? – På planen är jag en helt annan personlighet, säger han och både han och Kent Olsson ler brett i det lilla konferensrummet där vi sitter. Som 13-åring upptäcktes han hemma i Abidjan av scouter från Asec Mimosas och blev erbjuden skolutbildning kombinerat med fotboll i en av Afrikas bästa akademier i den ivorianska huvudstaden.  Talangfabriken har varit hem för spelare som Bonaventure Kalou, Gervinho, Salomon Kalou, Kolo och Yaya Touré och för mer Sverigebekanta Odilon Kossounou, tidigare Hammarby, Aziz Ouattara, också före detta Hammarby, och Benie Traore, tidigare Häcken, där landsmannen och likaså Asec-fostrade Romeo Amane finns. Olle Sultan, tidigare chefsscout i IFK Göteborg, men numera i Kalmar FF, upptäckte Yalcouyé i en match med ASEC Mimosas akademilag på plats i Elfenbenskusten i februari 2022. Minns mötet med Sultan väl – Jag minns matchen väldigt väl. Det var på en lördag, jag gjorde ett mål och efteråt kom Asecs klubbdirektör Pascal Theault och berättade att en utländsk klubb hade sett mig och ville ha ett möte. Två dagar senare träffade jag Olle. Han berättade om IFK Göteborg och bjöd in mig att komma hit för att lära känna klubben och träna med laget, säger Malick Yalcouyé. – Jag hade hört talas om Sverige från skolan, men visste knappt var det låg. Sommaren 2022 åkte Asec Mimosas akademilag på turné till Europa med matcher i Österrike och i Sverige mot Hammarby och Häcken.  Yalcouyé stannade lite längre i Göteborg där han tränade med Blåvitt och provade på miljön. Blev någon av de andra svenska klubbarna intresserade när dom såg dig i matcherna? – Jag hade inga andra anbud än från IFK Göteborg. Vi pratade om det hemma med mina föräldrar – om jag trivdes så skulle jag tacka ja till IFK Göteborgs erbjudande och skriva ett kontrakt när jag fyllde 18 år. En agent, Marc Benson, gav oss råd hur vi skulle göra.  Lärt känna IFK Göteborg väl Förutom extrastoppet hos Blåvitt i samband Asecs Europabesök sommaren 2022 har han varit i Sverige och Kamratgården vid ytterligare ett tillfälle för att lära känna miljön och han var dessutom med på fjolårets försäsongsläger i Spanien.  – Mina föräldrar blev väldigt glada över att jag fick den här chansen. Innan hade jag aldrig varit utomlands och dom tyckte att det här var en stor möjlighet för mig. Dom var positiva. Vi pratas vid ofta via WhatsApp. Det blir en del videosamtal.  Vad behöver du förbättra och vad tycker du är dina styrkor? – Mina avslut på mål och mitt skott behöver bli bättre, huvudspelet. Styrkor? Det tycker jag inte vi behöver prata om. Jag har redan fått så mycket beröm, säger han och trots att Kent Olsson försöker lirka med andra franska formuleringar får han inte 18-åringen att prata positivt om sig själv, fotbollsspelaren, alltså. Okända talangen...? För efter en stund hittar vi ytterligare en talang hos 18-åringen som nyligen flyttat hemifrån, 8 000 kilometer norrut. Hur fungerar det att bo så långt i hemifrån? – Dom flesta dagarna när vi tränar på Kamratgården så äter vi frukost och lunch här. Jag och Abundance (Salaou) delar lägenhet och så lagar vi middagar ibland. Vi har en kompis som brukar dyka upp också. Lagar du mat? – Ja. Vilken är din paradrätt? – Jag gör en typisk ivoriansk rätt med fisk, attieke. Den går även att göra med kyckling. Den blir bra när jag gör den, säger Malick Junior Yalcouyé och ser plötsligt mer stolt ut över kunskaperna i köket än på fotbollsplanen.

long

few

pQJ0VR

ab

Pojkarna från grottdramat i Thailand – så gick det sen

Tolv unga pojkar från enkla förhållanden blev världskända efter att de fastnat långt inne i en vattenfylld grotta. De hyllades som nationalhjältar i Thailand efter den mirakulösa räddningen. I dag har alla gått sina egna vägar – men de är för alltid förenade av grottdramat. Ödet för tolv unga fotbollsspelare och deras 25-årige tränare fängslade en hel värld, efter att de blivit instängda i en grotta i Thailand sommaren 2018. Grottutflykten skulle vara ett spännande äventyr för U16-laget Moo Pa, som översatt betyder ”vildsvinen”, men efter ett kraftigt monsunregn förvandlade vattenmassorna grottan till en dödsfälla. Räddningsaktionen blev en kamp mot klockan. Skulle den lyckas? Skulle de få ut pojkarna i tid? Nyhetsmedier från hela världen följde dramat timme för timme. Efter 17 dagar kunde pojkarna föras ut – medtagna, frusna och hungriga – av specialtränade grottdykare. Två dykare dog Två thailändska elitdykare dog under räddningsarbetet. Den förste, Saman Kunan, dog i samband med själva insatsen. Den andre, Beiret Bureerak, dog året efter till följd av en blodinfektion från räddningsoperationen. Tiden efter dramat var omvärldens intresse för pojkarna enormt. Hemma i Thailand firades de som nationalhjältar. Det beslutades tidigt att deras historia skulle bli film och tv-serie. Pojkarna bjöds in till VM-finalen i fotboll av Fifa, de bjöds till Manchester av storklubben United – och till Gothia cup i Göteborg. Många saker tvingades de tacka nej till, som VM-finalen och att komma till Göteborg. – Det är som förut, men fler människor känner till mig nu, sa en av pojkarna 2018, när en utställning om deras öde och räddningsaktionen invigdes. Belagda med munkavle Regimen i Thailand försökte skydda pojkarna från det massiva medieintresset genom att hota att straffa journalister som försökte kontakta dem. Därefter bildade pojkarnas föräldrar bolaget ”13 Tham Luang” – namngivet efter grottan de satt fast i – för att skydda deras rättigheter. Ett avtal de skrev på med ett bolag innebar att varken pojkarna eller tränaren fick uttala sig. Bolaget sålde i sin tur rättigheterna till Netflix. Det ska ha inbringat 875 000 kronor åt var och en av pojkarnas familjer, enligt Daily Mail. Flera av pojkarna har berättat om svårigheter att anpassa sig till ett liv med så mycket nyfikenhet från omvärlden. – Först var det väldigt svårt, jag var tvungen att anpassa mig, sa Chanin Vibulrungruang till BBC förra året. – Många människor kände till mig och jag visste inte hur jag skulle agera… Jag kände mig spänd när jag stod framför kameran eller blev intervjuad. Håller kontakten De flesta av pojkarna har fortsatt spela fotboll på ett eller annat sätt. Många bor kvar i hemregionen i norra Thailand. En av pojkarnas farbröder, Go Shin Maung, pratade med New York Times 2022. – Pojkarna går sina egna vägar. Vissa fortsätter med studier och några har fortsatt med fotbollen. Men de fortsätter att chatta och skriva meddelanden till varandra och delar sina upplevelser, sa han. Området runt grottan förvandlades snabbt till en turistattraktion. – Jag förväntade mig aldrig att det skulle förändras så här mycket. Innan pojkarna fastnade i grottan kände ingen till Tham Luang, säger Naphason Chaiya, en kock i intilliggande byn Baan Jon, till New York Times. – Inte ens folk här från trakten kände till grottan. Så lever de i dag   ⁠ Adul Samon, 19 år Lever och studerar i USA. 2018 var han en av få av dem i grottan som kunde tala engelska, därför fick han en nyckelroll i att kommunicera med de brittiska dykare som lyckades hitta dem. – Personligen känner jag inte att upplevelsen påverkat mig alls. I stället känner jag att jag lärt mig mycket av erfarenheten och växt mycket. Exempelvis hur man orkar hålla ut i en tuff situation, sa han i november till tidningen The Middlebury Campus. Efter 2018 fick Adul Samon komma till Masters School, en privatskola i New York tack vare ett stipendium. Nu studerar han på Middlebury College i Vermont, som gav honom ett stipendium. Själv har han inget emot att prata om hur det är att ha överlevt dramat i grottan. – Det är en erfarenhet som jag inte kan glömma. Det är min erfarenhet och jag vill dela med mig av den nu. Därför är det väldigt trevligt att ha en film om min historia. I framtiden funderar Samon på att studera medicin, men han har ännu inte bestämt sig. – Jag utforskar fortfarande allt.   ⁠ Panumas Sangdee, 18 Enligt brittiska Daily Mail bor han i dag i Chang Rai-provinsen. Tillsammans med Duganpet Promtep fick han komma till fotbollsakademin Brooke House College i Storbritannien och spelade med dem i tre veckor år 2019.   ⁠ Duganpet Promtep, död När laget blev fast i grottan var han lagkapten och hade redan då scoutats av flera thailändska fotbollsklubbar, enligt BBC. År 2022 blev han antagen till Brooke House College Football Academy i Storbritannien tack vare ett stipendium. ”Mina drömmar har blivit verklighet i dag”, skrev han på Instagram då. Den 12 februari 2023 hittades han medvetslös på skolan och dog på sjukhus två dagar senare. Det fastslogs att det rörde sig om självmord. Många menade att det kom helt utan några förvarningar. Promtep hade inte varit i kontakt med psykiatrin eller visat några signaler på att han mådde dåligt, sa en rättsläkare till The Guardian.   ⁠ Somepong Jaiwong, 18 Enligt Daily Mail började Jaiwong år 2022 studera på det Chiang Mai Technical College som är en yrkeshögskola i pojkarnas hemprovins.   ⁠ Chanin Vibulrungruang, 16 Den yngste i gruppen, han var bara 11 år när de satt fast i grottan, har fortsatt spela fotboll. År 2019 var han på en fotbollsturné i Japan och sa att han ville kunna tjäna pengar och hjälpa sina föräldrar. Förra året uppgav brittiska Mirror att han är en del av den fotbollsskola som pojklagets tränare Ekapol Chantawong grundat. Efter beskedet om Duganpet Promteps död skrev Vibulrungruang en sista hälsning till honom: ”Bror, du sa till mig att vi skulle uppnå vår fotbollsdröm... om det finns en värld efter denna vill jag att vi ska spela fotboll tillsammans igen, min bror Dom."   ⁠ Ekarat Wongsukchan, 19 Var målvakt för laget när de fastnade i grottan 2018. Efteråt har han berättat hur de höll sig sysselsatta med att försöka gräva men även med att fantisera om mat och att be böner. ”Jag drömde att kung Rama IX (Kung Bhumibol, reds.anm.) höll min hand och tre av de andra pojkarnas händer och att han skickade iväg oss med en helikopter”, säger han i boken ”The Cave”. I dag har han av allt att döma fortsatt spela fotboll och lever i Mae Sai.   ⁠ Mongkol Booneiam, 18 Trots att är född i Thailand var han statslös när fotbollslaget fastnade i grottan. Någon månad efter dramat blev han thailändsk medborgare, tillsammans med Adul Samon, Pornchai Kamluang och tränaren Ekapol Chantawong. Det har länge varit ett utbrett problem med statslösa invånare i landet, år 2020 fanns 480 000 personer registrerade som statslösa enligt Reuters. I en intervju med tv-kanalen ABC berättade Booneiam om sina framtidsplaner. – Jag vill bli mekaniker och reparera bilar, sa han. Enligt Daily Mail har han även fortsatt spela fotboll.   ⁠ Pornchai Kamluang, 21 Har fortsatt att spela fotboll. Ett tag spelade Kamluang för det thailändska division tre-laget Chiangrai Lanna. Nu spelar han för Mae Fah Luang University. Har ett med ett Instagram-konto med 115 000 följare där han av och till delar med sig av bilder från fotbollen och livet.   ⁠ Pipat Pho, 20 Är i dag förlovad och arbetar som räddningsarbetare. Daily Mail berättar att han syns posera vid en ambulans på sin Facebook-sida. När nyheten om Duganpet Promteps död blev känd publicerade Pho en bild på Promtep och skrev ”RIP. Din framtid är på en storslagen resa. Du kommer att finnas kvar i våra minnen för alltid”.   ⁠ Peerapat Sompiangjay, 22 Han fyllde 17 år samma dag som pojkarna fastnade i grottan. Den mat de hade tagit med sig för att fira hans födelsedag bedöms ha spelat en stor roll i att pojkarna kunde överleva innan de kunde räddas efter drygt två veckor. Det finns dock inte mycket information om hur han lever i dag.   ⁠ Nattawut Takamrong, 19 Spelade som back i pojklaget. Natthawut Thakhamsong har varit flitigt närvarande vid olika högtidligheter runt grottdramat, bland annat för att hedra och minnas dykarna som dog i räddningsarbetet. Takamrong var även på plats och hedrade Duganpet Promtep efter hans död vid en tvådagars minnesceremoni i Wat Phra That Doi Wao-templet i Mae Sai. – Jag vill bli arkitekt, sa Takamrong om sina framtidsplaner i en ABC-intervju 2019.   ⁠ Prajak Sutham, 20 När nyheten om Duganpet Promteps död kom skrev Prajak Sutham: ”Du sa alltid åt mig att vänta så skulle jag få se dig spela i landslaget, jag tror alltid att du skulle göra det. När vi träffades för sista gången innan du reste till England sa jag till och med på skämt att när du kommer tillbaka så måste jag be om din autograf”. Han avslutade med: ”Sov gott, min kära vän. Vi kommer alltid att ha oss 13 tillsammans.” I övrigt är det knappt med information om hans liv i dag.   ⁠ Tränaren Ekapol Chantawong, 30 Chantawong hade en bakgrund som munk innan han blev fotbollstränare för ”Vildsvinen”. År 2019 drog han igång fotbollsskolan Ekapol Academy för att stötta unga thailändska barn. – Jag är väldigt stolt för några av barnen når faktiskt sina mål. Vissa vill bli professionella fotbollsspelare och spela på den allra högsta nivån, sa han till BBC förra året. För andra är hans fotbollsakademi en sysselsättning medan de studerar och går färdigt skolan, tillade han. Inledningsvis gick flera pojkar från ”Vildsvinen” i Chantawongs fotbollskola. Förra året var dock bara Chanin Vibulrungruang kvar.

