titel
stringclasses 8
values | filnamn
stringclasses 8
values | platsid
stringlengths 5
5
| innehåll
stringlengths 3
1.75k
|
|---|---|---|---|
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0114 | 66 § I omklädningsrum ska det finnas tillräcklig plats för ombyte för de arbetstagare som hänvisas dit samtidigt. Det ska finnas sittplatser för så många personer som normalt behöver sitta samtidigt. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0115 | 67 § Omklädningsrum ska normalt vara skilda för män och kvinnor om de behöver använda dem samtidigt. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0116 | 68 § Om det behövs ska det finnas olika omklädningsrum för byte till och från privata kläder, respektive till och från arbetskläder eller skyddskläder. Allmänna råd: Exempel på när det kan behövas olika omklädningsrum är när det finns risk för ohälsa eller besvär, genom att smitta, hälsofarligt ämne eller stark lukt överförs vid byte av kläder. Ibland kan dusch mellan rummen behövas |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0117 | Tvättplatser 69 § I personalutrymmen ska det finna tillräckligt många och lämpligt utformade tvättplatser. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0118 | 70 § Om arbetet är svettdrivande, eller smutsande, ska det normalt finnas dusch. Allmänna råd: Om arbetet endast smutsar ned en begränsad del av kroppen, kan det ibland räcka med annan tvättplats. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0119 | 71 § Om arbetet 1. medför risk för smitta, eller 2. utförs med starkt luktande ämnen, allergena ämnen eller andra hälsofarliga ämnen, ska det alltid finnas tillgång till dusch. Duschen ska ligga i ett särskilt tvättrum i anslutning till omklädningsrummen. Allmänna råd: Exempel på ett sådant arbete är arbete med mjöl, försöksdjur eller vissa bekämpningsmedel och arbeten i återvinningsanläggningar. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0120 | 72 § Duschar ska vara skilda för män och kvinnor, om de behöver använda duscharna samtidigt. Tvättplatser ska vara åtskilda för män och kvinnor, om det behövs av anständighetsskäl. Allmänna råd: När det finns flera duschar bör behovet av avskilda duschplatser ses över. En avskärmad duschplats bör vara försedd med eget omklädningsutrymme. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0121 | 73 § Dusch- och tvättutrymmen ska normalt ligga i anslutning till omklädningsrum. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0122 | 74 § När det behövs ska det finnas utrustning för att spola av kläder eller skodon som blivit smutsiga i arbetet. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0123 | Toaletter 75 § Det ska finnas tillräckligt många toaletter och tvättställ. De ska normalt ligga i närheten av 1. platsen där arbete utförs, 2. Pausutrymmen, 3. omklädningsrum, samt 4. duschutrymmen och tvättutrymmen |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0124 | Allmänna råd: Det är i allmänhet nödvändigt med en toalett per påbörjat 15-tal arbetstagare. Exempel på när tvättställ behöver ligga i anslutning till arbetsplatser är vid arbete där smittrisk förekommer, kemiska processer, laddning av batterier och arbete inom förskola och annan omsorgsverksamhet. Om arbetet medför smittrisk, bör det finnas desinfektionsmedel för huden. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0125 | 76 § Toalettrum ska 1. vara tillräckligt stora, 2. vara avskilda, 3. ha låsbar dörr, och 4. inte ha direkt förbindelse med matutrymme. I toalettrummet, eller i anslutning till detta, ska det finnas ett tvättställ eller en tvättränna. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0126 | 77 § På befintliga arbetsplatser ska det finnas toaletter som är tillgängliga för alla som behöver använda dem. Allmänna råd: För att vara tillgänglig bör en toalett • vara minst 2,2 x 2,2 meter, större area kan behövas för assisterande arbetstagare och eventuella hjälpmedel, arbetsutrustning eller annan teknisk utrustning, • ha inredning och utrustning som är lämpligt utformad och placerad, • ha kontrastmarkeringar, och • ha ett larm som går till en plats där det säkert kan uppmärksammas. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0127 | 78 § Om det finns larm från toaletter, ska arbetsgivaren se till att larmet kontrolleras regelbundet. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0128 | Matutrymme 79 § Arbetstagare ska kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Det gäller även de som äter medhavd mat. Det ska ske i lämpliga utrymmen med bord och stolar med ryggstöd. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0129 | Allmänna råd: Exempel på lämpliga utrymmen är en restaurang eller ett matrum, men kan också vara ett avskilt matutrymme i arbetslokalen. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0130 | 80 § Nära platsen där man äter medhavd mat ska det finnas 1. kylskåp, 2. möjlighet att värma maten, och 3. möjlighet att diska. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0131 | Pausutrymme 81 § Arbetstagare ska kunna tillbringa pauser, och eventuella väntetider i arbetet, på en plats där de har möjlighet till kortare återhämtning. Det ska finna tillräckligt många sittplatser med ryggstöd. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0132 | Vilutrymme 82 § På arbetsplatser ska det finnas, eller gå snabbt att ställa i ordning, ett vilutrymme för tillfällig, ostörd och liggande vila. Allmänna råd: Exempel på när vilutrymmet kan behöva vara utfört som ett särskilt vilrum är då fler än 50 personer samtidigt sysselsätts inom samma område. I närheten av vilutrymmet bör det finnas toalett. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0133 | Jourrum 83 § För den arbetstagare som har jourtjänst ska det finnas ett ostört jourrum med storlek och inredning så att arbetstagaren får tillräcklig vila. Rummet ska ligga så nära huvudarbetsplatsen för jourtjänsten som det är praktiskt möjligt. Det ska vara utformat som ett enkelrum. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0134 | Allmänna råd: Jourrum ska finnas då jour i arbetstidslagens (1982:673) mening förekommer. Regler om att det ska finnas utrymmen för vila, även där arbetsgivaren inte råder över arbetsplatsen, finns i arbetsmiljölagen. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0135 | 84 § I närheten av jourrum ska det finnas möjlighet att värma och äta mat. Toalett och dusch ska finnas nära rummet. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0136 | Kompletterande krav för arbete utomhus 85 § Den mark som omger en verksamhets byggnader ska, så långt det är möjligt, vara utformad så att transporter, markskötsel, fasadarbeten och liknande kan utföras med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0137 | Allmänna råd: Fönsterputsning och avfallshantering är exempel på verksamheter för vilka hänsyn behöver tas, vid utformning av mark i anslutning till byggnader. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0138 | 86 § Fasta arbetsplatser utomhus ska vara utformade så att arbetstagarna skyddas mot väder och vind. Tillfälliga arbetsplatser ska, så långt som möjligt, vara utformade så att de arbetande skyddas mot väder och vind. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0139 | Allmänna råd: Exempel på skydd mot väder och vind är solavskärmning. På skolgårdar, och i liknande miljöer, bör det finnas tillräckligt stora områden med skugga. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0140 | 87 § Arbetsplatser utomhus ska vara utförda så att halkrisken är liten och, där det behövs, så att ytskikten motverkar att man halkar. De ska, när det behövs, ha lutning så att vatten kan rinna av. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0141 | Underhåll och städning 88 § Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatser underhålls och rengörs, enligt rutiner som är anpassade efter 1. verksamheten på arbetsplatsen, 2. arbetstagarnas förutsättningar, och 3. arbetsplatsens utformning. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0142 | Utrymning, larm och brandskydd Utrymning 89 § Alla arbetstagare, oavsett funktionsförmåga, ska kunna utrymma arbetsplatsen, på ett snabbt och säkert sätt i händelse av fara. Om egenutrymning inte är möjlig för alla, ska arbetsgivaren se till att alla arbetstagare ändå kan ta sig till en säker plats innan kritiska förhållanden uppstår. Allmänna råd: Arbetstagarnas förutsättningar att utrymma kan påverkas av andra personer som befinner sig på platsen. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0143 | 90 § Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen. Utrymningsövningar ska normalt genomföras så att arbetstagarna har aktuell kunskap om hur utrymningen ska ske. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0144 | Allmänna råd: Exempel på när utrymningsövningar behöver genomföras regelbundet är i verksamheter där kritiska förhållanden kan uppstå snabbt eller där personal har särskilda uppgifter i samband med utrymning. Exempel på sådana verksamheter är vissa industrier, vårdanläggningar och skolor. Exempel på när utrymningsövningar kan ersättas med genomgångar, om det ger likvärdiga kunskaper, är om verksamheten sker i små och överblickbara lokaler och alla arbetstagare har förutsättningar att utrymma på egen hand. För att följa bestämmelsen kan arbetsgivaren behöva samverka med fastighetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena. Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska brandskyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0145 | 91 § Om en utrymningsväg på en befintlig arbetsplats är utformad så att arbetstagare med nedsatt funktionsförmåga inte kan utrymma hela vägen till en säker plats på egen hand, ska det normalt finnas en tillfällig utrymningsplats i eller i anslutning till utrymningsvägen. Utrymningsplatsen och vägen till denna ska vara tillgänglig. Arbetsgivaren ska se till att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0146 | Allmänna råd: Tillfällig utrymningsplats kan ibland ordnas i trapphuset om det inte hindrar övriga som utrymmer. Exempel på sätt att säkerställa att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats är att det finns kommunikationssystem eller rutiner för att meddela räddningstjänsten att någon behöver assistans. Exempel på hur utrymningsplatser kan utformas finns i Boverkets byggregler (BBR). |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0147 | 92 § Antalet utrymningsvägar, samt deras fördelning och kapacitet, ska vara avpassade efter 1. arbetsplatsens användning, 2. arbetsplatsens storlek, 3. den inredning och utrustning som förekommer på arbetsplatsen, 4. det största antal människor arbetsplatsen är avsedd för, och 5. arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna. Det ska normalt finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0148 | Allmänna råd: Ibland kan fönster i markplan utgöra en utrymningsväg, beroende på arbetstagarnas förmåga att använda utrymningsvägen. Ibland kan fönster med balkong och hjälp av räddningstjänsten godtas som den ena av de två av varandra oberoende utrymningsvägarna, beroende på räddningstjänstens insatstid och kapacitet. Exempel på när det kan vara tillräckligt med en utrymningsväg är små lokaler i markplan, och lokaler där man endast vistas tillfälligt. För bedömning av enskilda fall kan Boverkets byggregler (BBR) användas som vägledning. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0149 | 93 § Utrymningsvägar, samt vägar och dörrar till utrymningsvägar, ska hållas fria från hinder så att de när som helst är fullt användbara. De ska, så direkt som möjligt, leda ut i det fria eller till annan säker plats. Inredning får inte bidra till rökutveckling eller brandspridning inom utrymningsvägarna. Lättantändligt material får inte förvaras i utrymningsvägarna. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0150 | 94 § Dörrar och grindar för utrymning ska normalt vara utåtgående i utrymningsriktningen. Skjutdörrar och roterdörrar som enbart är avsedda för utrymning är inte tillåtna. Allmänna råd: Om endast ett fåtal personer vistas i lokalen kan inåtgående dörrar eller grindar accepteras. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0151 | 95 § Dörrar som behöver passeras vid utrymning ska vara lätta att öppna för dem som behöver använda dem. De får inte vara låsta eller reglade på sådant sätt att utrymning försvåras. Allmänna råd: För att underlätta utrymningen kan tunga dörrar och dörrar med dörrstängare förses med automatisk dörröppnare. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0152 | Belysning och vägledande markering för utrymning 96 § Utrymningsvägar ska ha belysning som fungerar med tillfredsställande säkerhet. En utrymningsväg där det krävs belysning för att utrymningen ska vara säker ska ha tillräcklig nödbelysning för utrymning, om det är fel på den ordinarie belysningen. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0153 | Allmänna råd: Exempel på när nödbelysning för utrymning kan behövas är i trapphus eller på arbetsplatser där nödbelysning krävs enligt 138 §. På golvet i gångstråket bör belysningsstyrkan vara minst 1 lux på det sämst belysta stället. Exempel på ljusbehov, för att dimensionera belysningen av utrymningsvägar, finns i standarden SS-EN 1838:2013. Belysning – Nödbelysning. Utgåva 2. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0154 | 97 § Utrymningsvägar, samt vägar och dörrar till utrymningsvägar, ska normalt vara skyltade eller ha andra vägledande markeringar. Allmänna råd: Ett exempel på annan vägledande markering är fluo escerande ljus i golvet eller taktila ledstråk. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0155 | 98 § Skyltar och andra vägledande markeringar ska vara placerade på väl synliga ställen och ha ett varaktigt utförande. När det behövs ska de vara belysta eller genomlysta. Skyltarna ska vara utförda enligt bilagorna 2 och 3. Allmänna råd: Exempel på lämplig storlek på skyltar, i förhållande till läsavstånd, finns i standarden SS-EN 1838:2013. Belysning – Nödbelysning. Utgåva 2. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0156 | Utrymningslarm 99 § För att förebygga olycksfall och akut ohälsa på grund av brand, gasutströmning, syrebrist eller liknande ska det finnas detektorer och larmanordningar i den omfattning som är nödvändig. Vid bedömningen av vad som är nödvändig omfattning ska hänsyn tas till 1. arbetsplatsens storlek, läge och användning, 2. de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos de material, ämnen och produkter samt den utrustning som förekommer, och 3. det antal människor som arbetsplatsen är avsedd för, och deras förutsättningar. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0157 | 100 § Larm ska kunna utlösas manuellt vid fara. Om det behövs ska det finnas en anordning som automatiskt utlöser larmet vid brand, gasutströmning, syrebrist eller liknande. Allmänna råd: Exempel på hur larm kan utformas finns i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och SBF 502. Krav på larm vid våld och hot finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0158 | 101 § Larmanordningar ska avge signaler som kan uppfattas av alla arbetstagare som berörs av faran. Signalerna ska inte kunna förväxlas med processignaler eller andra signaler som förekommer på arbetsplatsen. Allmänna råd: Bestämmelser om hur larmanordningar ska utformas finn även i bilagorna 2 och 6–8. Exempel på hur larm kan utformas finns i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och SBF 502 |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0159 | 102 § Arbetsgivaren ska se till att installationer för utrymning underhålls och kontrolleras regelbundet. Kontrollen ska dokumenteras och arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0160 | Allmänna råd: Utrymningslarm, detektorer för brand eller gas, nödbelysning och automatiska dörröppnare i utrymningsvägar är exempel på installationer för utrymning. Att skyltar ska underhållas framgår av bilaga 2. Exempel på hur kontroll och dokumentation av utrymningslarm kan göras finns beskrivet i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och SBF 502. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0161 | För att kunna se till att installationer för utrymning underhålls och kontrolleras regelbundet kan arbetsgivaren behöva samverka med fastighetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena. Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska brandskyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0162 | Särskilda åtgärder för brandskydd 103 § Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för att förebygga uppkomst och spridning av brand. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0163 | Allmänna råd: Hur omfattande rutinerna behöver vara beror bland annat på verksamhetens art, lokalernas utformning och antalet arbetstagare. För att följa bestämmelsen kan arbetsgivaren behöva samverka med fastighetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena. Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska brandskyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0164 | 104 § Arbetsplatser ska vara utrustade med de brandredskap som behövs. Vid val av brandredskap ska hänsyn tas till 1. arbetsplatsens storlek, läge och användning, 2. de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos de material, ämnen och produkter samt den utrustning som förekommer, och 3. det största antal människor som arbetsplatsen är avsedd för, och deras förutsättningar. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0165 | 105 § Särskilda åtgärder ska vidtas för att underlätta utrymning i byggnader och andra anläggningar, där en brand kan 1. få en så snabb spridning, eller 2. medföra en sådan snabb rökutveckling, att utrymning väsentligt försvåras. Om det behövs ska det finnas automatiskt släcksystem. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0166 | Allmänna råd: Särskilda åtgärder kan vara både tekniska och organisatoriska. Exempel på tekniska åtgärder är automatiska släckanläggningar, automatiskt styrd brand- och rökgasevakuering och extra utrymningsvägar. Exempel på organisatoriska åtgärder är extra utbildning av personal och att arbetstagare som utför tillfälliga arbeten i serviceutrymmen står i kontakt med någon utanför rummet. Exempel på när särskilda åtgärder kan behöva vidtas är när stora mängder plast, färg eller papper hanteras i verksamheten och när arbete utförs i utrymmen som är svåra att utrymma som till exempel höglager, traversförarrum, maskinrum, cisterner, kulvertar och transformatorrum eller när det endast finns en utrymningsväg. Riktlinjer för vattensprinklersystem finns i Brandskyddsföreningens skrift SBF 120:8. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0167 | 106 § Släckutrustning och släcksystem som inte är automatiska ska vara lätta att komma åt och använda, samt markeras med skyltar på väl synliga ställen. Allmänna råd: Bestämmelser om utformning av skyltar finns även i bilagorna 2–3. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0168 | 107 § I utrymmen där utlöst släckmedel från automatiskt släcksystem innebär risk för kvävning eller ohälsa för arbetstagarna ska särskilda åtgärder vidtas för att skydda mot sådana risker. Utlösningen ska då ske med viss fördröjning efter larmet, så att utrymning kan ske innan akut risk för skador uppstår. Allmänna råd: Exempel på utformning av sådana släcksystem finn beskrivet i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 500 och SBF 115. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0169 | Utrymningsplan 108 § På arbetsplatser ska det, i den omfattning som behövs och på platser som är väl synliga och lätta att upptäcka, finnas anslag med utrymningsplan. Utrymningsplaner behövs dock inte för arbetsplatser vars storlek, läge och överskådlighet är sådan att en utrymningsplan saknar betydelse för arbetstagarnas säkerhet vid en utrymning. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0170 | Allmänna råd: Små lokaler där samtliga utrymningsvägar är synliga från hela lokalen är exempel på när utrymningsplanen kan sakna betydelse för arbetstagarnas säkerhet. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0171 | 109 § Utrymningsplanen ska 1. visa alla utrymningsvägar, inklusive tillfälliga utrymningsplatser, 2. visa plats för återsamling, 3. ange hur räddningstjänst och annan nödvändig hjälpinsats larmas, och 4. när detta är aktuellt, visa placering av handbrandsläckare, manuella larmutlösningsdon och larmtelefon. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0172 | Om alla utrymningsvägar inte är tillgängliga för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga ska det framgå av utrymningsplanen vilka utrymningsvägar de kan använda. Utrymningsplanen får också innehålla annan information, om det inte försvårar läsningen. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0173 | Allmänna råd: Exempel på hur en utrymningsplan kan vara utformad finns i svensk standard SS 2875:2019. Brand och räddning – Utrymningsplan – symboler. Utgåva 3. Bestämmelser om anslag med uppgifter för första hjälpen finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om krisstöd och första hjälpen. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0174 | Klimat och installationer Luftkvalitet 110 § Under den tid som arbete pågår ska arbetsplatser inomhus ha en tillfredsställande luftkvalitet i vistelsezonen. Luften ska, så långt som möjligt, vara fri från föroreningar som kan vara skadliga för hälsan eller ge besvärande lukt. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0175 | Allmänna råd: Exempel på vad som påverkar hur luftkvaliteten upplevs är lufttemperatur, relativ fuktighet och luftföroreningar (partiklar). Kravet på luftkvalitet är normalt lägre i lokaler som används tillfälligt, till exempel förråd. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0176 | Ventilation 111 § Arbetsplatser inomhus ska ha ventilationssystem som bidrar till att skapa ett bra inomhusklimat. De ska på ett effektivt sätt kunna 1. tillföra tillräcklig mängd uteluft, och 2. bortföra de luftföroreningar som inte tas om hand på annat sätt. Luftföringen ska ordnas så att föroreningar inte sprids mellan olika lokaler. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0177 | Allmänna råd: Det kan vara nödvändigt med fläktsty d till- och frånluft för att få tillfredsställande luftkvalitet, temperatur, lufthastighet, renhet och fuktighet i alla utrymmen. Föroreningar kan också tas om hand genom fil rering av partiklar eller gaser. Det ger möjlighet till en högre luftkvalitet än vad enbart ventilation ger. Luftutbyteseffektiviteten bör vara minst 40 procent. Kontroll av luftutbyteseffektiviteten kan ske med hjälp av spårgas. Användningen av överluft hör till de faktorer som behöver tas hänsyn till vid bedömningen av föroreningsspridningen. Normalt ordnas överluft från rum med högre krav på luftkvalitet till sådana med lägre krav. Det är lämpligt att ta fram en enklare information som beskriver för arbetstagarna hur ventilationen på arbetsplatsen fungerar. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0178 | Uteluft och tilluft 112 § Arbetsplatser inomhus ska, under den tid som arbete pågår, normalt kunna förses med 1. minst 7 liter uteluft per sekund och person, och 2. med ett tillägg av minst 0,35 liter per sekund och m² golvyta. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0179 | Allmänna råd: Det minsta flödet 7 liter per sekund och person gäller personer vid stillasittande arbete. Vid högre aktivitet kan flödet behöva ökas. Tilllägget 0,35 liter per sekund och m² förutsätter att byggnadsmaterial och inredning är valda för att minimera avgivningen av luftföroreningar. Är detta inte fallet kan luftflödet behöva ökas. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0180 | 113 § Tilluft till arbetsplatser inomhus ska vara så fri från luftföroreningar att hälsorisk inte uppkommer. Uteluftsintag ska placeras där uteluftens föroreningshalt och temperatur är lämplig, samt med hänsyn till föroreningskällors placering |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0181 | Allmänna råd: För de ämnen som omfattas av luftkvalitetsförordningen (2010:477) bör luftföroreningshalten i tilluften till arbetsplatser inte vara högre än de miljökvalitetsnormer som anges där. I vissa färdigställda utrymmen i gruvor är detta inte möjligt. För färdigställda utrymmen i gruvor bör istället halten av kväveoxid och kvävedioxid i tilluften inte överstiga 1/5 av nivågränsvärdet. Exempel på föroreningskällor som man behöver ta hänsyn till är trafikerade vägar, avluftsöppningar, kyltorn och spillvattenledningars luftningsledningar. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0182 | 114 § Luften ska tillföras på ett sådant sätt att drag inte uppstår. Allmänna råd: Vid stillasittande arbete bör lufthastigheten i vistelsezonen vara lägre än 0,15 m/s. Högre lufthastigheter kan accepteras vid rörligt arbete eller vid högre lufttemperaturer. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0183 | Kontroll och underhåll 115 § Arbetsgivaren ska se till att 1. nyinstallerade ventilationssystem kontrolleras så att de fungerar på avsett sätt innan de tas i bruk och att kontrollen dokumenteras, 2. ventilationssystem, och tillhörande kontrollsystem, kontrolleras och underhålls regelbundet, och att kontrollen och underhållet dokumenteras, och 3. dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, med tillhörande kontrollsystem, kontrolleras minst en gång per år, och att kontrollen dokumenteras. Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0184 | Allmänna råd: Om byggnaden omfattas av krav på obligatorisk ventilationskontroll enligt plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen, OVK, uppfylls kraven på kontroll, och dokumentation av denna, i 115 § 1 och 115 § 2, om arbetsgivaren försäkrat sig om att obligatorisk ventilationskontroll utförts inom avsedd tid och har tillgång till den dokumenterade kontrollen. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0185 | Återluft 116 § Frånluft får endast återföras som återluft om luftkvaliteten i vistelsezonen kan hållas tillfredsställande. Återluftsföring ska normalt kunna stängas av helt. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0186 | Allmänna råd: Vid projektering bör det undersökas om återluftsföring är lämplig med tanke på luftkvaliteten. Oavsiktlig återluftsföring, exempelvis den som kan ske i roterande värmeväxlare, bör minimeras genom att utforma ventilationssystemet med tryckförhållanden som motverkar att luftkvaliteten i vistelsezonen försämras. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0187 | Processventilation 117 § Där föroreningskällan så kräver ska det finnas processventilation. Den ska vara 1. effektiv, 2. utformad efter hur farlig luftföroreningen är, och 3. fast installerad vid arbetsplatser där processventilation behövs mer än tillfälligt, och där arbetet så medger. I annat fall ska mobilt utsug användas. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0188 | Allmänna råd: Processventilation kan innebära olika slag av inkapsling, till exempel dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, men också olika typer av punktutsug. Även vattenånga från till exempel diskmaskiner är en luftförorening som kan kräva processventilation. Mobila utsug kan till exempel behöva användas vid svetsning av större objekt. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0189 | 118 § Om ett dragskåp, eller en mikrobiologisk säkerhetsbänk, används för effektiv processventilation, ska det eller den ha 1. en lufthastighet in genom lucköppningen, som är tillräckligt hög för att ge tillräcklig skyddseffekt, under den tid då arbetet eller processen som avger luftföroreningar pågår, och 2. ett grundflöde, som ger en stabil strömningsbild in i skåpet eller bänken, under övrig tid. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0190 | Allmänna råd: Exempel på hur ett dragskåps skyddseffekt kan bedömas finns i standarden SS-EN 14175-3:2004. Dragskåp – Del 3: Typprovning. Utgåva 1. I ett traditionellt dragskåp bör luftflödet genom lucköppningen vara minst 0,5 m/s. Motsvarande exempel för säkerhetsbänkar finn i standarden SS-EN 12469. Bioteknik – Prestandakriterier för mikrobiologiska säkerhetsbänkar. Utgåva 1. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0191 | 119 § Ett fel i processventilationen, som medför att det uppstår ohälsosamma halter av luftföroreningar i vistelsezonen, ska kunna visas av ett kontrollsystem. Om föroreningarna kan orsaka livsfara eller allvarlig skada, ska kontrollsystemet även bestå av ett larm som är 1. akustiskt eller visuellt, och 2. utformat så att alla som använder lokalen kan uppfatta det. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0192 | 120 § Arbetsgivaren ska se till att larm från processventilation kontrolleras regelbundet. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0193 | 121 § Frånluft från en luftförorenande process, hantering eller dylikt, får inte återföras som återluft eller cirkulationsluft, om den inte renas så att dess halt av luftföroreningar är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0194 | Allmänna råd: Kravet att frånluft som återförs ska renas, så att dess halt av luftföroreningar är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena, kan innebära att de krav på tillförd uteluft som finns i 113 § uppfylls, och att halten för andra ämnen, förutom för kolmonoxid (CO), koldioxid (CO2) och kvävedioxid (NO2), bör vara lägre än 1/20 av nivågränsvärdet, där sådant finns. För kolmonoxid (CO) bör halten vara lägre än 1/2 av nivågränsvärdet, för koldioxid (CO2) bör halten vara lägre än 1/5 av nivågränsvärdet och för kvävedioxid (NO2) lägre än 1/10 av nivågränsvärdet. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0195 | 122 § Även om frånluften renas enligt 121 §, får den inte återföras via återluft eller cirkulationsluft om den innehåller 1. ämnen i grupp A eller B i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker, 2. smittämnen i riskklass 4 och luftburna smittämnen i riskklass 3 i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker, eller 3. svetsrök från fast installerat utsug. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0196 | 123 § Om ett fel i reningens funktion kan medföra att skadliga halter av luftföroreningar uppstår i vistelsezonen, ska eventuellt genomsläpp av luftföroreningar snabbt kunna konstateras, och arbetstagarna göras uppmärksamma på detta. Frånluften ska då föras till en annan reningsanordning eller direkt till det fria, eller så ska processen eller hanteringen stoppas. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0197 | Temperatur och klimat 124 § Arbetsplatser inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat. Temperatur och lufthastighet ska anpassas till typen av arbete, om arbetet är lätt eller tungt eller om det är rörligt eller utförs stillasittande. Omgivande ytor ska ha sådana temperaturer att strålningsasymmetri, det vill säga skillnad i värmestrålning till olika ytor, undviks. Om olika arbetsuppgifter sker i olika delar av en lokal, kan de behöva ha olika termiskt klimat. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0198 | Allmänna råd: Bedömning av lämpligt termiskt klimat kan göras i enlighet med Folkhälsomyndighetens vägledning om temperatur inomhus, (FoHMFS 2014:17). Exempel på hur lämpligt klimat kan beräknas finns i standarden SS-EN 7730:2006. Ergonomi för den termiska miljön – Analytisk bestämning och bedömning av termisk komfort med hjälp av indexen PMV och PPD samt kriterier för lokal termisk komfort. Utgåva 2. Om lufttemperaturen, vid lätt och stillasittande arbete, varaktigt avviker från 20-24 °C vintertid, och 20-26 °C sommartid, bör det termiska klimatet undersökas närmare |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0199 | 125 § En permanent arbetsplats ska ha skydd mot besvärande drag, om den är placerad nära en dörr eller en port till 1. det fria, eller 2. en lokal med väsentligt högre eller lägre temperatur. Allmänna råd: Lämpligt skydd kan vara vindfång, sluss, vädertätning eller luftridå. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0200 | 126 § Om det av produktionstekniska skäl inte är möjligt att skapa ett lämpligt termiskt klimat i hela lokalen, ska ett lämpligt klimat eftersträvas i de delar av lokalen där arbete huvudsakligen bedrivs. Om detta inte kan ordnas, ska arbetsgivaren vidta andra åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycksfall. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0201 | Allmänna råd: Produktionstekniska skäl kan till exempel vara hantering av livsmedel och metallsmältor. Exempel på åtgärder kan vara arbetsrotation till arbete i lämpligt klimat eller användning av skyddskläder. Exempel på hur erforderlig skyddsklädsel, samt lämplig längd på arbetspass, kan beräknas vid arbete i kylda lokaler, finns i standarden SS-EN ISO 11079:2007. Ergonomi för den termiska miljön – Bestämning och bedömning av termisk belastning i kyla med hjälp av rekommenderad beklädnadsisolation (IREQ) samt lokala avkylningseffekter. Utgåva 1. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0202 | Arbete i stark värme 127 § Arbetsgivare ska planera, bedriva och följa upp arbete som kan medföra risk för skadlig inverkan av värme, så att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex i bilaga 1 till dessa föreskrifter inte överskrids. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0203 | 128 § Arbetsgivare ska se till att arbete inte utförs som ensamarbete om det 1. leder till en hög värmebelastning, som är ofrånkomlig på grund av arbetets art, och 2. medför en risk att överskrida det högsta tillåtna värdet för tidsvägt värmeindex. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0204 | 129 § Arbetsgivaren ska se till att inget arbete, som medför risk för att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex överskrids, utförs innan arbetstagare har värmetränat. Värmeträning ska ske genom stegvis ökning av den dagliga arbetstiden i värme. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0205 | 130 § Arbetsgivaren ska se till att personlig skyddsutrustning i form av speciella värmeskyddskläder används, då överskridande av tidsvägt värmeindex eller brännskada inte kan hindras med andra åtgärder. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0206 | Arbete i kylda livsmedelslokaler 131 § Arbetsgivare ska ordna arbetet i kylda livsmedelslokaler så att nedkylning av händerna, genom kontakt med frysta eller kylda varor eller förpackningar, förebyggs |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0207 | 132 § Vid styckning av kött ska arbetsgivaren se till att temperaturen i snittstället hålls så hög som livsmedelshygienen tillåter. Allmänna råd: Livsmedelsverket har föreskrifter om livsmedelshygien. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0208 | 133 § Vid arbete i kylda livsmedelslokaler ska arbetsgivaren se till att lufttemperaturen hålls så hög som livsmedelshygienen tillåter. Allmänna råd: Livsmedelsverket har föreskrifter om livsmedelshygien. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0209 | 134 § Arbetsgivaren ska se till att personlig skyddsutrustning, till skydd mot avkylning under arbetet, används. Kläder och handskar som används till skydd mot kyla ska bäras under sådana skyddskläder, handskar och annan utrustning som används av livsmedelshygieniska skäl. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna använder personlig skyddsutrustning, till skydd mot skär- och stickskador, vid styckningsarbete. Om det behövs ska arbetsgivaren se till att arbetstagarna även använder annan personlig skyddsutrustning. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0210 | Dagsljus och annan belysning 135 § Arbetsplatser ska ha en belysning som är anpassad till verksamheten och de synkrav arbetsuppgifterna innebär, samt de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar. Belysningen ska göra det möjligt att förflytta sig säkert inom arbetsplatsen. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0211 | Allmänna råd: Belysningsstyrkorna i angränsande utrymmen bör balanseras så att ljus-/mörkerseendet bibehålls. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0212 | 136 § Belysningen ska vara av god kvalitet, vilket innebär att man tagit hänsyn till 1. belysningsstyrka, 2. färgåtergivning anpassad till verksamheten, 3. besvärande flimmer, 4. bländfrihet, 5. ljusfördelning, och 6. kontraster. |
Arbetsplatsens utformning - AFS | afs | §0213 | Allmänna råd: Exempel på riktvärden för belysningsstyrkor och för begränsning av bländning finns beskrivna för olika typer av arbetsplatser i standarderna SS-EN 12464-1:2011. Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 1: Arbetsplatser inomhus. Utgåva 2 och SS-EN 12464-2:2014. Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 2: Arbetsplatser utomhus. Utgåva 2. |