Datasets:

Schibsted

/

svd-seo-title

like 0

https://www.svd.se/a/on56Lm/

48-årige Jonas Höglund i Åre valde att bryta mot alkohol­normen. Beslut var både lätt och svårt – och påverkade både kärleks- och vänskapsrelationer. Det svåra med att bryta mot alkoholnormen handlar bland annat om det sociala, om att alkohol ofta är en naturlig del i det sociala umgänget. – Nu hade jag tur när jag flyttade hit till Åre, för jag träffade mycket människor som ville göra saker tillsammans. Men jag tror att jag hade haft fler vänner om jag hade druckit, säger äventyrsguiden och coachen Jonas Höglund. Som ung kille, uppväxt i Leksand, var han ganska gammal då han drack första gången. Nästan 18 år. Men han kände direkt att det här var något han ville göra igen. – Det var jättekul att bli full och sen var jag fast i att det var jättekul att vara full, säger Jonas Höglund. Alkoholen fick honom att släppa på spärrar, slappna av och tappa lite av kontrollen. Det var ett sätt att umgås. Och helst av allt ville Jonas Höglund att andra runtomkring honom också skulle dricka. Otrevlig mot nyktra – Jag vet att jag har varit otrevlig mot folk som inte har druckit på en fest och sagt ”ska inte du dricka, vad du är tråkig”. Jag hade till och med en kompis vars sambo inte pratade med mig på två år efter att jag kommenterat att hon inte drack, säger han med ett lätt generat skratt. Han konstaterar att när folk gör någonting, så vill de gärna få med sig andra i det –oavsett vad det är. – Men kanske speciellt i de situationer då vi någonstans, i vårt undermedvetna, vet om att det vi gör inte är bra för oss. När Jonas Höglund senare svängde i livet, och slutade dricka, kunde det hända att han själv fick höra kommentarer kring sitt val. Vid ett tillfälle ledde hans beslut att vara nykter till diskussioner i hans familj och då reagerade han kraftigt. – När jag blir ifrågasatt i den här typen av val som jag tycker är bra för mig, då kan jag svara ganska hårt. Typ, här står jag och gör saker rätt och du ifrågasätter det, säger han. Jonas Höglunds sätt att reagera, är inte unikt. Snarare typiskt. Även alkoholnormen förändras Det berättar Pontus Strimling, forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Han säger att en grundregel gällande normer, eller sociala regler för vårt umgänge, är att man tycker att andra borde bete sig just så som jag vill bete mig. – Vi brukar kalla det ”my way only”. Man kommer fram till vad som är rätt och så vill man att alla gör så. Det innebär att den som inte dricker skulle föredra om andra också lät bli att dricka, och de som dricker skulle föredra om alla drack som dem. – Man kan se det som egocentrism, men också som att det finns en grundläggande godhet, ett slags övertygelse bakom beslutet, säger Pontus Strimling. Som forskare har han tittat på hur moralnormer generellt förändras över tid. Dit hör alkoholnormen. Han pekar på väggen mittemot hans skrivbord, där en inramad graf hänger. – Där är de förutsägelser jag gjort för hundra olika moralnormer i USA. Det är alltifrån abort, till hbtq-frågor och synen på yttrandefrihet, säger han. Alkohol stör spelandet När det gäller alkoholnormen i Sverige så är det framför allt bland unga människor som man kan se ett tydligt skifte idag. Många av dagens unga dricker betydligt mindre än vad ungdomar gjorde för 20 år sedan. – De har mycket fler nöjen där drickandet snarare förstör än hjälper till. Om du exempelvis sitter och spelar Counter Strike behöver du inte vara särskilt full för att din reaktionsförmåga ska gå ned någon millisekund och du blir mycket sämre, säger Pontus Strimling

lite att dricka

Fler vill leva nykter: ser fördelar med att inte dricka alkohol

SVD

https://www.svd.se/a/eJjeJg/

Föreställningen att de kristna medvetet ville förstöra arvet från antikens kultur förfäktas med sällsynt energi i en ny omtalad bok av Catherine Nixey. Även om det är en alltför grov förenkling av historien stämmer ”Skymningens tid” till eftertanke. Smutsiga, illaluktande, vulgära och obildade, det bästa de kristna munkarna visste var att rasera tempel och hacka in kors i pannan på statyer av Afrodite, Apollon och andra avgudar. Det är faktiskt munkarnas fel att det antika Roms och Greklands monument i dag ligger i ruiner. På 300- och 400-talen drog kristna vandaler fram på ett förstörelsekorståg genom Medelhavsvärlden. Att tempel, palats, teatrar och akvedukter i dag ligger i ruiner, att statyer saknar armar, ben, näsor och penisar, att så mycket av den klassiska litteraturen gått upp i rök, är resultatet av deras ödeläggelselusta. De som motsatte sig denna orkan av trosiver och höll fast vid sina gamla gudar torterades och mördades för de kristnas händer. Allt detta gjordes i Guds och kristendomens namn. Särskilt illa tyckte de kristna om den antika lärdomen. Därför satte de eld på världens förnämsta bibliotek, Mouseion i Alexandria, som kanske hyste uppemot 700 000 volymer, och därför förstörde de medvetet så mycket som 90 procent av den antika litteraturen. Så gick det till – åtminstone om man får tro Catherine Nixey, vars bok ”Skymningens tid. Kristendomens förstörelse av den antika världen” nyligen kommit ut i svensk språkdräkt (övers: Linus Kollberg; Fri Tanke Förlag). Även för en kristendomshatare torde detta vara utmattande läsning, inte för att man blir så förskräckt över hur hemska de kristna munkarna var, utan för att författaren handskas så selektivt och lättvindigt med källorna. Visst stämmer det att tidiga kristna i sin nyvunna nitälskan ville göra rent hus med de gamla gudarna och deras kult, som de betraktade som avgudar och deras statyer som beläten. Visst hade de problem med att förlika den antika litteraturen med dess skabrösa berättelser om gudarnas ofta erotiska eskapader med kristendomens moraliskt imperativa skrifter. Men som i så många andra frågor är historien och tillvaron betydligt mer komplicerade än vad Nixey vill göra gällande. Ta till exempel det berömda biblioteket i Alexandria, där den antika vetenskapen frodades. Här utarbetade Euklides sin geometri, här upptäckte Arkimedes pi, här mätte man för första gången jordens omkrets, och härifrån spreds idén att jorden var rund. Att biblioteket mötte sin undergång under senantiken är det nog ingen som bestrider. Men att som Nixey skylla dess förstörelse på de kristna, att de av hat mot den ”hedniska” lärdomen skulle ha bränt upp både biblioteket och dess innehåll, är en grov förenkling av historien. Biblioteket utsattes för många och olika härjningar under sin existens. Först var det Julius Caesar som råkade sätta det i brand, när han under inbördeskriget på 40-talet f Kr behövde sätta eld på den egyptiska örlogsflottan i Alexandrias hamn. Eldsvådan spred sig till biblioteket, men det är obekant hur mycket som förstördes i den brasan. Det var uppenbarligen inte så förskräckligt mycket eftersom biblioteket fanns kvar ett trettiotal år senare när den grekiske geografen Strabon avlade ett besök och författade en ganska detaljerad beskrivning av Mouseions uppbyggnad och arkitektur. Också politiska konflikter och våldsamma regimbyten hade negativ inverkan på den lärda verksamheten. Många små ingrepp i bibliotekets privilegier eroderade över tid dess aktiviteter. Kejsaren Marcus Aurelius Caracalla drog till exempel in templets avkastning, medlemmarnas stipendier och körde iväg alla utländska forskare

skymningens tid

Recension: ”Skymningens tid. Kristendomens förstörelse av den antika världen” av Catherine Nixey

SVD

https://www.svd.se/a/gEobj9/

Vad händer med din boränta? Här är fem nyckelord att hålla koll på i Riksbankens nästa räntebesked. Det är frågan på mångas läppar just nu. Kommer Riksbanken att lämna räntan oförändrad en lång tid framöver? Eller kommer den att sänka räntan i rask takt redan från våren? På torsdag får vi förhoppningsvis ledtrådar kring hur Riksbanken tänker kring just räntan. Då lämnar nämligen banken sitt nästa räntebesked. Eftersom alla storbankerna tror på oförändrad ränta blir fokus i stället på hur Riksbanken väljer att uttrycka sig om framtiden, initialt i det pressmeddelande som banken släpper vid varje räntebesked. Riksbankens pressmeddelanden brukar vara kortfattade, några enstaka stycken, med en ingress som försöker sammanfatta tankarna hos Riksbankens fem beslutsfattare. Men bankens ordval är desto viktigare och kommer därför att nagelfaras av ekonomer när det släpps klockan 9:30 på torsdagsmorgonen. Fem nyckelord kommer att vara speciellt intressanta. Det handlar om hur banken uttrycker sig om styrräntan, inflationen, tjänstepriser, kronan och obligationer. Låt oss börja med styrräntan. På sitt senaste räntemöte i november höll banken fast vid sitt budskap att räntan kommer att ligga kvar runt dagens 4 procent i flera år. Men sedan hände något ovanligt. Normalt brukar Riksbanken inte ge några signaler om framtida räntor mellan sina möten. Men strax före jul gjorde faktiskt Erik Thedéen just detta. I ett tal på Carnegie Fonder i Stockholm meddelade Thedéen att bankens bedömning nu är att banken bör kunna nå sitt inflationsmål utan ytterligare räntehöjningar. Banken hade tidigare talat om en hyfsat stor sannolikhet för en ytterligare höjning det här året, men efter att inflationen fallit mer än väntat ändrade alltså riksbankschefen sitt budskap. Det dröjde inte länge förrän andra beslutsfattare hoppade på tåget. Både vice riksbankscheferna Anna Breman och Per Jansson har sedan dess också uttryckt sig positivt om inflationen och signalerat att räntehöjningarnas tid är förbi. Riksbankens pressmeddelande på torsdag kommer inte att innehålla några prognoser då det är ett av tre av bankens åtta årliga möten där detta inte sker. Det blir därför extra intressant att se hur Riksbanken väljer att uttrycka sig om framtida räntor. Storbankerna tror på flera räntesänkningar redan i år och nästa år. Kommer Riksbanken att ge vatten på bankernas räntesänkningskvarnar? Nästa nyckelord att hålla koll på i torsdagens pressmeddelande är inflationen. Under de senaste månaderna har det skett en gradvis förändring av hur banken kommunicerat kring inflationen. Fram tills i juni förra året beskrevs inflationen som ”alldeles för hög,” men under hösten föll ordet ”alldeles” bort. Nu var inflationen bara ”för hög.” Riksbanken behöll samma formulering vid sitt senaste möte, och frågan blir följdaktligen hur den kommer att uttrycka sig på torsdag. Det för oss till nästa ord på listan: tjänstepriserna. Inflation kan delas upp i prisökningar på varor respektive tjänster. Inflationsutvecklingen på de senare har oroat Riksbanken speciellt mycket. Skälet är att de stigit betydligt mer än varupriserna. Prisutvecklingen för tjänster ger dessutom en bättre signal om Sveriges inhemska inflationstryck än varuinflationen eftersom den andra typen av inflation – varuinflationen – bestäms mer av globala faktorer utanför Riksbankens kontroll. I de senaste tre pressmeddelandena har Riksbanken oroat sig för utvecklingen av just tjänstepriserna. Frågan är om den kommer att vara lika orolig på torsdag. Nästa ord att hålla koll på i Riksbankens pressmeddelande är kronan. Skälet är att den försvagats betydligt under kriget i Ukraina

nästa räntebesked

Riksbankens räntebesked – fem nyckelord att hålla koll på

SVD

https://www.svd.se/a/y6WaOJ/

Hundattentaten i Malmö eskalerar igen – efter månader av lugn. På måndagen gjorde polisen ett av de mest omfattande fynden hittills av bullar fyllda med vassa föremål. ”Det är skittrist att det är igång igen”, säger hundägaren Niklas Krig. Sedan 2020 har de mystiska ”hundbullarna” – fyllda med exempelvis vass metall, glas eller spikar – återkommande placerats ut i buskage, på gräsplättar, i grönområden eller längs med gångstigar i Malmö. Men sedan förra våren har dåden avtagit. Fram tills nu. På måndagsmorgonen hittades ett hundratal bullar utplacerade i ett område i centrala Malmö. Bara 24 timmar tidigare hade polisen larmats om liknande fynd på en annan plats i staden. Och den 19 januari hittades ett 30-tal bullar preparerade med metallbitar i Pildammsparken. Måndagens fynd är ett av de mest omfattande sedan attackerna inleddes. – Det är absolut en stor mängd för att vara de här ärendena, säger Nils Norling, presstalesperson hos polisen. Bullarna, som i det här fallet innehöll metallbitar, ska ha varit hembakade. Det är ett tillvägagångssätt som känns igen från tidigare. Polisens teori: Flera ligger bakom Men genom åren har illgärningarna skiljt sig åt när det gäller material, livsmedelsprodukter och geografi. Därför tror polisen att det handlar om flera gärningspersoner. Det har till exempel kunnat dröja lång tid mellan dåden med just hembakade bullar. Ibland över ett halvår, enligt Nils Norling. – Med tanke på skillnaderna som vi har sett i tillvägagångssätt och var någonstans det sker, så har vi hela tiden fått jobba med hypotesen att det kan vara flera människor som gör det här, säger han. Hundägaren kartlägger attentaten Hundägaren och Malmöbon Niklas Krig har de senaste åren kartlagt attentaten och anser att händelseutvecklingen tyder på en eskalering. Han driver hemsidan Trygghund där hundägare kan rapportera nya fynd och varna varandra. Den innehåller också en interaktiv karta som visar var dåden har begåtts. – Jag startade upp den nu igen vid dådet den 19 januari. Jag skickar ut direkt när jag ser vad som har hänt, säger han. Dessutom följer han händelserna i en Facebookgrupp med tusentals medlemmar. – Det jag trodde att jag hade lämnat bakom mig har jag dykt ner i nu igen, så nu sitter man där och söker runt. Men ja, det är för det bästa, säger han. Han känner av en ökad oro bland hundägare. – Det är skittrist att det är igång igen. Vi är tillbaka där vi var för ett år sedan. Nu får man börja tänka på det igen när man är ute, men på ett sätt är det bra att folk börjar uppmärksamma skiten igen, säger han. Kvinna greps på bar gärning I slutet av december greps en kvinna i 75-årsåldern misstänkt för grovt förgöringsbrott, som innebär framkallande av allmän fara för djur eller växter. Hon togs på bar gärning, mitt på dagen, när hon dumpade degknyten fyllda med glasbitar vid Ögårdsparken i Malmö. Då var det många som spekulerade i att mysteriet äntligen fått sin lösning. Niklas Krig var dock skeptisk. Tillvägagångssättet rimmade inte med tidigare ärenden. Kvinnan släpptes precis innan nyår, och enligt polisen tyder inget på att hon är inblandad i det senaste fallet. – Vi tycker att det skiljer sig åt vad gäller tillvägagångssätt, men också vilken typ av material som har använts, säger Nils Norling. Det är för tidigt att säga om de tre händelserna i januari kan kopplas till varandra. I nuläget har ingen gripits, men polisen hoppas kunna säkra teknisk bevisning från måndagens fynd. Man är också på jakt efter iakttagelser från allmänheten

malmö hundar bullar

Farligt för hundar – nytt fynd av bullar med metallbitar i Malmö

SVD

https://www.svd.se/a/Kn0d9G/

Med personal som deltar i grov terror har UNRWA förverkat sitt förtroende. FN-anställda, avlönade med bland annat svenska biståndspengar, var med och utförde den fruktansvärda mord- och våldtäktsorgie som drabbade Israel den 7 oktober förra året. Denna dag blev lärare och annan skolpersonal till mördare eller på andra sätt delaktiga i terror och kidnappning av civila i sitt grannland. Lärare, rektorer och andra anställda av UNRWA gav stöd åt Hamas terroraktioner, antisemitism och Adolf Hitler. Med detta har tålamodet tagit slut. USA, Frankrike, Tyskland, Finland, Italien, Storbritannien, Japan och Australien hör till de länder som dragit i nödbromsen och helt stoppat utbetalningarna till UNRWA, FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar. Det är på tiden. Hur oerhört det än är att personal anställd av en internationell biståndsorganisation deltar i ett av vår samtids mest brutala terrorattentat, så kommer inte avslöjandet som en blixt från klar himmel. Tvärtom är det kulmen på en lång rad skandaler, som UNRWA väsentligen underlåtit att åtgärda. Det har tidigare avslöjats att lärare anställda av UNRWA på ett internt forum jublade över terrorn och morden den 7 oktober, och önskade livet ur fler judar. Redan 2017 dokumenterades det att lärare, rektorer och andra anställda av UNRWA gav stöd åt Hamas terroraktioner, antisemitism och Adolf Hitler. Läromedel som används i undervisningen som UNRWA organiserar har flera gånger under 2000-talet visat sig innehålla grov antisemitism och hyllningar av terrorister och terrordåd. Så sent som förra sommaren konstaterade KD:s europaparlamentariker David Lega i en fråga till kommissionen att ingenting gjorts för att komma tillrätta med problemet. Ändå har biståndskranen stått öppen ända tills nu. Det går inte att rättfärdiga att biståndspengar går till en organisation där anställda tagit direkt del i ett terrorattentat. Det finns pragmatiska argument för fortsatt humanitärt stöd. I ett Gaza styrt av islamistiska Hamas och med ett flertal diktaturer i närområdet talar mycket för att skolböcker och utbildning skulle bli ännu mer vinklade och indoktrinerande om någon annan än UNRWA höll i den. Dessa aktörer är också, vilket framgår av hur illa de behandlar sin egen befolkning, mindre engagerade än västliga demokratier och grannlandet Israel i att faktiskt hjälpa civilbefolkningen i Gaza, som för närvarande lider svårt. Scenarier där ont blir ännu värre, särskilt på kort sikt, är inte svåra att föreställa sig. Samtidigt är det underlåtenheten att ingripa och styra upp problemen i tid, innan de fick lika blodiga konsekvenser som nu, som tagit oss till en situation där det bara finns dåliga alternativ att välja mellan. Och det går hursomhelst inte att moraliskt eller praktiskt rättfärdiga att biståndspengar går till en organisation där anställda tagit direkt del i ett terrorattentat. Särskilt inte när nya avslöjanden gör gällande att kopplingarna till Hamas och deras terror är mer omfattande än hittills känt – enligt Wall Street Journal (29/1) rör det sig nästan om en fjärdedel av UNRWA:s manliga medarbetare. Utöver de akuta skälen finns också mer långsiktiga skäl att tvivla på den biståndsinsats som UNRWA utgjort. Sedan 1949 har en växande befolkning med allt svagare koppling till det land som nu är Israel hållits i en konstant och hopplös tillvaro av statslöshet och lägerliv, väl beskrivet av biståndsdebattören Bengt G Nilsson i Smedjan (3/2-23). Trots att palestinierna översköljts av biståndspengar från väst i decennier – 36 miljarder kronor från Sverige bara de senaste 25 åren – blir misären bara värre. Gaza skulle kunna vara ett rikt och fritt område

unrwa terror

Inget bistånd till terrorister på UNRWA, Johan Forssell

SVD

https://www.svd.se/a/wA1zGn/

De flesta av Oprah Winfreys snart 70 år har tillbringats i offentligheten. Anna Hellsten berättar om tv-stjärnans resa från bekännelsekulturens moder till Ozempic-Oprah. Vilket är ditt Oprah moment? Här är mitt: tidigt 00-tal, flaskvattenförsäljningen hade exploderat i Sverige och i Stockholm gick alla – åtminstone alla tjejer i trettioårsspannet – runt och sörplade vatten. Jag hade stått emot, tjurig som Agnes Wold, ända tills jag en dag såg ett Oprah-avsnitt där hon och några självutnämnda experter samtalade kring vikten av ständigt vattenintag. ”Samtalade” förresten – larmade. En gång i halvtimmen skulle man kissa, och om urinfärgen var mörkare än pressad citron var det mycket allvarligt. Det är minst tjugo år sen, och jag tror fortfarande att hon hade fel, men varenda gång jag dricker ett onödigt glas vatten tänker jag på den pressade citronen. På Oprah Winfrey. Den 29 januari fyller hon 70 år, de flesta av dem har tillbringats i den allra mest offentliga offentligheten. Är det en överdrift att kalla henne världens mäktigaste opinionsbildare? Ja, kanske – men hennes plattform som megakändis, filantrop och trendsättare gjorde Oprah Winfrey till en influencer långt innan begreppet var uppfunnet. Hon är rentav själva urkällan till vår tids bekännelsekultur, där trauman och svårigheter inte ska tystas ner utan snarare lyftas fram och bli språngbräda ut i något bättre. Häromåret berättade hon att hon intervjuat över 30 000 människor i sin numera nedlagda talkshow, och att hennes främsta insikt var att alla längtade efter att bli sedda och bekräftade. Vissa blev sedda på sätt de kanske inte önskat. Tom Cruises anseende fick sig till exempel en permanent törn efter att han visat upp sig själv, sin dåvarande fästmö Katie Holmes och sina hoppfärdigheter i Oprahs soffa. Och Cindy Crawford vittnade nyligen i dokumentären ”The super models” om hur Oprah fått henne att känna sig som ”egendom” efter att hon som ung modell medverkat i programmet och hyllats för sin kropp – ”look at that BO-DY!” – men fått alla frågor riktade till sin manager. Oprah har alltså, på gott och ont, styrt vår smak och våra samtal i över 40 år, och de som haft fräckheten att invända har ibland fått känna på konsekvenserna. Som när författaren Jonathan Franzen fått sin roman ”The corrections” (”Tillrättalägganden” på svenska) upplockad av Oprahs bokklubb i början av nollnolltalet, och gjorde misstaget att i en tidningsintervju påpeka att en del av de andra bokvalen hon gjort var ”smetiga” och ”endimensionella”. Oprah kastade iskallt ut boken med motiveringen att ”Jonathan Franzen kommer inte att vara med i ’The Oprah Winfrey show’ eftersom han uppenbarligen är obekväm och konfliktfylld”. Underförstått: Franzen behövde hennes draghjälp bra mycket mer än hon behövde hans. Idén om den amerikanska drömmen är förstås äldre än Oprah Winfrey. Men hennes kliv från en barndom som fattig, våldsutsatt flicka i den hårt rassegrerade södern till att bli en av världens kändaste och rikaste människor har fått henne att förkroppsliga begreppet som ingen annan – det vill säga, tanken att politiska och samhälleliga strukturer aldrig är lika viktiga som den egna drivkraften, oavsett bakgrund, etnicitet eller samhällsklass. Eller såhär kanske: det är inte nödvändigtvis systemet det är fel på, det är du som inte fattat hur man överlistar det, ännu

oprah winfrey

Oprah Winfrey 70 år – hennes liv är den amerikanska drömmen

SVD

https://www.svd.se/a/GMW6GB/

Att träning förlänger livet är en etablerad sanning inom hälso­forskningen. Men tänk om det inte stämmer? Kanske finns svaret i datan från en miljon unga svenska män. Skillnaden var slående. Det var under tidigt 1950-tal som forskare upptäckte ett mönster ombord på Londons röda dubbeldäckare. Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom visade sig vara avsevärt mycket högre bland busschaufförerna än bland konduktörerna. Liknande samband fann man när brittiska kontorsarbetare jämfördes med brevbärare. Och det fanns en tydlig skillnad mellan yrkesgrupperna: hur mycket de rörde sig under arbetsdagen. Forskarnas slutsats var snabb och självklar: fysisk aktivitet måste ha en positiv effekt på hjärthälsan, och minska risken för tidig död. Fysiskt aktiva har längre liv Men så småningom ställde sig forskarna bakom busstudien ytterligare en fråga: Var det rörelsen i sig som förbättrade hjärthälsan, eller sökte sig konduktörerna till jobbet just för att de redan var rätt aktiva? Och var chaufförerna lite rundare om midjan redan innan de började? När forskarna grottade ner sig datan såg de att det verkade vara ungefär så – det var inte bara rörelsen under jobbet som skilde de olika grupperna åt. Genom åren har emellertid en mängd studier kunnat bekräfta det samband som först upptäcktes på Londonbussarna: personer som är fysiskt aktiva, tycks löpa mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och tidig död. Och ju mer fysisk aktivitet desto större hälsoeffekter, konstaterar Ulf Ekelund, professor i idrottsmedicin vid Norges idrottshögskola. När Ekelund och hans forskarteam till exempel i en studie från 2019 lät folk använda rörelsemätare och jämförde de 25 procent som var minst aktiva med dem som var mest aktiva, såg de att risken för tidig död minskade med upp mot 75 procent hos de mest aktiva. Rörelse i vardagen Andra studier pekar åt samma håll. – Det finns hundratals observationsstudier som entydigt har visat att en högre grad av fysisk aktivitet minskar risken för tidig död, säger Ulf Ekelund. Det tycks heller inte spela någon roll hur vi rör på oss. En av de största observations­studierna som gjorts över sam­bandet mellan fysisk aktivitet och risk för hjärt­sjukdom och tidig död är Pure-studien, publicerad i den veten­skapliga tid­skriften The Lancet i september 2017. Med 130 000 deltagare mellan 35 och 70 år från 17 hög- och låginkomstländer, tittade forskarna på effekten av fysisk aktivitet som träning, men även rörelse i vardagen. I hemmet, på jobbet och när vi tar oss till jobbet. Bästa träningen – den som blir av Under nästan sju år antecknade deltagarna när och hur mycket de rörde sig: när de dammsög, gick ut med hunden, jobbade på fälten. Boende i höginkomst­länderna rörde sig generellt lite på jobbet och i vardagen, och tränade i stället på sin fritid. Läget var det omvända i låginkomst­länderna. Men oavsett rörelseform – ju mer fysiskt aktiva de var, desto lägre var risken för kardiovaskulär sjukdom eller tidig död. – Den största vinsten av att vara fysiskt aktiv uppstår den första minuten, under det första steget, den första löpturen, det första simtaget – jämfört med att inte göra någon­ting, säger Scott Lear, professor i hälso­vetenskap vid Simon Fraser University i Vancouver, Kanada, och förste­författare bakom studien. Sett till de hundratals observations­studier som gjorts borde det alltså inte finnas någon tvekan runt träningens enorma effekt på hjärthälsan. Om bara inte observations­studierna vore så problematiska

dålig kondition

Mönstringsstudie: Fetma farligare än dålig kondition

SVD

https://www.svd.se/a/0Qm27B/

Allt talar för att Alexander Stubb blir ny president i Finland. När förhandsrösterna räknats ledde han klart före Pekka Haavisto i söndagens första röstomgång. – Enkel valmatematik säger att Alexander Stubb kommer vinna omröstningen om två veckor, säger Ann-Cathrine Jungar, statsvetare på Södertörns högskola. Med drygt 98 procent av rösterna räknade har Alexander Stubb från borgerliga Samlingspartiet fått 27,1 procent. Tvåa låg Pekka Haavisto på 25,7 procent, han kandiderar som obunden för en så kallad valmansförening och inte för sitt parti De Gröna. — Jag har aldrig känt en sådan här tacksamhet förut, det här är mer än jag vågade tro på, säger Stubb till Yle och tillägger att han ser fram emot en valrunda till. Bland de övriga sju kandidaterna låg Jussi Hallo-aho, Sannfinländarnas tidigare ordförande, på 18,8 procent, vilket var en missräkning. Eftersom ingen kandidat fick över hälften av rösterna blir det en andra valomgång den 11 februari. Först då blir det klart vem som efterträdar president Sauli Niinistö, som suttit i maximalt tolv år. – Det står emellan Alexander Stubb och Pekka Haavisto men så mycket duell lär det nog inte bli. Alexander Stubb kan räkna med Centerpartiets röster och även rösterna från Sannfinnländarna i nästa omgång. Och då har Pekka Haavisto inte en chans, säger Ann-Cathrine Jungar, som följer finländsk politik och är statsvetare vid Södertörns högskola där hon forskar om populistiska högerradikala partier i Norden och Europa. Vinner Alexander Stubb skulle det i så fall bli tredje gången i rad som Pekka Haavisto förlorar mot en samlingspartist i kampen om att bli president. Alexander Stubb har en lång bakgrund inom utrikespolitiken. Han har suttit i EU-parlamentet och mellan 2008 och 2016 var han utrikesminister, Europa- och utrikeshandelsminister och har även varit statsminister och finansminister. Även Pekka Haavisto har varit minister i flera regeringar, senast som utrikesminister i Sanna Marins regering 2019–2023. Han har även lång erfarenhet av internationella uppdrag i krisområden. – Både Stubb och Haavisto har stor utrikespolitisk erfarenhet, vilket ju är presidentens primära funktion i Finland, att representera landet i utrikespolitiken, påpekar Ann-Cathrine Jungar och tillägger: – De uppfattas säkert båda som trygga att navigera i ett nytt utrikespolitiskt landskap där Finland numera ingår i Nato och har en väldigt speciell relation med Ryssland. Här finns en tydlig skillnad mot tidigare presidenten Sauli Niinstö, i senaste valet av honom 2018 var det en helt annan utrikes- och säkerhetspolitisk situation i Finland. Men det är presidenten som är överbefälhavare i Finland och även den som sitter vid förhandlingsbordet vid Nato-toppmötena. Båda kandidaterna är trovärdiga att representera Finland på en internationell arena. Men ska man se någon skillnad mellan Stubb och Haavisto handlar det snarare om deras traditionella ideologiska markörer, menar Ann-Cathrine Jungar. – En president kan även engagera sig i den allmänna debatten och lyfta generella värderingsfrågor. Det kommer de säkert utnyttja i den andra omröstningen. Att Jussi Hallo-aho tappade på slutet tror Ann-Cathrine Junger hänger ihop att han trots allt inte uppfattas som lämplig i utrikesfrågor. – Han har tidigare dömts för hatbrott och har haft extremt antiislamistiska åsikter. Att han skulle bli president vore ungefär som att Richard Jomshof skulle bli svensk president, men skruva till honom lite ytterligare. Om Alexander Stubb vinner blir han i så fall också den förste finlandssvenske presidenten sedan Juho Kusti Paasikivi och Gustaf Mannerheim på 1940-talet. Med finlandssvensk menas att man har svenska som modersmål.