long

few

KnEGvo

vg

Er heading farlig? Overlege beroliger etter United-stjernens melding

Manchester United-spiller Raphaël Varane fraråder sin syv år gamle sønn å heade på fotballtrening. Overlege Eirik Vikane mener det ikke er nødvendig. Varane har vunnet VM med Frankrike, Champions League fire ganger med Real Madrid og er tre ganger spansk seriemester. Midtstopperen har som levebrød å holde spisser som Erling Braut Haaland unna mål, og har headet utallige baller gjennom karrieren. I et intervju med franske L’Equipe forteller 30-åringen at han samtidig er bekymret for hjernerystelser. Han har selv hatt flere, og nevner spesielt to ganger hvor han har blitt kraftig påvirket i forbindelse med kamper. Varane trekker blant annet frem en hjernerystelse under VM i 2014. – Når du vet at gjentatte hjernerystelser har en potensielt dødelig effekt, sier du til deg selv at ting kan gå veldig galt. På den tiden var jeg ikke en familiefar, men i dag, 30 år gammel og med tre barn, tenker jeg annerledes, forteller Varane. Ifølge Varane er spillerne i Manchester United blitt bedt om å ikke heade ballen mer enn 10 ganger per treningsøkt. – Min syv år gamle sønn spiller fotball og jeg råder ham til å ikke heade, sier Varane. Rådet mener Eirik Vikane ikke er nødvendig. Han er overlege ved Haukeland Universitetssykehus i Bergen og har forsket på hodeskader. – Det er overilt. Som far til tre gutter som spiller fotball, er jeg ikke bekymret, sier Vikane til VG. Overlegen viser blant annet til en studie fra Skottland da han begrunner uttalelsene sine. – Det er ingen god forskning per i dag som viser at heading er farlig. Ifølge Vikane er det viktig å ikke være redd for å heade ballen, for det kan skape problemer hvis man spenner nakken på en unormal måte. Han er spesialist i fysikalsk medisin og rehabilitering, samt autorisert idrettslege. I tillegg har han en doktorgrad fra 2016 hvor han fulgte alle som var innlagt på Haukeland universitetssykehus med hodeskader over en treårsperiode. Vikane påpeker at det er generelt få headinger i barnefotballen frem til 12–13-årsalderen. De fleste hjernerystelsene i sporten kommer fra kontakt mellom utøvere, som ved hode mot hode og albue mot hode, ifølge Vikane. Varane ønsker på sin side å få mer oppmerksomhet rundt hodeskader i fotballen, noe Vikane støtter. – Det viktigste er at du blir tatt rett ut av spill hvis du først får en hjernerystelse. Så må du komme gradvis tilbake i aktivitet etter én til to dager med lette økter på 10 minutter. Det er relativt ny kunnskap. Før trodde man at man skulle hvile seg helt bra, sier forskeren. – Problemet er at passiviseringen og manglende stimulering kan gjøre at du blir overfølsom. Når du da kommer i aktivitet igjen, kan kroppen overreagere.

short

many

mQ7WWv

ab

Könslagen river upp sår: ”Svartmålar regeringskollegor”

Den nya könstillhörighetslagen splittrar regeringen. Särskilt infekterat är läget mellan Moderaterna och Kristdemokraterna. Enligt källor med insyn ska Moderaterna ha försökt tysta Kristdemokraternas kritik mot lagen. – De har hört av sig och försökt få oss att tona ner vår kritik, säger en källa. Den nya könstillhörighetslagen fortsätter att slå split mellan såväl Tidöpartierna som regeringspartierna. M och L säger ja – KD och SD säger nej. Frågan har blivit särskilt infekterad mellan M och KD. Aftonbladet har pratat med flera kristdemokrater som uppger att Moderaterna, från regeringskansliet, har försökt påverka KD:s kommunikation kring frågan. – De har hört av sig och försökt få oss att tona ner vår kritik mot könstillhörighetslagen, säger en KD-källa. Frågestund skapade irritation Enligt källor med insyn ska M ha gjort en offensiv inför frågestunden i riksdagens kammare i slutet av februari, när KD-toppen Hans Eklind ställde en fråga till statsministern om könstillhörighetslagen. Men frågan ställdes likväl. Hans Eklind undrade om statsministern ansåg att ny kunskap och evidens bör tas tillvara före lagändringen, med en sänkt åldersgräns för byte av juridiskt kön, genomförs. Ulf Kristerssons svarade att frågan bereds i socialutskottet och att han inte hade mer att säga om det. – Jag har full respekt för den beredningsprocessen och tänker inte ha någon bestämd regeringsuppfattning om detta, sa statsministern. Det ingår i Tidöavtalets arbetsformer att interpellationsdebatter och frågesvar ska samordnas, men eftersom könstillhörighetslagen gått utanför Tidösamarbetet så gäller inte samordningsreglerna. ”Övertramp” Att partierna tycker olika blev mycket tydligt under torsdagen, när riksdagens socialutskott gick vidare med förslaget. I en debatt i Studio Ett på eftermiddagen debatterade KD:s Hans Eklind mot Johan Hultberg, Moderaternas toppnamn i socialutskottet. Under debatten pekade Johan Hultberg på KD:s historia i liknande frågor. – Kristdemokraterna föll tillbaka i gamla hjulspår där man konsekvent har sagt nej till viktiga reformer för Hbtqi-personer, och det beklagar jag, på samma sätt som man sa nej till samkönade äktenskap och homosexuellas möjlighet att adoptera, sa moderaten. Uttalandet har väckt ilska inom KD. – Vi har varit mycket tydliga med att vi ska debattera i sak. Men det Moderaterna nu gör är att gå över gränsen. Man svartmålar regeringskollegor. Det är inte okej, säger en KD-källa. – Det är en svår situation nu, men vi har kommit överens om att vi inte ska gå över några gränser och hålla oss till sak. Nu har Moderaterna gjort övertramp.

short

few

rlv5Re

ap

Tålmodigheten har gitt gevinst. Én av fire flasker sendes til Norge.

KENT (Aftenposten): For ti år siden forlot et britisk ektepar Frankrike for å satse på vinproduksjon i England. Nå er Norge blitt et av vinprodusenten Simpsons’ viktigste markeder. Vinrankene i Kent ligger bare 900 kilometer i luftlinje fra norskekysten. Men Ruth og Charles Simpson hadde kanskje ikke sett for seg at vinen deres skulle slå så godt an i Norge. Ekteparet har over 20 års erfaring med vinproduksjon. De startet i Frankrike, men i 2014 plantet de ut de første drueplantene i Elham Valley, knapt 100 kilometer sørøst for London. Dermed ble de med på oppturen for engelsk vin. Området beskrives nå som en av de sterkest voksende vinregionene i Europa. Også hos nordmenn har britisk vin blitt «in». Alle piler peker én vei For et par tiår siden var det ikke mange som forutså utviklingen. I løpet av de siste fem årene har vinarealet i Storbritannia økt med 70 prosent. Det er nå 4300 hektar med vinstokker i landet, ifølge bransjeorganisasjonen WineGB. Bransjefolk mener at det ikke kommer til å stoppe med dette. Arealet forventes å øke til 7600 hektar innen 2032. Det tilsvarer rundt 3500 fotballbaner. Produksjonen er forventet å øke tilsvarende. Fra 22 millioner flasker i fjor til 29 millioner i 2032. Etablerte internasjonale vinmerker som Taittinger, Frexinet og Jackson Family Wines investerer nå i britisk vinproduksjon. – Erfarne folk fra mer tradisjonelle vinregioner rundt i verden kommer nå for å jobbe i den britiske vinindustrien, forteller markedssjef Helen Power hos Simpsons. Nå produseres det heller ikke bare musserende vin. Etter å ha sagt høyt og tydelig i starten at de aldri ville produsere noe annet enn musserende, valgte Simpsons i 2019 også å satse på rødvin, hvitvin og rosévin. – Dette åpnet opp et større marked og gjorde oss til en seriøs vinprodusent, mener Power. Det viktigste markedet I dette markedet er Norge blitt særdeles viktig for Simpsons. Eksporten utgjør 45 prosent av selskapets omsetning. 65 prosent av denne eksporten går til Norge. Det betyr at rundt hver fjerde flaske fra den engelske vingården havner i Norge. Ett område i Norge peker seg ut. Det er kunder fra vestkanten i Oslo som kjøper mest engelsk vin. Folk i Finnmark kjøper minst av den sorten, ifølge tall fra Vinmonopolet. Å få innpass i hyllene til Vinmonopolet har også åpnet dørene til andre land. – Utviklingen i Norge har også ført til at interessen fra de andre nordiske landene har økt, sier Power. Dette merkes også i Kent. Vingården har hyppige besøk av norske vinentusiaster. Én årsak ligger bak Det er mulig å kjøpe viner fra rundt 55 engelske produsenter hos Vinmonopolet. Simpsons og Nyetimber er de to største. Til sammen står de to produsentene for omtrent halvparten av salget av engelske viner i Norge. Men til tross for den kraftige prosentvise veksten de siste årene: Det norske konsumet av engelske viner er fortsatt på et relativt lavt nivå. I fjor sto engelske viner for 0,16 prosent av Vinmonopolets vinsalg. – Men trenden er klar. Salget av engelske viner har vokst raskt de siste tre-fire årene, sier kommunikasjonssjef Jens Nordahl i Vinmonopolet. Han mener forklaringen ligger i at engelske viner har god kvalitet. Han trekker også frem at nordmenn er nysgjerrige og kompetente vindrikkere. Men den overordnede årsaken handler om noe annet. – Årsaken til at England er blitt en vinnasjon, er klimaet. Grensen for hvor druene trives, beveger seg nordover. Det klimaet som Champagne-området hadde for noen tiår siden, har nå England, påpeker Nordahl. Slitt med å bli tatt på alvor Simpsons' Wine ligger i ett av de mest solrike hjørnene landet. Vinrankene er plantet i sørvendte skråninger, som sikrer varmeakkumulering om dagen og kaldluftdrenering om natten. Men Simpsons erkjenner at engelsk vinindustri fortsatt har en lang vei å gå. I noen kretser blir den fortsatt ikke tatt på alvor. – Selv i England er det fortsatt mange som ikke er klar over veksten og kvaliteten på vinproduksjonen i landet, sier Power. Men det hjelper å vinne priser. I 2020 ble Simpsons flaggskip, The Roman Road Chardonnay 2018, kåret til Best in Show under verdens største vinkonkurranse, Decanter World Wine Awards.

short

many

15Q01B

vg

Ny kjempeseier til håndballjentene: – Maltraktering

(Sveits – Norge 22–42) Drøye tre måneder før OL feier Norge motstanderne til side med kjempesifre. Stine Skogrand førte an da Sveits ble slått sønder og sammen i Zürich lørdag ettermiddag. – Fullstendig maltraktering, kommenterte Viaplays Daniel Høglund allerede midt i 1. omgang. Alle de norske utespillerne kom på scoringslisten. Norge scoret på 42 av 44 skudd. Uttellingsprosent endte dermed på 95. – Vanvittige sifre, mener Viaplay-ekspert Karoline Dyhre Breivang. Spillerne måtte likevel tåle en oppstrammer fra Thorir Hergeirsson på stillingen 39–21. Norge klarte ikke å gjenta 21–7-ledelsen ved pause i 2. omgang. – Nå må vi avslutte slik vi startet kampen. Skru opp intensiteten, beordret landslagssjefen. Etter at VM-finalen gikk feil i desember, har Norge vunnet fire seire mot svakere motstandere i EHF Eurocup. Østerrike ble slått med 17 og 21 mål i februar før Ungarn fikk juling med 33–18 i Bergen torsdag. Norge manglet Katrine Lunde, Silje-Solberg-Østhassel, Camilla Herrem og Nora Mørk i Sveits. Kampen om OL-plassene blir knalltøff. 7. juli blir troppen presentert. Veronica Kristiansen har stått over to mesterskap på grunn av graviditet og fødsel. Hun har meldt seg på med full kraft. Györ-spilleren var ikke feilfri mot Sveits, men har gitt laget en stabilitet som manglet i flere av VM-kampene. – Det er imponerende, mener Breivang. Norge fortsetter landslagssamlingen – uten kamper – kommende uke. Neste kamp spilles ikke før i juli. Norge møter verdensmester Frankrike i to kamper i begynnelsen av juli og avslutter OL-forberedelsene med to kamper mot Danmark rett før avreisen til Paris. Håndballjentene åpner OL allerede 25. juli, dagen før åpningsseremonien.

short

many

bg9e93

ab

Svenska Ida, 21, i New York om skräcken för ”The knockout game”

Fenomenet som kallas ”The knockout game” har funnits i 30 år och kan vara en myt. Nu sprids det återigen vittnesmål om en okänd man som slumpmässigt slår tjejer i ansiktet på New Yorks gator. – Det är ju sjukt obehagligt, säger svenska Ida Karlsson som bor i staden. I två års tid har svenska Ida Karlsson pluggat i New York i USA. Hon beskriver staden som cool och häftig, men säger att det finns nackdelar med att bo där. Bland annat på grund av rädslan över vad som kan hända på New Yorks gator. För den senaste tiden har hon utvecklad en ny rädsla – för att bli slagen i ansiktet av en okänd man. – När jag går på gatan är jag alltid på min vakt , säger Ida Karlsson, 21. ”The Knockout game” Ida Karlssons nya rädsla kommer efter vittnesmål på Tiktok om en man som slumpmässigt slår tjejer och kvinnor i ansiktet på gatorna i New York. Attackerna kallas för ”The knockout game”. Spelreglerna går ut på att slå främlingar medvetslösa på gatan, rapporterar The Guardian. En av dem som drabbats är ”The real housewives of New York city”-stjärnan Bethenny Frankel, 53. ”Det är helt galet, men det hände mig för några månader sedan. Jag tyckte det var för pinsamt för att berätta om det då”, skriver hon på Tiktok. Men polisen i New York säger att det inte går att veta om det finns ett samband mellan alla attacker som nu fått spridning. De vet inte heller om de söker efter en eller flera gärningsmän. – Det är ju verkligen synd om de här tjejerna. Men jag är inte alls förvånad. Det sker jättemycket våld på New Yorks gator, säger Ida Karlsson. 30 år gammal trend – eller myt? Men ”The knockout game” som fenomen är en gammal myt, menar Chris Ferguson. Han är professor vid Stetson University i USA. – Kvinnor blir utsatta för trakasserier och våld på stadens gator varje dag. Men larmen i sociala medier är inte tillräckliga bevis för en våldstrend som ”The knockout game”, säger han till The Guardian. Han säger också att fenomenet funnits i 30 år. Och får nytt liv och uppmärksamhet omkring var femte till tionde år. – Det här sprids för att orsaka moralpanik. ”The knockout game” knyter an till folks rädslor. Framför allt folks rädslor för tonårspojkar. Och ofta finns det element av rasism i detta, vilket gör att detta är ett sätt att sprida rädsla för svarta tonårspojkar. Ida Karlsson berättar att hon själv upplevt obehagliga situationer på New Yorks gator. – Folk kan vara väldigt aggressiva här. De kan ställa sig och skrika på sig själva och andra andra. Det kan vara ganska stökigt. Hur tänker du kring att det rapporteras om ”The knockout game” som en myt? – Jag tänker att det inte kanske är en korrelation mellan att de här tjejerna har blivit slagna och att det måste vara något som heter "The Knockout Game". Men de här tjejerna har ju blivit utsatta för våld på gatan och det är ju sjukt obehagligt.

long

few

XbGOro

vg

Haaland brøt måltørken da City vant målfest: – Absolutt perfekt

(Crystal Palace - Manchester City 2–4) For første gang på fem kamper og én måned scoret Erling Braut Haaland (23). – Absolutt. Absolutt perfekt. Spisser lever for mål, vet du. I dag fant vi ham oftere, spesielt langs høyresiden, selv om vi ikke alltid klarte det. Han beveger seg så bra, sier Guardiola til VG om hvor viktig målet var for jærbuen. Men selv om de ikke klarte å finne alle nordmannens løp, fortsatte de å forsøke. – Og det er så, så viktig, sier Guardiola. Oppturen kom i 4–2-seieren borte mot Crystal Palace i Premier League. Haaland sto for 3–1-målet etter målgivende fra kampens store spiller, Kevin De Bruyne. En klassisk kombinasjon, avsluttet fra kort hold. Stjerneduoen fikk ikke spille av manager Pep Guardiola i 4–1-seieren mot Aston Villa i midtuken. Phil Foden scoret hattrick i De Bruynes fravær – gir det mer press? – Ja, de hjelper meg å holde meg på tå hev. Jeg forventer ikke å bare bli gitt en plass i laget. Hvis jeg ikke presterer, spiller jeg ikke, sier De Bruyne til TNT. Haalands målform – og måltørke Ved månedsskiftet februar/mars var Haaland i kalasform med syv mål på tre kamper og ti dager: Så fulgte en tråere periode uten mål: Dermed kan scoringen være forløsningen han trengte for å banke inn mål i slutten av sesongen. Nå kommer storkampene tett som hagl, hvert mål kan bli avgjørende. Lørdagens seier fører Manchester City opp likt med Liverpools 70 poeng i tittelkampen. Jürgen Klopps mannskap møter Manchester United søndag kl. 16.30. Arsenal har 68 poeng og gjester Brighton lørdag kl. 18.30. Liverpool- og Arsenal-fansen rakk å håpe at Manchester City skulle gå på en blemme, da Crystal Palace tok ledelsen ved Jean Phillipe Mateta i 3. minutt. Men Kevin De Bruyne utlignet med et kremmerhus ti minutter senere. Tre lag i tittelkampen Og i andre omgang var det liten tvil. Manchester City valset over «The Eagles» med fulltreffere av Rico Lewis, Haaland og enda et mål av De Bruyne (hans 100. for Manchester City). Oddsone Edouard reduserte til 2–4 i målfesten mot slutten. – Vi må vinne hver kamp. Det er tre lag i tittelkampen og vi må være det sterkeste, sier Lewis til TNT Sports. Haaland bommet for øvrig på sin ene sjanse alene med keeper Dean Henderson før pause. Oscar Bobb spilte hele kampen for Manchester City. På overtiden var Haaland åpenbart misfornøyd etter at han fikk en kroppstakling av Jefferson Lerma. Tirsdag venter Real Madrid i Champions League-kvartfinale.

short

many

JQPw9J

ap

Nasjonal bevæpning etter trusler mot moskeer: – Som om det hadde skjedd i julen

Trusler mot tre konkrete moskeer i Oslo har fått politiet til å innføre nasjonal bevæpning. At det skjer ved inngangen til en muslimsk høytid, gjør folk ekstra redde. – Jeg har nettopp vært i moskeen og merket at folk er redde. At vi må leve med slike ting i Norge i 2024, er forferdelig. Det sier Hill Hassan Ali utenfor Central Jamaat-e Ahl-e Sunnat på Grønland lørdag. Det er en av de tre moskeene som er nevnt i trusselen som fikk politiet til å innføre nasjonal bevæpning. Hassan Ali synes det er spesielt at det skjer akkurat når muslimene skal feire id. – Det er som om det hadde skjedd i julen. Det blir akkurat det samme. Vi muslimer er en del av det norske samfunnet. Vi står på og bidrar. Dette er bare trist, sier han. Konkret trussel – Truslene er rettet mot tre konkrete moskeer i Oslo, sier talsperson Ayusha Umme Awan i Islamic Cultural Centre (ICC). Trusselen hadde bilde av et våpen og ble lagt ut på chat-plattformen Discord. Aftenposten har sett trusselmeldingen. Den ble lagt ut av en person med et brukernavn som sier at alle muslimer må drepes. I tillegg til bildet av våpenet la personen ut et kart med en kjørerute mellom tre moskeer på Grønland. Moskeene var markert med tallene 1, 2 og 3. ICC ble kontaktet av en person i utlandet som hadde sett trusselmeldingen. Den ble lagt ut på Discord før klokken syv lørdag morgen og har i løpet av dagen spredt seg på flere sosiale medier. Moskeen som er markert som nummer én i trusselen, er Central Jam-e-Mosque. Lørdag ettermiddag står væpnet politi utenfor. Trusselen kommer rett før høytiden eid al-fitr. – En del blir nok litt engstelige Assad Nassir, generalsekretær i Central Jamaat-e Ahl-e Sunnat, sier de ble oppmerksomme på trusselen som lå ute på nett i morgentimene i dag. – Vi har god dialog med politiet om hva de gjør. Vi stoler på at de gjør jobben sin, og holder oss informert. Vi har også vre egne interne tiltak og aktiviteten går som normalt. Slik situasjonen er nå, oppleves det som trygt, sier han. – Hvordan oppleves det å bli utsatt for en trussel på denne måten? – Det er spesielt. Det er nok en del som blir litt engstelige, sier Nassir. – Trist for barna – Det er trist for barna at de blir møtt av bevæpnet politi når de kommer til moskeen. Vi må finne ut hvordan vi skal forklare det for dem, sier kommunikasjonsrådgiver Yassir Ahmed i moskeen World Islamic Mission (WIM) på Grønland. Ahmed opplyser at det er mange mennesker i moskeen på grunn av ramadan. – Vi lukker dørene når det er bønn, på grunn av trusselen. Ellers følger vi beredskapsrutinene våre, som er utarbeidet sammen med politiet. Vi har styrket vaktholdet internt i moskeen, det samme skjer i alle moskeer i landet nå, sier Ahmed. Ahmed sier de har fått trusler tidligere også, sendt på e-post. Rutinen er at de sender truslene til politiet og lar dem vurdere. – Vi lar oss ikke skremme. Vårt svar til dem som truer, er å leve så normalt som mulig og feire eid, så får de sitte bak tastaturene sine og være sinte. Majoriteten i Norge er for inkludering. Tenker på terrorangrepet i 2019 Talsperson Awan påpeker at trusselen kommer rett før høytiden eid al-fitr. – Angrepet mot al-Noor moskeen i Bærum i 2019 skjedde også rett før eid, noe som gjør at folk kan bli ekstra redde, sier hun. ICC jobber nå med å få oversikt over alle arrangementene i muslimske trossamfunn og vil gi dette videre til politiet. – Vår fremste oppgave nå er å sikre våre medlemmer og ha tett kontakt med politiet, sier Awan. Bevæpning over hele landet Det var først politiet i Oslo som besluttet å bevæpne seg som følge av truslene. Like etter besluttet politidirektøren at politi i hele landet må bære våpen. Politiet er i dialog med PST om truslene og samarbeider med PST om etterforskningen for å finne ut hvem som står bak. Potensielle mål I neste uke er det den muslimske høytiden eid al-fitr. PST beskriver i en trusselvurdering at høytider og merkedager hvor mange mennesker samles er aktuelle terrormål. Muslimske høytider er nevnt som eksempel på slike merkedager. – Selv om truslene er fremsatt mot mål i Oslo, kan vi ikke utelukke at også muslimsk trossamfunn andre steder i landet kan være potensielle mål, sier Eirik Veum, seniorrådgiver i PST. Trusselnivået i Norge er ikke endret. Støre: – Uakseptable Politiet svarer følgende på hvordan de vurderer troverdigheten til truslene: – Det vil etterforskningen avdekke. Vi har satt inn tiltak inntil vi kan bekrefte eller avkrefte noe, sier operasjonsleder Øyvind Hammervold. Statsminister Jonas Gahr Støre er orientert om situasjonen og kaller slike trusler uakseptable. – Trusselen mot Stortinget onsdag og denne trusselen i dag viser at også trygge Norge har utrygge elementer boende blant oss, sier Abid Raja, nestleder i Venstre. Marian Hussein, nestleder i SV, mener det er veldig alvorlig å oppleve slike trusler i en hellig måned. – Politiet og andre myndighetsorgan har nå en svært viktig jobb fremfor seg i å trygge folk i høytiden.