alexander stubb fru

Alexander Stubb är storfavorit som ny president i Finland

SVD

https://www.svd.se/a/2B613v/

Prishöjningar och förändringar i innehållet. Så ser det ut hos de ledande streamingbolagen inom tv, serier och film visar SvD:s genomgång. Här är dina rättigheter som konsument. Allt fler streamingbolag ändrar sina priser, abonnemang, utbud och annonsvisning, vilket kan förklaras av hårdare konkurrens och en strävan efter lönsamhet. TV4 och Viaplay är exempel på bolag som under senare tid känt av ekonomiska påfrestningar som har tvingat dem att omvärdera och anpassa sina affärsstrategier. Den 1 februari höjs till exempel priset på Viaplays mest efterfrågade abonnemang "Viaplay Total", från 549 kronor per månad till 699 kronor per månad, för befintliga kunder. HBO Max höjde den månatliga prenumerationsavgiften från 89 till 99 kronor per månad förra året, och i år kommer en ny tjänst. – Detaljerna för vår nya streamingtjänst Max kommer att kommuniceras närmare lanseringen 2024 och kommer att variera marknad för marknad, säger Mathilde Albinsson, PR chef, Warner Bros Discovery Sverige. Även Netflix har nyligen gjort förändringar för att stärka sin lönsamhet. Som SvD har rapporterat har Netflix tagit ett steg mot att erbjuda mer traditionellt tv-format, med kortare och kostnadseffektiva program. En annan förändring som Netflix har genomfört är införandet av annonser, en strategi som ser ut att ha bidragit till att öka intäkterna. Netflix som under förra året höjde priserna i USA och Storbritannien, meddelar dock att det för närvarande inte finns några planer på prisjusteringar i Sverige. Samtidigt framhåller Netflix att abonnemang och priser kan justeras "då och då", i takt med fortsatta investeringar i underhållning. – Prishöjningar är inte ovanliga, och operatörer har ofta rätt att genomföra dem. Det beror på abonnemangets specifika villkor, som varierar beroende på om det är löpande eller bundet, säger Erika Herrlin, vägledare på Konsumentverket. Men vad händer om operatören gör ändringar utan att hänvisa till ett giltigt skäl. Här kommer konsumentens rättigheter in i bilden. Om ändringarna påverkar konsumenten negativt, kan denne ha rätt att häva avtalet och eventuellt kräva skadestånd om det medför extra kostnader enligt Erika Herrlin. – Det är viktigt att notera att även om operatören har rätt att ändra villkor, måste de meddela konsumenten minst en månad innan ändringen träder i kraft, säger hon. Frågar man Maria Wiezell, konsumentjuridisk expert, beror det på vad som står i villkoren och om man har ett bundet avtal. – Vid bundet avtal får man normalt sett inte göra några förändringar som är till nackdel för konsumenten, säger Maria Wiezell. Skulle det i villkoren för bundet avtal stå att man under avtalsperioden får göra smärre prisjusteringar så kan det vara okej betonar hon. – Men om prisförändringen skulle vara stor och till stor nackdel för konsumenten så skulle jag säga att det är ett oskäligt avtalsvillkor och då ska man ha rätt att frånträda avtalet utan kostnad för eventuellt återstående bindningstid, säger Maria Wiezell. Vidare skulle det kunna innebära att konsumenter har rätt att kräva skadestånd för eventuella merkostnader som man får om man måste byta till en annan leverantör. – Om det inte är någon bindningstid är det ett tillsvidareavtal (ett avtal där tjänsten löper på obestämd tid), och då får företaget ändra villkor och pris, om de informerar minst en månad innan ändringen görs, säger Maria Wiezell. I samband med den informationen ska de också informera om rätten att avsluta avtalet utan kostnad om man inte accepterar ändringen, betonar hon. Bindningstider är en annan faktor att överväga när det kommer till tv-paket

netflix priser

Då får du säga upp ditt abonnemang hos Netflix, HBO, Disney+

SVD

https://www.svd.se/a/veLKqL/

Dyrare och sämre. Så kan man sammanfatta läget för tv-tjänsterna, enligt medieanalytikern Olle Lidbom, som tror att den främsta konkurrenten till streamingjättarna nu utgörs av spel och sociala medier. På kort tid har tv-landskapet genomgått stora förändringar, från omfattande investeringar i kostsamma produktioner till en märkbar nedgång i programutbudets kvalitet, konstaterar medieanalytikern Olle Lidbom. – Under hösten 2023 har det blivit sämre, TV4 har skrotat många program och Viaplay har ställt in eller sålt produktioner. Fram till och med 2022 har det verkligen varit klondyke i hela världen där tv-tjänsterna försökt konkurrera ut varandra med storslagna miljardproduktioner. Nya konkurrenter: Tiktok och Fortnite 2022 var "peak tv", mer pengar och ambitioner har aldrig lagts, och kommer nog aldrig läggas, på tv-produktioner, enligt Olle Lidbom som spår att vi framåt kommer att se billigare och enklare produktioner. – Säkert mer oscriptat, som är socialt och har potential att bli viralt, tänk Love is blind. Det kanske sänker betalviljan bland tv-konsumenter om innehållet tappar produktionskvalitet och blir mer likt gratismaterial på Tiktok och Youtube, säger han. Som Netflix chef Reed Hastings själv konstaterat måste streamingbolagen nu konkurrera med både Tiktok och dataspelet Fortnite – Det är där konsumenterna lägger allt mer tid, och det är betydligt billigare underhållning: man betalar bara med sin uppmärksamhet, säger Olle Lidbom. Tufft för Viaplay och TV4 Enligt analysföretaget Mediavision la svensken mer pengar och tid på prenumererade streamingtjänster än någonsin under 2023. Men jämfört med året dessförinnan har de stora svenska aktörerna tappat kunder. Särskilt märkbart är krisen som präglar de svenska streamingtjänsterna, som Viaplay, och nu även TV4 som uppges vara ute till försäljning. Olle Lidbom pekar på flera faktorer som förklaringar till denna utveckling. – Kunderna har sämre med pengar och är mer kräsna med hur många abonnemang de har. Man staplar inte abonnemang lika lättvindigt längre, utan väljer bort. Dessutom har det kommit flera billigare alternativ, till exempel Disneys annonsfinansierade variant. – Jag tror också att svenska aktörer har svårt att konkurrera med Netflix, HBO och Disney – förutom om sport-fansen. Spår prishöjningar under 2024 Olle Lidbom konstaterar att priserna under 2023 har legat ganska stilla, men spår att de kommer att höjas under 2024 för många kunder. – Det har kommit fler bundlade erbjudanden från tv-distributörerna som Allente och Telia Play, där man som kund får ett paket där till exempel Netflix ingår. Det har nog varit prispress mellan alla aktörer för att vinna och behålla kunder. Hur ser framtiden ut, hur ska bolagen göra för att behålla sina kunder och få nya? – Mitt enkla svar på denna svåra fråga är att det viktigaste är att behålla de gamla kunderna, det är det bästa sättet att bli lönsam, säger Olle Lidbom och fortsätter: – Det kommer man nog försöka göra med mer spinoffer – Game of Thrones-spinoffen House of the Dragon kommer säkert inspirera Succession och White Lotus till spinoffer – men även med prissänkningar, lojalitetsprogram och andra prisaktiveringar.

streamingtjänster

Olle Lindbom: Abonnemangen hos streamingtjänster dyrare och sämre

SVD

https://www.svd.se/a/zEnmO5/

Nya förhandlingar med syfte att få till stånd en vapenvila i Gaza ska genomföras i Paris på söndagen, enligt uppgifter i flera medier. Representanter för USA, Israel, Qatar och Egypten uppges vara på plats i Paris och ett möte är planerat till söndag kväll. Enligt uppgifter från amerikanska CBS, som hänvisar till två källor med insyn i processen, befinner sig den israeliska säkerhetstjänsten Mossads chef David Barnea i Paris. Samma uppgifter rapporteras från Sky News Arabic. Enligt CBS är Barnea i Paris för att träffa Qatars premiärminister Mohammed bin Abd al-Rahman Al Thani och CIA-chefen Bill Burns. Uppgifter från nyhetsbyrån AP gör gällande att amerikanska CIA, med chefen Bill Burns i spetsen, har presenterat en grund för de kommande förhandlingarna, som vid sidan av en vapenvila också innefattar frigivning av israeliska medborgare som hålls som gisslan av Hamas. Qatar är en viktig diplomatisk samarbetspartner för USA. Landets premiärminister ska enligt CBS fortsätta till Washington redan på måndagen för fortsatta samtal om en möjlig vapenvila i Gaza. Tidigare i veckan har både israeliska och amerikanska medier rapporterat att Israel säger sig kunna gå med på en två månader lång vapenvila, i utbyte mot att Hamas släpper gisslan. Processen skulle ske i två steg, en månad åt gången, där Hamas först släpper äldre, kvinnor och barn ut gisslan. I ett andra skede ska även män och soldater släppas. Hittills har en uppgörelse mellan de båda parterna Hamas och Israel – efter över 100 dagars strider – inte gått att nå. Hamas uppges bland annat kräva en permanent vapenvila, vilket Israel bestämt tillbakavisar. Ett förslag om vapenvila från egyptiskt håll i slutet av december har hittills inte rönt någon framgång. Båda sidor ger den andra parten skulden för de havererade samtalen. Misstänksamheten på båda sidor är stor efter den tillfälliga vapenvilan i slutet av november. Hamas frigav då drygt hundra personer av totalt cirka 250 tillfångatagna israeler och samtidigt släpptes 240 palestinier ur israeliska fängelser. Några minuter efter att vapenvilan var över, återupptog Israel flyganfallen mot Gaza och båda sidor beskyllde den andra för att ha omöjliggjort ett förlängt eldupphör. De samtal som uppges äga rum i dag, söndag, har föregåtts av aktiva diskussioner mellan USA, Egypten, Qatar och Israel, enligt Vita husets talesperson John Kirby. ”Diskussionerna är mycket sansade och seriösa”, sade Kirby till journalister på en pressträff i onsdags. Enligt uppgifter från BBC, som citerar israelisk press, är uppfattningen på den israeliska sidan att parterna fortfarande står långt ifrån varandra i flera fundamentala frågor. Förutsättningarna för de samtal som ska äga rum på söndagen är därmed svåra att bedöma. Det är inte de första samtalen mellan cheferna för Mossad, CIA och Qatars premiärminister, de träffades i Polen i december, enligt CBS. Vita Huset har inte kommenterat innehållet i det förslag som ligger på bordet men man har bekräftat att president Joe Biden så sent som i fredags samtalade med Qatars premiärminister samt den egyptiska presidenten Abdel Fattah al-Sisi.

vapenvila gaza

Nya förhandlingar om vapenvila mellan Israel och Hamas i Gaza

SVD

https://www.svd.se/a/JQz9R7/

Genom att begränsa reklamen i kollektiv­trafiken orsakar styret i Region Stockholm intäkts­bortfall på över 50 miljoner kronor per år. Det skriver Samuel Stephan (SD). Det röda styret i Region Stockholm fortsätter sin ansvarslösa slakt på kollektiv­trafiken efter att man lagt en budget med ett kraftigt underskott. Nu väljer man dessutom att inskränka reklamen i kollektiv­trafikens miljöer trots att det är en betydande inkomst­källa för regionen. I sin budget har minoritets­styret S, C och MP för 2024 lagt in en skrivning där det framgår att riktlinjerna för tillåten reklam ska uppdateras i linje med Region Stockholms hållbarhets­arbete. Begränsningar i att marknadsföra fossila bränslen och bränsle­användning ur miljö­synpunkt har lagts till. Annonsering kring exempelvis fordon och resor med bil, sjöfart och flyg ska förhindras då de går emot regionens skärpta hållbarhetskrav. Riktlinjerna ska även innebära inskränkningar när det gäller samhälls­information från politiska partier. Partier ska inte längre få föra fram sitt budskap på rullande fordon utan endast på fasta platser och även helfoliering av fordon föreslås bli otillåtet. Reklam i kollektivtrafiken är något vi sverige­demokrater ser positivt på och önskar att utveckla i stället för att inskränka. Genom reklam i kollektiv­trafiken kan Region Stockholm bredda sitt intäktskonto samtidigt som företag och organisationer får möjlighet att synas i kollektiv­trafikens miljöer. Genom att begränsa reklamen på detta sätt i kollektiv­trafiken tappar regionen intäkter på över 50 miljoner kronor per år. I en orolig tid med ansträngd ekonomi är det viktigt med rätt prioriteringar. Regionen måste därför ta vara på de inkomst­källor som finns i stället för att skära ner på desamma. Samuel Stephan (SD) trafikpolitisk talesperson Region Stockholm

samuel stephan

Samuel Stephan (SD): De röda vill nu även styra reklamen

SVD

https://www.svd.se/a/on5ara/

Ronny Danielsson iscensätter klassikern ”Linje Lusta” på Örebro teater till en stor, intim uppsättning. En ytterst välspelad befrielseakt. Ibland kan en pjäs tyckas vara obönhörligt limmad mot en viss tid, och dess värderingar – men det kan också vara så att just denna era är en period av förändring, av sprickor och öppningar mot förut slutna rum och tabun och därmed allmängiltig för långliga tider framöver. Tennessee Williams (1911–1983) skrev pjäser som skildrar hur könsroller slås sönder via nya sociala strukturer. Han beskriver offer som föröder vandras liv, hur sedvanligt manligt och kvinnligt krackelerar men hur dessa roller därför blir desto mer brutalt överdrivna. Han är del av en första generation som använder sexualitet och alkohol som dramaturgiska drivkrafter. Örebro teater iscensätter nu klassikern ”Linje Lusta”, som nyligen spelades på Dramaten. Ronny Danielsson, som nu under några år iscensatt en rad musikaler, gör stycket som en rak, välspelad och obarmhärtig tragedi. Williams skrev pjäser med mängder av tolkningsmöjligheter. Rollerna kan skildras med mängder av drivkrafter och undertexter. Nästan alltid, också här, existerar en homosexuell laddning. Sättet att tolka huvudrollen Blanche DuBois kan varieras från psykotisk erotoman, manipulativ femme fatale – eller som här: en åldrad kvinna utan möjligheter, förödd av en uppväxt, en feminiserad dockkultur. Hon är en Nora Helmer som aldrig förmår bryta upp, en utblottad – men egentligen ärlig, om än desperat behagsjuk livlögnerska. Malin Berg – just belönad kungens medalj Litteris et Artibus – spelar en sliten, alkoholiserad kvinna som letar sin mening genom en etablerad manlighet. Denna Blanche underställer sig, men gör sig inte sexuellt tillgänglig. Tvärtom, hennes flirt med Mitch – utmärkt, nervigt och nära spelad av Mats Qviström – har något oskuldsfullt över sig, som en gammaldags uppvaktning. Blanche är desperat, men hon säljer sig inte. Hon letar. Ronny Danielsson är ju, trots alla år som ständigt upptagen musikalregissör, trogen en lekfull folkteater. Det blir extra tydligt här, rollerna hämtar kraft och självklarhet genom skådespelarnas egna personligheter. Peter Perskis Kowalski – gift med Blanches syster Stella – kan verka spenslig och bussig, men värker av våldsam underlägsenhetskänsla av att vara polack. Stellas relation till sin man består av ren lust, men Nathalie Sundelin visar hur det som sker på scenen för alltid kommer att förgöra deras relation. Örebro teater är en av många utmärkta svenska regionalteatrar där man alltid odlat närheten till sin publik, oftast genom ett lyhört ensemblespel. Malin Berg, exempelvis, är en av dessa som under årtionden spelat subtila roller, från Ibsen – som på något sätt också blir en undertext här – till samtidsdrama. ”Linje Lusta” blir här, till skillnad från iscensättningen på Dramaten, inte laddad med hud, imma från varma bad och sensuella närbilder. Ronny Danielsson skapar en rak tragedi som blir extra kraftfull därför att rollerna alla är så utsatta, och att skillnaden mellan det man vill vara och är, är så definitiv. Scenografen Lars Östbergh har skapat en scen med en ramp nära publiken där allt det svettiga, obehagliga blir tydligt – och rynkorna, desperationen, ensamheten. ”Linje Lusta” är en stor, intim iscensättning utan påklistrad boudoirkänsla. En befrielseakt, med utmärkta insatser av ensemblen.

linje lusta

Recension: Välspelad och intim ”Linje Lusta” på Örebro teater

SVD

https://www.svd.se/a/wA1qo1/

Filmen ”Oppenheimer” hade världspremiär i juli 2023. Men först nu står det klart när den går upp på bio i Japan, efter en känslig debatt kring synen på USA:s bombning av Hiroshima och Nagasaki i Andra världskrigets slutskede. Filmen om den amerikanske fysikern Robert Oppenheimer, mannen som ledde det forskningsprojekt som utvecklade den första atombomben, har varit omdebatterad i Japan. Den hade världspremiär i juli 2023 men har ännu inte visats på bio i Japan. I december kom beskedet från den japanska distributören Bitters End att man efter ”noggrann dialog och med hänsyn till ämnets känslighet” hade beslutat att släppa filmen i Japan. Nu finns ett datum för när filmen börjar visas på biograferna: den 29 mars. Bakgrunden är att Oppenheimers arbete i det så kallade Manhattanprojektet ledde till att USA i slutet av andra världskriget – i augusti 1945 – släppte två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Syftet var att tvinga Japan att kapitulera. Förödelsen till följd av bombningarna var mycket stor och hundratusentals människor dödades eller skadades.  Den japanska debatten kring filmen påverkades också av det faktum att ”Oppenheimer” lanserades samtidigt som en annan amerikansk storfilm, ”Barbie”. Det ledde till begreppet ”Barbenheimer” fick spridning, med memes med Barbie och Ken mot bakgrund av ett svampmoln från en atombombsexplosion. Att fans på detta sätt kopplade samman en komedi med de två atombomberna som släpptes över Japan, fick efterverkningar i Japan. Enligt uppgifter i japanska medier blev hashtaggen #NoBarbenheimer populär i Japan under sommaren 2023 med följden att det officiella japanska X/twitterkontot för Barbie gick ut med en ursäkt. ”Vi ber om ursäkt till dem som tagit illa upp av detta tanklösa agerande från fans på det officiella amerikanska kontot för Barbiefilmen. Vi tar detta mycket allvarligt och har bett det amerikanska huvudkontoret att vidta lämpliga åtgärder”, skrev man, enligt den brittiska nyhetssajten The Independent. Nu kommer filmen slutligen upp på biografer i Japan och distributören Bitters End kommenterar beslutet så här, enligt South China Morning Post: ”Vi beslutade att släppa filmen i Japan efter mycket diskussion och långa överläggningar, eftersom filmens teman har en mycket viktig och speciell betydelse för oss japaner.” ”Oppenheimer” nominerades i veckan till 13 Oscars och har sedan premiären spelat in 952 miljoner dollar.

oppenheimer bio

Oppenheimer på bio i Japan – åtta månader efter premiären

SVD

https://www.svd.se/a/dw3EBq/

Han har jämfört staten med ”en pedofil” och tar emot råd av en död mastiff. Argentinas nya president Javier Milei är en udda figur – men hans osannolika framgång har en förklaring. På whiteboard-tavlan syns hela den argentinska staten pedagogiskt uppskissad med olika lappar. En hetlevrad man med buskiga polisonger går runt och sliter ner dem en efter en. ”Kulturdepartementet? Bort! Miljödepartementet? Bort! Jämställdhetsdepartementet? Bort! Utbildningsdepartementet? Indoktrinering – bort med det också!” Videoklippet från i höstas blev viralt nästan direkt. Kanske inte så konstigt. Det är inte varje dag man ser en presidentkandidat gå till val på att skjuta grovkalibrig eld mot större delen av statsapparaten. Men så tog det också mindre än ett dygn efter att Javier Milei hade tillträtt som Argentinas president innan kulturdepartementet hade lagts ner. Under sina kampanjmöten svingade han en motorsåg, just för att illustrera hur han skulle stympa staten. En bild som får den kristdemokratiska falukorven att blekna. Hur kunde denna libertarianske Leatherface vinna en sådan jordskredsseger strax före jul? När Javier Milei växte upp, i stadsdelen Palermo i Buenos Aires på 1970- och 80-talet, kallades han ”El loco”, ”galningen”. Han var mobbad av de flesta på sin katolska grundskola, och de som inte trakasserade honom beskriver honom i dag som en förvisso lite skojig men rätt udda typ. Smart, men ensam. Inte minst på grund av sina återkommande aggressiva utbrott, enligt biografin som också heter ”El loco”, skriven av journalisten Juan Luiz González. Han har kallats för en blandning av Boris Johnson och skräckfilmsdockan Chucky. Men så växte han också upp i ett hem präglat av våld och vanvård. Hans mor var en stram hemmafru och hans far arbetade som busschaufför. Milei har senare sagt att han betraktar sina föräldrar som döda. Men även ett okärt barn har många namn, och under bevakningen av valet haglade referenserna i media. Hans rufsiga hår ledde tankarna till Marvels figur Wolverine, hans polisonger till Elvis Presley. Han har kallats för en blandning av Boris Johnson och skräckfilmsdockan Chucky. Själv kallar han sig då och då General Ancap. Det är hans superhjälte-alter ego i gulsvarta spandexkläder, som blev känd efter en cosplay-mässa 2019. Döpt efter ”anarkokapitalism” och ledare för ”Liberland”, ett fantasiland där ingen betalar skatt.  Hans uppdrag? Att ”sparka keynesianisterna och kollektivisterna i röven!”. Vill förbjuda abort Som anarkokapitalist vill Milei upprätta en nattväktarstat som endast ansvarar för polis, militär och rättsväsen. Han vill slopa centralbanken och dollarisera ekonomin. Klimatförändingarna betraktar han som ”socialistiska lögner” och sexualundervisning är ett hot mot kärnfamiljen. Dessutom borde det vara lättare att få tag på vapen, tycker han. Abort, som blev tillåtet så sent som 2020, vill han förbjuda igen. Mest iögonfallande är kanske hur han presenterat organhandel som ett eventuellt sätt för fattiga att tjäna en slant. Att man i första hand röstat på förändring, snarare än på just Javier Milei, är uppenbart. Liksom Donald Trump – men kanske med mer trovärdighet – har Javier Milei positionerat sig som en outsider, som lovar att städa upp bland den korrupta, politiska adeln som inte lyckats vända skutan sedan den argentinska staten gick i konkurs för drygt 20 år sedan. 2001 hade den dåvarande presidenten Carlos Menem under en längre tid försökt knyta den argentinska peson till dollarn. Det gick åt skogen, och makten hamnade hos familjen Kirchner, som styrt landet med endast ett uppehåll sedan dess. Och de är i sin tur politiska arvtagare till peronismen, som varit den dominerande ideologin i Argentina sedan mitten av 1900-talet. Kirchner och peronisterna har misslyckats med att skapa ekonomisk tillväxt och fattigdomen har tilltagit. I dag lever 40 procent av landets befolkning i fattigdom

javier milei

Så vill Argentinas president Javier Milei stympa staten

SVD

https://www.svd.se/a/jl4XLA/

Socialdemokraterna omprövar sin politik på bred front. Men samtidigt tvingas man lägga tid på riksdags­ledamoten Jamal El-Haj. ”Det är klart att vad man gör och säger, och det gäller för alla, påverkar möjligheten att få nya förtroenden”, säger parti­sekreterare Tobias Baudin. Intervjun med Tobias Baudin ska handla om socialdemokratisk omprövning, men när vi ses på partikansliet i Stockholm har den socialdemokratiske riksdagsmannen Jamal-El Haj nyligen brutit en lång tystnad och låtit sig intervjuas. El-Haj har fått mycket kritik för att ha deltagit i en palestinsk konferens i Malmö, trots att partiet rekommenderat sina företrädare att inte närvara. Rekommendationen att avstå berodde på att det fanns en misstanke om att det kanske fanns någon person med koppling till terrororganisationen Hamas på konferensen, förklarar Tobias Baudin. Jamal El-Haj gick dit ändå. Som straff tvingades han ta en time-out från sin plats i riksdagens utrikesutskott, som han nu lämnat permanent. I en intervju med DN förklarar El-Haj att han inte skulle ha kunnat se sin mamma eller sina palestinska vänner i ögonen om han hade stannat hemma. Partisekreteraren har sett och hört vad El-Haj har sagt men har ingen förståelse för hans argument. Jamal El-Haj säger att han skulle ha svikit det palestinska folket om han uteblivit från konferensen. Vad tycker du om det argumentet? – Jag tycker fortfarande att han inte skulle ha gått dit. Han är riksdagsledamot i Sveriges riksdag, han representerar oss socialdemokrater. Gör vi en rekommendation att man inte ska gå dit, då ska man inte gå dit. Vilken lojalitet tycker du ska ha företräde? Den mot det palestinska folket, eller den mot partiet och uppdraget i Sveriges riksdag? – Jag anser att man kan vara lojal mot det palestinska folket och samtidigt låta bli att gå på en konferens som vi har avrått från. Jag förväntar mig av alla våra riksdagsledamöter att om man får en rekommendation att inte gå på ett möte, då ska man inte göra det. Vi kan inte ha en ordning där man bestämmer själv. Har du förtroende för honom som er företrädare? – Förtroendet som riksdagsledamot och om han ska nomineras i nästa val, det avgörs lokalt, av partidistriktet i Skåne. Det är klart att vad man gör och säger, och det gäller för alla, påverkar möjligheten att få nya förtroenden. Jamal säger också i intervjun med DN att han var tydlig redan för 20 år sedan i sitt avståndstagande från Hamas. Han lägger till att ”man får inte döda civila även om de är judar”. På en följdfråga om vad han menar, så svarar han att han uttryckte sig fel och rättar till att ”man ska inte döda civila, punkt”. – Det var bra att han rättade sig själv. Jag hoppas att han insåg att det var ett väldigt dåligt uttalande. Efter valförlusten har Tobias Baudin ägnat det mesta av sin tid åt att resa runt i landet och förbereda en diskussion om att partiets politik måste läggas om. Frågan är ännu hur. Just nu är partisekreteraren i Stockholm och planerar en av många presskonferenser. Den här gången ska det bli en ”På Spåret”-lek med journalisterna om var nästa partikongress, 2025, ska hållas. Det är på den Socialdemokraterna ska fatta beslut om en politik som ska leda till att ”Sverige blir lite mer som Sverige”, en paroll som partiet försöker nöta in. Innebörden är ännu oklar. När var Sverige lite mer som Sverige? – Det handlar ju om allt som jag tycker är så jäkla bra med Sverige, men det måste bli ännu bättre. Tobias Baudin kan heller inte svara än på hur Sverige ”blir lite mer som Sverige”