short

few

O8RenA

ab

Snapchat-boom: Kändisarna vallfärdar till plattformen

Svenska influencers har plötsligt börjat vallfärda till Snapchat. Anledningen: Möjligheten att tjäna stora pengar. Men vad ligger egentligen bakom boomen för den tidigare så avdankade plattformen? Plötsligt var Snapchat plattformen på allas läppar. Flera influencers har uppmanat sina fans till att börja följa dem på Snapchat. En plattform som under många år legat i skuggan av Instagram, Tiktok och Youtube. Tiktok-stjärnan Tilda Törnqvist, 27, är en av de profiler som satsat hårt på Snapchat och det är tydligt att hon haft en strategi. Länge valde Törnqvist att inte visa sin pojkväns ansikte på sociala medier. Men i december förra året kom frågan om en ”boyfriend reveal” på tal. – Ni har ju frågat mig 14 miljarder gånger om jag kan visa min pojkvän. Om jag får 150 000 prenumeranter på min Snapchat då får ni en reveal, har Törnqvist tidigare sagt i ett klipp på Tiktok. Influencern har även lockat sina följare till Snapchat i andra inlägg på sociala medier. Här är några av de största Snap-stjärnorna I dag är Tilda Törnqvist en av Sveriges största profiler på plattformen. Detta enligt Snapchat själva som listat de största Snap-stjärnorna i landet, så kallade ”Snap stars”. Plattformen vill inte berätta vilken eller vilka profiler som har störst följarskara och engagemang. Men Aftonbladet har tagit del av en orankad lista på profiler som Snapchat menar är ”bland de största i Sverige”. Här är hela listan: ⁠ Tilda Törnqvist, Tiktok-profil ⁠ Ludde Blomqvist, Träningsprofil ⁠ Tilde Kindahl, influencer ⁠ Lisa Borg, influencer ⁠ Marcus Dubois, Youtuber ⁠ Kevin Bang, Tiktok-profil ⁠ Winsent Wikman, Tiktok-profil ⁠ Emil Stegfeldt, Youtuber och skidåkare ⁠ Daria Garipova, Tiktok-profil ⁠ Alicia Lauterbach, influencer ”Arvodet ett stort plus” Både Törnqvist och Ludde Blomqvist, 21, säger till Aftonbladet att de valt att satsa på Snapchat för att det inte är en lika ”polerad” plattform som exempelvis Instagram. De sticker inte heller under stol med att möjligheterna till att tjäna pengar är goda. – Jag tycker det är bra för kreatörer då de kanske blir mer selektiva i vilka samarbeten de åtar sig, vilket vanligtvis är det de tjänar pengar på, säger Törnqvist. – Det är kul att flera kommer till plattformen och arvodet är så klart ett stort plus, säger Ludde Blomqvist. Influencern tjänar 90 000 i månaden: ”Inte så svårt” I dagsläget är det inte särskilt många som valt att berätta vad de drar in på Snapchat. En av de få är Lisa Borg, 34, som avslöjat att hon tjänar hela 90 000 kronor i månaden på plattformen – bara genom att posta inlägg. Detta på grund av den täta annonsfrekvensen samt att hon får miljontals visningar. – Jag har bara jobbat med Snap i några månader. Så jag håller just nu på att lära mig vad mina följare tycker om, hur man ska växa och hur man tjänar så mycket pengar som möjligt utifrån det. Jag vill inte tumma på innehållet. Det är det som är lite svårt med Snap, för att man kan tjäna så fruktansvärt mycket pengar genom att lägga upp typ bilder på en vägg i princip, har Borg tidigare sagt till Aftonbladet. – För oss influencers så är det inte så svårt att få visningar. För mig så känns det så himla viktigt att inte jag bara lägger upp massa på Snap för att tjäna pengar. För det jag kan uppleva är att folk bara lägger upp skit helt enkelt, för att tjäna snabba pengar, säger Lisa Borg Måste ha stor följarskara från början På både Tiktok, Instagram och även Youtube är det genom samarbeten och reklaminlägg som influencers kan livnära sig och bli rika. Men på Snapchat räcker det alltså med att lägga ut inlägg, så kallade Snapchat stories, för att tjäna pengar. Dock måste man ha ett verifierat konto som ”Snap star”, med en profil med minst 50 000 prenumeranter och över 25 miljoner visningar eller 12 000 timmars visningstid på sin offentliga profil under de senaste 28 dagarna. Med andra ord krävs det i praktiken att du sedan tidigare har en stor följarskara som följer med dig till plattformen för att snabbt kunna tjäna pengar på Snapchat. Snapchats svar: Därför kan vi betala ut så mycket Aftonbladet har frågat Snapchat hur det kommer sig att de kan erbjuda så höga arvoden till de stora profilerna. De bekräftar att det rör sig om annonsörernas stora intresse för plattformen. ”Snapchat är en mycket populär plattform i Sverige, med mer än 4 miljoner användare varje månad, och fler och fler Snap Stars når därmed många svenskar. Det gör att antalet potentiella tittare är väldigt höga, något som är intressant för annonsörer. Annonser från annonsörer infogas mellan innehållet hos innehållsskaparna, baserat på visningstid och visade snaps”, uppger Emily McDonnell, chef på Snapchat för talang och partnerskap i Norden, i en kommentar. Strategin som leder till högre arvoden McDonnell tror att den nya Snapchat-boomen beror på att det blivit mer populärt bland kreatörer att lägga ut mer genuint och naturligt innehåll där man inte bara visar upp en perfekt fasad. ”Vi råder kreatörer att fokusera på att producera berättelser av hög kvalitet för att maximera intäktsdelningens framgång”, säger Emily McDonnell.

long

few

kEqxRa

ap

Miriam Daniela Ayres Cea drept på jobb i Arendal: Siktet mann varetektsfengslet i fire uker

Nye analyser av bevismaterialet gjør politiet styrket i troen på at de har pågrepet rett mann etter drapet i Arendal. Politiet nekter likevel å svare på flere sentrale spørsmål Tirsdag morgen ble 35 år gamle Miriam Daniela Ayres Cea drept utenfor apoteket hun jobbet på midt i gågaten i Arendal sentrum. Hun var svensk statsborger, gift og bodde i nabokommunen Grimstad. En mann i 60-årene er siktet for forsettlig drap. Han erkjenner ikke straffskyld. Lørdag ble han varetektsfengslet i fire uker av Agder tingrett. Politiet fikk også medhold i at mannen skal ha brev- og besøksforbud i fire uker, medieforbud i fire uker og fullstendig isolasjon i to uker. Joakim Boye, mannens forsvarer, sier til Aftenposten lørdag ettermiddag han vil drøfte kjennelsen med sin klient før de tar stilling til om den vil bli påanket. Det var torsdag kveld politiet sperret av boligen til mannen i 60-årene. Fredag sa politiet til Aftenposten at drapsmistanken mot ham er styrket. – Vi har analysert mer av bevismaterialet nå enn det vi hadde da han ble pågrepet torsdag kveld, sa politiadvokat Vanja Bruvoll fredag kveld. Mannen ble fremstilt for varetektsfengsling lørdag. Politiet ba om fire uker med fulle restriksjoner og fikk fullt medhold. De mener det foreligger stor bevisforspillelsesfare i saken. Begjærte seg løslatt Den drapssiktede mannen motsatte seg fengsling, og begjærte seg løslatt i fengslingsmøtet. Han har også nektet å bli avhørt av politiet og det er ikke planlagt noen nye avhør de nærmeste dagene, sier Bruvoll til Aftenposten. – Vi er på tilbudssiden og han kan via sin forsvarer si fra når som helst. Vi stiller opp, sier Bruvoll. Ifølge politiet har mannen som er pågrepet ingen relasjon til 35-åringen. Hun var med andre ord trolig et tilfeldig offer. Politiet har så langt gått ut med svært lite til offentligheten om det som har skjedd. De vil heller ikke svare på flere helt sentrale spørsmål, som politiet vanligvis svarer på i drapssaker. Snart fire døgn etter drapet er det fortsatt mange ubesvarte spørsmål der politiet er tause i svarene sine. Er det vitner til drapet? Politiet gikk tidlig ut og sa at det ønsker å komme i kontakt med personer som har beveget seg eller oppholdt seg i området ved Boots Apotek tirsdag morgen. Men fredag vil de ikke kommentere om det er vitner som har sett selve hendelsen eller deler av det som skjedde. De vil heller ikke si om det er vitner som har sett den siktede mannen utenfor apoteket. – Dette er detaljer i etterforskningen vi ikke ønsker å gå inn på, sier politiadvokat Vanja Bruvoll i Agder politidistrikt. Har de drapet på video? Drapet skjedde utenfor et Boots apotek som ligger midt i Arendal sentrum der det er mange butikker og flere overvåkingskameraer. De har også bedt personer som har kamera på bilen som gjør opptak, og som har vært i området med bilen, om å ta kontakt. Men fredag vil de ikke svare på om de har sikret seg hendelsen på video eller om de har en video som knytter den siktede mannen til stedet eller drapet. – Dette er detaljer i etterforskningen vi ikke kommer til å kommentere, sier Bruvoll. Hvilket våpen ble brukt? Lokalavisen Agderposten har tidligere denne uken skrevet at de har fått bekreftet at drapsvåpenet er funnet, og at dette er en kniv. Det vil politiet imidlertid ikke si noe om offentlig. – Beslag kommer vi ikke til å kommentere, sier Bruvoll til Aftenposten fredag kveld. Hva skjedde egentlig den morgenen? Politiet mener drapet har funnet sted mellom klokken 08.45 og 09.15, tirsdag formiddag. 35-åringen hadde begynt på jobb. Men de vil ikke si noe mer om hva de mener skal ha skjedd, eller hvordan kvinnen skal ha blitt drept. Det vil de heller ikke fredag kveld. – Vi vil ikke si noe mer om det. Det er rett i kjernen av etterforskningen, sier Bruvoll. Først helt åpent Politiet fikk først melding om at kvinnen var skadet. Det ble forsøkt livreddende hjelp, men 35-åringen døde. Hele den første dagen sa politiet at de ikke visste om det kunne være en ulykke eller om det hadde skjedd noe straffbart. Det mente det var helt åpent hva de sto overfor. Det var først dagen etter, onsdag denne uken, det ble startet drapsetterforskning. Gjerningspersonen var fortatt ukjent. Og torsdag morgen hadde politiet fortsatt ingen mistenkt i saken. Torsdag kveld offentliggjorde politiet at de hadde pågrepet og siktet en mann for drapet. Etter det Aftenposten kjenner til er mannen i 60-årene og bor i Arendal, noen kilometer fra sentrum.

long

few

0QwG80

vg

Russlands Putin-pro patriark: – Det er en hellig krig

Den russisk-ortodokse kirkens Kreml-tro patriark støtter en uttalelse om at Kyiv har et «kriminelt» regime, og at Putin fører en «hellig krig» i Ukraina. Patriark Kirill ledet en kongress av «Det verdensrussiske folkeråd», der religiøse, politiske og kulturelle skikkelser møttes i Moskvas enorme Kristi Frelser-katedralen. De vedtok et dokument der der står at Putins fullskala invasjon i Ukraina «fra et åndelig og moralsk perspektiv» er «hellig krig» og at det er et steg i «den nasjonale frigjøringskampen til det russiske folk» mot «det kriminelle Kiev-regimet» og «Vesten bak dem». Det heter også at Ukraina må bli en del av Russland. De støtter altså Putin i at den ukrainske staten skal tilintetgjøres. Den ukrainske ortodokse kirken fordømmer uttalelsen. Metropolitt Onufrii av Kyiv og hele Ukraina sier ifølge Ukrainskaja Pravda: – Vi bygger ikke en russisk verden, vi bygger Guds verden. At Putins krigføring er en «hellig krig» blir bestemt avvist av ukrainerne. De mener det er brudd på kristen moral. Den russiske patriarken sa i november 2023 at de som faller for Russland i krigen, kommer til himmelen. Ukraina var under den russisk-ortodokse kirken siden det 17. århundre, men i 2019 brøt deler av kirken med Moskva på grunn av den russiske annekteringen av Krim og støtten til separatistene i Donbas. Så i mai 2022 brøt den Moskva-støttede fløyen av Ukrainas ortodokse kirke med Russland, i et historisk slag mot russisk åndelig ledelse. Emil Saggu, ekspert på ortodokse kirker og forsker ved Lunds universitet, sa dette til VG i november: – Patriarken har vist seg som en av Putin-regimets viktigste støtter gjennom krigen, fordi den russiske kirken eksplisitt har legitimert krigen religiøst. Vladimir Putin ga «presidentprisen» for 2023 til nettopp Kirill. President Volodymyr Zelenskyj har sagt at religiøse organisasjoner med kobling til Russland kommer til å forbys. Det Kyiv-baserte Institutt for religiøs frihet hevdet i februar 2023 at det russiske militæret har ødelagt eller plyndret minst 494 religiøse bygningen i Ukraina. Den ortodokse påsken markeres i 2024 den første helgen i mai.

short

many

O8dam3

ab

Läkare: För- och nackdelar med 7 potensmedel

Potensproblem är ett vanligt bekymmer för svenska män. Överläkaren Stefan Arver går igenom för- och nackdelar med sju erektionspreparat. – Det finns ett preparat som är mer effektivt än Viagra, säger han. Aftonbladet har i tidigare artiklar berättat om mäns problem med att ”komma för tidigt” och gått igenom för- och nackdelar med fem preparat mot för tidig utlösning. Men ett annat vanligt problem är att inte få erektion alls. Det finns dock hjälp att få, även om alla erektionsläkemedel är receptbelagda. Stefan Arver, docent och överläkare vid Anova, andrologiskt centrum vid Karolinska universitetssjukhuset, uppskattar att uppemot 100 000 svenska män använder erektionspreparat i tablettform och att omkring 15 000 injicerar erektionspreparat med spruta. Hur får man recept? – Det är ett par hundra tusen svenskar som skulle uppfylla kriterierna för behandling. Kriteriet är att inte kunna få och behålla erektionen för sexuell aktivitet. I första hand går du till distriktsläkare, eftersom det är en del andra saker som behöver kollas upp för att säkerställa att det inte handlar om någon allvarlig sjukdom. ⁠ Nedan går Stefan Arver igenom sju olika preparat för att få erektion – fyra tabletter, två injektioner och en kräm. ⁠ SILDENAFIL (VIAGRA) – En PDE5-hämmare som blockerar ett enzym, fosfodiesteras-5. När det enzymet blockeras kommer effekten av varje nervsignal som stimulerar kärlvidgningen, alltså erektionen, att vara längre. Vad är det konkret som gör att förmågan att få erektion förstärks av Viagra? – Rent mekaniskt är det ett ökat blodflöde in i penisen eftersom motståndet mot att föra in blod i penisen minskar. Svällkropparna i penisen kan liknas vid slangen på ett cykelhjul som blir hårdare ju mer man trycker in. Sildenafil har en verkanstid på mellan fyra och tio timmar. – Under den tiden är det lättare att få erektion och behålla den. Men det förutsätter att du även stimulerar till erektion. Sätter du dig och till exempel läser Aftonbladet så händer ingenting. Du behöver oftast en sexuell situation och sexuella tankar. Hur lång tid tar det innan tabletten verkar? – Det är den tid det tar för tabletten att ramla ner i mag-tarmkanalen och tas upp i blodet. Oftast tar det mellan 30 minuter och en timme, även om vissa kan få verkan redan efter en kvart. Vilka biverkningar finns? – Huvudvärk, eftersom du får ett ökat blodflöde. Men värken brukar oftast bli mildare och mildare ju fler tabletter du tar. En annan biverkan är att du kan få sura uppstötningar eftersom övre magmunnen slappnar av. Sedan ger substansen effekt på andra blodkärl vilket kan göra att du upplever dig varm i ansiktet. En annan biverkan som inte är så uppmärksammad är att effekten av blått ljus förstärks, du ser alltså saker och ting med en kraftigare övervikt åt blått. Kan man bli beroende av Viagra? – Nej, det finns ingen tillvänjningsprocess utan det är snarare tvärtom. Om du har erektionsproblem och börjar ta Viagra så  förbättras den egna förmågan, eftersom substansen har en positiv effekt på blodkärlsfunktionen, även när du inte tar tabletten. Finns det ökad risk för hjärtproblem? – Nej, det finns ingen risk för hjärtinfarkt eller liknande, utan snarare tvärtom. Det har visat sig att män som tar Viagra får mer sällan en dödlig hjärtinfarkt i jämförelse med män i samma ålder som inte tar Viagra. Statistiskt har substansen en skyddande effekt. Har det inte snarare varit så att uppfattningen har varit att Viagra leder till hjärtproblem? – När Viagra kom var det en stor sensation och det dröjde inte så länge innan det dök upp skräckscenarion. Då lyftes det fram att man kunde få hjärtinfarkt och riskerade att dö om man tog Viagra. Och visst, det fanns fall där äldre par hade sex och mannen dog, men det kunde ju ha andra orsaker än Viagra. Nu har flera stora studier analyserat och kommit fram till motsatsen, att Viagra är bra för hjärtat. Sildenafil är i dag betydligt billigare än när Viagra lanserades. – Priset har sjunkit drastiskt sedan patentet löpte ut. Nu är det fri prissättning vilket kan göra att priserna varierar. Men en tablett med 100 milligram, vilket är den starkaste tabletten, kostar mellan 15 och 100 kronor, säger Stefan Arver. ✓ TADALAFIL (CIALIS) – Tadalafil har samma effekt som sildenafil, men skillnaden är att den är betydligt mer långverkande, från 24 upp till 36 timmar. Den bryts ner långsammare, vilket gör att den kallas för ”weekend-tabletten”. Du tar den på fredag kväll och så håller den nästan hela helgen, säger Stefan Arver. Vilka likheter har Cialis med Viagra? – Substansen har samma mål, det vill säga blockera enzymet. Det tar ungefär lika lång tid som Viagra innan du känner av effekten. Liksom Viagra har även Cialis en skyddande effekt mot hjärtinfarkt. Vilka är skillnaderna? – Biverkningarna skiljer sig åt litegrann. Sura uppstötningar, huvudvärk och värme i ansiktet liknar biverkningarna hos Viagra, men Cialis är även förknippat med muskelvärk. Däremot får du inte ”blåsynen” som Viagra ger. – När det gäller Viagra blir man lätt fixerad vid att man måste ta tabletten. Vid Cialis blir kopplingen mellan att du tar tabletten och att du ska ha sex mer avlägsen eftersom du har ett och ett halvt dygn på dig. I och med att tabletten har lång verkanstid har man även gjort en speciell tablett med lägre innehåll. Men om du tar den dagligen kommer du ha så stor koncentration i blodet att du får kontinuerlig effekt. Är det ungefär samma pris på Cialis som på Viagra? – Det är lite knepigt att jämföra eftersom de har olika verkanslängd, men ja, i princip samma pris. Aftonbladet Plus LÄS MER: Så får du större penis: ”Det enda som funkar” ✓ AVANAFIL (SPEDRA) – Avanafil har ungefär samma effekt som sildenafil och tadalafil, men är mindre potent, så du måste ta större mängd av substansen. Om du tar 20 milligram tadalafil krävs det 100 milligram sildenafil och 200 milligram avanafil för att uppnå samma effekt. Det är egentligen det som är skillnaden, säger Stefan Arver. Hur lång är verkanstiden på avanafil? – Ungefär som Viagra, mellan fyra och tio timmar. Avanafil skiljer sig inte mycket jämfört med sildenafil, men eftersom Viagra är så känt bland gemene man, och Spedra kräver att du tar en större mängd, så väljer många att ta Viagra. Men om man får biverkningar av de andra preparaten kan Spedra vara ett alternativ. Har Spedra färre biverkningar än Viagra och Cialis? – Nej, men Spedra ger ytterligare en möjlighet att hitta något som fungerar bättre eller inte ger biverkningar. Vi är alla olika och kan reagera olika på snarlika preparat. ✓ VARDENAFIL (LEVITRA) – Läkemedlet har en verkanstid som är lite längre eftersom den binder väldigt kraftigt till enzymet som ska blockeras. Substansen försvinner ut i kroppen lika snabbt som sildenafil, men verkan sitter i längre. Levitra påminner mycket om Viagra, men den är mer potent eftersom du behöver mindre dos, mellan 10 och 20 milligram. Hur länge sitter verkan i? – Man kan påvisa effekt uppemot 20 timmar. Biverkningarna för Levitra är enligt Arver precis lika som Viagra, förutom att Levitra inte ger ”blåsyn”. Däremot skiljer sig priset. – Levitra har inte fått något vidare fäste i Sverige, förmodligen beroende på priset. I USA har Levitra marknadsförts mer och varit nästan lika vanlig som Viagra. ✓ ALPROSTADIL/PROSTAGLANDIN E1 (CAVERJECT) Substansen injiceras in i penisen med spruta. Enligt Stefan Arver är det omkring 15 000 svenska män som väljer den här formen av erektionspreparat. – Ett väldigt kraftigt kärlvidgande ämne med väldigt snabb nedbrytning, säger Stefan Arver. Hur snabbt tar det innan det verkar? – 5-10 minuter. Och hur länge verkar det? – Man försöker dosera så att det verkar i en timme. Problemet är att om du överdoserar så kan du få en erektion som varar alldeles för länge, vilket är väldigt obehagligt. Vilka fördelar finns det med Caverject jämfört med erektionspreparaten i tablettform? – Eftersom det är en lokalbehandling finns inga bieffekter som till exempel huvudvärk. Preparatet är dessutom väldigt effektivt. Om Viagra ger bra effekt för omkring 75 procent av användarna så är Caverject uppe i 90 procent. Det är alltså effektivare än Viagra. En annan fördel är kostnaden. – Injektioner är rabatterade och går på högkostnadskortet, dock inte den svagaste dosen. I början av 00-talet var frågan om man över huvud taget skulle subventionera mäns erektioner – men det landade i att man inte subventionerade tabletter, men däremot sprutor. En spruta kostar 110 kronor om du köper utan rabatt, men du kommer ganska snart in på högkostnadsskyddet. Vilka är nackdelarna? – Lokal smärta – inte av nålsticket utan av substansen. Det kan komma smärta efter en stund och du kan känna ömhet en längre tid. I värsta fall känner du smärta under hela erektionen. Tio procent av användarna – cirka 1 500 personer – upplever det problemet. Finns det inte en fara i att ta sprutor i penisen? – Sprutor är egentligen reserverat för personer som har problem med kärlskador eller som av olika anledningar inte kan ta tabletter. Rekommendationen är att inte ta sprutor fler än tre gånger i veckan. Något som är ovanligt, men ändå förekommer, är ärrbildning i penisen, som leder till krokig erektion, något som kallas för Peyronies sjukdom. Aftonbladet Plus LÄS MER: Överläkare: Så får du med böjd penis tillbaka sexlivet ✓ AVIPTADIL (INVICORP) I likhet med Caverject injiceras Invicorp i penisen. Invicorp är en kombination av två läkemedel som hjälper varandra att ge en kärlvidgning. – Det ena är vip, som är ett kroppseget ämne som finns i de nerver som hjälper till att skapa erektion. Det andra är fentolamin, som blockerar stressnervssignaler, säger Stefan Arver och fortsätter: – Här får du substansen färdigblandad i glasampuller som du får dra upp i en spruta och sätta på nål för injicering. Det är ”one size fits all”-variant och finns bara i en dos.  Båda injektionspreparaten kräver att du har blivit undervisad i hur sprutan tas på rätt sätt. Av de 15 000 som använder sig av injektion är det vanligare med Caverject än Invicorp.  – En bidragande faktor är förpackningen. Caverject ligger frystorkad i en färdig spruta och kan förvaras i rumstemperatur medan Invicorp är krångligare. Vilka fler skillnader finns mellan Invicorp och Caverject? – Det är olika ämnen, vilket ger olika upplevelser. Caverject upplevs som mer påtvingat och mindre naturligt eftersom du får en så kraftig erektion. Invicorp känns enligt användarna mer som en vanlig erektion – och den ger aldrig smärta. Vilka är nackdelarna med Invicorp? – När det läcker ut i blodbanan – vilket det alltid gör vid injektionen – är det otroligt kärlvidgande. Bara någon minut efter injektionen värmer det till i ansiktet. Det syns inte, men du upplever det. Invicorp har inte samma risk för Peyronies sjukdom som Caverject, men risken för att få för långvarig erektion är likartad. Går det längre än sex timmar pratar vi om priapism, som kan leda till att du måste akut till sjukhus på grund av smärtan. ✓ ALPROSTADIL/PROSTAGLANDIN E1 (VITAROS OCH BONDIL) I likhet med Caverject och Invicorp är Vitaros och Bondil subventionerade. Men just nu finns Bondil inte tillgänglig i Sverige på grund av produktionssvårigheter. – Här är vi tillbaka i samma substans som används i Caverject, det vill säga Prostaglandin E1. Det finns i två varianter, det ena är en geléklump – Vitaros – som sitter i ändan av ett långt plaströr som du för in i urinröret, det andra är en kräm – Bondil – som du sprutar in i urinrörsmynningen. Enligt Stefan Arver har Vitaros och Bondil något lägre effektivitet än injektionspreparaten. – Det tas inte upp lika bra från urinröret, men har ändå skaplig effekt. Vilka är nackdelarna? – Urinröret är väldigt känsligt och att föra in ett plaströr kan lätt leda till smärta och blödning.

short

few

O8A891

ab

Polisen: 13-åringar säljer knark i Christiania

Gängen Hells Angels och Loyal to Familia strider om makten på Pusher street i Christiania. Och de använder unga pojkar för att sköta haschbodarna. Simon Hansen, vice polisinspektör, polisen i Köpenhamn, konstaterar att säljarna ibland är barn. – Det senaste året har vi märkt att de som står i bodarna är så unga som 13 år gamla. Under fredagen häktades en 28-årig gängman från Loyal to Familia för dödsskjutningen på Christiania en knapp vecka sedan. En 18-åring sitter sedan tidigare häktad för mordet på en 30-årig man och mordförsök på fyra andra, varav flera turister. De senaste åren har Köpenhamn skakats av en konflikt mellan de två grovt kriminella gängen Hells Angels och Loyal to Familia. Mycket tyder nu på att denna konflikt även letat sig in på Christiania. Under veckan uppgav Köpenhamnspolisen att den 30-årige mannen som mördades i lördags var verksam i Hells Angels. När 28-åringen ställdes inför häktningsdomaren under fredagen påpekade åklagaren att dödskjutningen på Christiania skett som en följd av konflikten mellan de kriminella gängen Loyal to Familia och Hells Angels. Därför riskerar de misstänkta, enligt dansk lag om straffskärpning för gängkriminalitet, dubbla straffpåföljder. Utnyttjar barn Vice polisinspektör Simon Hansen, som leder den operativa insatsen mot haschhandel på Christiania, säger till Aftonbladet att de grovt kriminella gängen allt mer har tagit över försäljningen i bodarna. Med grupper som Hells Angels och Loyal to Familia bakom försäljningen ökar också risken för våld. De regler som boende i Christiania satt upp tidigare är som bortblåsta. – Grundreglerna var att man skulle vara över 18 år, inte sälja tyngre droger och inte bära gängväst eller vapen, säger Simon Hansen. Nu har polisen märkt att de kriminella gängen utnyttjar barn för att få affärerna att snurra. Pojkar så unga som 13 år jobbar vid haschbodarna på Pusher street. Simon Hansen berättar att det finns en mängd sysslor vid bodarna som tonårspojkar utför. Allt från att klippa till haschet och lägga det i påsar till att vara den som ska springa med knarket om polisen kommer. Det förekommer också att barn säljer droger. – För ett år sedan började vi märka att de var väldigt unga. Min kollega blev exempelvis erbjuden att köpa av en 13-åring, säger Simon Hansen. Flera dödsskjutningar De senaste åren har det inträffat flera dödskjutningar på Pusher street. I juli 2021 sköts en 22-årig man boende på Christiania ihjäl när han befann sig på gatan. Ekstrabladet skrev kort efteråt att det kan röra sig om en felskjutning och enligt uppgifter till Aftonbladet har polisen ännu inte lyckats fälla någon för skjutningen. Förra året skedde också en dödskjutning på Pusher street. Då blev en 23-åring skjuten vid haschbodarna. Enligt danska TV2 misstänkte polisen att skytten stått och köat med andra köpare för att komma nära sitt offer. Även det mordet är ouppklarat. Simon Hansen förklarar att det generellt är svårt att utreda brott som sker på Pusher street. – Det kan vara svårare där inne. De som är på Pusher street är kriminella och när det händer något så vill de inte berätta vad de sett. Pusher street har varit ett populärt stopp för nyfikna turister i decennier. En varm sommardag är gatan en samlingsplats för mycket människor från exempelvis Sverige och Tyskland. – De missförstår. De tror att det är lagligt. Man ska vara medveten om man står sida vid sida med kriminella grupper när man är där. ”Ren kriminalitet” Handlar man dessutom något i bodarna så ska man vara medveten om att pengarna går till gängen. Samtidigt utsätter man sig för en stor risk. – Det är en risk att man själv är i farozonen om man är där inne, säger han och fortsätter: – Det finns många intressanta saker på Christiania att ta del av men Pusher street, eller ”green light district” som vi kallar det, är ren kriminalitet. Vad ser du för lösning på problematiken på Pusher street? – I det korta perspektivet kan jag säga att vi måste vara där mer. Så de kriminella känner ett tryck, säger Simon Hansen. Men polisen har inte verktyg för att stänga gatan helt. När de boende exempelvis hade spärrat av med betongblock och containrar kunde inte polisen sedan hindra drogförsäljarna när de forslade bort sakerna. – Polisen kunde inte bara kliva in. Det fanns inget lagstöd för det. De förstörde inte containrarna. De flyttade bara på dem. Simon Hansen tror att det krävs ett nytt möte mellan politiker, myndigheter och de boende där man kommer överens om vad som ska hända på Pusher street. De boende kan inte klara det själva. – Om det ska ska ske någon förändring så måste myndigheterna hjälpa till. Om det exempelvis skulle upprättas en byggplan för gatan så skulle vi kunna följa de reglerna. Då skulle vi kunna skydda en byggplats eller ett husbygge.