tobias baudin fru

Tobias Baudins självkritik: Fanns rädsla att prata om migration

SVD

https://www.svd.se/a/BWOzmG/

En ätstörd kvinnas väg till förlossningsrummet skildras i Louise Alvarssons sorgsna debutroman. Som skönlitterär text är den inte helt övertygande, skriver Hedvig Ljungar. Jaget i Louise Alvarssons debutroman ”Vid liv” är inkapslat som i en hinna av någonting segt, nästan orörligt. Hon ska snart föda ett barn, och har förberett sig minutiöst – förlossningsbrevet är inte bara välformulerat utan ligger också utskrivet i en plastficka. I bakgrunden finns minnet av en pappa som dog alldeles för tidigt, och kanske är det därför jaget har utvecklat ett så starkt kontrollbehov: hon joggar, äter fiberrik mat och arbetar disciplinerat. Efter några år i en större stad har hon flyttat hem till sin uppväxtort och träffat mannen M. Därifrån tar två parallella berättelser form, som växelvis blickar tillbaka på uppväxten och pågår i nutid. På grund av för mycket träning och för lite mat under tonåren har jaget förlorat sin menstruation, med komplikationen att hon har svårt att bli gravid. Ätstörningens orsaker och verkningar utvecklas inte i texten, men många kvinnor kommer säkert kunna känna igen sig i det bisarra scenariot att man försökte uppfylla patriarkatets dröm om kvinnlighet genom att svälta och träna – med den rekordartat okvinnliga följden att inte ens vara förmögen att bli befruktad. Efter långdragna hormonbehandlingar lyckas graviditeten, men ingenting inträffar riktigt. Vare sig den stora lyckan eller någonting annat. Jaget är stumt inför tillvaron och mannen M är snäll men hopplös: när hon ligger och flämtar på förlossningsbädden kommer han på att han är hungrig. Louise Alvarsson skriver på en redovisande prosa, och berättarjaget beskriver ofta sina känslor som i en dagbok: ”jag förstod ingenting”, ”jag blev ledsen”, ”jag stod inte ut”. Sakligheten i språket avspeglar på sätt och vis hennes tillkämpat förnuftsstyrda sätt att se på sig själv och världen, och ungefär som den rationalitetsivrande huvudpersonen i Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande” är jaget i ”Vid liv” ofta irriterande präktigt: ”Jag jobbade med förlossningsbrevet på samma sätt som jag gör med andra texter. Jag ville att det skulle bli perfekt. Det fick inte bli för långt men inte heller för kort. Jag ville att det skulle vara seriöst men inte överambitiöst.” När värkarna kommer hemma tvekar hon att ringa till förlossningskliniken. ”Hur mår du?” frågar barnmorskan när hon väl ringer, varpå hon sanningsenligt svarar att det är bra. Just när barnmorskan frågade kom det ju ingen värk. Man vill bara ruska om henne. Moderskap har de senaste åren varit ett återkommande tema inom både prosa och poesi. Strax innan jul kom den amerikanska poeten Ada Limóns ”Bärandet” på svenska – en diktsamling om ofrivillig barnlöshet – och jag tänker ibland på den när jag läser ”Vid liv”. Bägge böcker skildrar väl hur den väntan som dallrar mellan otaliga besök hos gynekologer som kontrollerar äggblåsor tycks grumla blicken inför viljan – skapa en oförmåga att delta i det egna pågåendet. ”Vid liv” innehåller med andra ord flera intressanta uppslag: frågan om att skaffa barn eller inte; fasan inför att eventuellt ha förstört sin fertilitet. Frågan om hur man ska hantera någonting så ogripbart som en förlossning. Nutidsmänniskans försök att navigera i ett samhälle som både blir alltmer regelstyrt och uppluckrat. Den utplånande rädslan för att göra fel. Som skönlitterär text övertygar den mig ändå inte riktigt, och jag tror det handlar om att texten stannar vid sina teman

louise alvarsson vid liv

Recension: Louise Alvarssons Vid liv

SVD

https://www.svd.se/a/l3GPlM/

Allt fler länder stryper nu stödet till hjälporganisationen UNRWA. Orsaken är misstankar om att flera anställda i FN-organisationen för palestinaflyktingar varit inblandade i Hamas attack mot Israel den 7 oktober. Den svenska regeringen har kontaktat UNRWA, men avvaktar med sitt beslut. Hittills har USA, Kanada, Australien, Italien, Finland och Storbritannien beslutat att åtminstone pausa sitt ekonomiska fortsatta stöd till UNRWA. Bakgrunden är att organisationen tidigare i veckan bestämt att sparka minst tolv anställda som misstänks för att ha varit delaktiga i Hamas attack i början av oktober. En attack mot Israel där fler än 1 200 människor dödades och över 200 civila, inklusive barn och äldre, togs som gisslan och fördes till Gaza. Hur den svenska regeringen tänker agera är ännu inte klart. 400 miljoner kronor finns avsatta till UNRWA under innevarande år men hittills har inga pengar betalats ut. – Vi ser väldigt allvarligt på de här uppgifterna och ska återkomma. Vi har haft ett antal kontakter med dels chefen för UNRWA, dels andra givare. Detta för att orientera oss om läget och framföra våra budskap, påpekar bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) i en kommentar till SvD. FN:s generalsekreterare António Guterres kommenterade att han är ”förskräckt” över nyheten. Philippe Lazzarini, chefen för UNRWA, förklarade under fredagen att han ska tillsätta en utredning. – För att skydda UNRWAs fortsatta möjligheter att jobba med humanitära insatser i Gaza var det nödvändigt att säga upp de misstänkta. Visar det sig att de varit involverade i några terrorhandlingar kommer de att hållas ansvariga för det, sade han vidare, enligt BBC. UNRWA har sedan 1949 stöttat med sjukvård, utbildning och andra humanitära insatser till palestinier i Gaza, på Västbanken och i Jordanien, Libanon och Syrien. Totalt jobbar 13 000 personer för FN-organet. Sedan Israel inledde sin offensiv efter Hamas attack har UNRWA arbetat i Gaza för att ge skydd till hundratusentals civila. Det är israeliska uppgifter som fått UNRWA att agera. Bland annat sägs det finnas bevis för att personer som deltagit i attacken den 7 oktober också finns med på UNRWAs lönelistor. Flera lärare i skolor som drivs av UNRWA ska också öppet ha jublat under Hamas attack. Dessutom ska en israelisk kvinna som var gisslan, men som har släppts, ha sagt att hon hölls fången av en palestinier som arbetade för UNRWA. USA är en av de största givarna till UNRWA var snabbast med att reagera på de israeliska uppgifterna och stoppade omedelbart vidare utbetalningar till hjälporganisationen. Storbritannien gjorde likadant under lördagen och från utrikesdepartementet sägs att man är ”bestört över anklagelserna”. Israels utrikesminister Israel Katz har redan gjort klart att Israel kommer att försöka stoppa UNRWAs arbete i Gaza efter kriget. Hussein Al-Sheikh, högt uppsatt i den Palestinska myndigheten (PA) på Västbanken, uppmanade i en kommentar att de länder som pausat sitt stöd till UNRWA ska ompröva sina beslut. – Det kan annars få stora politiska och humanitära konsekvenser, sade han.

unrwa sverige

Flera länder drar in stödet till palestinska FN-organet UNRWA

SVD

https://www.svd.se/a/jl4AAA/

Den svenska Escobar-vd:n Olof K Gustafsson riskerar utlämning till USA och ett långt fängelsestraff. Från cellen i Spanien vädjar han nu till justitieminister Gunnar Strömmer om att få komma hem. Telefonlinan till fängelset i spanska Murcia är lite knackig. Efter åtta minuter avslutas samtalet automatiskt och han får ringa upp på nytt. Men oron i Olof K Gustafssons röst är ändå tydlig. – USA hotar mig med vad som praktiskt taget är en dödsdom, säger han. Den fjärde december greps den svenska kändis-vd:n i sitt hem i Malaga. Sedan dess har han suttit i spanskt fängelse, i väntan på en rättsprocess. Han misstänks bland annat för smuggling, grov penningtvätt, bedrägeri och deltagande i en kriminell organisation som sysslar med illegal handel med konstverk. Förutom spansk polis deltog också federala agenter från det amerikanska skatteverket i gripandet av Olof K Gustafsson. – USA efterlyser mig och har begärt mig arresterad via Interpol. De misstänker mig för 35 fall av internationell penningtvätt och 41 fall av penningtvätt. Det extraordinära är att det potentiella straffet är 2050 år i fängelse, säger Gustafson. SvD har utifrån dokument från spanska myndigheter kunnat bekräfta brottsmisstanken – men inte det potentiella straffet. Det amerikanska justitiedepartementet har inte svarat på SvD:s frågor. Olof K Gustafsson är vd för Escobar Inc, som uppger sig äga rättigheterna till den avlidna colombianske knarkbaronen Pablo Escobars namn. Genom bland annat en timslång SVT-dokumentär och ett långt SvD-reportage har han blivit känd för en bredare allmänhet. Och det är just kopplingen till familjen Escobar som gör att han är utsatt nu. Det tror i alla fall Olof K Gustafsson själv. – De vill komma åt Escobar-familjen, och de har inget annat sätt att göra det än via mig. Har sålt vodka och mobiltelefoner Knarkbaronen Pablo Escobar ledde från Colombia det nätverk som styrde stora delar av kokainsmugglingen till USA under 1980- och 1990-talet. Han sköts till döds 1993. – USA har aldrig hittat några av hans pengar eller satt dit någon familjemedlem. Det är det de försöker med nu. Det är det enda som kan förklara att de hotar mig med fängelse i 2050 år. 2014 grundades Escobar Inc av Olof K Gustafsson och Pablos bror Roberto Escobar. Bolaget har bland annat sålt mobiltelefoner och vodka med Escobars namn. Den svenske vd:n säger sig ha mycket information om familjen Escobar som kan vara av intresse för amerikanska myndigheter. – Jag känner till otroligt mycket känslig information. Jag är en av få personer som Roberto Escobar känner bra och gjort affärer med i över 10 år. Olof K Gustafsson poängterar dock att han är oskyldig till alla brott som han anklagas för. – Jag är 100 procent oskyldig. Vädjar till Gunnar Strömmer Anklagelserna om bedrägeri handlar om de mobiltelefoner som Escobar Inc sålt. Mellan 500 och 600 personer ska ha betalat för telefonerna, men inte fått några produkter. Enligt Olof K Gustafsson var det på grund av leveransproblem orsakade av pandemin. – Våra affärer har påverkats av force majeure, det är inte olagligt att göra dåliga affärer. Framför allt vänder sig Olof K Gustafsson emot att amerikanska myndigheter vill få honom utlämnad till USA. – Affärerna har gjorts via svenska aktiebolag i svenska kronor, jag är svensk medborgare. Jag hoppas Sverige tar hem mig och ger mig en human rättsprocess, inte skickar mig som ett köttstycke till USA. Han har försökt få hjälp från både ambassaden i Madrid och justitieminister Gunnar Strömmer, men är missnöjd med resultatet. – Jag har inte fått något svar från ministern. Ambassaden frågade om jag var kall och behövde ett extra täcke i fängelset, det är allt. UD: Får stöd av ambassaden Olof K Gustafsson säger att det ”otroligt dystert och destruktivt” att sitta frihetsberövad och tänka på den potentiella fängelsedomen

olof k gustafsson

Olof K Gustafsson vädjar från fängelse: Låt mig komma hem

SVD

https://www.svd.se/a/ab6zGa/

Världens största kryssningsfartyg, Icon of the seas, påbörjar på lördagen sin jungfruresa. Den marina kolossen, 365 meter lång och byggd i Åbo, har eldat på debatten om den smutsiga kryssningsindustrin. Det är en stor händelse både för varvsindustrin och för kryssningsturismen, som fortfarande repar sig efter de katastrofala åren under pandemin. Icon of the Seas är det första fartyget i den så kallade Icon-klassen. Fartyget är 365 meter långt, har tjugo däck och, enligt rederiet Royal Caribbean Group, plats för 7 600 passagerare och en besättning på 2 300 personer. Den – enligt rederiet – utsålda jungfruresan går från Miami till Västindien. Fartyget kan skryta med sju swimmingpooler, en vattenpark med sex stora vattenrutschkanor samt en ishall nere på däck fyra. De många attraktionerna gör fartyget till en energiintensiv anläggning, ändå hävdar rederiet att det är deras mest energisnåla kryssningsfartyg. Royal Caribbean uppger att 93 procent av färskvattenförsörjningen på fartyget sker från sjövatten genom så kallad omvänd osmos. Det drivs dessutom med flytande naturgas, LNG, som ger mindre koldioxidutsläpp än diesel men tekniken har risker. Flytande naturgas består framför allt av metan, en växthusgas som per viktenhet har betydligt större klimatpåverkan än koldioxid. Mätningar från andra fartyg som använder LNG har visat att en liten del av naturgasen läcker ut och når atmosfären. – Royal Caribbeans beslut att använda LNG är deras största klimatblunder, säger Bryan Comer, chef på det marina programmet på ICCT (International Council on Clean Transportation). Det finländska varvet Meyer Turku planerar att under de kommande åren bygga åtminstone ytterligare två systerfartyg till Icon of the Seas. Nästa, Star of the seas, väntas lämna varvet i augusti 2025.

världens största passagerarfartyg

Världens största kryssningsfartyg, Icon of the seas väcker kritik

SVD

https://www.svd.se/a/wA1B04/

Det är dags att säga det rakt ut: 2024 är året då Ukraina kommer att delas, säger den amerikanske statsvetaren Ian Bremmer till SvD. För med Trump på god väg mot Vita huset är kriget redan avgjort. Det är inte vad Ian Bremmer vill ska ske. Men det är skillnad på vad man önskar och hur verkligheten ser ut, understryker han när vi ses i varsin soffa hos Eurasia Group på femte avenyn i New York. – Det kan bli så att kongressen inte ens får iväg några mer pengar till Ukraina under den tid som Biden har kvar i år. Just nu ser det ut så, säger Bremmer. I veckan sade Trump att han motsätter sig en kompromiss om gränsen mot Mexiko. I samma förhandlingspaket ligger Ukraina-pengarna. Och blir det ingen överenskommelse om säkerhet gentemot Mexiko, så blir det inget för Ukraina. Bremmer är professor i statsvetenskap och pratar ständigt med både amerikanska och utländska ledare och politiker. Jag har hört både FN- och EU-diplomater diskutera samma sak i mer än ett år nu. De vill inte citeras öppet, eftersom det inte är officiell policy i nästan något västland och kan uppfattas som brist på stöd för Ukraina. Men för Ian Bremmer, som är expert på global säkerhetspolitik, är bilden nu för tydlig för att inte sätta ord på och uttala högt – hur plågsamt det än är. Han är flitigt anlitad som analytiker, och säljer även sina bedömningar av ”globala politiska risker” till företag och regeringar. Däremot tar han inte ställning till vem som blir president eller vilket parti som bör ha makten i olika länder – hans arbete går ut på att analysera konsekvenserna av den politik som förs, och förutspå utveckling. Det han nu tror oundvikligen kommer ske i Ukraina baserar han på två saker: – Jag har svårt att se att Ukraina kan vinna tillbaka mer mark. Och att Trump blir republikanernas kandidat. Att Trump nu är mycket nära nomineringen innebär att han får en helt ny status – och mycket mer makt. Redan som officiell presidentkandidat kommer han få ta del av underrättelseinformation på högsta nivå, och det han gör och säger väger ännu tyngre i kongressen – långt innan presidentvalet är avgjort. När det gäller Ukraina är Trump extremt tydlig: Hade han varit president så hade Putin aldrig ens invaderat. Trump beskriver sig som Putins ”favorit” och utlovar en ”snabb lösning”, där kriget är ”över” på 24 timmar. Zelensky har redan nu uttryckt sin oro för något i den stilen: Att Trump som president skulle plocka upp luren och göra det han säger sig vara allra bäst på – att få till en ”deal”, med Putin, helt på egen hand. – Glöm inte heller att Zelensky ju också är Trumps politiske fiende sen gammalt, påminner Bremmer. Det hade jag faktiskt nästan glömt: Som nyvald president sökte Zelensky redan 2019 militär hjälp från USA. Det kunde bara han få, sa Trump då, på villkor att han fick ukrainska åklagare att inleda en utredning mot Joe Bidens son Hunter. För det, bland annat, blev Trump ställd inför riksrätt, anklagad för att ha missbrukat presidentämbetet för personlig vinning gentemot en politisk motståndare. En oberoende amerikansk riksrevision visade också senare på att Vita Huset under Trump olagligen hade stoppat pengar som kongressen redan godkänt till Ukraina. Inga europeiska ledare, förutom möjligen Orban i Ungern, kommer ställa sig upp och likt Trump tala om att stoppa kriget i Ukraina i år, tror Bremmer. Men under tiden fram till det amerikanska presidentvalet i november kommer mer splittring börja skönjas i Europa. Politiska grupper och organisationer i till exempel Tyskland och Frankrike kommer argumentera hårdare för ett vapenstillestånd. Under tiden kommer Ryssland fortsätta öka luftangreppen mot Ukraina, som får allt svårare att försvara sig när ammunitionen sinar och hjälpen från omvärlden uteblir

ian bremmer

Ian Bremmer: Ukraina delas i år – vinner inte tillbaka mark

SVD

https://www.svd.se/a/mQk4ap/

”Sackarias spyor” tar upp ett angeläget ämne: att även män kan drabbas av ätstörning. Men det tänkta humoristiska tilltalet havererar och komikern Hampus Nessvolds spelregister tar över. Mäklaren Sakarias Wargentin har allt – framgång, pengar och en näst intill religiös självbehärskning när det handlar om det dagliga kaloriintaget. 1 500–1 700 kilokalorier är den så kallade dagsbudgeten, om det blir för mycket är det bara att spy. Detta berättar han genom en monolog av systrarna Tove och Sofie Forsman samt Hampus Nessvold, som även gestaltar titelfiguren i ”Sakarias spyor”. Scenen har inretts som toaletten på en nattklubb, med tonade helfigursspeglar och kaklade golv. Båset, inklusive toastol, där mycket av monologen utspelar sig, går som en catwalk ut mot publiken. Fåfängan har sitt pris. Det är utan tvekan ett angeläget ämne. Man räknar med att ungefär var tredje person som drabbas av en ätstörning är man, men mörkertalet är stort. Ätstörningsproblematik klassas ofta som en kvinnosjukdom, som görs fullt begriplig i vår övervisuella samtid där vi ständigt bombarderas av kvinnokroppar. Detta har kartlagts av feministiska tänkare. Desto mer paradoxal blir då mäns längtan att krympa när könsrollen dikterar dominans. Här finns en vit fläck att utforska på scen. Sakarias söker sålunda vokabulär för att beskriva sitt beteende, ätstörd är han då ju inte, det kan bara tjejer som vill tyna bort vara. Han äter mycket lite, men ibland blir det lite mycket, säger han. Han utför sina ritualer inför varje uppkastningsförsök på gränsen till vällustigt: först handspriten på händerna, sedan med noga rivna rutor toapapper sprita av toasitsen, sedan ned på knä. Ett recept på hemgjord pasta blir som ett pornografiskt hjälpmedel på väg mot själveruptionen. Under några få tillfällen lyser föreställningen skarpt. Men mest är det stekarlivet i Stockholm som blir belyst med uppväxten som en medelklassnolla i Småland som utgångspunkt. De överdådiga excesserna på dyra restauranger. Flådiga våningar med hisnande prislappar. Ibland liknar manuset en skrytkrönika i helgbilagan, med triviala observationer som utfyllnad: ”Har ni tänkt på hur mycket man äter på konferens?” Det tilltänkta humoristiska tilltalet havererar i brasklappar snarare än punchlines och komikern Hampus Nessvolds spelregister tar ofta överhanden. Det är synd att det inte håller. Som teater med tomma kalorier.

sakarias spyor

Recension: Hampus Nessvold kämpar förgäves i ”Sackarias spyor”

SVD

https://www.svd.se/a/y6Ww7r/

Sverige närmar sig ett inträde i Nato. Det är glädjande, anser Litauens utrikesminister. I en SvD-intervju berättar Gabrielius Landsbergis om sina förhoppningar på Sverige – och han är öppen för litauiska soldater på Gotland. När SvD möter Gabrielius Landsbergis på Litauens ambassad i Stockholm är han på gott humör. – Jag är jätteglad så klart. Det är bara synd att det tog så lång tid. Ingen trodde att det skulle vara så svårt, säger han. Det är dagen efter att turkiska parlamentet röstat ja till det svenska Nato­medlemskapet. Utanför fönstret vräker regnet ned. Litauens utrikesminister är i Sverige för att diskutera regional säkerhet, stödet till Ukraina och nordisk-baltiskt samarbete med ministrar och riksdagsledamöter. – Sverige är en seriös militärmakt som stärker Nato, särskilt i Östersjön. Jag är väldigt glad över det svenska beslutet nyligen om att stationera en bataljon i Lettland. Det tyder verkligen på engagemang. I framtiden hoppas han på ett utökat samarbete med Sverige om försvaret av sjövägar och hamnar kring Östersjön. Enligt ett riskscenario, som SvD skrivit om, skulle Ryssland om det ville angripa Baltikum kunna skära av Natos södra förbindelse till Baltikum via den så kallade Suwalki-korridoren mellan ryska Kalingrad och Belarus. Då blir öppna sjövägar en förutsättning för att kunna bistå Baltikum. – Sverige har varit en sjömakt under hundratals år och har en mycket kapabel marin expertis. Därför ser vi gärna ett närmare samarbete när det gäller försvaret av hamnar. Vi skulle också kunna genomföra träning och övningar tillsammans. Fruktar angrepp på Baltikum Med tanke på Gotlands strategiska läge och att man därifrån kan kontrollera en stor del av luftrummet över Östersjön är han öppen för att litauisk militär skulle kunna hjälpa till att försvara den svenska ön. – Det är upp till militären att diskutera, men om det skulle hända skulle jag stödja det. Han beskriver risken att Rysslands angreppskrig kan sprida sig från Ukraina till Baltikum som högst påtaglig. Den militära hjälp som Ukraina hittills fått kan vara otillräcklig för att stå emot Ryssland. – Det vet vi inte. Däremot vet vi att Ryssland nu satsar stort på att bygga upp sin krigsmaskin. De har ökat militärbudgeten med 60 procent och industrin har ställt om till militär produktion. Det betyder att de kan fortsätta kriget och expandera det. Och den region som ligger närmast är den baltiska regionen. Han nämner att det spekuleras om att Vladimir Putin efter det ryska presidentvalet i mars kommer att beordra en full mobilisering som kommer att bli svår att matcha. – Det är ett kritiskt läge. Vi har instrument för att ta steget och möta de ryska utmaningarna. Men för det behövs politisk vilja. Jag skämtar ibland om att Litauen inte har så mycket industriell kapacitet som andra länder, men att vi har en stark röst. Vi försöker förklara vad som står på spel om Ukraina förlorar kriget. För Litauen är det tydligt vad som står på spel, säger Gabrielius Landsbergis. Landets öde präglas av dess historia och dess geografi. Och precis som för Ukraina kastar Ryssland sin skugga över båda dessa faktorer. Frusen konflikt i Georgien Litauen har två självständighetsdagar – en för 1918 när ryska imperiet upplöstes och en för 1990 då Sovjetunionen kollapsade. – Varje år när vi firar våra självständighetsdagar är det friheten från Ryssland som vi firar. Och vi hoppas att vi slipper fira fler självständighetsdagar i framtiden, säger Gabrielius Landsbergis. Geografiskt gränsar Litauen både till den ryska exklaven Kalingrad och Belarus, som är allierat med Ryssland. Och längs dess sydvästra gräns löper den tidigare nämnda Suwalki-korridoren mellan Kalingrad och Belarus

landsbergis

Litauens Gabrielius Landsbergis öppnar för soldater på Gotland

SVD

https://www.svd.se/a/76ekoo/

PODD | ”Stolt balkanmamma” med kronisk smärta och en hel del snusk när ”Tv-kollen” tar sig an SVT Plays utbud. Tove Norström och Andreas Hörmark dyker ned i den senaste tv-veckan. I veckans ”Tv-kollen” blir det SVT Play-frossa med en av vårens mest emotsedda serier – ”Äta sova dö”-regissören Gabriela Pichlers ”Painkiller”. En ”stolt balkanmamma” som lider av fibromyalgi och hennes konceptkonstnär till dotter är huvudpersoner i denna dramakomedi – som får Tv-kollen att undra: Är det inne med kronisk smärta? Och varför måste skildringar av konstnärer alltid vara så raljanta? Andreas Hörmark är ny programledare i Tv-kollen när Elias Björkman är pappaledig, och han vill prata snusk. Han har nämligen sett en otrovärdig serie om att förlora oskulden. Tove Norström har fördjupat sig i tabubelagd manlig njutning. SVT verkar vara mitt i sitt sexuella uppvaknande. Förresten – du har väl inte missat att SvD Tv-kollen flyttat in i ett eget flöde? Gillar du podden – sök på ”Tv-kollen” och följ oss, så missar du inga nya avsnitt. Titlar som diskuteras i avsnittet: "Painkiller" (SVT Play) ”Everything everywhere all at once” (Viaplay) ”Höstsonaten” (Apple TV+) ”Sanningen” (Netflix) ”Anal extas” (SVT Play) ”Bara sex” (SVT Play) Lyssna på ”SvD Tv-kollen” ”SvD Tv-kollen” produceras av Svenska Dagbladet och distribueras av Acast. Förutom att lyssna här på SvD.se kan du även höra podden i följande kanaler. Du hittar den enklast genom att söka efter ”Tv-kollen” i din poddspelare; eller klicka på länkarna.