long

few

69r1vQ

ab

Angelina Jolies nya anklagelser: Utsattes för misshandel i flera år

”Brangelinas” infekterade kamp om den franska vingården fortsätter. Samtidigt riktar Angelina Jolie nya anklagelser mot exmaken. Brad Pitt påstås ha misshandlat henne ”långt före” deras ödesdigra flygresa 2016, enligt nya domstolshandlingar. Utredningen av händelsen ombord på en privatjet hösten 2016, där Brad Pitt, 58, bland annat anklagades för barnmisshandel, lades ner samma år i brist på bevis. Flera år senare, i oktober 2022, upprepade Angelina Jolie, 47, sina anklagelser mot ex-maken i bråket om vingården Chateau Miraval i södra Frankrike, som de köpte tillsammans 2008. Nu trappas konflikten upp återigen. Enligt nya domstolshandlingar som TMZ har tagit del av hävdar Jolie att det finns en ”historia av fysisk misshandel” långt före flygresan. Barnen ska dock ha lämnats utanför fram till incidenten 2016. Advokaten: Pitt ville ”begrava övergreppen” Enligt Jolies advokater försökte Pitt ”dölja sin historia av missbruk, kontroll och mörkläggning” genom att erbjuda Jolie att köpa hälften av den franska vingården – under förutsättningen att hon undertecknade ett sekretessavtal, skriver TMZ. – Genom att vägra att köpa hennes andel men sedan stämma henne, visade Pitt hur viktigt sekretessavtalet var för honom och vad han hoppades att det skulle begrava: hans övergrepp mot Jolie och deras familj, säger advokaten Paul Murphy, enligt CNN. Anklagelsen: ”För ett hämndlystet krig” Det var i februari förra året som Pitt stämde Jolie eftersom han hävdade att hon olovligen sålt sin andel i franska vingården. Jolie kontrade då med att stämma Pitt på 250 miljoner dollar, nästan 2,7 miljarder kronor. Enligt henne har exmaken ”fört ett hämndlystet krig” sedan hon ansökte om skilsmässa 2016. Källor nära Pitt har tidigare förnekat att skådespelaren varit fysiskt våldsam mot Jolie eller deras sex barn. Paret skilde sig 2019 och Jolie hade full vårdnad av barnen fram till 2021, då Pitt fick rätten att ha barnen på halvtid.

long

few

nQkl05

vg

Strengere aldersgrense splitter: – Unge vil bruke Snap uansett

En strengere aldersgrense for TikTok og Snapchat avvises av Emma (15) og Tuva (16). De har akkurat spist og hatt det hyggelig på McDonalds i Klingenberggata - da VG ødelegger idyllen. Men jentene har ingenting mot å kommentere regjeringens signal om en strengere aldersgrense for sosiale medier. Tuva Stien Stensaker anslår at hun bruker rundt seks-syv timer daglig på mobilen. Oftest på Snapchat. – Viktig kanal – Jeg er mot en streng aldersgrense. Vi bruker jo sosiale medier til å kommunisere med. Det er ofte mye lettere å få kontakt med venner gjennom sosiale medier enn på andre måter da, sier Tuva. Hun henger sammen med Emma Foss-Øverbø, begge fra Nordstrand i Oslo. Emma er enig med Tuva. – Ja, jeg føler det blir dumt med en streng aldersgrense på for eksempel 16 år, fordi unge folk uansett fortsatt kommer til å bruke Snap og sosiale medier, kommenterer Emma. I likhet med Tuva minner hun politikere - gjerne i 40- og 50-årene - om at veldig mange unge bruker sosiale medier som sin viktigste kommunikasjonskanal. – Det er liksom måten man snakker med andre på for tiden, sier Foss-Øverbø. I Stortingsgata er Peder Kjerkreit (15) fra Råde i Østfold på vei fra cello-øvelse til konsert. Han har et helt annet syn på en streng aldersgrense for sosiale medier - enn jentene fra Nordstrand. – Om man ser hva unge utsettes for i sosiale medier, så er det all grunn til å sette opp aldersgrensen, sier Peder. – Er du på sosiale medier selv? – Jeg prøver å unngå det. Å minimere bruken min. – Fordi? – Fordi det stjeler mye tid, og så er det så unødvendig bruk av tiden også. Ansikt til ansikt – Du liker bedre å møte folk ansikt til ansikt? – Ja, svarer Peder og legger til: - Det tror jeg har så mange flere fordeler enn bare å sende bilder av seg selv. – Du føler deg ikke utenfor når du ikke er så aktiv på sosiale medier? – Nei. Sosiale medier er jo laget for at du skal føle deg ensom uten dem. Det er heller ikke alle der inne du ønsker å ha kontakt med. På Rådhusplassen høres lyden lang lei av skatere som hopper og lander med skarpe smell. De legger ikke skjul på at de feteste hoppene kan bli til videosnutter som deles i sosiale medier. Men gutta på 15 og 16 år er helt enstemmige om at en aldersgrense som vil kunne kreve BankID for å komme inn i sosiale medier - er bra. Kan være kostbart Både Rafael (16), Billy (16), Markus (15) og Marcus (16) har hørt om unge jevnaldrende som har brukt mange tusen kroner på spill via sosiale medier. Det er ikke så populært - når pengene må tas fra foreldrenes kontoer, mener de fire. Billy Bjørnson Kleppe må løpe for å rekke Nesodden-ferja, men får sagt at han støtter en strengere aldersgrense - selv om en eventuell innlogging via BankID vil medføre at mange kastes ut av TikTok og Snapchat. Både Rafael Vidal Aguilera fra Ammerud og Marcus Eriksen fra Tøyen og Helsfyr har registrert at unge får tilgang til mye drøyt på de sosiale mediekanalene. En av dem så nylig en levende and som ble kastet til sultne krokodiller. Alle mener bilder av modellvakre mennesker skaper et sterkt utseende-press på mange unge. Utseendepress – Det er et veldig stort problem. Gutter forventer kanskje at jenter skal se sånn og sånn ut. Og så stjeler det enormt med tid. Du har skole, du har masse arbeid. Du kan ikke drive å trene og sminke deg og hele pakken bare for å ta seg ut på Snapchat og Instagram, ikke sant, sier Marcus (med C). Markus (med K) har et annet poeng som han plutselig kom på: – Det at foreldre må godkjenne barnas adgang med for eksempel BankID, kan gjøre at de får litt mer kontroll. Kanskje de da kan skjønne litt mer hva ungdommen driver med på sosiale medier? Barneombudet, som skal ivareta barn og unge i saker som for eksempel bruk av sosiale medier, vil ennå ikke ta stilling til en strengere aldersgrense fremfor dagens anbefalte aldersgrense på 13 år. – Men det er viktig at tiltak som settes inn overfor barn og unge er godt utredet og kunnskapsbaserte. I en slik prosess må også barn bli hørt, sier fagsjef Ivar Stokkereit. Han er fungerende barneombud - ettersom Inga Bejer Eng akkurat har sluttet. Mer treffsikre løsninger – Hvordan kan barn og unge bli reelt involvert i prosessen frem til en beslutning om aldersgrense tas? – Barn og unge har en rett til å medvirke i saker som angår dem. Gjennom å la barn og unge få komme med sine innspill og dele erfaringer, så får myndighetene bedre beslutningsgrunnlag. Vår erfaring er at vi da får bedre løsninger, som vil være mer treffsikre for å møte de utfordringene barn møter på nett. – Danmark kan være på vei mot en 15-års grense. Vil det være naturlig for Norge å gå inn for noe lignende? – Det er viktig at norske myndigheter ser hva resultatet av en aldersgrense i Danmark blir, svarer Stokkereit. Han er spent på hvor en aldersgrense skal settes. – Det vil stadig dukke opp nye apper som vil utfordre dette. Å sørge for at barn og unge har god kompetanse på digitale medier er vesentlig - også i skolen. – Før eller senere skal de ut på denne arenaen og da nytter det ikke kun å ha et forbud, mener han.

short

many

dwgqX1

vg

Meek bekrefter karriereslutt – én ting kan føre til comeback

Emil Weber Meek (35) slår fast det som har ligget i kortene en stund. Han er ferdig som MMA-utøver. – Jeg har egentlig fått oppleve alt det jeg drømte om da jeg satset på MMA. Jeg ville få MMA på kartet i Norge, ville leve av det og komme meg inn i UFC. Alt det klarte jeg, sier Meek til VG. Det er ikke noe sjokk at Meek omsider bekrefter at han er ferdig som profesjonell utøver i kampsporten MMA. Han gikk sin siste av 17 proffkamper i september 2022, og vant på teknisk knockout mot polske Kacper Koziorzebski. Nå blir det nok ikke flere muligheter til å se den norske «MMA-vikingen» i aksjon. – Etter at jeg fikk den siste seieren har jeg tenkt at det er best å gi seg mens leken er god. Jeg har i alle fall et halvt hode og en halv kropp igjen etter å ha konkurrert i det jeg tør påstå er verdens tøffeste idrett, sier 35-åringen muntert. Satte MMA på kartet Han ble den første MMA-utøveren som virkelig ble kjent i hele Norge, til tross for at han drev med en idrett som tross alt har hatt et litt frynsete rykte. – Jeg hadde lyst til å bevise at vi var seriøse utøvere. Inntrykket mange satt med var tilsynelatende at vi var huleboere som sloss i mørke kjellere. Nå tror jeg flere har fått mer respekt for sporten, sier Meek. En bekreftelse på at han var «godtatt av folket» kom da Meek etter planen skulle være med i den siste sesongen av Mesternes Meste. Han meldte forfall på grunn av sykdom i familien. – Timingen for å gå ut med at jeg legger opp passer bra nå. Jeg har funnet  noe annet å bruke energien på, og jeg har lyst å være den beste pappen jeg kan være for sønnen min på snart fire år, sier Meek. Ble verdensstjerne 35-åringen trekker frem seieren mot den brasilianske «villmannen» Rousimar Palhares i mai 2016 som karrierens klare høydepunkt. Se dokumentarfilmen om kampen som gjorde Meek verdenskjent: Seieren mot verdensstjernen førte til at han fikk kontrakt med gigantorganisasjonen UFC, og han debuterte med seier mot kanadiske Jordan Mein foran 18.000 tilskuere i Toronto i desember samme år. Drømmer om legalisering – Da fikk jeg bevist for meg selv og hele verden at jeg hørte hjemme i verdenstoppen. Selv om dette er en individuell idrett, hadde jeg aldri kommet noen vei uten utallige mennesker som har hjulpet meg på veien og den enorme støtten jeg har fått fra det norske folk. – Det ble et eventyr som jeg er veldig stolt av, sier Meek. Meek har slitt med flere skader - blant annet avrevet biceps: Han trente lenge sammen med UFC-stjernen Jack Hermansson i Oslo, og sistnevnte har de siste ukene steppet opp kampen for å få MMA legalisert i Norge. – Jeg tror den prosessen tar tid, for det må kanskje et generasjonsskifte til på Stortinget. Men Jack er en fantastisk representant for sporten, og jeg håper han pløyer på. – Drømmen jeg ikke oppnådde var å gå kamp på hjemmebane. Det er vel det eneste som kan få meg til å gjøre comeback – muligheten for å gå kamp i Norge. Jeg har såpass respekt for sporten at det i så fall bør skje ganske raskt - før jeg blir alt for gammel, ler Meek. – Det er lett å være etterpåklok men om vi hadde spilt kortene litt annerledes kunne han kanskje fortsatt vært i UFC. Jeg vet at Emil ikke angrer på noen valg, sier manager Per Meland til VG og legger til: – Han ville møte de beste og han kom for å underholde og by på seg selv uten tanke på ranking og egen sikkerhet. Det er derfor han har så mange fans og stor respekt blant andre fightere. Emil var fighternes fighter. PS! Lørdag kveld viser VG+ Sport boksestevne fra Sentrum Scene i Oslo:

short

many

KnEKl6

ap

Regjeringen skal ha statsråd uten kongen: – Veldig, veldig sjelden

For første gang på 17 år dropper regjeringen statsråd på Slottet og planlegger å holde det uten at hverken kongen eller kronprinsen er med. – Det skjer veldig, veldig sjelden. Men det er mulig. Og i denne situasjonen har vi avtalt med Hans Majestet at vi gjør det på denne måten, sier statsminister Jonas Gahr Støre til NTB. Hver fredag klokken 11 drar vanligvis regjeringen opp på Slottet for å møte kong Harald og vedta viktige avgjørelser i statsråd. Grunnloven krever at kongen signerer vedtakene for at de skal være gyldige. Bryter rekken Når kongen er syk eller i utlandet er det kronprins Haakon som tar imot regjeringen på Slottet, og da fungerer han som kronprinsregent. Men fredag 19. april blir den tradisjonsrike rekken brutt. Da er nemlig kongen fortsatt sykmeldt, mens kronprins Haakon er på reise i utlandet. Derfor planlegger regjeringen å holde statsråd på Statsministerens kontor, uten noen kongelige til stede. Sist gang dette skjedde var i 2007. – Det skal vi gjøre på en ryddig og ordentlig måte. Og så gleder vi oss til at kongen kommer tilbake i vanlig virksomhet, sier Støre. Kongen er sykmeldt frem til 22. april etter sykdom og en operasjon hvor han fikk operert inn pacemaker. – Veldig uvanlig Unntaket regjeringen benytter seg av, står i paragraf 41 i Grunnloven. Der heter det at når kongen er i utlandet eller syk, så skal den nærmeste arvingen ta over. Hvis ikke arvingen er myndig, kan statsrådet – altså regjeringen – ta seg av styringen alene. – Jeg tror det må tolkes slik at arvingen også må kunne reise ut av landet. I disse særtilfellene kan statsrådet gjøre vedtak uten signaturen til kongen. Det er etablert rutiner for dette mellom Kongehuset og Statsministerens kontor, sier jusprofessor Eirik Holmøyvik ved Universitetet i Bergen. Jusprofessoren, som er ekspert på Grunnloven, sier det er svært sjelden at regjeringen holder statsråd alene. – Kongen og kronprinsregenten gjør sitt ytterste for å være til stede. Jeg har ikke oversikt over hvor mange ganger dette har skjedd, men det er nok veldig uvanlig. Kongen setter statsrådet over alle de andre pliktene sine, sier Holmøyvik. Ledet statsråd på telefon fra hytta Statsministerens kontor (SMK) opplyser at sist gang regjeringen holdt statsråd uten kongen eller kronprinsen, var 18. januar 2007. Da var kongen og kronprinsen på utenlandsreise samtidig. I tillegg skjedde dette blant annet tolv ganger i perioden 1996–1999 da kong Harald var sykmeldt eller på reiser i utlandet, mens kronprins Haakon studerte i USA, opplyser kommunikasjonsrådgiver Kaja Schill Godager ved SMK. Holmøyvik understreker at det er kongen eller kronprinsregenten som bestemmer når statsrådet kan gjøre vedtak uten at de er med. – Regjeringen kan ikke velge å ikke ta med kongen eller kronprinsregenten dersom de er tilgjengelige, sier han. Under koronapandemien ble det også gjort utradisjonelle grep om statsrådet. Kongeparet havnet i karantene etter en reise til Jordan, og kongen måtte lede statsrådet på telefon fra hjemmekontor på hytta.

short

few

y6eyne

vg

Manchester City-ekspert om Guardiola: – Vil kanskje gi Erling en vekker

Lokalavisens reporter Simon Bajkowski tror Pep Guardiola ville sende et signal til hele Manchester City-laget – ved å benke Erling Braut Haaland (23). Lørdag er han tilbake fra start. – Han vil kanskje gi Erling en vekker, sier han. Erling Braut Haaland ble sittende på benken hele kampen mot Aston Villa onsdag, som City vant 4–1. Lørdag er han tilbake i startoppstillingen mot Crystal Palace, avspark 13.30. Det har aldri før skjedd at Haaland ikke har startet en ligakamp av betydning om han har vært skadefri: Bajkowski tror Guardiola faktisk ønsket å sende et signal til sin norske stjernespiss og Kevin De Bruyne. – Det er også viktig å fortelle de to at om de vil tilbake på laget, må de vise hvorfor de skal være der. Det føltes som en kveld der Guardiola sendte et budskap til hele troppen, sier Bajkowski. Nordmannen fikk krass kritikk av spesielt Manchester United-legenden Roy Keane etter søndagens 0–0-kamp mot Arsenal. Guardiola har forsvart Haaland en rekke ganger de siste ukene. Det har ikke handlet om Haaland, har stjernemanageren sagt – det handler om laget som helhet. Men på fredagens pressekonferanse, var Guardiola tydelig også på at det heller ikke handlet om hans fysiske form. – Det handler ikke om bena deres. De er i fysisk god form, det er ikke problemet. Det handler om hvordan laget spiller, det avgjør om de individuelle spillerne gjør det bra, sier Guardiola på VGs spørsmål. Bajkowski peker på sin side på at både Haaland og Kevin De Bruyne – som også var på benken gjennom hele Villa-kampen – presterer under deres vante nivå for tiden. – Vi har ikke sett det beste av Erling den siste måneden. City vil at både han og De Bruyne skal være på et høyere nivå, så de gjør alt de kan for å få det ut av dem, sier reporteren. Allerede samme kveld som kampen, varslet Guardiola at andre spillere kom til å starte to et halvt døgn senere mot Crystal Palace. Men han har ikke bestemt seg for om Haaland er en av dem, sier han fredag. Haaland var ikke savnet, skrev en britisk avis etter onsdagens kamp: Haaland selv avslørte på en pressekonferanse med landslaget at Guardiola bare hadde én beskjed til spillerne før de dro til landslagene i andre halvdel av mars: – Det eneste Pep sa, var at «om noen av dere kommer tilbake og ikke er freshe, så kommer jeg etter dere», sa Haaland. Nettopp dette poenget tar VG opp med Guardiola. – Det jeg sa til spillerne, sa jeg til spillerne. Både før og etter (landslagspausen). Men når det gjelder Erling, som du er så bekymret for, kom han tilbake helt perfekt. Det var ikke noe problem – som han beviste mot Arsenal, sier spanjolen, tydelig engasjert, til VGs reporter. Etter den nevnte kampen sa han at dette var den Haaland han likte å se – før han plasserte ham på benken tre dager senere.

short

many

q1KXe1

sa

Dette skjer om det blir streik

Lønnsoppgjøret tilspisser seg. Allerede natt til søndag kan det blir streik. Hva skjer? Hvor vil en eventuell streik ramme hardest? Og hva med dem som er offshore? Her er fem spørsmål og svar om veien videre. Fristen for å komme fram til en løsning i den pågående tvungne meklingen mellom partene i frontfaget var natt til søndag. Men historisk sett er det lite sannsynlig at det blir full streik allerede da, og det av to grunner: Arild Håvik har flere ganger tidligere deltatt i forhandlingene selv. Han tror at dersom det blir streik, vil det først skje fra mandag morgen. – All erfaring tilsier at forhandlingene ikke er ferdige innen midnatt søndag. De har likevel rigget seg klar i tilfeller det skulle bli streik. Møterom for å avholde mønstringsmøte er allerede booket til mandag. Ifølge presseansvarlig i Fellesforbundet, John Trygve Tollefsen, blir det umiddelbart streik dersom meklingen bryter sammen, såfremt ikke noe annet blir skrevet i protokollen. – I så fall vil det være dem som går i en rotasjonsordning som vil gå ut i streik allerede på søndag, sier Håvik. Hos Kaefer Energy er utgangspunktet at alt i hendene slippes på sekundet dersom en streik skulle bli realitet. – Skulle vi bli tatt ut vil vi gå inn i det med hud og hår for å stoppe alt arbeid som ligger under overenskomsten, sier klubbsekretær Atle Rostad. Det er svært lite informasjon om hva som skjer mellom partene som lekker ut fra forhandlingsrommet. Mye er derfor fortsatt usikkert. Men det som er sikkert er at forventningene er høye til årets oppgjør. – Sånn som jeg tolker det, er at det ikke er noen tvil om at det må penger på bordet for at å unngå en streik. Det nytter ikke å prøve seg på 4,5 prosent og selge det inn som reallønnsvekst. Det tror jeg ikke holder, sier Håvik. Arnstein Hansen kan ende opp med å måtte ta ut 350 av sine medlemmer i streik. – Vi håper at man kommer til en enighet, men aner virkelig ingenting om hvordan det ligger an foreløpig. Det er mange som er spente på hva som skjer, sier han til Aftenbladet. Rundt 14.000 fagorganiserte har foreløpig fått varslet plassfratredelse. Av disse hører rundt 4.200 hjemme i Sør-Rogaland. Omtrent halvparten av de som kan ende opp med å streike her i området, tilhører offshoreindustrien. Aker Solutions har blant annet folk til stede på de fleste plattformer i Nordsjøen fra nord til sør. – Det er et veldig offshorerettet streikeuttak, sier Håvik. Kaefer Energy driver med utbygging, modifikasjon, vedlikehold, innredning og tilkomsttjenester offshore, i likhet med andre bedrifter som er tatt ut. Skulle det bli streik, vil det ramme offshorenæringen hardt, ifølge klubbsekretær Atle Rostad i Kaefer Energy. Kaefers portefølje inkluderer i hovedsak AkerBPs installasjoner Valhall, Ula, Ivar Aasen, Skarv og Alvheim og Equinors Troll A/B/C, Åsgard A/B, Kristin, Martin Linge, Johan Sverdrup, samt landanleggene Kårstø og Mongstad. Det avhenger litt av i hvilken del av industrien du jobber. Jobber du vanlige uker på land og utenfor en rotasjons- eller skiftordning, skjer det reelt sett ingenting allerede i helgen. Da vil en eventuell streik først tre i kraft fra mandag av. Men jobber du skift, for eksempel offshore, er det litt annerledes. – Det er ikke streik helt fram til det er streik. Det betyr at dersom du skal ut i Nordsjøen på søndag, så reiser du i utgangspunktet ut som normalt, sier Hansen hos Aker Solutions. – Folk forholder seg som normalt fram til en streik er et faktum, sier Rostad hos Kaefer Energy. Deretter vil veien videre styres av hvorvidt det inngås en skiftavtale mellom partene. Ifølge Hansen vil de ansatte uansett få hjelp til å komme seg hjem igjen. – Den enkelte vil få hjelp av bedriften til å bestille reise hjem og partene i forhandlingen tar seg av regningen i ettertid. Utfordringene med helikoptertrafikken, som Aftenbladet tidligere har omtalt, skaper imidlertid hodebry. – Det går sjeldnere helikopter og det blir vanskeligere å få folk hjem. Det bekymrer flere, fortsetter Hansen. Det avhenger naturligvis av hva som skjer i løpet av de neste dagene. Blir man enig innen fristen eller på overtid, avblåses streiken. Skulle det imidlertid gå til streik, tror Håvik at ting vil kunne eskalere ganske raskt. Totalt er det rundt 35.000 ansatte som omfattes av industrioverenskomsten, altså den avtalen som det nå forhandles om hos riksmekleren. – Min spådom er at dersom det blir streik, så vil det bli varslet streik for resten allerede på søndag eller tidlig mandag, sier han. Da kan alle 35.000 potensielt kan være i streik i neste uke.