painkiller svt

SvD Tv-kollen: Därför är SVT fyllt av smärta och sex

SVD

https://www.svd.se/a/GMkmBl/

Måste kvinnor verkligen vilja ha barn? Sara Martinssons nya bok undersöker frågan om vad som händer med dem som förblir barnlösa. Jenny Aschenbrenner läser en myllrande berättelse om fördomar. Är den barnlösa kvinnan fortfarande ett hot mot samhällsordningen? Är det möjligt efter dryga hundra år av aktiv kvinnokamp – alla skrifter och debatter, alla sätt som kvinnorollen stötts och blötts under dessa år – att det fortfarande upplevs som hotfullt med en kvinna som lever genom sina reproduktiva år utan att låna sin livmoder till avkomma? Bevisligen ja. Vittnesmålen från de kvinnor som valt bort barn eller inte fått dem säger samma sak: det anses suspekt. Allra mest underliga anses de kvinnor vara som inte ens längtat, som aldrig hört någon biologisk klocka ticka. Som om all annan individualitet som kvinnor ändå tillskrivs är underordnat detta enda viktiga, att förmera sig genom befruktning och förlossning. Journalisten och skribenten Sara Martinsson som 2021 kom med den rosade boken ”Knäböj”, om kvinnor och tyngdlyftning, tar sig nu an ämnet, också denna gång med stark förankring i sitt eget liv. Hon fyller fyrtio och har inga barn. Varför inte? Vad gör det med hennes position i världen? Och varför vill världen att kvinnor ska föda barn? Det mest slående är hur denna vilja att placera kvinnor i modersrollen åter blivit starkare. I takt med att kvinnor föder allt färre barn, både i väst och i resten av världen, ökar rädslan för en demografisk kollaps med en åldrande befolkning och inga unga raska krafter att ta hand om både dem och skatteunderlaget. Parar man det med den accelererande rädslan för invandrare, som ju har varit en motvikt till de vikande befolkningssiffrorna, så blir det förstås logiskt. Redan Göran Persson uppmanade svenska kvinnor att föda fler svenska barn. Samtidigt som få regeringar verkar villiga att göra de stora strukturförändringar som på allvar skulle kunna göra moderskapet förenligt med yrkesliv och självförverkligande. Så funkar också alla statliga försök att få kvinnor att bli mödrar uselt, konstaterar Sara Martinsson. Men historiens makthavare har verkligen försökt, det får man ge dem. Kanske har de till och med orkestrerat myten om en ”biologisk klocka”. Sara Martinsson citerar studier av fenomenet som avfärdar att en sådan skulle finnas, om man med det menar en instinkt som talar rakt genom alla kulturella föreställningar. Istället är det det pronatalistiska samhället som internaliserats till en ”inre röst”. Som så mycket annat som känns ”sant” och ”äkta”, skulle man kunna invända – vi internaliserar hela tiden samhällets förväntningar och gör dem till våra egna begär och önskningar. Men barnafödandet har en särställning. Ännu farligare än kvinnans förmåga att skapa liv – staters vilja att kontrollera ”olämpliga” mödrars barnalstrande finns också med som ett spår i boken – tycks hennes val att inte göra det vara. Kvinnor som bärare av artens framtid tillåts nästan aldrig ha den fulla makten över sin kropp och dess reproduktiva förmåga. När den inte begränsas av lagar kontrolleras den av normer och kulturellt tryck. ”Kvinnor utan barn” är både ett personligt utforskande av författarens egna drivkrafter för att välja eller inte välja att någon dag få ett barn, och en idéhistorisk genomgång av synen på de barnlösa kvinnorna. Det börjar med en fet baksmälla efter ett fyrtioårsfirande och rör sig sedan vindlande genom historien

sara martinsson

Recension: Kvinnor utan barn av Sara Martinsson

SVD

https://www.svd.se/a/5Bx4le/

Den svenska nazismens grand old lady har länge fascinerat Johannes Klenell. Nu har Vera Oredssons bror skrivit hennes historia – men kan han svara på varför hon så envist hållit fast vid Hitler? Vera Oredsson har varit något av ett fenomen för oss som följt bevakningen kring nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen. Inom organisationen är den 95-åriga kvinnan som inte bara gifte sig med en utan två svenska nazistpartiledare en ikon. Med sin barndom i Tredje riket utgör hon en sorts högerextrem Förintelseöverlevare-skrattspegel som enträget dykt upp på högerextrema demonstrationer. Senast förra året åtalades Oredsson för hets mot folkgrupp. Det var långt ifrån första eller enda gången. 2016 stod hon inför rätta för en Hitlerhälsning under en nazistisk 1:a maj-demonstration i Ludvika. Hon förnekade brott och påstod sig bara ha vinkat åt några clowner i motdemonstrationen. Hur skriver man en bok om sin syster ”nazidrottningen”? I ”Veras resa” gör hennes yngre bror och journalisten Folke Schimanski ett ambitiöst försök. Berättelsen tar avstamp i flykten till Sverige. Den svenska mamman tog barnen med sig i Folke Bernadottes evakueringsaktion, de vita bussarna, vid krigsslutet. Pappan stannade och förblev kvar. Hitlers Tyskland höll på att falla. Vera var då sexton år, redan hängiven nazist och medlem i Bund Deutscher Mädel – den kvinnliga versionen av Hitlerjugend. Man hade börjat göra avkall på principen att kvinnor inte fick strida. Hon skulle snart bli gammal nog, men följde i stället med mamman norrut. Schimanskis nedteckning av systerns vidare öde i Sverige är inte speciellt uttömmande. Syskonen har inte heller haft speciellt mycket kontakt genom livet. Han är bara ett barn när de anländer till Sverige och gör ett annat vägval. När pojken blir äldre släpper han sitt hemlands ideologiska projekt, blir socialdemokrat och tror på den liberala demokratin. Vera, som flydde under sina mest formativa år, blir kvar i nazismen. Kanske på grund av syskonens skrala kontakt berättar han i stället hennes historia genom att låta Oredssons egna påståenden om barndomen – inte minst från självbiografin ”När flaggstängerna blommade” – möta författarens egna minnen och historiska fakta. Styrkan i ”Veras resa” är just där. Som läsare får man barnets perspektiv av att växa upp i en totalitär stat som tror på den egna rasens suveränitet. En förståelse för hur det fascistiska maskineriet kan forma en fanatiker. Trots att flickan, ett självständigt busfrö, växer upp i en värld där kvinnor enbart förväntas avla soldater till nationen blir hennes minnen av samma stat bara positiva. Den skyddade henne ju från faderns våld då hon, barnet, är statens ägodel. Det ger henne, för en stund, makt då hon kan ange pappan till SS. Familjen hinner fly strax innan hon blir gammal nog att uppleva krigets verkliga vedermödor som fanatisk soldat. Eller blivit gammal nog för att inse vedermödorna som kvinna i en radikalkonservativ fasciststat. I stället förnekar hon idag Tredje rikets förbrytelser. Hennes minnesbild av Hitlers Tyskland är enbart ljus. Flykten till Sverige blir ett livslångt svek mot inte bara Tyskland utan också mot henne själv. Ambitionen att skildra nazitysklands glansdagar och undergång från ett barnperspektiv lyckas ofta bra. Inte minst i skildringen av den ständiga dubbelheten och hyckleriet i brutaliteten. Men ibland tar historieskildringen av samhället väl mycket plats. Under läsningen saknas delar av Vera Oredssons egen berättelse. Tiden i Sverige – ett land där nazismen efter kriget inte fick speciellt starkt fotfäste – och hennes äktenskap med nazistledarna kunde ha fördjupats. Samhället formar givetvis individen

vera oredsson

Recension: Veras resa av Folke Schimanski

SVD

https://www.svd.se/a/3EywlX/

Det viktigaste när deltagare ska väljas till en realityserie är att få till en dynamik, enligt castaren Kajsa Mellgren. Ibland får man ”gambla” och ta med någon som kanske är lite tokig. Den första svenska säsongen av ”Love is Blind” har snabbt blivit en riktig snackis. Första veckan hade den svenska versionen av Netflix-serien hela 1,1 miljoner visningar och de deltagare som valt att söka efter kärleken i tv har synts i morgonsoffor och analyserats i sociala medier. Att hitta rätt deltagare till realityserier kräver en hel del arbete och kan vara en utmaning i ett litet land som Sverige. Castingarbetet kan se väldigt olika ut beroende på vilket program det handlar om, säger Kajsa Mellgren som jobbat med casting i 15 år. Hon berättar att när hon hade uppdrag att hitta deltagare till en stort kärleksprogram för några år sedan, skickade hon iväg en av sina medarbetare till ett singelevent för att hitta personer som skulle kunna tänka sig att fortsätta sitt sökande efter ”den rätta” i tv. Också dejtingsajter som Tinder och Match.com är drömverktyg för en castare som letar romantiker till ett sådant program. Kajsa Mellgren har själv försökt använda sig av fejkprofiler på dejtingsidor i sitt arbete. Men apparna är numera snabba med att sätta stopp för det. Det allra vanligaste tillvägagångssättet i alla castingprocesser är att lägga ut riktade annonser på Facebook och Instagram. Efter många år i branschen så börjar Kajsa Mellgren känna igen de personer som återkommande söker sig till tv-produktionerna. – Man vet vilka som söker till tävlingsprogrammen, vilka som söker till kärleksprogrammen, och vilka som söker till allt. Med tiden har det också blivit tydligt hur ”otroligt litet” Sverige är. – Vi är inte tillräckligt många i Sverige. Jag har många gånger tänkt såhär: tänk att få casta i USA, vilket drömjobb det skulle vara. Vad ska man tänka på om man vill ansöka till ett tv-program? – Du ska aldrig skriva att du är ”en riktig komiker” eller att du är dö-rolig, för då är ju våra förväntningar så otroligt höga. – Använd en bild som du känner dig bekväm med, men givetvis en som speglar ditt utseende. Sen är det jättebra om man kan filma sig själv, en liten snutt. Att vara med i tv-program innebär en viss typ av kändisskap som deltagarna inte alltid är beredda på. Därför har sociala medier blivit ett viktigt verktyg för att få en bild av den potentiella deltagaren. – Vi gör det till exempel för att se vad personen har för åsikter, så att det inte blir helt tokigt om man tar in dem, säger Kajsa Mellgren. Samtidigt är det en balansgång. Programmen får inte heller bli för slätstrukna och platta. Tittarna vill ju ha bra tv. – Ibland kanske man vill ha en lite tokig människa. – Då kanske man får ”gambla” och ta med den. Det kanske blir superbra, eller så mitt i säsongen så slängs den ut. Hur förbereds deltagare på reaktioner från tittarna i sociala medier? – Ibland får man tänka att: den här personen är på det här sättet och vi skulle älska att ha med den, men vi ser ett potentiellt hot och hat mot den här personen. Och då går det inte. Svårigheten är att det ofta inte går att veta på förhand vem av deltagarna som kommer att bli populär hos tittarna, och vem som inte blir det. – Att komma ut till en hatstorm. Då måste det finnas en psykolog att ringa. För det är det nästan omöjligt att vara beredd på. Den kanal där programmet ska sändas ger direktiv kring vilken typ av personer de vill ha, utifrån programmets målgrupp. Kajsa Mellgren brukar jobba brett i sökandet och presenterar sedan sina förslag. Castare, kanal och producent ”krigar” därefter för sina favoriter

kajsa mellgren

Castaren Kajsa Mellgren: Så väljer vi deltagare till reality-tv

SVD

https://www.svd.se/a/pQz22j/

När läkemedel inte längre får användas till avrättningar hittar amerikanska delstater nya metoder. Att använda kvävgas som Alabama nyss gjort behöver dock inte vara mera barbariskt än andra metoder, enligt en svensk giftexpert. Det är ett nytt, oprövat sätt att avrätta en människa – genom kvävning med hjälp av kvävgas. FN:s kontor för mänskliga rättigheter har fördömt metoden och liknat den vid tortyr. Ändå användes den i torsdags i den amerikanska delstaten Alabama. Kenneth Eugene Smith skakade och krampade kraftigt under avrättningen som tog 22 minuter. Efteråt sa Alabamas statsåklagare Steve Marshall att kvävgas ”var tänkt att vara – och har nu visat sig vara – en effektiv och human avrättningsmetod.” Har han rätt? Luften vi andas består till nästan 80 procent av kvävgas. Men gasen blir livsfarlig att andas in när den inte blandats med syre, säger Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen. – Det som händer om lungorna fylls av ren kvävgas, är att blodet som passerar lungorna töms på syrgas istället för att syresättas, vilket gör att man svimmar av. Alla celler i kroppen är beroende av kontinuerlig leverans av syrgas för att hålla igång ämnesomsättningen, som en brasa i spisen. Om vi inte får syre slocknar elden och vi dör, säger Erik Lindeman. Effekten av kvävgas går inte att likna vid att kvävas genom att sätta något i halsen, eller att drunkna, betonar han. – Då tar det mycket längre tid för syrebristen att bli så uttalad att man dör. Andas man ren kvävgas tuppar man av mycket fortare, säger han och fortsätter: – Jag tycker att man kan och bör ifrågasätta användandet av dödsstraff. Men att använda kvävgas är inte nödvändigtvis mera barbariskt än andra avrättningsmetoder som hängning, arkebusering eller användande av den elektriska stolen. Erik Lindeman betonar att han inte känner till de exakta omständigheterna för hur avrättningen i Alabama gick till, och att det faktum att den tog 22 minuter att genomföra reser frågor om exakt hur gasen tillfördes. – Det går ju inte att översätta omständigheterna vid till exempel en arbetsplatsolycka med kvävgas, där vi vet att folk kan dö snabbt utan att verka märka att miljön de befinner sig i är förgiftad, till omständigheter där man skall tvinga på en dödsdömd person en mask eller hur man nu gått tillväga i det här fallet.  Förra året avrättades 24 människor i USA, alla genom injektion med läkemedel som söver, förlamar och därefter dödar personen. Att kvävgas nu börjat användas beror på att det blivit allt svårare för delstaterna som tillåter dödsstraff att få tillgång till medicinerna, liksom på svårigheter att injicera dem. Kenneth Eugene Smith i Alabama var dömd för att år 1988 ha misshandlat pastorsfrun Elisabeth Sennet till döds, på uppdrag av hennes man. Smith skulle ursprungligen avrättas år 2022 med hjälp av injektion, men försöket misslyckades då fängelsepersonalen inte lyckades fästa en venkateter korrekt. Enligt brittiska BBC har flera andra avrättningsförsök misslyckats på grund av liknande svårigheter. 2011 avrättades en man i delstaten Delaware med substansen pentobarbital från danska läkemedelbolaget Lundbeck. Medicinen är numera avregistrerad i Sverige, men har tidigare använts som sömnmedel. Även sövningsmedlet tiopental har använts i de dödliga injektionerna. 2011 skärpte EU exportreglerna kring båda dessa läkemedel, för att de inte ska kunna användas vid avrättningar. Flera läkemedelsbolag har också infört egna regler kring sina preparat, med hänvisning till moraliska eller affärsmässiga skäl

kvävgas dödsstraff

Expert: Kvävgas inte mera barbariskt än hängning som avrättning

SVD

https://www.svd.se/a/9zRJXM/

Översvämmade vägar och beteshagar, men också hus och källare. Mellersta Skåne har drabbats hårt av de högsta vattenflödena på 50 år. – Jag vet inte om man kommer att kunna hejda den här utvecklingen, säger koloniägare Stefan Lindoff vars kolonistuga står under vatten. KÄVLINGE Det flyter omkring ett trädäck i Stefan Lindoffs koloniträdgård. Här på Piongången i Kävlinge kolonistförening får man vada i vatten upp till låren. Stefan Lindoff har klätt sig i vadarbyxor och regnjacka för att titta till sin koloni. – I går hade jag bara gummistövlar, då tog det lång tid att bli varm efteråt, berättar han när han pressar upp grinden som nästan inte syns i vattnet. Trädäcket renoverade han i somras och inne i huset hade familjen packat in allt som hör sommaren till. Kuddar till utemöblerna, belysning och krukor. Allt gick så snabbt, han hann inte plocka undan någonting. – Visst, man kan ersätta saker, men all tid man måste lägga ner, det är det värsta. Han har bara ägt huset i tre år och redan upplevt flera översvämningar – men denna är den värsta. – Jag vet inte om de kommer att kunna hejda det. Varför skulle kommunen ens bygga vallar? Det kommer bara att svämma över på andra sidan i stället, säger han, innan han beger sig hemåt för att ringa försäkringsbolaget. Mellersta Skåne har varit hårt drabbat denna vinter. I början av januari kom snökaoset som lamslog E22:an, med tusen bilar som körde fast. När temperaturen efterhand har stigit har smältvattnet runnit ut i åar och sjöar. Detta tillsammans med stora regnmängder har fått vattenståndet att stiga. I onsdags var det Hörby som var illa ute, på fredagen Kävlingeån, som hade en röd varning för de högsta flödena på 50 år. Detta skedde efter att Vombsjön, en damm för dricksvatten, fick öppna sina dammluckor till ån för att inte svämma över. I sommarhusområdet vid Ringsjön, intill Hörbyån, står vattnet redan högt. Här har åns vatten trängt in i flera av de stugor som ligger närmast ån. Tomas Olsson kommer i gummistövlar med en tom resväska för att rädda det han kan i sin stuga. Grannarna Gert Dyberg-Ek och Tore Paulsson har tillbringat förmiddagen med att gräva fåror ut i sjön för att leda bort vattnet. – Jag har bott här sedan 1980, och såhär illa har det aldrig varit tidigare säger Gert Dyberg-Ek. Vi kör vidare längs Kävlingeån som svämmat över både åkrar och små vägar. I Revingeby öppnar Bo Andersson dörren i våta joggingbyxor. Han hjälper en bortrest granne att pumpa vatten ur källaren. Hans eget hus ligger lite högre och har ingen källare, men vattnet har trängt in i hans trädgård och orsakat stora skador. Pumphuset i poolen är förstört, alla maskiner och värmepumpen står under vatten, berättar han och visar hur ån nu översvämmat alla beteshagar som ligger utanför hans trädgård. Han är kritisk mot att dammluckorna till Vombsjön öppnats utan att informera de boende. En bil kommer körande och Philip Sandberg, liberalt oppositionsråd i Lunds kommun kliver ut. Han har blivit uppringd av Bos granne, Joost Sjöström-Tiden som under förmiddagen skickats runt bland Lunds myndigheter utan att få svar. Till sist skrev han till sin lokala politiker, som nu kommit ut för att se på skadorna. – Vad har ni nu hittat på, säger Bo Andersson argt. Varför öppnade ni dammluckorna? Nu är ju allt förstört i min pool, du kan bara tänka vad det kostar? Philip Sandberg nickar och lyssnar och tar flera bilder med mobilen. Han tycker själv att det är anmärkningsvärt att ingen vill ta ansvar och hjälpa de boende som drabbas

kävlingeån översvämning

Högsta vattenflödena på 50 år i mellersta Skåne – översvämningar

SVD

https://www.svd.se/a/MoKl65/

Volvo slår rekord i både vinst och försäljning. Men nu vänder det ner samtidigt som vd Martin Lundstedt måste anpassa bolaget till det allt sämre säkerhetsläget i världen. Martin Lundstedt, vd för Sveriges största företag AB Volvo, rundade av 2023 med nya rekordsiffror. Efterfrågan på lastbilar, anläggningsmaskiner, bussar och bolagets alla tjänster gick så starkt att försäljningen för hela året hamnade på 553 miljarder kronor. – Det är en hisnande summa. Vad vi vet är det första gången ett svenskt industriföretag hamnar över 500 miljarder kronor. Och vi slog flera finansiella rekord, säger Martin Lundstedt. Det justerade rörelseresultatet stärktes också kraftigt och hamnade på 77,6 miljarder kronor. Det bästa resultatet i Volvos historia. Den stora vinsten gör att Volvo nu fortsätter att dela ut mycket pengar till aktieägarna. Volvos styrelse föreslår en utdelning på 7,50 kronor per aktie och en extrautdelning på 10,50 kronor per aktie. Totalt motsvarar det en utdelning på drygt 36 miljarder kronor. – En väldigt stor del av pengarna blir ändå kvar i bolaget för framtida satsningar, säger Martin Lundstedt. Även om det var mycket prat om rekord efter att rapporten för det senaste kvartalet presenterats på fredagen så är det tydligt att det nu vänder nedåt. Under lång tid har tillverkare som Volvo, Scania och Daimler Truck haft svårt att hinna leverera så många lastbilar som kunderna vill ha och kötiden har varit lång. Nu minskar i stället efterfrågan i spåren av höga räntor och allmänt svagare ekonomi. Det minskar behovet av transporter och orderingången för Volvos lastbilar minskade med 9 procent under fjärde kvartalet. Volvos ledning räknar dessutom med att det säljs betydligt färre lastbilar och anläggningsmaskiner under 2024 än under 2023, framför allt då i Europa. Det gör också att Volvo nu drar ned på personal, bland annat i den stora Tuve-fabriken utanför Göteborg. Både där och på andra håll i Europa är det en del visstidsanställda som får sluta. – Vi måste säkerställa att vi följer marknaden som viker, säger Martin Lundstedt samtidigt som han påpekar att nedgången i praktiken tar Volvo till mer normala nivåer efter flera kvartal med riktigt hög efterfrågan. Mitt i den här nedgången försöker Volvo också få fart på försäljningen av eldrivna lastbilar. Under hela förra året trefaldigades leveranserna, men mot slutet av året minskade intresset och under fjärde kvartalet föll orderingången för eldrivna lastbilar med 7 procent. Det är illavarslande för Volvo som satsat flera miljarder på att ta fram eldrivna lastbilar i en rad olika varianter. Hotar den sämre konjunkturen era planer på att sälja eldrivna lastbilar? – Jag tror inte att elektrifieringen kommer att gå långsammare på grund av det. Den stora frågan är snarare om det blir tillräckligt med investeringar i laddinfrastruktur och i elnäten, säger Martin Lundstedt. Så är du orolig för att elektrifieringen därför ska gå för långsamt? – Jag är inte orolig, men jag är otålig, för jag vet att eldrivna fordon fungerar bra och vi behöver ställa om. Men jag är inte orolig för Volvos del. Både Volvo och de andra lastbilstillverkarna vill gärna se att EU med flera driver upp kostnaderna för att släppa ut koldioxid. Då blir det dyrare att köra med fossila bränslen och relativt sett billigare att köra eldrivet. Är det rimligt att tro att folk accepterar högre bränslepriser? – Omställningar kommer inte gratis. Men då kan man samtidigt göra en omfördelning av hur skattetrycket ser ut. Vi måste ha en omställning som är socialt inkluderande, annars får vi helt andra problem, säger Martin Lundstedt

martin lundstedt

Volvos vd Martin Lundstedt presenterar rekordresultat

SVD

https://www.svd.se/a/5Bv371/

Pop var 1990-talets mest tongivande svenska tidskrift. Skribenterna bestämde vad som var inne och hade makten att avgöra hela musik­karriärer. En hållning som med tiden skulle visa sig bli ganska ansträngande. Det hela började, om man så vill, med Lena Philipsson. I slutet av 1980-talet var tidningen Slitz landets självklara forum för alla som ville läsa om musik och populärkultur. 1991 reste en av dess frilansare, 23-åriga Andres Lokko, till Amster­dam för att intervjua popikonen Paul Weller. Han förväntade sig att artistens ansikte skulle placeras på omslaget. Andres Lokko: – Det var den viktigaste intervjun jag gjort. Och Slitz hade varit en motståndsrörelse av modernitet i raggarlandet Sverige. Men samma år hade tidningens utgivnings­bevis köpts av Mats och Unni Drougge. De lät i stället framsidan prydas av en bild på Lena Philipsson.  Andres Lokko: – Jag hade tillräcklig hybris för att börja fråga personer jag tyckte var bra: Ska vi inte göra en egen tidning som tar popmusik på allvar?  En av personerna var formgivaren Lars Sundh. Sundh talade i sin tur med Stefania Malmsten, som han lärt känna på Beckmans designskola. Någon berättade om planerna för Pietro Maglio, en filmvetare som sålde annonser åt indiefanzinet Sound Affects, vars innehåll gjordes av två indienördar i Norrköping vid namn John L Byström och Terry Ericsson. Pietro Maglio: – Men vem skulle betala? Det ordnades ett möte med en gubbe på Kinnevik som var Stenbecks högra hand. Men när han började prata om hårdrock gick vi bara därifrån. I vår bok var man död om man sa fel ord. Parallellt med planerna på den nya tidningen gjorde Andres Lokko den första svenska intervjun med Morrissey, återigen på uppdrag av Slitz. Paret Drougge satte dock Pernilla Wahlgren på omslaget. Andres Lokko: – Det var tydligt att nya Slitz var en undermålig produkt. Till slut satsade jag, Lasse och Pietro varsin diger månadslön för att kunna starta Pop.  Hösten 1992 omvandlades Lasse Sundhs vindsvåning på Tegnérgatan till redaktion. Till ett första redaktionsmöte inbjöds frilansare som Jan Gradvall, Hans Olofsson, Linda Skugge, Lars Nylin, Kjell Häglund, Lennart Persson, Sebastian Stebe, Martin Jönsson och Per Hagman. Pietro Maglio: – Vi visste inte hur tryckerier fungerade, vad något skulle kosta eller hur man betalar. Lasse skar fram sidorna med någon konstig manick. Andres Lokko: – Vi var så unga och passionerade att vi inte brydde oss om normala arbetstider. Att jobba till 03.40 en måndagsnatt var normalt. Nedanför lägenheten låg Broncos bar, som drevs av tyngdlyftaren ”Hoa-Hoa” Dahlgren. Han var den enda i Stockholm som gjorde tuna melt-mackor med pommes frites. Vi levde på dem. Kjell Häglund:  – Jag var några år äldre än de andra, hade två barn och skötte mitt jobb hemifrån. När jag på ett möte berättade något om mitt liv fick jag tystnad till svar. Efter tio sekunder sa Andres något om Neil Young. Han hade associerat: Vad har jag på ”gubbe”? Stefania Malmsten: – Vi jobbade hela tiden. Vi arbetade med typografi på detaljnivå och lade stor möda på att få fram bilder som inte publicerats någon annanstans. Vi ville göra världens finaste tidning. När en nittonåring vid namn Fredrik Strage flyttade till Stockholm från Linköping hörde han rykten om redaktionen.  – Det sades att de åkte taxi vart de än skulle och åt frukost på hotell. I en intervju i SvD City såg jag bilder från Lasse Sundhs lägenhet. Han hade en espressomaskin – hemma! En gång såg jag honom kliva in i en skivbutik och köpa ett berg cd-skivor med ambient techno. Allt var så sofistikerat! I slutet av 1992 hade man fått ihop ett första nummer. Omslaget pryddes av Sade. Lars Sundh: – Annonserna skickades som filmer till ett finskt tryckeri som hade ett speciellt papper

tidningen pop

Tidningen Pop styrde vad som var inne: Som en sekt

SVD

https://www.svd.se/a/EQ7PmK/

Tolv FN-anställda anklagas för inblandning i Hamas terrorattack i Israel. Uppgifterna beskrivs som ”chockerande” och de utpekade har fått sparken. FN:s generalsekreterare är ”förfärad” och USA fryser finansiering till FN-organet. GENÈVE Nyheten väcker stor uppmärksamhet och starka känslor inom FN och i omvärlden. I centrum för vad som tycks vara en skandal står FN:s byrå för palestinska flyktingar (UNRWA). UNRWA uppgav på fredagen att man inlett en utredning av flera anställda som misstänks för inblandning i Hamas attacker i Israel den 7 oktober. Det uppges att man brutit banden med de anställda. – För att skydda byråns förmåga att leverera humanitärt bistånd har jag fattat beslutet att omedelbart säga upp kontrakten för dessa anställda och inleda en utredning för att fastställa sanningen utan dröjsmål, säger UNRWA:s generaldirektör Philippe Lazzarini. Han tillägger att alla UNRWA-anställda som varit inblandade i terrorhandlingar kommer att ställas till svars, även genom straffrättsliga åtal. Han säger att den som sviker FN:s grundläggande värderingar även sviker dem som ska få hjälp i Gaza och på andra håll i världen. – Dessa chockerande anklagelser kommer samtidigt som mer än två miljoner människor i Gaza är beroende av det livräddande bistånd som byrån har tillhandahållit sedan kriget började. Tolv FN-anställda anklagas UNRWA säger inget om hur många personer som ska ha varit inblandade i Hamas terrordåd eller på vilket sätt de ska ha varit behjälpliga i terrordådet. Men amerikanska utrikesdepartementet uppger att det rör sig om tolv personer. ”USA är extremt upprört över att tolv UNRWA-anställda kan han varit inblandade i Hamas terroristattacker mot Israel”, heter det i ett uttalande från utrikesdepartementet. Enligt UNRWA är det israeliska myndigheter som försett UNRWA med information om de UNRWA-anställdas inblandning. Israel är sedan tidigare kritisk till UNRWA som anklagas för att vara partisk och sprida missinformation. Israel har ansträngda relationer till flera FN-organ, som de anklagar för partiskhet i konflikten. Israels FN-ambassadör i Genève gick till hård attack mot Världshälsoorganisationen i veckan, och anklagade dem för ”samverkan” med Hamas. Hon sa även att WHO och andra FN-organ ”blundar” för den israeliska gisslans lidande. FN:s generalsekreterare António Guterres reagerar starkt på anklagelserna mot de anställda vid UNRWA. – Generalsekreteraren är förskräckt över dessa nyheter, sade FN-chefens talesman Stéphane Dujarric på fredagen. FN-chefen kräver att Lazzarini genomför en utredning för att säkerställa att alla UNRWA-anställda som visat sig ha deltagit eller stöttat attackerna den 7 oktober omedelbart avslutas och hänvisas för potentiellt straffrättsligt åtal, enligt Dujarric. – En brådskande och omfattande oberoende granskning av UNRWA kommer att genomföras, tillade han. Sverige stor givare till UNRWA UNRWA grundades 1949 och tillhandahåller tjänster som skolgång, primärvård och humanitär hjälp till palestinier i Gaza, Västbanken, Jordanien, Syrien och Libanon. De största givare under 2022 inkluderade USA, Tyskland och EU. Givarländerna har upprepade gånger sagt att dess kapacitet att ge humanitärt bistånd till människor i Gaza är på gränsen till kollaps. Sverige är också en viktig och traditionell givare till UNRWA. För 2024 har Sverige anslagit 400 miljoner kronor. Det är en minskning från föregående år och Sverige uppges vara en stark röst för reformering av UNRWA. Regeringskansliet skrev såhär 2023: ”Regeringen avser fortsätta granska UNRWA och säkerställa att organisationen använder svenska medel på ett korrekt sätt och har en nolltolerans mot uttryck till stöd för terrorism eller antisemitism