short

many

4o5PMR

bt

Bygget i regnet

Byen é Bergen og laget er ganske så bergensk. Det skarres godt på banen når Brann spiller kamp. Halve laget består av folk som sier bekkalokk og tjommi og sløkket. I serieåpningen ble alle Branns fire mål scoret av bergensere. En av dem som skarrer på en annen dialekt, er Eirik Horneland. Brann-treneren bjeffer instrukser på høylydt haugesundsk. Men han er svært opptatt av at Sportsklubben Brann skal ha en velfylt kvote bergensere. – Å ha lokale spillere betyr at de bryr seg, sier sjefen på Stadion. – Det gjør at de vet hva som er viktig i byen. Brann betyr utrolig mye for bergenserne. Det er viktig å ha med seg når du spiller for Brann. Hornelands keeper kommer fra Fana. Den ene midtstopperen er en slags Mister Møhlenpris. Brann-laget har en back fra Lyngbø, en ving fra Liland, en fotballkunstner fra Fyllingsdalen. Selveste storscoreren har skutt sønder nettene på Slettebakken i barndommen. Eirik Horneland er tydelig: – Vi representerer Bergen og omegn. Jeg håper og tror den lokale forankringen har mye å si for interessen. Det igjen tror jeg er viktig for resultatene. I trenerteamet har han hentet inn folk som kjenner klubben. Erik Huseklepp, Sandslis eneste fotballegende. Hassan El Fakiri. Østlending, men med seriegull og ørten kamper for Brann. Ikke tilfeldig. – Dette er veldig viktig for meg. Vi har hentet hjem ganske mange bergensere. Det er en bevisst satsing, sier Eirik Horneland. Branns startellever i årets første hjemmekamp blir offentlig søndag klokken 18. Rundt regnet halvparten av den vil være født på Haukeland. Perfekt, mener historieprofessor Morten Hammerborg. Han har gått på Stadion fra han var snåttabajas og skrevet boken «Bergenseren – en historisk analyse». – Folk sier Bergen er en fotballby, men det er jeg helt uenig i. Det er en by som er manisk opptatt av seg selv og som er manisk selvforelsket, sier Hammerborg. Slik professoren ser det, er Brann viktig fordi klubben gir næring til dyrkingen av Bergen – ikke fordi de spiller fotball. Den beste kombinasjonen er et lag av både tjuagutter og tilflyttere. – Både hjemmeavlede bauekorpsgutter og spillere langveisfra. Den siste kategorien viser at Bergen er en verdensby. Det er vi nemlig også veldig opptatt av å være. Hammerborg bruker noe annet erkebergensk, 17. mai-prosesjonen, som bilde. – Der kan en utlending gå forvirret rundt etter å ha spilt fire Brann-kamper, men være erklært bergenser av hele byen. Bergen har en helt egen evne til å gjøre bergensere av folk som kommer hit. Det finnes mange adopterte Brann-helter. Thorstein Helstad er fra Hamar-traktene, Raymond Kvisvik østfolding. Det har vært skotske stjerner og Seyi «Ola fra Fana» Olofinjana. Han er fra Lagos, ikke Lagunen. 7. april skal gjengen igjen kjempe for byen sin på Stadion. Da kommer Fredrikstad på besøk. For ti år siden var Joachim Soltvedt nær ved å gi opp. Ungdommen hadde nettopp vunnet junior-NM med Brann. Det var en siste dans med gjengen, for kontrakten hans gikk ut. Etterpå trente han litt med Åsane, der Kjetil Knutsen var trener. Kontraktstilbudet lot vente på seg også der. – Det var litt på vippen om jeg skulle gidde å trene mer med Åsane. I mars det året ringte Soltvedt til Knutsen, treneren som nå leder Bodø/Glimt fra gull til gull. – Da sa jeg at jeg heller hadde lyst å begynne på Lyngbø. I alle fall spille en treningskamp med dem. Soltvedt ville hjem til kompisene. Ta fotballen litt mindre seriøst. Han sa han var lei av å vente. – Da fikk Åsane fingen ut. Jeg signerte for dem og så gikk det veldig bra det første året. Dette ble starten på en lang reise tilbake til Brann. Soltvedt spilte i Sogndal. Han ble snappet opp av Sarpsborg. Tiden gikk. – I mange av de årene kunne jeg ikke gå rundt og tenke at jeg ville til Brann. Det var på en måte ikke realistisk. Først etter en god 2022-sesong, begynte Soltvedt å drømme litt. Han fulgte med på situasjonen i posisjonen hans i Brann, visste at den talentfulle superbacken David Møller Wolfe ville bli solgt på et tidspunkt. Da det skjedde på forsommeren i fjor, dukket muligheten opp. Soltvedt ble Brann-spiller, ringen ble sluttet. I debuten på Stadion dunket han inn et frispark mot AZ Alkmaar fra Nederland. Stemningen har sjelden vært bedre. Mot Tromsø på mandag fyrte han ballen i krysset to ganger. For en tålmodig fotballspiller fra Lyngbø på Laksevåg er drømmen blitt veldig, veldig virkelig. Det tok ikke mange sekundene for lille Fredrik Pallesen Knudsen. – Jeg gikk trappen ned fra mamma og de, løp ned tribunen og så var jeg på banen. Banen er Møhlenpris idrettsplass, og der han helt bokstavelig bodde ved banen, bodde han i mange år på den i overført betydning. Der lekte den kommende midtstopperen at han var stjernespissen Bengt Sæternes, han hadde Brann-drakt med navn og nummer. – Å være bergenser i Brann betyr først og fremst så mye som det gjør fordi det var den store drømmen da jeg var liten. Og den drømmen startet på Møllaren. Han trikser mens han snakker, dagens unger på banen har stoppet opp for å se den helt ekte Brann-spilleren vise kunster de ennå ikke kan. – Jeg er stolt over å leve den drømmen, sier «Palle». Slik han forteller det, var han med på Stadion fra han kunne gå, nærmest. Han er oppvokst med lidenskapen. I Djerv var det fullt av aktiviteter, det eneste som kunne konkurrere med fotballen var buekorps. – Her på Møhlenpris er det kort vei til alt. Mine foreldre slapp å kjøre land og strand rundt. Det var innebandy og badminton og bordtennis i tillegg. Under intervjuet kommer hans nye lagkamerat Emil Kornvig forbi på et løperhjul. Etterpå går Fredrik Pallesen Knudsen på sin mor, helt tilfeldig. Dette er så definitivt hjemmebane. BTs Ballspark-podkast har døpt ham «Bergens åttende fjell». Et annet tilnavn på Branns 1,95 høye kraftverk, er «Euro-Palle». Svært passende da han stanget inn to viktige mål i Europa-cupen i fjor. – De øyeblikkene i Europa-kampene får jeg gåsehud bare av å tenke på. Det er ganske fett å score på Stadion. Slike opplevelser var ikke selvsagte. For syv år siden var køen i Brann så lang at han dro til Haugesund for å spille fotball. Mindre lidenskap, mindre tilhørighet. Men fire-fem år senere kom Branns kanskje aller mest bergenske spiller hjem med kjæreste og viktig erfaring. Nå er han en av dem som skal bære laget. – Utsolgt hjemmepremiere 7. april. Sølv i serien og cupgull i fjor. Hva tenker du egentlig om Brann nå? – At det blir litt av en sesong, sier Fredrik Pallesen Knudsen. Egentlig er det bare Ole Didrik Blombergs pekende finger som stikker ut fra paraplyen. Han peker mot et utkikkspunkt over Liland kunstgress, Gneist sin bane som ligger fire minutters kjøring fra Flesland. Det er lengre til Søreide der Blomberg vokste opp. – Men den gang fantes ikke Søreide IL. Jeg har ikke tall på hvor mange ganger min far har kjørt meg hit, sier Brann-spilleren. Fingeren som stikker ut fra paraplyen peker på farens faste tilskuerplass. – Han kjørte meg hit og ble igjen for å se treningen. Derfra så han hele banen. Så ble han litt sur hvis noen hadde tatt plassen hans. I mai kunne Svein Ove Blomberg se sønnen score et av Branns to mål i cupfinalen. Bård Finne scoret det andre. Det var helbergenske helter. Fra Liland til Ullevaal er det langt. – Sammen med pappa har jeg hatt utallige treningstimer her, bare jeg og ham. Men jeg syklet hit også med kompiser. Slik Blomberg husker det, kunne sommerkveldene være så fine at ingen ville hjem etter trening. Det var med kompisene i Gneist han kom langt i Gutter 16-NM, de møtte Rosenborg i kvartfinalen. – Men det beste minnet mitt er at vi vant Dana Cup to år på rad. – Tenkte du at du kunne bli Brann-spiller? – Da læreren spurte hva vi skulle bli, svarte jo 90 prosent av guttene fotballspiller. Som 16-åring spilte Blomberg voksenfotball for Gneist. Da hadde han prøvd seg, og sluttet, på Branns akademi. – Tilbake i Gneist var A-laget i 4. divisjon. Mange plugger og litt overvektige menn, mimrer Blomberg. Han tror det har hjulpet ham å nå så langt. – Det var enormt mange taklinger i de kampene. Det har gjort meg tøffere fysisk og mentalt. Også i år er Gneist i 4. divisjon. Det er ikke Ole Didrik Blomberg. Fotball er ikke en hobby. – Jeg er glad det ikke ble sånn, sier en av Branns bergenske cupfinalehelter. De færreste Brann-spillere har fått kjenne supportervreden som Bård Finne. Som tenåring dro han fra Brann til Köln i Tyskland, heller enn å skrive ny kontrakt i Bergen. – Det har jo vært litt turbulent, men jeg har aldri hatt som mål å provosere eller tråkke noen på tærne, sier Finne. Da han kom hjem til Norge, men Vålerenga og ikke Brann, ble det storm igjen. – Noen synes det er vanskelig å kjøpe noen deler av karrieren min. Men det betyr også at det er spesielt å lykkes her nå. Jeg har jo alltid vært glad i Brann. Etter å ha skutt Brann til cupgull, og vært en hovedmann i ferden mot seriesølv, ble Finne kåret til årets spiller av fansen i fjor. Spesielt for alle bergensere, kanskje litt ekstra for en med Finnes historie. – Følelsene har svingt veldig mellom meg, supporterne og klubben. Det er merkbart hvor mye mer folk bryr seg her i Bergen enn mange andre steder. – Kjenner du på mer press her enn i Sønderjyske eller Vålerenga? – Press er litt det du gjør det til selv. Men stort sett all feedback vi får er positiv. Det er virkelig ingenting å klage på. Aune Heggebø står i boblejakken sin og hilser og prater. Unger i fotballsko kommer bort, en av dem er Brann-spissens ni år gamle fetter Niklas. Bjargs klubbhus på Stavollen yrer av liv mellom skoleslutt og middag og det er slik Heggebø husker det fra barndommen. Fetter Niklas og de andre niåringene trener nesten hver dag, det hender til og med det er morgentrening. – Det var på Stavollen jeg forelsket meg i spillet, sier Aune Heggebø. Han føler seg hjemme her i klubbhuset. Ikke så rart, for han er altså omgitt av familie og venner og kjente. – Min far jobber her inne, han er sportslig leder, sier Aune Heggebø om Sindre Heggebø. Har du spilt fotball som barn, kan du kanskje kjenne deg igjen: Timene som fløy på banen, sommerferiedagene der fotballspillingen knapt ble avbrutt av måltider. Hit syklet han fra hjemmet på Hordnes. – Jeg tenker jo på de tidlige årene hvor vi var på banen hver dag og hver helg. Bare spilte med kompiser i timevis. Det er gode minner. I den populære tribunesangen er han sterkere enn Hulken, men den eneste grønne drakten Heggebø har brukt, er Nest-Sotras den gang han var på utlån der. – Det var en periode jeg følte det var veldig lang vei til å komme seg inn på A-laget. I noen år var det ikke så mange som tok veien dit fra akademiet i Brann. Det har endret seg. 13 år gammel dro han fra Bjarg til Brann. Det var et lett valg, sier han, gutten ønsket å satse. Og han var Brann-supporter. – Fra jeg var seks-syv år gikk jeg på match med min far og bestefar. Cupfinalen i 2011 er det beste minnet. Det finnes et bilde av ham på tribunen fra den kampen. Brann tapte, men ti år gamle Heggebø koste seg helt tydelig. Med briller og rødt skjerf. 13 år senere tror han bytilhørighet blant mange av spillerne har betydning for Brann. – Jeg har jo ikke spilt andre steder, men jeg vil tro det er annerledes å være her enn å spille for Odd eller noe på Østlandet. – Det høres litt kjedelig ut å spille i Odd? – Men det kan være det er kjempestort for dem som er fra Skien, sier Bjarg-gutten Aune Heggebø og smiler. Fana-gutten Mathias Dyngeland gikk på de aller fleste Stadion-kamper i oppveksten. Han så Håkon Opdal på sitt beste. Var i perfekt alder under Branns storhetstid. Elleve år da Brann ga tapt i gullduellen med Rosenborg. Tolv da det suverene seriegullet kom året etter – i 2007. – Min far hadde et par partoutkort. Derfor var jeg på alle kamper unntatt 16. mai. 16. mai er sesongens høydepunkt for mange: Buekorps. Fulle tribuner. En pause fra skjortestryking. Vorspielet over alle vorspiel. – Da skulle alltid min mor bruke partoutkortet. Så jeg var på alle kamper unntatt 16. mai. Noen fordeler skal man ha som forelder. Dyngeland var på cupfinalen i 2004, han var på cupfinalen i 2011. I fjor holdt han selv nullen da Brann ble norgesmestere. Det skjedde i hans andre sesong for egen favorittklubb. Som et stort talent var Dyngeland bare 15 da han møtte Brann med Fana i en cupkamp. Han storspilte. Fana var minutter fra å vinne. Men det ble en omvei til æren han synes det er å være bergensk Brann-spiller. Rundt 150 kamper for Sogndal. Reservetilværelse i svenske Elfsborg. Utlån til Vålerenga. – Jeg tror det er godt å ha litt erfaring i verktøykassen før man setter beina sine i Brann. Det passer ikke alle typer. – Hvorfor? – Jeg er mye tryggere på meg selv nå. Jeg blir ikke så stresset av en dårlig prestasjon eller en tabbe som da jeg var 18–19. Nå er han nøkkelspiller der han vil være det. Hjemme. – Det er en voldsom entusiasme på Stadion nå. En stemning som ikke har vært siden jeg var liten. Det er kjekt å kjenne litt på de barndomsfølelsene. – Noen ganger tenker jeg tilbake på hvor sykt stort det var å se på Brann, sier Niklas Jensen Wassberg – og deler et minne fra barndommen. Gutten var på Brann-kamp med sin far, Roy Wassberg. Forbildet var Erik Huseklepp, den fremste bergenske fotballspiller siden «Kniksen», bestefaren som døde 17 år før Niklas var født. – Jeg så opp til Erik, men han spilte utenlands. Så traff vi ham likevel på Stadion som tilskuer. Jeg husker hvor kjekt det var å ta bilde med ham. Noen år senere spilte de på lag i FK Fyllingsdalen, med 20 års aldersforskjell. Nå er Huseklepp en av trenerne til Wassberg i Brann. Og Wassberg spørres om bilder, han også. – Det er mange kids som stopper meg. I begynnelsen var det uvant. – Med ditt familietre: Merker du et ekstra press? – Kanskje til tider. Men jeg tror alle på laget kjenner på et press om å prestere foran supporterne. «Kniklas» er blitt en voksen spiller med voksen lønn og voksent ansvar i Brann. Men fremdeles hender det at han tusler fra huset i Fyllingsdalen til kunstgressbanene på Varden. Med kompisene, med ballen under armen. Da spiller de tre mot tre eller to mot to på et lite område. En skikkelig utfordring for dem som møter Brann-spilleren. – Jeg og Isak Tomar Hjorteseth har ofte vært på lag, forteller Wassberg. – Da vinner dere, kanskje? – Jeg tror ikke vi har tapt en eneste gang. Disse bergenserne er også A-lagsspillere i Brann: Mads Berg Sande (skadet), Jonas Torsvik (skadet), Eivind Helland (18 år gammelt midtstoppertalent), Martin Børsheim (19 år gammel keeperreserve).

long

many