fn

FN-anställda anklagas för delaktighet i Hamas attack 7 oktober

SVD

https://www.svd.se/a/MoKe7o/

Paret Lina Selleby och Ulf Stureson släpper varsin skiva, på samma dag och på samma skivbolag. Tillsammans skapar de en gripande självbiografisk konstinstallation om medelålders kärlek. I slutet av Nora Ephrons Rob Reiner-regisserade romantiska komedi ”När Harry träffade Sally” rusar Harry (Billy Crystal) strax före nyårsnattens tolvslag över ett folktomt Manhattan till festen där han vet att Sally (Meg Ryan) befinner sig.  ”När du inser att du vill tillbringa resten av ditt liv med någon så vill du att resten av ditt liv ska börja så fort som möjligt”, säger Harry till Sally. Det är ett citat som blir allt sannare och mer påtagligt ju äldre man blir. Jag gissar att Ulf Stureson – som fyller 63 år i mars – och Lina Selleby – nästan på dagen tio år yngre – kan relatera starkare till detta än de flesta. I en intervju i ämnet nyligen uttryckte Stureson det aningen mer kärnfullt: ”skynda dig för fan!”.  Ulf Stureson, en gång i tidernas begynnelse i Traste Lindéns Kvintett, är sedan 1990-talets mitt omhuldad singer-songwriter, Selleby mest känd som medlem i den högljutt politiska poporkestern Dr Kosmos under artistnamnet Twiggy Pop. Mitt i livet möts Lina och Ulf på samma arbetsplats. Där, i Studiefrämjandets korridorer, uppstår sakta men säkert ömsesidig passion. Båda har familjer på varsitt håll men en affär bara måste inledas. De lämnar allt för sin kärlek. Det nästan bibliskt symboliska straffet är ögonblickligt: Selleby drabbas av cancer, behandlingsbar men obotlig.  Under deras respektive komplicerade uppbrott skriver Selleby och Stureson sånger om – och till – varandra.  Nu ges de ut som varsitt album och gör det samma dag, på samma skivetikett. Två tonsatta novellsamlingar om vuxen romantik och dess komplikationer, lika ofta förhöjt extatisk – själva meningen med livet! – som skuldbelagt tröstlös och diskbänksrealistiskt smutsig. I den luttrade indietrubaduren Sturesons händer – fostrad i decennier av dokumenterat god klassicistisk rocksmak – behandlas parets resa med varsam försiktighet, nästan sakralt viskande i ett svenskspråkigt gränsland mellan ”I shall be released” och valfri The Jesus & Mary Chain-ballad.  Selleby lindar å sin sida inte in någonting. Hennes smarta friteatergrupps-pop – gitarrbefriad men gärna i vals eller tango-takt – ger texternas gränslöshet en milt humoristisk inramning. Men när hon några gånger skiftar språk till engelska synliggör det minimalistiska konstmusik-ambitioner. Det är en avväpnande strategikedja som blir än mer effektiv när jag lägger de två albumen i omlott på en spellista i min streamingtjänst. När Sellebys moderna positivhalar-sånger ställs mot Sturesons traditionella indierock växer parets musik och lyrik ihop. Ja, de kompletterar, till och med fulländar, varandra: Sturesons fåordiga noggrannhet och Sellebys dagboks-precist detaljerade ögonblicksbilder – ”vi betalar taxin med en skrynklig hundring som jag hittar längst ner i min handväska” – beskriver samma stulna stunder ur varsitt perspektiv och på två till synes olika språk men med samma uppsåt och destination.   Där uppstår ögonblickligen något litterärt som albumen var för sig inte uppnår; poplyrik växer till noveller som tillsammans bildar en roman eller ett korsklippt filmmanus. Det skänker lyssnaren andrum men med den oundvikliga förkunskapen om parets historia och öde etablerar också ljudet av bådas röster en så mycket starkare närhet till dem. Och det är just i detta som något unikt träder fram; en gripande självbiografisk konstinstallation om medelålders kärlek och tidens förbannat orättvisa gång.

lina selleby ulf stureson

Recension: Lina Sellebys Lyckan och Ulf Sturesons Vi

SVD

https://www.svd.se/a/bgA5og/

Den avgörande frågan är inte hur man på bästa sätt kan hindra människor från att ta livet av sig, utan hur man hjälper dem att finna mening i sin tillvaro – det konstaterar Vincent Flink Amble-Naess efter att ha läst en bok om självmord. Vad gäller mänskligt handlande finns det två förklaringsmodeller. I vanliga fall nöjer man sig med att efterfråga skäl. Varför skrev jag denna text? Kanske för att tjäna pengar, eller för att imponera på någon, eller helt enkelt för att jag fann skrivandet njutbart. Likadant tänker vi om det mesta: bostadsköp, tv-tittande, äktenskap, val av lunchsallad. Men när det kommer till en viss typ av handlande frågar vi inte efter skäl, utan orsaker. Jag talar om handlande som beskrivs med psykiatriska termer: suicid, mani, depression, etcetera. En människa som har tagit livet av sig sägs ibland ha gått bort i en sjukdom, till exempel depression. Kanske menar man att sjukdomen gav henne felaktiga föreställningar – att hennes liv inte var värt att leva, att hon belastade sina anhöriga och så vidare – och att det var mot bakgrund av dem hon fattade sitt beslut. Det vore ett annat sätt att säga att hon helt enkelt hade fel. Min uppfattning är emellertid att anspråken är annorlunda. Man tänker sig, tror jag, att depressionen orsakar självmordet på ungefär samma sätt som epilepsi kan orsaka ett krampanfall. Enligt ett sådant synsätt är handlingen inte bara tragisk utan i grund och botten irrationell; den är oberoende av människans förnuft. Vid första anblick är det en märklig föreställning. Många lämnar ju efter sig brev där de redogör för sina bevekelsegrunder i detalj. Ändå utövar idén en stark dragningskraft också på mig. Kanske beror det på att beslutet är så svårt att förstå. En nyansering av problemet åstadkoms av läkaren och psykiatern Christian Rück, i hans nyutkomna bok ”Ett liv värt att leva. Varför självmord blev människans följeslagare”. Han beskriver flera fall av suicid där både personerna själva och deras anhöriga har uppfattat beslutet som ett uttryck för preferenser. Samtidigt: den överväldigande majoriteten av dem som överlevt ett självmordsförsök har ångrat sig i efterhand. Och det måste väl tala för motsatsen, att de i själva verket inte ville dö. Verkligheten är komplex, visar Rück. Beslutet att avsluta sitt liv fattas nästan alltid i hemlighet, av rädsla för att någon ska ingripa. Författaren jämför med ett närliggande fenomen: dödshjälp. Även om det inte är oproblematiskt, har det en avgörande fördel jämfört med självmord. Patienten får en chans att förklara sig. Det gör det lättare både för henne själv och för hennes anhöriga. Men Rücks bild av dödshjälp är inte odelat positiv. Han får mig tvärt om att tveka på huruvida viljan att dö verkligen är ett uttryck för patienternas önskningar. Det gäller inte minst när indikationen utgörs av en psykisk sjukdom, som posttraumatisk stress. Hur kan läkarna vara säkra på att de inte deltar i ett patologiskt självskadebeteende? Det kan de nog inte, befarar jag. I Sverige är dödshjälp förbjudet enligt lag och suicidalitet är en grund för tvångsvård. Men den avgörande frågan är inte hur man på bästa sätt kan hindra människor från att ta livet av sig, utan hur man hjälper dem att finna mening i sin tillvaro. Varför mår vi så dåligt, trots vårt ekonomiska välstånd, vår ökade jämlikhet och vår välfärdsstat? Till stor del beror det på ensamhet, menar Rück

christian rück

Recension: Ett liv värt att leva av Christian Rück

SVD

https://www.svd.se/a/5BxKxK/

Handlaget i sakpolitiken har inte räckt för att lyfta regeringen Støre – och de ständiga ministerskandalerna underlättar sannerligen inte. Inför statsminister Jonas Gahr Støres traditionsenliga och tv-sända nyårstal anlitades den välkände filmregissören Erik Poppe för att koreografera framträdandet till en förtroendeingivande helhet. Men vad hjälper det när regeringen ständigt hamnar i blåsväder. Det finns mycket att säga om norsk politik. Till exempel att det inte verkar vara något slut på ”rot” och ”snusk”. Efter pressavslöjanden sade Sandra Borch nyligen upp sig som minister för forskning och högre utbildning. Ett uppdrag som lämpar sig osedvanligt dåligt för en person som har plagierat sig till akademisk examen. ”En akseptabel prestasjon med noen vesentlige mangler. Kandidaten viser en viss grad av vurderingsevne og selvstendighet.” Det är den sammanfattande kortversionen av den masteruppsats med betyget D, på skalan A–F, som Sandra Borch fick när hon tog sin juristexamen 2014. Betyget träffade mer rätt än någon då kunde ana. Mer än 20 procent av texten har kopierats från andra masteruppsatser, dessutom hämtade Borch text från en expertrapport. Det ligger onekligen en viss ironi i att hon profilerat sig genom att i domstol driva vidare ett åtal mot en student som hade plagierat sig själv. Vid regeringsskiftet 2021 tillträdde Borch som lantbruksminister innan hon 2023 bytte portfölj. Hon nämndes som tänkbar vice ordförande i Senterpartiet. Men fallet kan bli ännu högre för sjukvårdsminister Ingvild Kjerkol, som sedan många år en av Arbeiderpartiets verkliga tungviktare. Fallet kan bli ännu högre för sjukvårdsminister Ingvild Kjerkol Kjerkol är också i akademiskt blåsväder. Var det kanske bara slarv eller var det forskningsfusk att masteruppsatsen från 2021 innehåller passager där hennes intervjupersoner uttrycker sig väldigt likt svaren i en uppsats från 2015? Och hur förhåller det sig med andra avsnitt med kopierad ordalydelse, som saknar eller bara har knapphändig källhänvisning? Støre håller ännu sin hand över en av regeringens viktigaste ministrar, och hoppas att affären ska upplösas i tomma intet. Nord Universitet har den delikata uppgiften att fälla avgörandet. Även om Kjerkol – ansvarig för viktiga forskningsinstitutioner – frias kommer hon dock att bära med sig tvivlet som en skugga. Till bilden hör att ett antal ministrar redan har fått avgå i vanära: en utrikesminister, en försvarsminister, en arbetsmarknadsminister, en kulturminister, en kommunminister och en tidigare minister för forskning och högre utbildning. Lägg därtill att Støre räddade kvar kunskapsministern och tillika AP:s vice partiordförande Tonje Brenna. Hon är det närmaste man kommer en kronprinsessa i partiet. Handlaget i sakpolitiken har inte räckt för att lyfta regeringen Støre – och ministerskandalerna underlättar inte. Det är inte master class, om man säger så. Arbeiderpartiet kämpar på för att hålla stödet i opinionen över 20 procent. Senterpartiet har för sin del halverats sedan valet 2021. Om det inte inträffar ett underverk väntar det en Golgatavandring fram emot nästa stortingsval. Det måste kännas extra bittert att Høyres Erna Solberg med stöd i en effektiv kommunikationsstrategi seglat vidare som ordförande i partiet och i opinionen. Detta trots (ofrivillig) jäv en masse under sin tid som statsminister. Dessutom kvarstår den obesvarade frågan om Solberg undanhållit information om omfattningen av maken Sindre Finnes aktiehandel till efter det att det historiskt framgångsrika kommunvalet var avklarat.

jonas gahr støres

Jonas Gahr Støres regering hamnar i ständigt blåsväder

SVD

https://www.svd.se/a/Xbr1Gg/

I onsdags skrev Telia ner värdet på tv-verksamheten med nästan en miljard och efter fredagens rapport rasade aktien. Att äga media är helt irrelevant, säger vd Allison Kirkby – efter ryktet att telekomjätten vill sälja TV4. Nästa vecka lämnar Allison Kirkby Telia efter knappt fyra år som vd för den svenska telekomjätten. Hon gör det efter att Telia gjort en nedskrivning på totalt 4 miljarder och lämnat en rapport för helåret 2023 som fått ett dystert mottagande av marknaden. Men Allison Kirkby är nöjd. – Vi är tillbaka till tillväxt i alla våra segment och vi har förbättrat kundnöjdheten, säger hon. Att aktien handlas ner har med framtidsutsikterna att göra, säger hon. – Ärligt talat så har ju världen förändrats mycket sedan jag tog över som vd för Telia. Vi har haft motvind på makrosidan. – När det gäller aktien så har det nog mer med framtiden att göra. Vi är mitt i en recession och vi indikerar att vi kommer att ha motvind när det gäller räntorna nästa år. Marknaden reagerar på det. Kritisk till köpet av TV4 Det negativa makroklimatet har även påverkat annonsmarknaden, vilket tvingade Telia att skriva ned värdet på sin tv- och medieenhet med närmare 1 miljarder kronor, vilket offentliggjordes tidigare i veckan. Det har inte varit någon hemlighet att Allison Kirkby har varit kritisk till Telias köp av Bonnier Broadcasting, där bland annat TV4, C More och finländska MTV ingår. Redan innan hon tillträdde såg hon steget in i mediebranschen som ett högriskprojekt. Som vd har hon tonat ner kritiken, men i samband med den förra kvartalsrapporten stärkte hon budskapet igen. ”Media ska inte ägas av operatörer”, sa hon till analytiker då. – Mitt fokus har varit att ta Telia tillbaka till sin kärnverksamhet, vilket innebär att ha det främsta nätet. Och att använda det nätet för ligga i framkant, digitalt och tekniskt. Om det innebär att TV4 nu är på väg att säljas vill hon dock inte säga något om. – Vår prioritet är att se till att bolaget växer och blir lönsamt, vi har inte fokus på att sälja det. Vill inte kommentera rykten Tidigare i veckan rapporterade Affärsvärlden att TV4 var på väg att säljas och att det fanns tre intressenter: Bonnier, Schibsted och Egmont. – Det är spekulationer. Och vi kommenterar inte spekulationer i medierna, säger Allison Kirkby Kan du säga något om processen? – Nej, för vi spekulerar inte om förvärvsrykten och det här är bara förvärvsrykten i medierna. Antalet tv-abonnemang i Sverige växte med 20 procent det sista kvartalet i år. Enligt Allison Kirkby är det ingenting som kan tillskrivas TV4. – Vår strategi är att aggregera media. Vi är bäst på att aggregera tillgängligt innehåll på en användarvänliga plattform och att erbjuda det tillsammans med vårt bredband. Hon säger att det är det bästa innehållet i kombination med den bästa uppkoppling som driver tillväxten. – Att äga innehåll är irrelevant. Det är irrelevant för den styrka vi har i Telias aggregerande verksamhet. Så du skulle hellre se ett Telia som inte äger media? – Det får den nya vd:n svara på, säger Kirkby och bollar frågan vidare till Patrik Hofbauer som tillträder rollen i nästa vecka. I höstas sjösattes ett besparingsprogram som ska ta TV4 till lönsamhet. Och inom kort löper de kostsamma rättigheterna för Champions League ut, vilket kommer att påverka resultatet positivt och underlätta för en eventuell försäljning. Telias aktie föll efter rapporten Telias förlust för det fjärde kvartalet uppgick till 2,4 miljarder kronor. I siffrorna ingår stora nedskrivningar av tillgångar. På fler punkter var bolagets rapport i linje med förväntningarna, men inte på alla

allison kirkby

Telias vd Allison Kirkby om TV4 och ryktet att sälja

SVD

https://www.svd.se/a/ab6G7A/

Trots ökande antal besökare på visningar och tecken på att bostadspriserna har stabiliserats, väntar många med sina bostadsaffärer. SvD har pratat med två forskare och en fastighetsmäklare för att reda ut vad det beror på. Trenden är tydlig – det är betydligt fler visningsbesökare nu än innan jul, konstaterar Julia Laitinen fastighetsmäklare på Erik Olsson Fastighetsförmedling. – Många har en mer positiv inställning och känslan är att många spekulanter upplever att botten är nådd och att marknaden sakta kommer att börja stiga uppåt under våren. Många väntar med att sälja Men även om köpare och säljare börjar mötas är många fortfarande försiktiga, enligt bostadssajten Hemnet. De som avvaktar gör det huvudsakligen eftersom de väntar på att sälja sin egen bostad och är nyfikna på hur utbudet kommer att utvecklas under våren, enligt Julia Laitinen. – Många av våra spekulanter vill fortfarande sälja först, då man har en oro över att inte få sålt eller att nå upp till det önskade priset. Julia Laitinen säger att trygghet har varit ledordet under hösten, något som de flesta spekulanter fortfarande värderar högt nu efter årsskiftet. – Bostäder med renoveringsbehov, som tidigare varit otroligt populärt, kan i dag ta längre tid att sälja, eftersom man inte har samma typ av budget och utrymme för renoveringskostnader i och med de höga ränte- och lånekostnaderna. I slutet av 2023 sjönk priserna på både villa- som bostadsrättsmarknaden till de nivåer som rådde före pandemin, enligt siffror från Svensk Mäklarstatistik. Bostadsforskaren Martin Grander vid Malmö universitet, konstaterar att få hushåll vill köpa bostad på en marknad där priserna fortfarande kan sjunka. På samma sätt vill få hushåll sälja när det talas om att priserna nu har nått botten. – Vi nås av olika signaler från olika håll gällande prognoser för om eller när räntesänkningar kan ske. Martin Granders bedömning är att hushållen vill vara säkra på att priserna inte sjunker mer och att räntorna faktiskt kommer att sjunka, innan de agerar– och tillägger att det är få som känner sig säkra på dessa båda faktorer just nu. – De sänkningar av räntan som görs är ju framförallt på de bundna lånen och jag tror det är få som lockas av att binda till dagens räntenivåer, vi har fortfarande de rekordlåga räntorna färskt i minnet. Enligt Martin Grander blir de kommande månaderna avgörande. Han tror att många hushåll sitter och väntar på utvecklingen avseende räntan och på signaler för att bostadspriserna faktiskt vänder uppåt. – Men jag tror vi kommer att få vänta ganska länge innan det sker. Frågar man Richard Wahlund, professor vid Handelshögskolan, hänger våra bostadsköp i grund och botten ihop med rationella faktorer, till exempel utbud, konkurrens och ekonomiska förutsättningar. Framför allt påverkar begränsningar som inkomst och lån möjligheterna att göra köp, där räntor, amorteringsregler och banker utgör betydande faktorer. – För många hushåll har priserna inte kommit ner tillräckligt med tanke på ränteläget, amorteringskrav, och osäkerheten i utvecklingen av detta samt deras ekonomiska situation. Men bostadsköpet påverkas inte bara av praktiska faktorer utan också av våra känslor. Ibland tvekar vi att köpa trots att priserna har sjunkit, och det kan bero på psykologiska faktorer som rädsla att gå miste om något. – Somliga tror på en fortsatt prisnedgång. Köper man i dag så förlorar man på den prisnedgången. Här är det alltså förlustaversion som är förklaringen, säger Richard Wahlund

bostad marknad

Bostadsmarknad i väntläge – många väntar med sina bostadsaffärer

SVD

https://www.svd.se/a/JQzA8R/

Domstolen i Haag kräver inte att Israel pausar kriget i Gaza – men att militären vidtar en rad åtgärder för att skydda palestinier. Hela världens blickar riktades på fredagen mot den internationella FN-domstolen i Haag, ICJ, och dess tillfälliga besked om Sydafrikas folkmordsmål mot Israel. BRYSSEL Sydafrikas utrikesminister Naledi Pandor reste på fredagsmorgonen till Nederländerna för att finnas på plats då Internationella domstolen, ICJ, uttalar sig om den juridiska striden mellan Sydafrika och Israel. Fallet är ett exempel på hur uppdelad världen är i synen på kriget i Gaza. Fredagens beslut i ICJ behandlar inte Sydafrikas kärnanklagelse – huruvida Israel begått folkmord mot palestinier under de senaste månadernas stridigheter eller inte. Den frågan kan ta flera år att utreda, inte minst för att bevisbördan på Sydafrika är stenhård. Landet måste presentera otvetydiga bevis på att Israel inte bara begått handingar som kan klassificeras som folkmord, som det definieras i FN:s folkmordskonvention från 1948, utan att det också varit den israeliska regeringens vilja och intention. Det som de 17 domarna i Haag fokuserade på i fredagens är en rad brådskande ingripanden som Sydafrika har krävt. Regeringen i Pretoria har bland annat begärt att domstolen utfärdar en order om att Israel omedelbart avbryter sina militära operationer i och mot Gaza, och att den ordern sedan gäller medan rättsprocessen fortsätter – alltså medan man utreder grundanklagelsen om folkmord. Israel har bett domstolen att avslå fallet helt och hållet. En talesperson för den israeliska regeringen sa på torsdagen att de förväntar sig att FN:s högsta domstol ”slänger bort dessa falska och skumma anklagelser”. När chefsdomaren Joan E. Donoghue läste upp det tillfälliga beskedet på fredagen stod det snabbt klart att domstolen accepterar att utreda Sydafrikas grundläggande anklagelse om misstänkt folkmord. Hon slog också fast att domarna ser mycket allvarligt på situationen i Gaza och risken för att kriget kan innebära ett folkrättsbrott. – Domstolen är mycket medveten om den omfattande mänskliga tragedi som utspelar sig i regionen och är djupt oroad över den fortsatta förlusten av liv och det mänskliga lidandet, säger Donoghue. ICJ kräver flera åtgärder från Israels militär, IDF, för att skydda den palestinska befolkningen. Israel ska även rapportera tillbaka till Haag med en redogörelse om vilka åtgärder som vidtagits, slog Donoghue fast. Men domstolen kräver inte ett omedelbart tillfälligt stopp för kriget. Domslut från ICJ är rättsligt bindande, men domstolen har ingen makt att tvinga en stat att följa en dom. Frågan om eldupphör har rests tidigare inom FN-systemet. I FN har exempelvis USA blockerat en uppmaning till omedelbar vapenvila i konfliktzonen. På ett EU-toppmöte i december kunde de 27 EU-länderna inte enas om en gemensam hållning kring konflikten. – Det är tänkt att jag ska föra fram en gemensam ståndpunkt, men det finns ingen gemensam ståndpunkt, sa EU:s utrikeschef Josep Borrell inför mötet. Tyskland, Österrike och Tjeckien – alla fasta allierade till Israel – har också kraftfullt avvisat de sydafrikanska påståendena om folkmord. Tyskland har till och med sagt att man kan begära att få uttala sig i domstolen i Haag, som ”tredje part”, till Israels försvar. Även Ungern har fördömt fallet. Inom EU är det bara Slovenien som officiellt har ställt sig på Sydafrikas sida. Men Belgiens regering har sagt att man kommer att stödja utfallet i ICJ, och hänvisar till respekten för internationell lag. Spaniens regering har aktat sig från offentliga uttalanden om ICJ-fallet – ett av de småpartier på yttersta vänsterkanten som premiärministern Pedro Sánchez måste samarbeta med för att hålla ihop sitt svajiga styre, är uttalat Palestinavänlig i konflikten

israel haag

Israel i Haag – domstolen kan kräva paus i kriget i Gaza

SVD

https://www.svd.se/a/Xbrbag/

Det blir ett nyansrikt och fängslande skådespeleri med hot, förförelse, komik, gåtor och stor underhållning när Marius von Mayenburg iscensätter sitt eget drama.  Scenen liknar ett ordinärt vardagsrum. Soffa, lampa, bord, bokhylla. Men några detaljer sticker ut. Interiören är dubblerad via en fondprojektion. Och på båda sidor av scenen står stora strålkastare. Något ska uppenbarligen belysas. Noga. Dramatikern Marius von Mayenburg har intagit svenska scener med pjäser som ”Eldansikte” och ”Den fule”. Nu har han också börjat regissera här. Först ”Ex” och nu även ”Ellen Babič”. Typiskt nog förekommer titelpersonen inte på scenen. Ingen väntar heller på henne. Men hon är ändå fokus för intrigen, för konversationen. Det börjar med att Cecilia Lindqvists Astrid sitter i soffan och viker tvätt: tröjor och trosor. Liksom i förbigående berättar hon för sin sambo Klara, Niki Gunke Stangertz, att hennes arbetsgivare, rektorn Wolfram, ska titta in på ett glas. Klara ifrågasätter starkt varför Astrid bjudit in detta svin. Astrid vill inte säga svin, kanske snarare komplicerad?  Dialogen utspelar sig mycket snabbt, som ett realistiskt gräl. Astrid vill ha undan Klara innan besökaren anländer. Varför? De lever öppet. Inga hemligheter där. Klara går motvilligt till sitt rum medan Astrid rafsar undan tvätten när det ringer på dörren. Rektorn, Jakob Ericksson, gör sig snabbt hemmastadd, ser sig omkring. Nej han snokar, i hela lägenheten. Vad han egentligen vill, vad han är ute efter förblir länge oklart.  Vin serveras och dricks, men det blir inget sjöslag à la ”Vem är rädd för Virginia Woolf?”. Spänningen stiger ändå, uttrycks mest i dialogen, som kan bli hotfull, som hos Harold Pinter. När Klara gör entré ändras dynamiken. Hon närmar sig Wolfram i soffan, snarast förföriskt. Astrid uthärdar detta, tyst. Och flera sådana situationer uppstår, där en i trion bara är tyst och uthärdar, utan att lägga sig i, med ord.  Spänningen är inte rolig för personerna på scenen, men utlöser många skratt hos publiken. Om det är ett slags rättegång vi betraktar är det en rättegång som komedi.  Uppenbarligen har läraren Astrid gjort något som innefattar studenten Ellen. Men vad? Wolfram antyder och hotar silkeslent. Men han vill inte avskeda Astrid, tvärtom. Tvärtom?  Skådespelarna hanterar de spända lägena med finess. Men Cecilia Lindqvists Astrid värjer sig för alla ömhetsbetygelser från Klara. Jakob Ericksson använder både röst och kropp för att komma i överläge, medan Niki Gunke Stangertz håller ett flammande försvarstal för Astrid. Inte helt realistiskt. Men det här är en uppsättning som använder förhöjd, skruvad realism. På slutet utvecklar sig det hela till ett slags melodrama, med bekännelser och uttalade hot. Många ord blir det, och jag börjar önska att regissören hållit författaren i stramare tyglar. Men von Mayenburg vore inte sig själv om det som uppdagas på slutet vore helt uppdagat. Den rörliga osäkerheten består. Jag får två aktuella exempel i huvudet: filmen ”Fritt fall” där en mans fall till döds aldrig blir uppklarat. Mord? Det andra är Anna Odells installation om vårdaren som gjorde henne med barn. Ett övergrepp? Räddning, säger hon själv. Uppsättningen visar människor vars tankar snurrar vilt i huvudet. Det gjorde mina också. På ett både stimulerande och underhållande sätt.

ellen babic

Recension: Komik i von Mayenburgs drama ”Ellen Babič”

SVD

https://www.svd.se/a/gEoGV5/

70 miljoner lösenord har läckt världen över. Själv blev jag av med alla mina besparingar redan för elva år sedan och fick oväntat stöd – från en poet. Banktjänstekvinnan var förtvivlad. Hon hade gått på det, brevet som hade skickats ut till alla mina mejlkontakter och där det stod att jag satt strandad i London, utan pengar och pass. Nu hade hon fört över pengar till konto ”xxx” så jag kunde ta mig hem. Och hon satte inte bara in en liten slant, utan tog i från tårna och betalade ut allt jag hade, inklusive en kredit på 15 000 kronor. Med en växande smärta i magen stirrade jag på mitt länsade konto. Detta var dagarna före jul. Hur skulle jag få tillbaka dem? En lång och komplicerad process inleddes där banken i fråga först tog avstånd från sitt ansvar och istället bad mig att själv försöka nå banken med kaparnas konto, det som uppgavs i ”mitt” mejl. Många och långa samtal till en än mindre hjälpsam bank i Storbritannien inleddes. Detta hände för elva år sen. Nu uppger Sveriges Radio att över 70 miljoner lösenord (däribland från Netflix, Facebook, Paypal och så vidare) har läckt världen över, vilket sannolikt kommer att leda till en våg av kapningsförsök framöver. Ändå utlovade regeringen redan 2013 nya lagar och hårdare straff för att stoppa störtfloden av bluffakturor och id-kapningar. Bland annat överlämnades utredningen ”Stärkt straffrättsligt skydd för egendom” till dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M). ”Det betyder till exempel att det blir straffbart att skapa ett falskt Facebook-konto i någon annans namn”, skrev SVT då. Till min genans ser jag nu att jag i samma SVT-inslag citerades med orden ”Man känner sig våldtagen på sin identitet och vet inte riktigt vilken värld som är riktig.” Hej, det är Kristina. Jag hörde att du har blivit av med alla dina pengar. Det var väl att ta i. Men att få sina digitala konton kapade ställer till det rejält. Och att få rättslig hjälp är fortsatt svårt. Själv vände jag mig till såväl polisen som Google utan resultat. Tur då att det finns generösa poeter. För mitt i min katastrofen ringde det på mobilen. En släpig röst som lät oroad. Jag anade ett djupt andetag, som om hon tog ett halsbloss: ”Hej, det är Kristina. Jag hörde att du har blivit av med alla dina pengar. Jag är ju en fattig poet, men kan jag bidra på något sätt?” Det visade sig vara författaren, dramatikern och akademiledamoten Kristina Lugn. Som teaterskribent hade jag kontakt med henne genom åren, och under min tid som pressassistent på Dramaten (tidigt 90-tal) stötte vi ofta på varandra i korridorerna. En gång släntrade hon in på mitt rum och frågade vad hon skulle döpa sin nya ungdomspjäs till. ”Silver Star”, slängde jag ur mig (med anspelning på ett populärt jeansmärke på sjuttiotalet, Silver Dollar, och som inkluderade en nyckelring med just en dollarmedalj i silver). Och så blev det. Att just Kristina Lugn av alla ville bistå mig ekonomiskt i denna stund är något jag alltid har burit med mig, att få den omtanken från en kulturperson som själv alltid verkade ha levt ur hand i mun. Några pengar fick jag nu aldrig, men om inte en silverdollar så i alla fall ett par värmande ord. Från Kristina Lugn. Polisen däremot teg still.

kristina lugn

Kontot kapades – Kristina Lugn hjälpte mer än polisen

SVD

https://www.svd.se/a/xgLE1n/

Bedrägerier ökar och nu ser polisen ett nytt tillvägagångssätt där kriminella utger sig för att vara vårdpersonal. ”Bedragarna har koll på vilka som lämnar blodprov”, säger Rebecca Landberg vid polisen. En äldre kvinna lämnar blodprov på en vårdcentral. Några dagar senare blir hon uppringd av en man som säger att han jobbar på labbet som analyserat hennes blod. Han säger att kvinnans resultat är mycket dåliga och att hon omedelbart måste bli hämtad och skjutsad till sjukhuset. Annars kan hjärtat bli för dåligt, säger han. Kvinnan uppmanas att packa en väska med värdesaker och vänta på bilen. När mannen sedan dyker upp ber han kvinnan att gå på toaletten innan de åker och erbjuder sig att hålla hennes väska. Men när kvinnan kommer ut är både mannen och väskan borta. Händelsen inträffade nyligen i Sollentuna, norr om Stockholm, enligt polisen. – Bedragarna har uppenbarligen koll på att målsäganden varit och tagit blodprover och kan efter det utföra bedrägeriet, säger Rebecca Landberg, presstalesperson på Stockholmspolisen. Polisen: "Inte sett det tidigare" I ett annat fall, även det i Sollentuna, har bedragarna ringt bara några timmar efter att ett blodprov tagits. De sa då att något hade blivit fel och åkte hem till personen för att ta nya prover. Där lyckades de komma över både värdesaker och kontouppgifter. – Just den här typen av bedrägerier där man utger sig för att vara vårdpersonal och åker hem till personer har vi inte sett tidigare i Region Stockholm. Det är något nytt, säger Rebecca Landberg. Vet man hur bedragarna har fått insyn i vårdcentralerna? – Det går inte att säga än. Det är något som utredarna tittar på. Bedrägeribrott var den brottskategori som ökade mest under förra året i Sverige, enligt ny statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Totalt anmäldes 237 692 bedrägerier under 2023, vilket är 22 procent fler jämfört med 2022. Bedrägerierna som ökade mest Mest ökade kortbedrägerier och bedrägerier genom social manipulation. Det sistnämnda kan innebära att man luras att göra en investering i något som inte finns, eller att föra över en summa efter att man manipulerats av en bedragare. Även romansbedrägerier har ökat. Det betyder att man inleder någon form av kärleksrelation med bedragaren som till slut leder till uppmaningar om att föra över pengar. Social manipulation är den typ av bedrägeri där man kan se att skadan hos brottsoffret ofta blir som störst, enligt Lina Fjelkegård, utredare på Brå och en av författarna till rapporten ”Bedrägerier mot privatpersoner”. – Många känner skuld och skam över att man borde ha förstått att man blir lurad. Men det är inte deras fel, säger Lina Fjelkegård. Exemplen från Sollentuna, där personer utgett sig för att vara vårdpersonal, är inget som Lina Fjelkegård har hört talas om tidigare. Men hon är inte förvånad – det är bara ytterligare ett exempel på så kallad ”fysisk vishing”, det vill säga att bedragare besöker folk i deras hem. – Det har funnits länge och bedragarna utvecklas och hittar hela tiden nya metoder. Digitala utvecklingen kan bidra till ökade brott Hon tror att den stora anledningen till att bedrägerierna ökat så pass mycket i Sverige är den digitala utvecklingen. – I och med den digitala bank- och betalmarknaden sker det mängder av mer eller mindre obevakade transaktioner hela tiden. Det skapar helt enkelt fler möjligheter för bedragare, säger Lina Fjelkegård. Uppklarningsgraden när det gäller bedrägerier är mycket låg. 2021 var det bara fem procent av alla bedrägeribrott som klarades upp, enligt Riksrevisionen

bedragare

Bedragare utgav sig för att vara vårdpersonal – lurade äldre som tagit blodprov

SVD

https://www.svd.se/a/0Qmyq2/

Efter Erdogans godkännande återstår bara Ungern – som ännu inte röstat om saken men gjort en tvärvändning kring Sveriges Natoansökan. Var det Turkiet som övertalade Ungern att släppa motståndet mot Sverige i Nato? Eller USA?  BRYSSEL Den som ändå kunde läsa Viktor Orbáns tankar för att förstå hans saltomortaler kring Sveriges Natoansökan. För de är minst sagt förvirrande. Vad var skillnaden som gjorde en skillnad? Först krävde hans regering att statsminister Ulf Kristersson (M) skulle komma till Budapest och förhandla villkoren för Sveriges Natoansökan, trots att man redan i juni förra året sällade sig till hela Natos beslut att släppa in Sverige, och trots att man inte ens ställt några konkreta krav att förhandla om. Dagen efter, i onsdags, sade Ungerns premiärminister Orbán att man stod bakom Sveriges ansökan. Men på torsdagen meddelade parlamentets talman i Budapest att man kan vänta lite till. Men med en bekväm majoritet i parlamentet kan Orbán och hans parti Fidesz driva igenom ett godkännande, om han bara vill. Kan Ungerns täta band med Turkiet vara en orsak till att Orbán nu ser ut att göra en tvärvändning kring Sveriges Natoansökan? På pressbilder inifrån ett möte mellan Europas ledare i Prag förra året syntes Orbán vid flera tidpunkter sitta i intensiva samtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan – den andra ledaren av ett Natoland som då inte hade ratificerat Sveriges ansökan. I december välkomnades Erdogan i Budapest av militärmarscher och pompa. Ungern och Turkiet slöt nya miljardavtal inom försvar, energi och infrastruktur. Ungern är till och med hedersmedlem i Turkiska rådet, en världsorganisation för turkiskspråkiga länder. Och när Erdogan sade att han hade flera krav på Sverige innan han kunde ratificera Natoansökan slöt Orbán strax upp vid hans sida. Kanske var det ett telefonsamtal från Ankara, och en uppmaning från Erdogan om att han ska sluta trilskas när nu han och turkarna gjort det, som gjorde en skillnad för Orbán. Nu när Erdogan ser ut att kunna få köpa F16-plan från USA – det som han tros ha varit ute efter hela tiden, med sin blockering av Sverige i Nato. Ett ungerskt ja till Sveriges Natoansökan ställer däremot Orbán på kollisionskurs mot en annan ledare han setts föra intensiva samtal med på sistone: Vladimir Putin. Ryssland har under krigsåren som gått hyllat Orbáns regering för dess "oberoende politik" gentemot Moskva, samtidigt som resten av EU drivit på för ekonomiska sanktioner och drastiskt minskat sina importer av rysk gas och olja. Eller var det ett telefonsamtal från Washington som gjorde skillnad? En tillsägelse från USA om att Ungern inte längre kan gömma sig bakom det större och i Nato mer strategiskt betydelsefulla Turkiet och hålla Nato gisslan i Sverige-frågan, kan ha satt press på Orbán. USA har under de 18 månader som gått sedan Sverige ansökte om Natomedlemskap förhandlat med Turkiet för att få Erdogan att byta fot. Däremot har USA inte öppet pressat Ungern. Antagandet har varit att Ungern inte ensamt skulle stå kvar vid sin ståndpunkt om Turkiet ändrade sig – något som Viktor Orbán också lovade. Att Ungerns regering vacklat fram och tillbaka under veckan har inte heller undgått amerikanska politiker. – Jag vet att kollegor på båda sidor av gången delar min förväntning att Ungern – den sista allierade att godkänna Sveriges anslutning – snart kommer att agera för att slutföra jobbet, sa Mitch McConnell, republikan och minoritetsledare i amerikanska senaten, och tillade: – Washington ser på. I mitten av februari ska Natos försvarsministrar träffas i Bryssel. Förhoppningen är då att den svenska flaggan ska kunna hissas utanför militäralliansens högkvarter. Det ungerska parlamentet, som måste ratificera Sveriges ansökan innan Ungern formellt kan sägas ha godkänt den, öppnar först 26 februari. Men parlamentet kan extrainkallas för en omröstning i tid till Natomötet.

ungern natoansökan

Påtryckningarna bakom Ungerns tvärvändning

SVD

https://www.svd.se/a/JQzAVm/

Regn och snösmältning har orsakat svåra översvämningar i Skåne. SMHI har gått ut med en röd varning för höga flöden i Kävlingeån – som flyter genom fem kommuner. ”Något som sker vart hundrade år” säger hydrologen Richard Alpfjord Wylde. I normala fall har egenföretagaren Anna Osvaldsson, 62, runt 50 meter från ån till bostaden, den före detta prästgården i byn Borlunda. Nu återstår är det bara tio meter mellan huset och vattnet. – Jag har bott här sedan 1985. Vi är vana med att ån svämmar över vid vårflod och sådär. Men inte såhär mycket – aldrig någonsin, säger Osvaldsson till SvD. I hemmets källare står en halvmeter vatten och hägnet där hennes sju getter håller till är översvämmat. Anna Osvaldsson oroar sig för att djuren ska rymma. – Stängslen hamnar ju i vattenflödet. Allt som kommer strömmande i vattnet fastnar i nätet och gör att stängslen rivs ner. Det är bekymmersamt, säger hon. Borlunda är beläget vid Bråån, ett biflöde till Kävlingeån – där vattnet stigit kraftigt. Läget blev kritiskt under onsdagskvällen när Vombsjön hade fyllts till bristningsgränsen. Dammluckorna öppnades maximalt och stora vattenmängder forsar ut varje sekund. SMHI slår larm om ”extremt höga strömhastigheter” råder. En röd varning har utfärdats, vilket bara görs för flöden som i genomsnitt uppstår vart femtionde år eller ännu mer sällan. – Det har aldrig varit så här mycket vatten. Varningskriteriet för en röd varning är en nivå som kan man förvänta sig vart femtionde år. Men det finns ingen övre gräns på den här varningen. Nivån nu är mycket högre än så, kanske något som sker vart hundrade år, säger SMHI-hydrologen Richard Alpfjord Wylde. Vattendraget går genom kommunerna Sjöbo, Lund, Kävlinge, Eslöv, Lomma och vidare ut Öresund. Längs stora sträckor har områden svämmat över, bland annat ett koloniområde i Kävlinge. Länsstyrelsen bedömer emellertid inte att samhällsviktig verksamhet är hotad. Uppmaningen från SMHI är att ta det försiktigt. – Med höga hastigheter i vattendraget blir väldigt farligt att vistas i området omkring vattnet. Det kan också orsaka skador på till exempel vägbroar som går över vattendraget, säger Alpfjord Wylde. Läget är ansträngt på fler håll i Skåne. För Hörbyån gäller fortsatt orange varning från Hörby till utflödet av Ringsjön. Där har invånare drabbats av avstängda gator och att bilar har fastnat i vattnet. Under fredagen väntas mer regn att dra in över Skåne. – Det ser inte ut som att det kommer att bli värre, flödena i Kävlingeån borde inte stiga igen. Men det har varit svårt att få en bra prognos. Det här har varit lite av en överraskning för oss alla. Så det går inte utesluta att det blir värre på fredagen, säger Richard Alpfjord Wylde. En illavarslande faktor är att vattenståndet i Öresund väntas bli högre till helgen. – Det kan göra det svårare för vattnet att komma ut. Det kan få allvarliga konsekvenser, särskilt nära mynningen i havet, säger Alpfjord Wylde. För Anna Osvaldsson i Borlunda, som kämpar på med att pumpa bort vatten från sin källare, är det för tidigt att pusta ut. – Stiger det mer så har vi ännu större problem. Då kan vattnet nå huset. Vi har vägar häromkring som redan står i vatten och kan bli okörbara. Så det känns lite svajigt, säger Anna Osvaldsson.

översvämning kävlinge

Röd varning i Skåne – svåra översvämningar

SVD

https://www.svd.se/a/5BxqJK/

Ungerns president har signerat ratificeringen av Sveriges Natoansökan. Men innan vi blir medlemmar ska dokumentet dokumenteras hos den amerikanska regeringen. Här är de allra sista stegen innan alliansfriheten är över och Sverige omfattas av bland annat Natos artikel 5. Måndagen den 26 februari kommer för alltid att få en notis i de svenska historieböckerna. Då röstade Ungerns parlament, som sista land, för ratificeringen av Sveriges Natoansökan. Och på tisdagen den 5 mars skrev den nytillträdde ungerska presidenten, Tamás Sulyok, under det formella dokumentet. Men fortfarande återstår viss formalia innan Sverige blir fullvärdig medlem i försvarsalliansen. Det här händer nu: 1. Ungern skickar beslutet till USA USA sköter all dokumentation kring Natoprocessen och medlemsländernas beslut. Efter att det ungerska parlamentet gett sitt godkännande måste därför det registreras hos den amerikanska regeringen. Ett särskilt dokument om beslutet levereras till Washington. 2. Stoltenbergs formella inbjudan Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg skickar en inbjudan till Sverige om att ansluta sig till det Nordatlantiska fördraget – även kallat Atlantpakten eller Washingtonfördraget. Ett regeringsbeslut krävs för att Sverige ska ansluta sig till fördraget. Ett särskilt anslutningsdokument signeras där det framgår att det formella beslutet om medlemskap är fattat. 3. USA tar emot Sveriges dokument När Sveriges anslutningsdokument är i ordning ska det transporteras till USA. Där det ska deponeras hos den amerikanska regeringen. Samma sekund som anslutningsprotokollet lämnats in i Washington skyddas Sverige av artikel 5 om kollektivt försvar. Sverige är då fullvärdig medlem av Nato. Exakt när det kan bli är i skrivande stund inte känt. 4. Flaggan hissas i Bryssel Ett alternativ till att dokumentet överlämnas i USA är att det sker i Bryssel – även om det fortfarande är den amerikanska regeringen som är mottagare. Så var fallet när Finland blev Natomedlem i april 2023. Då hanns någon Washingtonresa inte med och USA:s utrikesminister Antony Blinken tog emot Finlands anslutningsdokument på Natos högkvarter i den belgiska huvudstaden. Det viktiga är att USA får dokumentet, inte var det sker. En symbol för fullbordandet blir sedan att den svenska flaggan hissas utanför försvarsalliansens högkvarter i Bryssel. Nato kommer då att ha 32 medlemsstater.

är sverige med i nato

Det händer när Sverige kliver in i Nato

SVD

https://www.svd.se/a/GMkm7q/

I en ny utställning utforskar Anna Odell vad som hände när hon som patient på psyket blev gravid med sin skötare. Samtalen med vårdpersonalen blottlägger en attityd som jag känner igen alltför väl. Anna Odells verk ”Rekonstruktion – psyket” fyller mig med motstridiga känslor. I en drygt en timme lång film söker Odell svar på vad som egentligen hände när hon var inlagd i den psykiatriska slutenvården på 90-talet. Hon blir gravid, trots att hon är inlagd på en stängd avdelning. Mannen som gjort henne gravid arbetar som mentalskötare och har tilldelats ett speciellt ansvar för henne. När hon söker upp sjuksköterskor och läkare som var med då tycks de ambivalenta, kanske skamsna, i relation till det inträffade. Skötaren som inledde en relation med Anna och blev far till hennes barn beskriver sig själv som en frälsargestalt. Han gjorde ”en uppoffring”, som han själv säger. Odell säger att graviditeten var det bästa som kunde hända. Hon är övertygad om att det var det som hjälpte henne tillbaka till ett normalt liv. Jag tror att hennes tillfrisknande har mer med det faktum att hon skrevs ut och fick personliga assistans sextio timmar i veckan att göra, än med att en skötare gjorde henne gravid. Mottagandet av det aktuella verket har i huvudsak varit positivt. Hennes mod att utmana givna föreställningar och normer har hyllats, liksom hennes ifrågasättande av gränsen mellan sjukt och friskt. ”I vissa situationer finns inget rätt och fel”, skriver Therese Bohman i Expressen. Jag delar inte den åsikten om just den specifika situation som Odells film undersöker. Jag vet, för jag har själv varit både patient och personal i den psykiatriska slutenvården. Det är, faktiskt, alltid fel med sexuella relationer mellan en person som har till uppgift att vårda och skydda och en person som är i behov av vård och skydd. Oavsett vad Anna Odells egen upplevelse är, så ska vårdpersonal under inga som helst omständigheter förföra psykiskt sjuka patienter eller, för den delen, låta sig förföras av psykotiska eller maniska patienter. Den psykiatriska slutenvården är just sluten, en plats befolkad av mycket sjuka människor och de som ska skydda dem, från sig själva och från en obegriplig och hotfull värld. Jag vet, för jag har själv varit både patient och personal i den psykiatriska slutenvården. Jag vet allt om att vara inlåst, att vara övervakad vid toalettbesök, om att bli fråntagen sina personliga tillhörigheter och tvingas underkasta sig personalens godtyckliga och ibland helt obegripliga regler. Trots att jag inte satt min fot i slutenvården sedan jag skrevs ut 2009 kastas jag tillbaka i en förlamande känsla av maktlöshet när jag lyssnar på intervjuerna Odell gör med vårdpersonalen. Samtalen blottlägger med all önskvärd tydlighet en gränslöshet parad med maktfullkomlighet som jag känner igen alltför väl. Sjuksköterskan Margaretas självgoda pladder får det att vända sig i min mage. ”Vi var nog lite småkära i dig allihop”, skrockar hon och kallar Odell ”älskling”. ”En del patienter är onda”, berättar hon och skrattar förtjust när Odell påminner henne om att hon vid ett tillfälle sa att ”jag är din mamma men jag har glömt att jag fött dig”. Skötaren fyller mig med fasa när han menar att han tog ”personligt ansvar” när han inledde en kärleksrelation med Odell, en då ung och mycket skör kvinna, diagnostiserad med schizofreni. Psykiatrin är en undanskymd verksamhet, ogenomtränglig och svår att granska. Om det är något Odells ”Rekonstruktion – psyket” visar, så är det behovet av att öppna dörrarna till de låsta rummen och ställa frågan vad som egentligen händer i den svenska slutenvården.

anna odell barn

Ann Heberlein: Anna Odells historia fyller mig med fasa

SVD

https://www.svd.se/a/xgLv1R/

”Extremt provocerande”. ”Tondövt”. Bankernas stigande vinster och höjda aktieutdelningar får kritik från flera håll. ”Vi är inte alls tondöva”, säger SEB:s vd Johan Torgeby till SvD. Efter två bankrapporter är utdelningen uppe i drygt 40 miljarder kronor: Swedbanks föreslagna aktieutdelning för 2023 är på 17 miljarder och på torsdagen kom beskedet att SEB vill dela ut 24 miljarder kronor till aktieägarna. I båda fallen är det kraftiga höjningar jämfört med 2022 och nivåerna får kritik, bland annat har finansminister Elisabeth Svantesson (M) reagerat. – Man borde helt uppenbart ha gjort mer för kunderna. Det är inte rocket science. Det är orimligt att bankerna är så tondöva när så många kämpar, sa Elisabeth Svantesson tidigare i januari i en kommentar till de aktieutdelningar som prognostiserades för de svenska bankerna. SEB:s vd Johan Torgeby tillbakavisar kritiken, i en telefonintervju med SvD. – Vi är inte alls tondöva. Vi försöker hitta rätt balans och vara så lyhörda som möjligt. Att dela ut en stor del av vinsten är ett sätt att föra pengarna tillbaka till samhället, säger han. – Vi har bland annat 250 000 småsparare som äger SEB-aktier. Ifrågasätter synen på bankvinster SEB:s finansdirektör Masih Yazdi, som i en SvD-intervju ifrågasatt den kritiska synen på bankernas vinster, är förvånad. – Debatten om aktieutdelningarna är väl ännu mer förvånande än den om övervinster. Antingen har vi kvar pengarna i banken eller så skickar vi dem vidare till hushållen som äger oss. Hade det varit bättre om vi hade behållit pengarna?, säger han. Men de ekonomiskt pressade hushållen är väl normalt sett inte aktieägare i SEB? – Om man har en pension eller om man sparar i en Sverigefond så är man indirekt aktieägare i SEB. Visst har mer förmögna människor generellt mer sparande men det är ju samma sak om vi skulle höja inlåningsräntan, det gynnar ju också mer förmögna personer, säger Masih Yazdi. Han tillägger att SEB har mellan 4 och 5 miljoner svenska hushåll som aktieägare. Förutom 250 000 som äger aktier direkt är de flesta indirekta ägare via huvudägaren Investor eller pensionsbolagen Alecta och AMF. Frågan är ändå om tajmingen för bankernas utdelningsfest är illa vald. Socialdemokraterna driver förslaget om en särskild vinstskatt, med motivet att en del av bankernas vinster då kan användas till att stärka välfärden. Hur ser ni på möjligheten att de höga utdelningarna ökar allmänhetens stöd för en ny bankskatt? – Jag vill inte ge mig in i politiken, men det är klart att det påverkar. Det finns en liknande skatt i Litauen på grund av det här synsättet, det kallas solidaritetsavgift, och i Lettland finns en bolåneskatt. Vi tycker det är olyckligt, vi vill att det ska vara så effektivt och billigt som möjligt att konsumera finansiella tjänster, säger Johan Torgeby. ”Förväntas lägre vinster 2024” Framtiden för den nya bankskatten är oklar, inte minst som bankernas vinster spås sjunka under 2024. SEB ger inga egna vinstprognoser, men Johan Torgeby hänvisar till aktieanalytikernas prognoser. – Om man tittar på de här tjugofem spåmakarnas genomsnittliga estimat så förväntas det lägre vinster för 2024 (än 2023, reds anm) och det beror på att räntenettot går ner om vi får räntesänkningar. Vad gäller konjunkturen har SEB:s ekonomer de senaste månaderna stärkts i sin tro på att världsekonomin får en mjuklandning

prognos utdelning seb 2024

SEB höjer sin aktieutdelning – rusade på börsen

SVD

https://www.svd.se/a/WRE1Mk/

Yorgos Lanthimos första film sedan ”The favourite” handlar om en vetenskapsman som återupplivar en kvinna med ett spädbarns hjärna. Man är vad man är, och sedan ägnar man ett helt liv åt att ”utvecklas” och bli sig själv i någon sorts högre, realiserad vuxenbemärkelse. Men kanske kan man få eller ta hjälp av läkarvetenskapen? En experimentellt lagd kirurg vid namn Godwin Baxter (Willem Dafoe), även kallad Gud (God), vill gärna se hur mycket de naturliga gränserna låter tänja på sig. Han monterar ett gåshuvud (och en gåshals) på en taxkropp, han kombinerar gris och fjäderfä. Och sedan för slumpen ett nyligen avlidet kvinnolik i hans väg. Den olyckliga unga Victoria har kastat sig i floden, och höggravid var hon dessutom. Guds idé är då att operera in det ofödda barnets oformaterade hjärna i den vuxna kvinnokroppen för att se vad som händer. Sagt och gjort. Han döper sin skapelse till Bella (en makalös Emma Stone) och anställer en assistent (manlig) för att både anteckna hennes framsteg och administrera ett mått av uppfostran. Naturligtvis står det inte på förrän han blir förälskad i denna utagerande barnkvinna som snabbt upptäcker sin sexualitet och som utforskar den entusiastiskt utan ett spår av kulturellt betingad skam i sin återuppväckta kropp. Hon lär sig att göra det skönt för sig själv; hon lär sig även att män är användbara för att producera njutning. Varför håller människor någonsin på med något annat än sex, undrar hon vid ett tillfälle. Och den manlige sängkamraten (Mark Ruffalo) ursäktar sig med att till och med hans egen beryktade uthållighet har sina begränsningar. Hon inser då att hon måste utvidga sina jaktmarker, och männen är sällan nödbedda. Problemet är bara att de omedelbart vill hävda erotisk ensamrätt. Hushållerskan markerar tidigt sitt missnöje, men vad bryr sig Bella om det? Noll och intet. Och Gud själv är inte heller lagd åt att moralisera, även om han för egen del råkar vara eunuck och ointresserad. Hon har fått en ny chans, i den mån hon nu fortfarande är sig själv med sin ofödda dotters hjärna i stället för sin egen. Förra gången blev det inte så bra; Bella – som då hette Victoria – valde att avsluta sitt liv, insnärjd av tvång och trångsynthet som hon var. Nu skyddas hon av Gud till dess att hon är redo för en värld fylld av kultur och vantrivsel. I början av filmen är hon inte rumsren i någon bemärkelse. Undan för undan lär hon sig sedan vad som behövs, dock utan att någonsin internalisera den civilisatoriska korsetten. Världen sedd genom Bellas specialkalibrerade ögon är ett surrealistiskt, retrofuturistiskt tivoli där det ena lustiga huset avlöser det andra. Rent visuellt är ”Poor things” ett omtumlande äventyr i kitschigt utstuderade, ultrakulörta studiointeriörer, ofta uppblåsta med extrem vidvinkeloptik. Undantaget är de scener som utspelar sig hemma i Guds hus, som går i skräckfilmiskt svartvitt. Gud själv är illa tilltygad av de kirurgiska experiment han blev utsatt för i barndomen; hans ärrade, vanställda ansikte för tankarna till ett visst filmklassiskt monster och en rysarromantisk berättelse till vilken ”Poor things” både lek- och vördnadsfullt alluderar. Men om Mary Shelleys roman om doktor Frankenstein fokuserar dels på det hädiska i att med vetenskapens hjälp göra sig till Gud, dels på människornas fientlighet mot det som de inte begriper, så riktar regissör Yorgos Lanthimos snarare en barnsligt oskuldsfull blick mot en förljugen och hycklande värld

poor things recension

Recension: Poor things med Emma Stone är ett galet äventyr

SVD

https://www.svd.se/a/76eG33/

Den svenska upplagan av ”Love is blind” har blivit internationellt uppmärksammad och diskuteras flitigt på internet. Vad gör det med bilden av Sverige? Visst har vi en tendens att överdriva sådana här känslor, förstora vår egen betydelse – men nog är Sverige lite i blickfånget just nu? Härligt, ändå. Allt tack vare en internationellt uppmärksammad realitysåpa. Då menar jag inte Natoprocessen, utan vår inhemska version av succéserien ”Love is blind”, där deltagare under några veckor ska dejta varandra – och bli kära och förlovade – innan de ens sett varandra. På Reddit, en av internets sista bastioner för vänlig ton och snälltolkningar – tack vare ganska god sajtmoderering – har serien diskuterats flitigt. Är man av läggningen att det exempelvis pirrar till så fort Sverige nämns i en Hollywoodproduktion är det en guldgruva. Någon oroar sig över svenskarnas hudvård. Vi ser, tydligen, betydligt äldre ut än vi i själva verket är, jämfört med amerikaner. Har vi möjligen en vida utbredd solningskultur? (Vad vet jag – just nu kan jag knappt erinra mig att vi har sol här uppe över huvud taget.) Diskussionstråden landar till slut i att amerikaner bara inte är vana vid att se botoxfria människor på tv. Poäng Sverige. I en annan tråd diskuteras svenska män och deras talanger vad beträffar grooming, och då menar jag skäggvård och inget annat. Karlarna i programmet sägs ha välansade barberarstilar och fina frisyrer, jämfört med amerikaners kepsflottiga diton. Några förvånas över att svenskarna inte dricker så mycket. Är inte Sverige en suparnation? Jo, svarar en utsänd Redditsvensk, men vi dricker antingen inte alls, eller så krökar vi riktigt ordentligt. Det spekuleras också i varför svenskarna har mycket mindre sex framför kameran än deltagarna i den brasilianska upplagan. Hur kommer det sig? Diskutera i smågrupper. Två saker dominerar dock diskussionerna. Den första är frågan om huruvida man är på Christofers eller Catjas sida i deras syrliga förhållande. Tidigt i serien hånades Christofer för sin överanvända kärleksbetygelse till Catja. ”Du är mitt hjärtas fröjd och eviga längtan”, säger han om och om igen. Det är lite gulligt, tycker jag – och ekar av just den medeltida höviska kärleksdiktning som Carin Franzén jämför programmet med i en understreckare. I Sverige har det hånats eller nyttjats i marknadsföringssammanhang. Lidl sätter citatet intill en falukorv på Instagram. Max hamburgare använder det för att pusha sin ostdipp. (Inte så mycket poesi över det.) Den andra är att svenskarna, i alla fall om man ska lita på den internationella medierapporteringen, är de allra ytligaste av alla landslag som ställt upp i kärlekstävlingen hittills. Flera av deltagarna har i efterhand bett om ursäkt för sina uttalanden, inte minst Rasmus, som innan han fick se sin kärlek Krissy-Lee undrade över hur han skulle reagera om hon visade sig vara ”en trea” eller ”kines”. När han fick höra att hon var av estnisk härkomst frågade han sig hur det påverkar utseendet. Förstås dålig publicitet för Sverige internationellt, men förhoppningsvis påverkar det inte våra militära relationer. Nathan Fielder gör sitt bästa för att sudda ut gränserna mellan sina rollfigurer och sitt verkliga jag. Nu är Fielder aktuell med tv-serien "The curse" (Sky Showtime). Dessutom har den svenska versionen av ”Love is blind” kört igång på Netflix. I veckans ”Tv-kollen” frågar sig Elias Björkman och Tove Norström vem som egentligen är god – och vem som bara godhetssignalerar. Glöm inte bort att följa oss i vårt nya, alldeles egna flöde! Lyssna på avsnittet på SvD.se, på Spotify eller i appen Podcaster.

love is blind

Love is blind: Reddit tycker svenskar är ytliga och har dålig hy

SVD

https://www.svd.se/a/zEnyRb/

Under 2000-talet har intresset för judisk kultur ökat. I stället för att sudda ut sin judiska identitet har många plockat fram davidsstjärnan. Men nu sprids rädslan på nytt, konstaterar forskarna Christer Mattsson och Thomas Johansson som tilldelas årets Bindefeld-stipendium. Vad tycker du om Israels agerande? Det är en fråga som många judar i Sverige fått efter Hamas attack den 7 oktober. – De upplever att de får frågor bara för att de är judar. Jag säger inte att de som frågar är antisemiter. Men innehållet i frågan blir antisemitiskt, jag kallar det antisemitiska konsekvenser utan antisemitiska avsikter, säger Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Tillsammans med kollegan Thomas Johansson är han mitt i ett forskningsprojekt om barn och barnbarn till Förintelseöverlevande i Sverige. Förutom vetenskapliga artiklar ska det också bli en populärvetenskaplig bok. Men mycket har förändrats sedan de lade upp forskningsplanen för ett drygt år sedan. Att vara jude i Sverige har fått en annan innebörd efter Hamas attack. Davidsstjärnor stoppas undan. Tatueringar med judiska symboler täcks över. Christer Mattsson och Thomas Johansson märker att många är rädda för att vara med i projektet och boken, trots att de kommer att anonymiseras. – Alla som vi intervjuat hittills har, utan att vi frågat om det, tagit upp reaktionerna efter Hamasattacken och sagt att man är rädd för att man ska bli identifierad som jude. Den första generationen Förintelseöverlevande i Sverige raderade ofta sin judiska identitet. De visste att det var farligt att vara jude. Många döpte sina barn till supersvenska namn som Göran och Christer, och firade helhjärtat svenska högtider. Det handlade om att smälta in, att skydda sig mot antisemitism och förföljelse. Och i någon mening upprepas historien, säger Thomas Johansson. – Det är som att samma sak händer igen. Precis som första generationen döljer man nu identiteten av rädsla. Förintelsen kastar långa skuggor över Europa. Trauman ärvs från en generation till en annan. I sitt forskningsprojekt intervjuar Christer Mattsson och Thomas Johansson andra och tredje generationens överlevande som vuxit upp i familjer där den judiska härkomsten hållits mer eller mindre dold. Föräldrarna har förmedlat ett tydligt budskap till barnen: det är farligt att vara jude. På lördag är det internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Förintelsen är inget avslutat kapitel, betonar Christer Mattsson. – Jag tror att man som majoritetssvensk intuitivt missförstår vad ett folkmord är, vad folkmord har för konsekvenser. Jag tror att man tänker på Förintelsen som något avslutat – det var hemskt, men de goda vann. Men i Förintelsen var det inga goda som vann. Förintelsen ledde till att det judiska Europa gick under till stora delar, och det finns bara skärvor kvar. Och andra och tredje generationen arbetar med traumat fortfarande. De som kom till Sverige i samband med Förintelsen bar på svåra trauman. Inom vården och psykiatrin fanns ingen struktur för att ta hand om deras ångest. – Det fanns inga diagnoser, ingen psykoterapi. I dag säger vi ju direkt: posttraumatisk stress, säger Thomas Johansson och knäpper med fingrarna. Barn till traumatiserade föräldrar påverkas själva i sitt föräldraskap. Det är en konsekvens av folkmord. En annan konsekvens av Förintelsen är att föräldrar, av rädsla och omsorg, inte velat överföra sin judiska identitet till barnen. Men i takt med att det tidsmässiga avståndet till krigsåren och Hitlertyskland ökat har behovet av att skydda sig genom assimilering minskat. Under 2000-talet har det talats om en judisk renässans i Sverige, med ett ökat intresse för jiddisch och judisk kultur. Många som vuxit upp i familjer där det judiska skuffats undan har börjat intressera sig för det judiska arvet, konstaterar Christer Mattsson

christer mattsson

Christer Mattsson och Thomas Johansson får Bindefeld-stipendiet

SVD

https://www.svd.se/a/zEnyp1/

Medveten nedskjutning av ett legitimt mål som innehöll ryska robotar. Eller en robotattack i ett fatalt misstag – riktad mot en ukrainsk fångtransport? Bakgrunden till onsdagens flygkrasch utanför staden Belgorod är ännu höljd i dunkel. Det som kan fastställas är att det fyrmotoriga och jetdrivna fraktflygplan Il-76 kraschade i närheten av samhället Jablonovo, cirka 50 kilometer nordost om staden Belgorod. Där i gränstrakterna rakt norrut från den ukrainska staden Charkiv har beskjutningen under den senaste tiden varit intensiv från båda sidor. Högt uppsatta ryska företrädare ska ha varit planerade att flyga med planet, rapporterar Kyiv Independent på torsdagen, men ska enligt tidningen ha förbjudits av den ryska säkerhetstjänsten FSB att gå ombord. Tidningen fick den obekräftade uppgiften från en talesperson för Ukrainas säkerhetstjänst. Samma talesperson, Andrej Jusov, hävdar också att ryska myndigheter ska ha stoppat räddningspersonal från att ta sig till platsen för kraschen, skriver tidningen. Enligt det ryska försvarsministeriet fraktade flygplanet med sig 65 ukrainska krigsfångar, tre ryska militärer och sex besättningsmän på sin rutt mot gränspassagen Kolojlivka där en utväxling skulle ske. Samma källa anklagar Ukraina för att ha avlossat två robotar mot planen som dödade alla ombord. – Det faktum att ukrainarna dödade sina fångar, som borde ha varit hemma bokstavligen inom 24 timmar, är helt monstruöst, kommenterade Kremls talesman Dmitri Peskov på torsdagen, enligt statligt kontrollerade Izvestija. Förvirrande faktauppgifter Tidningen skriver att ”terrorattacken nära Belgorod kan sätta alla kontakter i humanitära frågor mellan Moskva och Kiev på paus.” Ryska källor har även angivit att spår från uppskjutna robotar kunnat spåras till den ukrainska sidan av gränsen. Den statskontrollerade publikationen RT (Russia Today) har publicerat en namnlista på de omkomna ukrainska krigsfångarna. – Men här har uppdagats att i alla fall något av namnen redan varit med i en fångutväxling i början av året, berättar Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant som följer kriget på daglig basis. En annan detalj som förbryllar är antalet krigsfångar i transporten. – Vid tidigare tillfällen har det varit fler ombord, säger Jörgen Elfving och syftar på att en Il-76:a har kapacitet för cirka 200 passagerare. Planerad fångutväxling Omedelbart efter kraschen rapporterade flera ukrainska medier att planet skulle ha innehållit S-300-robotar och skjutits ned av den ukrainska försvarsmakten. Därför skulle det handla om ett angrepp mot ett legitimt mål. Informationen togs sedan bort från flera sajter. Ukrainsk militär underrättelsetjänst har bekräftat att en fångutväxling var planerad till den 24 januari, men att den inte ägde rum. Ukrainas generalstab har varken bekräftat eller förnekat inblandning. Man säger bara i ett uttalande att man noga följer ryska förehavanden och transporter av robotar efter allt intensivare beskjutning i trakten. Bara under den senaste veckan ska Ryssland ha genomfört 19 robotattacker mot Charkiv från Belgorodregionen, enligt generalstaben. President Volodymyr Zelenskyj har bett om en internationell utredning av flygkraschen. Rådgivaren Mychajlo Podoljak, säger till Retuers att fler klargörande kommentarer ska komma. – I nuläget går det inte att säga någonting säkert. Det är många frågetecken. Det finns även uppgifter om att piloterna ska ha larmat innan kraschen. Det kan även röra sig om tekniska felfunktioner. Vi vet att Ryssland har brist på reservdelar och har svårt att serva sina plan på grund av sanktionerna, säger Jörgen Elfving.

belgorod

Flygkraschen i Belgorod – vad fanns på Il-76planet?

SVD

https://www.svd.se/a/BWO22w/

Med ”The Old Oak” avslutar Ken Loach sin långa karriär. Filmen sätter hela känsloregistret i gungning – men blir nästan pekboksövertydlig. 87 år har han hunnit bli, den brittiske regissören Ken Loach, vid det här laget snarare krönt än okrönt mästare av det som har kommit att kallas för diskbänksrealism, men som nästan alltid utspelar sig bortom köksregionen. I ”The Old Oak” hamnar han dock just där en stund, efter att den syriska flyktingen Yara lyckas övertyga pubägaren TJ Ballantyne att återuppliva det gamla gruvsamhällets tradition från 1980-talet och erbjuda invånarna ett gratis mål mat. Då handlade det om att de strejkande arbetarnas familjer skulle få äta sig mätta, den här gången om att försöka ena ett samhälle som fyrtio år senare inte hämtat sig ekonomiskt efter Thatchers nedläggningsvåg och nu splittras av motsättningar med främlingsfientlig underton. För snart är vi ute ur köket. Det är sommaren 2016 och premiärminister David Cameron har precis avgått efter folkomröstningen om brexit och världen skakas av de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget. Bara en bråkdel av migranterna tas emot av Storbritannien, men av dem som passerar nålsögat utlokaliseras många till en mängd mindre orter i norra England, den fattigaste delen av landet. Eller de ”dumpas” snarare, om man ska lyssna på de före detta gruvarbetarna som varje dag samlas på puben The Old Oak för att ta en eller två eller tre pint öl med grabbarna. TJ Ballantyne torkar tyst ur ölglas bakom disken medan han hör sin barndomsvän berätta att radhusen bredvid hans, som nu inhyser flyktingarna, har sålts för en spottstyver – 7 000 pund – medan han betalade 50 000 för 20 år sedan. Ken Loach är fena på att blottlägga de olika beståndsdelarna i det han vill skildra – synliggöra mekanismerna bakom ett skeende. I det här fallet leder det till en film som får hela känsloregistret i gungning samtidigt som den bitvis blir en nästan pekboksövertydlig berättelse, ett slags ”Rasism – så funkar det”. Samtidigt påminner hans tillvägagångssätt lite om hur en hitmakare med bara några få ackord lyckas skapa en evergreen – ur enkelheten föds genialitet. Och sättet som byborna, både de nya och de gamla, tar sig an motsättningarna är effektivt. Det finns många berättelser om mindre civilsamhällen som med hjälp av eldsjälar har lyckats vända utlokaliseringen av flyktingar till en framgångssaga – i Sverige är ett exempel den ideella organisationen Hej främling som SVT häromåret skildrade i dokumentärserien ”Känn dig som hemma”. Regissören säger själv att ”The Old Oak” troligen är hans sista film och på många sätt knyter den an till hans tidigare verk. Det är till exempel långt ifrån första gången han berättar om borttynande gruvsamhällen, och den fina relationen mellan Yara och TJ, som är filmens kitt, påminner mycket om vänskapen mellan den äldre snickaren Daniel och den ensamstående unga mamman Katie i ”Jag, Daniel Blake” från 2016, även den med manus från parhästen Paul Laverty. Dave Turner, som gestaltar TJ, är en före detta brandman som har haft två mindre roller i Loachs tidigare filmer. För den syriska dramaläraren Ebla Mari, annars bosatt i Israelannekterade Golanhöjderna, är filmen hennes debut.  Att Loach anlitar amatörskådespelare är inte heller något nytt, men denna gång får det metaeffekten att de två grupper som skildras – gruvarbetarna och flyktingarna – även på riktigt bröt bröd med varandra. På så vis blir filmen också i verkligheten en handbok i konsten att skapa fred. Den skildrar komplexiteten i den främlingsfientlighet som lätt får fäste i marginaliserade samhällen, men också hur uppgivenheten kan vara lika paralyserande i ett gruvsamhälle i norra England som i ett flyktingläger

the old oak

Recension: Ken Loachs sista film "The Old Oak" är komplex

SVD

https://www.svd.se/a/nQdPWx/

Spielbergs och Hanks nya serie ”Masters of the air” kallas för en ”Band of brothers” i luften. Fullkomligt hisnande luftstrider varvas med jazzkvällar och permisromanser. Under hemmabio-eran prydde den var mans bokhylla, lika given då som Zlatanboken blev tio år senare. Jag tänker förstås på ”Band of brothers”-dvd-boxen. Steven Spielbergs och Tom Hanks påkostade porträtt av fallskärmsjägarna i Easy Company och deras väg från landstigningen i Normandie till krigsslutet blev en lägereld för alla grabbar att samlas kring. Uppföljarserien ”The Pacific” (2010), om kriget i Stilla havet, präglades av samma rigorösa researcharbete och storskaliga produktion men saknade karaktärsgalleriet som höjde originalserien till närmast mytologiska höjder. Förväntningarna är gissningsvis fortsatt skyhöga när firma Spielberg/Hanks 14 år senare återvänder till andra världskriget med nästa uppföljarserie där strålkastarna riktas mot kriget i luften som bäddade för dagen D. Utifrån Donald L Millers bok med samma titel följer vi i ”Masters of the air” bombflygarna från USA:s 8:e flygvapen som gjorde dödsföraktande, oeskorterade dagsräder över Nazityskland med livet som insats. I dikten ”The death of the ball turret gunner” (1945) skriver Randall Jarrell om det olyckliga ödet för en skytt ombord på ett B17-bombplan, som sitter i fosterställning i ett värn av plexiglas under planets buk. ”När jag dog spolade de mig ur skyttetornet med en brandslang.” Med samma skärpa och kyla fångar ”Masters of the air” de hopplösa villkor som besättningen i dessa ”flygande fästningar” (läs: tunna plåtburkar) tjänstgjorde under. Endast en av fem bomber boys klarade sig från att skjutas ned, tillfångatas eller skadas. Överlevarnas berättelser ligger till grund för serien där Austin Butler, Barry Keoghan, Raff (Judes son) Law och Callum Turner alla gestaltar verkliga livsöden. Serieskaparen Tom Hanks har varit tydlig med att han velat komma bort från nostalgins romantiska skimmer och i stället visa luftkrigets vardag inspirerat av Wolfgang Petersens klaustrofobiska filmklassiker ”Ubåten” (1981). Men det räcker med att se den bombastiska vinjetten där flygformationer i motljus seglar mot solen ackompanjerat av en maffig stråkorkester för att inse att ”Masters of the air” knappast är ”Dokument utifrån” om bombflygare. Den romantiska idén om amerikanska flygaräss finns liksom inbyggd i genren, insydd i fodret till pilotjackorna. Men ”True detective”-regissören Cary Joji Fukunaga balanserar skickligt den polerade hjältemyten mot det meningslösa infernot på andra sidan Engelska kanalen.  Dramat vecklar ut sig långsamt över nio avsnitt likt en storskalig fresk över kriget som en serie av katastrofer som till slut leder fram till en seger. I centrum står vänskapen mellan de två majorerna Gale ”Buck” Clevan (Butler) och John ”Bucky” Egan (Turner) som givetvis är djävulskt stiliga i sina uniformer. Fullkomligt hisnande luftstrider varvas med blöta jazzkvällar och permisromanser med ovissa framtidsutsikter i ett sönderbombat Europa. BBC-journalisten Nicholas Barber har kallat ”Band of brothers” för den sista ocoola kvalitets-tv-serien. Intill dagens dramaproduktioner, som genomsyras av ironi och antihjältar, framstår den rättframma tv-historielektionen från millennieskiftet nästan omodern på grund av sin vördnadsfulla ton och sitt nördiga fokus på historiska fakta. ”Band of brothers i luften” följer tätt i föregångares fotspår och infriar förväntningarna utan att fullt ut nå samma höjder. Flygarnas overkliga verklighet iscensätts i häpnadsväckande detalj och det är svårt att inte slås av vilka psyken det krävdes för att klättra tillbaka in i de där risiga kärrorna efter att ha sett sina vänner skjutas i bitar

masters of the air

Recension: Gåshud av Spielbergs drama Masters of the air

SVD

https://www.svd.se/a/MoKvvB/

En notering i USA har fördelar för Klarna. Där finns nämligen mer kapital och jämförbara konkurrenter. Det menar Hanna Wachtmeister, vd för Flat Capital, Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowskis börsnoterade investmentbolag. Marknaden för börsnoteringar har länge varit iskall. Trots det ska Klarna, en gång Europas högst värderade startupbolag, testa lyckan. – Det kan vara ganska riskabelt att vara bland de första. Man får många ögon på sig, säger Hanna Wachtmeister. Hon är vd för Flat Capital, Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowskis börsnoterade investmentbolag. Hon betonar att hon inte har insyn i Klarnas syn på tidpunkten för notering. Samtidigt som det finns risker, anser hon att det för ett kvalitetsbolag som Klarna, kan finnas en poäng i att vara tidigt ute. Hanna Wachtmeister förklarar att hon är tudelad inför klimatet för börsnoteringar. Börsen har varit snabb på att prisa in en mjuklandning och sänkta räntor. Därmed tror hon att det finns en hel del bolag som siktar på börsen, men riskaptiten för nykomlingar hänger mycket samman med det specifika bolagets kvaliteter. – De måste ticka i alla boxar. Nu är jag ju partisk, men jag tycker att Klarna är ett sånt som det kan finnas aptit för. De har en historiskt imponerande tillväxt, de har lyckats ställa om till lönsamhet på kort tid och de har en stor uppsida kvar, säger Hanna Wachtmeister. Frågan är vad Klarna är värt i dag? Företaget slog rekord 2021 då Softbank och andra investerare pumpade upp värderingen till långt över 400 miljarder kronor. Men fallet blev brutalt. En allmän nedvärdering av förlustbringande tillväxtbolag, kopplat till högre räntor, svepte genom techvärlden under 2022. Klarna, vars kreditförluster svällde, var inget undantag. När företaget behövde fylla på kassan tvingades man gå med på en värdering på under 70 miljarder kronor. Sannolikt vill företagets ledning och investerare få ut ett betydligt högre marknadsvärde vid en börsnotering. Sky news uppgav strax före årsskiftet att målet är en värdering på 15 miljarder dollar, motsvarande 156 miljarder kronor. Klarnas notering skulle kunna bli en jackpott för de befintliga ägarna. Mest av alla, omkring en femtedel, äger riskkapitalbolaget Sequoia. Bolagets tidigare partner Michael Moritz är styrelseordförande i Klarna, och nyligen sattes även Sequoia-medarbetaren Matt Miller i styrelsen. Riskkapitalbolaget har varit delägare i Klarna sedan 2010, en förhållandevis lång tid för en spelare av det slaget. Affärsidén för denna typ av investerare är generellt sett att investera tidigt och sedan verka för en börsnotering, alternativt en försäljning av hela portföljbolaget. En börsnotering skulle kunna vara ett sätt för Klarna att erbjuda sina större investerare en möjlighet att sälja sina aktier på en öppen marknad. SvD har sökt Matt Miller, som dock inte har återkommit. I ägarlistan, som uppdaterades vid årsskiftet, finns även en lång rad privatpersoner som skulle kunna bli rika på en börsnotering. Två av Klarnas tre medgrundare är än i dag stora ägare. Vd:n Sebastian Siemiatkowski äger omkring 6 procent, och den medieskygge medgrundaren Victor Jacobsson äger närmare 7 procent, enligt SvD:s genomgång av aktieboken i Klarna. Under onsdagen berättade Klarna att de lanserar en ny prenumerationstjänst för shoppingsugna konsumenter. Lanseringen är ett sätt att få till ytterligare ett intäktsben inför en börsnotering, rapporterar CNBC. – Vi behöver bevisa för oss själva och marknaden att vi kan lägga till en ny typ av intäkter till Klarna, säger Klarnas marknadschef David Sandström till CNBC. I ett första steg erbjuds prenumerationstjänsten till Klarnas amerikanska kunder. Med en prenumeration ska kunden exempelvis slippa vissa avgifter och få tillgång till specialerbjudanden

klarna börsnotering

Klarnas ägare om en börsnotering i USA: Ganska riskabelt

SVD

https://www.svd.se/a/Q71W78/

Allt ska med i ett maniskt flöde av text: ältande, bitterhet, kärlek och längtan. Jenny Aschenbrenner låter sig till slut övermannas av Wera von Essens emigrantdagbok. Det är sex år sen som Wera von Essen tog på sig anspråk värdiga en Norén (eller Lundell, eller Knausgård eller valfri författarman som skrivit ord efter ord om sina vardagar) och debuterade med ”En debutants dagbok”. Hundratals sidor om kärlek, knark, andlighet, barndomssår och skrivande, som blev hypnotisk läsning. Sedan dess har hon skrivit några betydligt mindre expansiva böcker, den strama ”Våld och nära samtal” och den mer skissartade ”Svar till D”. Wera von Essen är alltid en njutning att läsa – intensiteten och de halsbrytande kasten mellan högt och lågt, en ständig strävan mot något sannare än poserna, men visst är det härligt att läsa henne fullt utblommad igen. ”En emigrants dagbok” arbetar utifrån samma premisser som debuten. Allt ska med, eller naturligtvis inte allt men intrycket som förmedlas, den kurerade litterära sanningen, är ett ofiltrerat levande. Det börjar i den bittra författarens frustration över att förlaget inte godtar hennes förslag till nästa bok på direkten utan kräver text först – det kan ju kännas världsfrånvänt och bortskämt, men Wera von Essen har en förmåga att genom att gräva ner sig i det futtigt självupptagna svinga sig mot något annat. Parallellt med pengaproblem finns ensamheten. Det finns generösa vänner, andras barn att vara nära, men ingen kärlek som bär och inga föräldrar att landa hos, vare sig emotionellt eller bokstavligt. Känslan av att trots alla dessa människor inte vara mottagen. Där finns omvärlden. ”En emigrants dagbok” är också en skildring av vad som hänt med vårt land under de senaste åren: människosynen, högerpopulismen och rasismen. Wera von Essen snöar in på Yasin och debatten om gangsterrappen, sveken mot alla som misstänkliggörs på grund av sin hudfärg. Och inte minst så finns hela tiden en dialog med den katolska tro som är central i hennes liv. Bönen, mässan, bikten, en ständig strävan mot kontakt med det gudomliga. Jag är inte alldeles övertygad av ”En emigrants dagbok” från start. Som maniskt flöde av intryck, tankar, skvaller och känslolägen är den lite mödosam att ta sig in i, inte för att den är svåråtkomlig, men för att den är så massiv. Till slut får jag kontakt, landar i Wera von Essens värld och godtar att ett tjuvnyp mot en namngiven kollega kan ingå i samma mening som en hisnande vacker bild av längtan efter kärlek. Hon vänder på en femöring i en vägran att godta att högt och lågt bör skiljas åt, att livet ska sorteras och rationaliseras, som ett romantiskt geni från förrförra seklet vägrar hon se på skrivandet som något annat än livsblodet. Wera von Essen skriver och våndas, ångesten är närvarande, såren finns kvar. Hon hänger med andra författare, konstnärer, skribenter, hon är pank och sökande. Ältar oförätter som en annan Strindberg, det känns självklart att hon älskar Katarina Frostensons ”K”, där litteraturen står högre än moralen. Och hon är underbart, drastiskt rolig när hon drar sin bittra sida till dess spets, som när hon jämför sig med Bibelns Job. Ensamheten och kylan, den bildliga och den bokstavliga, skickar henne tillbaka till Brasilien där hon bott förut, till havet, kaoset och det hela tiden påtagligt mänskliga. Man kan tänka att det blir exotiserande och fånigt romantiskt när den svenska författaren åker till Brasilien för att hitta det ”riktiga” livet och lite så är det ju, men det försonande med Wera von Essen är hennes blick också på sin egen position i världen

wera von essen

Recension: Wera von Essens En emigrants dagbok

SVD

https://www.svd.se/a/dwXBpz/

ÖB Micael Bydén skriver i ett internt brev att det ”inte har föresvävat” honom att det kritiserade bolag han registrerade i oktober ”på något sätt” skulle kunna påverka hans uppdrag, rapporterar Ekot. Överbefälhavare Micael Bydén kommenterar för första gången det konsultbolag som han registrerade i oktober, tillsammans med fästmön Linda Staaf. I ett internt brev till anställda inom Försvarsmakten. ”Överbefälhavare är man varje minut av dygnets timmar. Varför lät jag då ett aktiebolag hos bolagsverket så lång tid innan jag lämnar ämbetet?”, så inleds brevet, vilket Sveriges Radio Ekot tagit del av. Det var för en dryg vecka sedan som Expressen skrev om aktiebolaget som Bydén, med ett år kvar som ÖB, registrerat hos Bolagsverket. Företaget, Byden Ops AB, ska bli konsultverksamhet inom strategisk omvärldsanalys, företagsutveckling och ledarskap. Micael Bydén står som enda ägare. Linda Staaf, som tidigare var underrättelsechef för polisens nationella avdelning NOA, sitter med som suppleant i styrelsen. Staaf är numera polismästare på NOA. ”Ett sätt att mentalt lägga frågan år sidan” Bydéns tid som ÖB löper ut sista september i år. Att bolaget registrerats nästan ett år innan Micael Bydén lämnar chefsrollen har kritiserats. Det senaste året har ”rusat förbi i högt tempo”, skriver Micael Bydén i det interna brevet. Han har därför inte hunnit fundera över vad han ska göra när han inte längre leder Försvarsmakten. ”Att registrera ett bolag, helt utan verksamhet, blev ett sätt att inte behöva tänka på den förrän det var dags. Det var med andra ord ett sätt att mentalt lägga den frågan åt sidan och ha fortsatt full uppmärksamhet intill sista minuten i ämbetet”, skriver han vidare. Byden Ops AB har registrerats för F-skatt i december förra året. Men eftersom bolaget inte har någon verksamhet i dag räknas det inte som en bisyssla, har Försvarsmaktens presschef Therese Fagerstedt uppgett för Expressen. Det är myndighetschefer som direkt lyder under regeringen annars skyldiga att anmäla. Experten: ”Har passerat en gräns” Men att förbereda och vidta åtgärder för att starta ett bolag riskerar ändå skada tredje mans förtroende för Försvarsmakten, enligt arbetsrättsexperten Tommy Iseskog. Agerandet är ”väldigt olämpligt”, enligt honom. – Om man tittar på juridiken i sammanhanget handlar det om att han inte får ägna sig åt något som kan kallas för en förtroendeskadlig bisyssla, sa Iseskog till SvD. Risken är att allmänheten skulle kunna undra om Micael Bydén agerar utifrån sitt kommande uppdrag, och inte som ÖB. – Bara att det finns en risk för att allmänheten får den typen av tankar om Försvarsmakten innebär att han har passerat en gräns. I det interna brevet skriver Micael Bydén att det ”inte har föresvävat” honom att det registrerade bolaget skulle kunna påverka honom ”på något sätt i utövningen” av ÖB-uppdraget. ”Efter 42 år i Försvarsmakten, varav nio år, som dess chef är tanken orimlig för mig. Så marinerad i lojalitet till vårt uppdrag är jag. Jag inser att det är en fråga om förtroende om man tror mig eller inte. Jag kan bara säga som det är”, skriver överbefälhavaren.

öb byden

ÖB Micael Bydén kommenterar kritiserade bolaget

SVD

https://www.svd.se/a/0Qm0R6/

För en dryg vecka sedan öppnade Hagia Sofia i Istanbul upp igen efter en kortare stängning. Nu har världsarvet fått en ny entré för turister – som ser ut som garageinfarten till en bilverkstad. Hagia Sofia i Istanbul har varit ett världsarv sedan 1985 och för mig har dess status som museum alltid varit en sköld till skydd för dess fantastiska interiör med storartade mosaiker, dess hisnande kupoler och väggar. Jag vet inte hur många gånger jag har besökt byggnaden. Vad skulle hända om skölden försvann? Världsarvet skulle med ens blir sårbart för okunnighet, hotat av bristande respekt för det omvärlden annars beundrar. Hagia Sofia byggdes mellan 532 och 537 f Kr och är en av kristendomens och den ortodoxa världens främsta helgedomar. Den omvandlades till moské när den osmanske sultanen Mehmed II erövrade staden 1453. Århundraden senare, när den turkiska republikens grundare Mustafa Kemal Atatürk ändrade Hagia Sofias status till museum 1934, sågs och applåderades detta som ett viktigt beslut som symboliserade Turkiets omvandling till en sekulär stat. Det är knappast förvånande att strävan efter att få återställa Hagia Sofia till moské i årtionden har varit en viktig fråga för politisk islam. Och i juli 2020 var det så dags att göra slag i saken. President Erdogan, som skickligt piskat upp antigrekiska känslor – också hos de inflytelserika sekulära segmenten i Turkiet – genom att avsiktligt öka spänningar i Egeiska havet, tog steget och kungjorde just det som såväl landets islamister som nationalister längtat efter: Hagia Sofia skulle bli en moské igen. Jag har alltid hävdat att man bör bevaka kulturområdet om man verkligen vill förstå karaktären på och omfattningen av ”regimskiftet” från sekulär parlamentarism till islamiskt orienterat enmansstyre i Turkiet. Det är inom kulturen som den verkliga striden har ägt rum. Men till min förvåning väckte indragningen av Hagia Sofias status som museum nästan inga reaktioner hos Turkiets annars mycket högljudda sekulära, som annars gör anspråk på att förvalta Atatürks arv (dessvärre ofta enbart genom en läpparnas bekännelse). För Erdogan och hans väljare var omvandlingen av Hagia Sofia en stor seger. Utan att inse att de hade försuttit ett gyllene tillfälle att ta till orda, tystnade de och ett viktigt slag var därmed förlorat. Än i dag har denna insikt inte trängt in. För de sekulära må omvandlingen av Hagia Sofia framstå som bara ett litet bakslag, men för Erdogan och hans väljare var det en stor seger. Och nu har mina värsta farhågor besannats: de många besökarna som inför varje fredagsbön tågar in i den massiva gudstjänsthallen har börjat orsaka skador på byggnaden. Förra året publicerade en grupp grekiska arkeologer ett öppet brev där de sammanfattade den pågående förstörelsen. ”De osmanska dörrbladen av trä i den kejserliga porten har skadats, väggbeläggningar har skrapats och tagits bort, fontäner och dörrar används för skoförvaring, golvplattor av marmor har förstörts.” Den nya turistentrén är en förolämpning mot världsarvets fasad. Efter en kort stängning öppnade Hagia Sofia igen för en dryg vecka sedan – men den här gången uppdelad i två delar. Det stora golvet på entréplanet är till för muslimska gudstjänster och övervåningen för turister. Myndigheterna har aviserat en inträdesavgift på 250 kronor för utländska besökare. (Tidigare var inträdet gratis.) Den turistentré som byggts in i byggnaden ser ut som garageinfarten till en bilverkstad – en förolämpning mot världsarvets fasad – och ett laminatgolv täcker de antika trappstegen in i byggnaden. Allt detta kan möjligen applåderas som en seger för islamisterna, men det är en stor förlust för Istanbul

hagia sofia

Så förvanskas världsarvet Hagia Sofia – får en ”garageinfart”

SVD

https://www.svd.se/a/VPm2P6/

Swedbank tjänar just nu rekordmycket pengar på att låna ut och låna in pengar. Banken vill dela ut 17 miljarder kronor till aktieägarna. Men duckar frågor om sänkta boräntor för hushållen. ”Jag tänker inte prata om exakt hur vi kommer att agera”, säger Swedbanks vd, Jens Henriksson till SvD. Bankernas vinster fortsätter att nå nya höjder. Swedbank var på onsdagen först ut bland storbankerna att redovisa siffror för helåret 2023. Bankens räntenetto (vinsten från bankens in- och utlåning) ökade med 54 procent under året till rekordhöga 51 miljarder kronor. –Jag har sagt det tidigare och jag fortsätter att säga det – det är bra med lönsamma banker därför att en lönsam bank är en hållbar bank är, säger Jens Henriksson. Banksektorns vinstutveckling har fått politiker att reagera, bland annat har Socialdemokraterna föreslagit en särskilt vinstskatt för just räntenettot. Finansministern skeptisk Finansminister Elisabeth Svantesson (M) uttryckte nyligen skepsis när det gäller hur snabbt bankerna är beredda att sänka boräntorna framöver, när marknadsräntorna nu börjat sjunka. På en fråga från SvD svarade hon förra veckan att hon inte var trygg med att bankerna kommer att sänka boräntorna i linje med det allmänna räntefallet. ”Nej, jag är inte trygg med det och det vi inom politiken kan göra är att underlätta för människor att byta bank. Där är en förändring av reglerna för ränteskillnadsersättningen en viktig fråga. Det ökar konkurrensen”, sade Elisabeth Svantesson. Vill inte ge garantier för boräntorna Men i samband med onsdagens rapport ville Jens Henriksson inte ge några garantier för hur ett räntefall kommer att påverka kundernas boräntor. – När räntorna faller så kommer vi naturligtvis att göra förändringar i våra räntor men jag tänker inte prata om exakt hur vi kommer att agera. Det är en konkurrensutsatt marknad och vi kommer att följa utvecklingen. Hittills har bankernas långa boräntor inte följt med marknadsräntorna. Räntan för 5-åriga bostadsobligationer, som är en viktig finansiering för bolån, ligger för närvarande på cirka 3 procent, en nedgång på 1 procentenhet sedan i höstas. Listpriset för Swedbanks 5-åriga boränta har samtidigt sänkts från 4,34 procent i höstas till 4,19 procent idag, en skillnad på 0,15 procentenheter. Övriga tre storbanker har ett snarlikt listpris för 5-årigt bolån: Nordea: 4,19 procent, SEB: 4,19 procent, Handelsbanken: 4,18 procent. Du kan inte svara ja på frågan om ni kommer att sänka era boräntor i samma takt som marknadsräntorna sjunker? – Jag kan inte svara, och jag får inte svara på på den frågan eftersom vi agerar på en konkurrensutsatt marknad, säger Jens Henriksson. Höjer utdelningen till aktieägarna Swedbank föreslår en utdelning på 15,15 kronor per aktie för 2023, en höjning med drygt 50 procent jämfört med 2022. Utdelningen är i linje med bankens policy om en utdelning på 50 procent av vinst efter skatt. Totalt innebär det att 17 miljarder kronor delas ut till aktieägarna. – Det är lätt att glömma att den typen av ägare vi har är ju sparbanker, försäkringsbolag, pensionsfonder, småsparare och ägarstiftelser. Det innebär att pengarna kommer tillbaka till samhället. Jens Henriksson, tidigare statssekreterare på finansdepartementet under Bosse Ringholm och Pär Nuder, är helt emot det socialdemokratiska förslaget om en särskilt vinstskatt på bankernas räntenetton. – Jag tror inte på den typen av riktade skatter, jag tror det är till nackdel för ekonomin

swedbanks vd

Swedbanks vd efter rapporten – vill inte kommentera räntan

SVD

https://www.svd.se/a/Q71W5Q/

Ett SSU-kopplat konto anklagar Ulf Kristersson för att vara en PK-politiker – efter ett utspel om mäns våld mot kvinnor. Upprörda socialdemokrater är inte målgruppen, hälsar förbundet. I videoklippet får man se en bild på statsministern i ett pridetåg, med regnbågsflagga i handen. – Jag är trött på PK-politiker som ska göra skillnad på könen, säger berättarrösten. Klippet har publicerats av den digitala plattformen Frihet, som ägs av Socialdemokraternas ungdomsförbund, SSU. Temat är att Ulf Kristersson har presenterat en förebyggande satsning mot mäns våld mot kvinnor. – Men vänta nu lite. Det är jättebra att våldsutsatta kvinnor får stöd, men sanningen är den att män är mer utsatta för våld än kvinnor, säger berättarrösten. Reaktionerna i sociala medier är starka. Socialdemokraten och debattören Linn Svansbo trodde först att klippet kom från ett fejkkonto. Hon tycker att innehållet är ”populistiskt och korkat”. – Angreppssättet och retoriken är ovärdig ett feministiskt socialdemokratiskt parti, säger hon. Linn Svansbro ser ett samband med en hyfsat färsk rapport från en socialdemokratisk arbetsgrupp. I den görs analysen att partiet har missat unga killar på grund av fokus på feminism. – Den analysen är felaktig och jävligt olycklig. Det är inte osant att unga killar vänt sig från Socialdemokraterna, men att försöka hitta en motsättning mellan feminism och möjligheten att nå unga män är det sista vi behöver. I grunden är det bra att socialdemokratin anstränger sig för att skapa bättre innehåll i sociala medier, men videoklippet från Frihet är helt fel sätt, tycker Linn Svansbo. Hon jämför det med innehåll från medieplattformen Riks, som tidigare ägdes av Sverigedemokraterna. – Att kalla Ulf Kristersson för en ”PK-politiker” som man är trött på och klippa in när han säger att han tänker satsa pengar på våldsutsatta kvinnor, för att det är mer synd om killar. Det är ett budskap som hade kunnat sändas i Riks. Youbert Aziz, SSU:s kommunikationschef, säger att Frihet arbetar självständigt från ungdomsförbundet och att det inte är hans roll att recensera dess innehåll. Han vill värna den redaktionella friheten. – Men i och med att just det här klippet har uppmärksammats så kan jag säga att vi inte hade publicerat det här i SSU:s kanaler. Varför inte? – Det är en förenklad bild som ges i det här klippet, för att intressera en specifik målgrupp som kan sympatisera med det här. Konflikten som målas upp hade inte vi kommunicerat. – Det finns många andra sätt som jag hade beskrivit Ulf Kristersson innan jag hade dragit till med ”PK-politiker”. Å andra sidan är jag inte målgrupp för det här klippet. Uppdraget från Frihet, som ursprungligen var SSU:s tidning, är att nå unga killar som socialdemokratin vanligtvis har svårt att nå. Youbert Aziz säger att det därför inte är konstigt att socialdemokrater reagerar. Enligt honom har klippet inget att göra med rapporten från socialdemokraternas arbetsgrupp. Aziz påpekar att videoklippet först publicerades i november. – Målgruppen är inte övertygade socialdemokrater och personer som är politiskt skolade och vet vad som är politiskt gångbart medialt och i den politiska klassen. En del jämför innehållet med SD. Vad tycker du om jämförelsen? – Jag tycker att det är en långsökt jämförelse. Enligt Youbert Aziz finns interna diskussioner i SSU kring framtiden för Frihet, men att de inleddes före det uppmärksammade klippet. – Det kan bli förändringar, men de har inte med den här kritiken att göra. SvD har sökt ansvarig utgivare för Frihet.

pk politiker

SSU-kopplat Instagram-konto kallar Kristersson ”PK-politiker”

SVD

https://www.svd.se/a/0QmbAG/

Svenska kyrkan har fortfarande inte helt återhämtat sig från attacken mot dess IT-system. Nu kommer nya uppgifter om hur personuppgifter läckt. Hackergruppen Blackcat är ett av världens största och mest ökända nätverk inom cyberbrottslighet. I slutet av november förra året bekräftades det att Svenska kyrkan var en av ett 1000-tal organisationer som fått sina interna system infekterade med utpressningsvirus, även kallat ransomware. Nu bekräftar kyrkan att gruppen har fått åtkomst till personuppgifter i Svenska kyrkans it-miljö. Det berör kyrkans personal, medlemmar, förtroendevalda och bidragsgivare. Incidenten har anmälts till Integritetsskydds­myndigheten och polisen strax efter angreppet. Vad exakt har det fått tag i? – De har fiskat efter information och hoppats få fram någonting intressant. Men exakt vad de har fått kan vi inte veta. Vi kan bara se att datorerna har läckt information, säger David Axelson–Fisk, senior rådgivare åt Svenska kyrkans generalsekreterare. Svenska kyrkan kan inte garantera att uppgifterna inte missbrukas och varnar för risken att de läckta personuppgifterna kan användas för att stjäla en persons identitet. – Om man får reda på vad någon heter och har för e-postadress och kanske till och med personnummer, så är det lättare att låtsas vara den personen i olika sammanhang, säger David Axelson–Fisk. Svensk kyrkans råd till eventuellt berörda personer är att vara på sin vakt. – Om man har en känsla av att ens uppgifter har kommit ut så är det viktigt att man faktiskt skyddar sig, helt enkelt, säger David Axelson–Fisk. Svenska kyrkan sitter på information som för vissa kan vara känslig, som till exempel religionstillhörighet, politisk åskådning och civiltillstånd. Men enligt David Axelson–Fisk har angriparen inte varit i kontakt med kyrkan för att pressa kyrkan på pengar efter attacken, genom att till exempel hota med att offentliggöra känslig information. – Vår bedömning är att de inte har fått tag i så mycket information att de tycker att det är värt att ens försöka, säger David Axelson–Fisk. Sedan attacken har Svenska kyrkan jobbat intensivt med att återställa alla datasystem. Skadad mjukvara har ersatts och förlorad data ominstallerats från kopior. På måndagen öppnade kyrkan sin webbsida för första gången sedan attacken. När tror du att alla datasystem kommer att vara uppe igen då? – Det kommer att ta ett bra tag till. Men alla de stora systemen tror vi kommer att vara uppe inom kort, säger David Axelson–Fisk. Angreppet mot Svenska kyrkan är ett av flera uppmärksammade, storskaliga cyberattacker mot organisationer och företag den senaste tiden. I helgen blev till exempel it-leverantören Tietoevry attackerade av hackergruppen Akira, som har tydliga kopplingar till Ryssland. I angreppet drabbades en lång rad företag och organisationer som är deras kunder, bland annat Filmstaden, Systembolaget, Rusta och Region Uppsala. Säkerhetsjätten Loomis Sverige AB, som hanterar värdetransporter och kontanthantering, har också drabbats av attacken mot Tietoevry. "Det finns en risk för att information vi har i vårt affärssystem om ert bolag kan ha kommit obehöriga till del, men det är inte bekräftat. Det kan innefatta information om bankkonto för utbetalning, företrädare med personnummer och deras roll, kontaktpersoner, fakturor, avtal och liknande dokumentation", skriver bolaget på sin hemsida. Loomis kunder finns främst inom banksektorn och detaljhandeln. Bolaget skriver själva att de arbetar med "centralbanker, stora kommersiella banker och operatörer av uttagsautomater".

cyberbrott kyrkan

It-attacken mot Svenska kyrkan – personuppgifter läckte

SVD

https://www.svd.se/a/WREdGQ/

Ali Alonzo skriver en poesi som går raka vägen från kunskap till dumhet, från hopp till förtvivlan, utan att för den sakens skull förlora det viktigaste av allt på vägen – nyfikenheten på den andre. Bra poesi ger svindel, får inte bara tiden, utan också kroppen, affekterna, ja allt ur led. Men oftast med ett syfte: att hitta en ny fästpunkt. För vad händer annars? Man slutar antingen hos Gud, eller i intet. För att inte säga i galenskapens förtrollade land. När jag läser Ali Alonzos diktsvit ”Jag tänker bli äcklig” som känns som en enda stor svindlande åktur i samhällets mörkaste nöjespark, efter en äcklig festmåltid, skriven av ingen mindre än Lagerkvists Dvärgen, letar jag efter just denna fästpunkt. Finns den överhuvudtaget? Såväl självhatet som hatet mot omvärlden är allestädes närvarande. Dikterna kryllar av socialistiska oneliners – ”om en inte orkar orkar ingen”, paradoxala bilder som att ”dricka sin hunger” eller ”skända sin egen grav”, humoristiska anekdoter om människor som pissar in sig i ett hörn, som torkar munnen med knivar, läser nyhetsbrev från analfabeternas riksförbund, spyr galla över den karriäristiska kulturvänsterns kroniskt misslyckade ambitioner och kastar omkring sig med smått tabubelagda uttryck som ”jag hoppas att alla dör”. Vi möter också barn till barbarer som blir präster, poliser som gråter, ”skämtänglar”, hus som målar ögonen, läppar som fryser fast i luften och freudianska intertexter som ”Titta pappa jag brinner”. Det må låta rörigt och det är det också. Men i denna rastlösa, rasande poesi som rinner utmed sidorna likt verbal rännskita, ryker en ljuvlig doft, ett barns ocensurerade reflektioner över sina brustna illusioner: ”Jag trodde att pappas brösthår / Var huvudhår som fallit ner” och i en annan dikt: ”föräldrar har inga känslor / bara kroppshår”. Dikternas kärleksfulla galghumor och uppriktighet piskas upp av en vrede som besudlar och renar på samma gång. För här finns både hatiska utsagor som ”jag älskar verkligen att skjuta dig” och ”en jävla skolskjutningsburgare bara rakt in i käften bara”, och mer försoningssökande fraser som ”jag ska skicka ett kärleksbrev till en mördare” och ”varje dag tackar jag alla som betalat för min säng och mitt lidande”. ”Det finns ingen kärlek utan hat”, hävdade Lacan, och uppfann ordet ”hainamoration” (hatförälskelse) för att visa på kärlekens och hatets farliga förbindelser. Lacan hade säkert älskat, för att inte säga ”hatälskat”, Alonzos högaffekterade poesi. Jag själv är mycket glad över att få möta en poesi som är medveten om att människan drivs av både eros och thanatos, livs- och dödsdrifter, som visar på att människan är en del av den äckliga samhällskropp som hen spottar på, att äcklet alltid är ett äckel först och främst gentemot oss själva. Jag läser därför diktsamlingens titel ”Jag tänker bli äcklig” som ett programmatisk poesimanifest som vill göra upp med den gode, romantiske skalden som gråter över den fina arkadiska tid som flytt, och den samtida samhällsengagerade poeten som begråter ondskan i samhället, aldrig det egna jagets. Den franske författaren Georges Perec skrev ”Livet som bruksanvisning”, för att visa att livet inte har en bruksanvisning. Även Alonzo tycks inskriva sig i denna antidogmatiska poetik, med en poesi som går raka vägen från kunskap till dumhet, från hopp till förtvivlan, utan att för den sakens skull förlora det viktigaste av allt på vägen – nyfikenheten på den andre

ali alonzo

Recension: Ali Alonzos Jag tänker bli äcklig

SVD

https://www.svd.se/a/8JgVbE/

Petade EU-toppnamnet Sara Skyttedal anklagar partiledaren Ebba Busch för att ha agerat ”bedrägligt” och överväger att lämna Kristdemokraterna. ”Det är Sara Skyttedals redogörelse som ligger grund för vårt beslut – inget annat” kontrar Busch. Sara Skyttedal var Kristdemokraternas förstanamn på partiets lista inför valet till Europaparlamentet. Men i fredags petades hon och ersattes av högerdebattören och SVT-programledaren Alice Teodorescu Måwe som tills alldeles nyligen var moderat. Beslutet var en konsekvens av att Skyttedal haft kontakter med ett annat parti, meddelade KD-ledaren Ebba Busch. I en intervju med SVT:s ”30 minuter” ger Sara Skyttedal sin bild och säger att det handlade om två informella samtal med Sverigedemokraterna, men inte mer än så. Tidigare har uppgifter gjort gällande att hon försökte bli SD:s toppnamn inför EU-valet. Ser ingen framtid inom KD Efter petningen från KD:s lista ser hon inte hur hon ska kunna ha någon framtid i partiet. – För mig känns det naturligt att lämna partistyrelsen och det kommer jag också att göra. Saknar man förtroende för mig på det sättet ska jag inte heller sitta på en sådan post. Hon säger att hon ska fortsätta som EU-parlamentariker för KD fram till valet i juni, men att hon inte har någon aning om vad hon ska göra sedan. – Partipolitik är inte så trevligt och jag känner att jag är ganska klar med en del av det nu faktiskt, säger hon till SVT. Hävdar att uppgifter om SD är lögn Sara Skyttedal tillbakavisar också uppgifterna om att hon skulle ha försökt att komma med på Sverigedemokraternas lista till EU-valet. – Det är en lögn. Jag har absolut inte ställt några krav om det, och inte heller fått ett sådant erbjudande. I stället ska hon ha sökt kontakt ”förutsättningslöst” med SD för att se om hon kunde ”hjälpa till på något sätt”. Enligt Sara Skyttedal har Ebba Busch vetat om detta sedan i höstas. På en fråga varför hon får sparken just nu svarar Skyttedal att det handlar om att det är först nu som man har en ny kandidat. Hon menar att Kristdemokraterna hade för avsikt att peta henne. Besviken på Ebba Busch Skyttedal säger att hon kallades till ett verkställande utskott där hon blev ”överrumplad med ett kort och ganska märkligt förhör” angående hennes kontakter med SD. Kort därefter ska Ebba Busch ha ringt upp henne och sagt att förtroendet inte längre finns. – Det fanns en distriktsordförandekonferens och en riksdagsgrupp kallad, en ny kandidat var klar och en presskonferens var bokad nästa morgon. Det är tydligt att det fanns en plan att avsätta mig, säger Sara Skyttedal till SVT. Hon anser att hon blivit förd bakom ljuset och att Ebba Busch agerat ”bedrägligt”. – Jag blir chockad och oerhört besviken, säger Sara Skyttedal. I samband med att Busch meddelade att Skyttedal petas från partiets lista inför EU-valet sa KD-ledaren att agerandet varit förtroendeskadligt. – Vi är ett parti där det också är möjligt att få både förlåtelse, försoning och en andra chans. Det är en viktig del av det ledarskap som vi samlat försöker tillämpa som parti. Men här gick gränsen. Busch avfärdar kritiken På onsdagseftermiddagen mötte Ebba Busch pressen i riksdagen. KD-ledaren avböjde att kommentera Skyttedals anklagelse om bedräglighet – men bestred att hon varit oärlig med sina avsikter. – Det är Sara Skyttedals egna ord vi utgått från i den här hanteringen, det är henne vi valt att lyssna till, ingenting annat. Det vill jag understryka. Busch hävdar vidare att det var först efter att Skyttedal valts till förstnamn på EU-valsedeln som partiet fick ny information som ledde till petningen. Före partifullmäktige visste partiet om att det funnits kontakter mellan Skyttedal och Sverigedemokraterna, enligt Busch

sara skyttedal partner

Sara Skyttedal överväger att lämna KD

SVD

https://www.svd.se/a/5BxyEO/

Skattesänkningar, fallande räntor, lägre inflation och en starkare krona. Hushållen har mycket att se fram emot de närmsta åren, spår Handelsbanken i en ny prognos. – Det värsta är över. Det säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman till SvD efter att banken släppt en ny prognos för svensk ekonomi. Enligt Handelsbanken börjar Riksbanken att sänka styrräntan redan i sommar. – Vid det här laget tror vi att inflationen på ett trovärdigt sätt har börjat närma sig Riksbankens mål på 2 procent, säger Christina Nyman. För att förhindra att ekonomin tar onödigt mycket stryk av höga räntor sänker därför Riksbanken räntan, resonerar hon. Tre räntesänkningar väntas i år Totalt väntas tre räntesänkningar i år och ytterligare fyra följande år. Resultatet blir att styrräntan landar på 2,25 procent i slutet av 2025, jämfört med 4 procent i dag. Enligt Christina Nyman kommer hushållens rörliga boräntor att sjunka ungefär i linje med Riksbankens räntesänkningar. Den rörliga boräntan hamnar då på runt 3,5 procent, och månadskostnaden för ett rörligt bolån på 2 miljoner kronor sjunker med runt 1 600 kronor. Hushållen gynnas också av lägre inflation som spås falla från i snitt 6 procent förra året till 2,5 procent i år, och landa runt 2 procent nästa år. Nedgången beror bland annat på att utbudsstörningarna som rådde under pandemin nu har minskat. Det har i sin tur minskat företagens kostnadsökningar, samtidigt som hushållen minskat sin konsumtion. – I Sverige har hushållen dragit ned på konsumtionen kraftigt. Det är den fjärde största konsumtionsminskningen sedan början på 90-talet, säger Christina Nyman. Kronan spås stärkas Handelsbankens prognos innehåller också goda nyheter för kronan. Den svenska valutan har försvagats de senaste åren, bland annat på grund av investerares oro för hur räntehöjningarna skulle påverka Sveriges högt skuldsatta hushåll och kommersiella fastighetsföretag. – När hela den oron försvinner så ser vi framför oss att kronan kan stärkas, säger Christina Nyman. Handelsbanken spår att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) – alltså värdet av allt som produceras i Sverige – står och stampar i år, framförallt på grund av att hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken och inte tar av sina besparingar, samtidigt som bostadsbyggandet är lågt. Utvecklingen leder till att arbetslösheten ökar, från 7,7 procent förra året till 8,2 procent i år. Men sedan vänder det enligt prognosen och under 2025 och 2026 växer ekonomin i en mer normal takt – runt 2 procent. En förklaring är att hushållen börjar spendera mer pengar i takt med att lönerna stiger mer än inflationen. – Under nästa år kommer hushållens reallöner att öka snabbare, samtidigt som Riksbankens räntesänkningar öppnar upp för att företagen börjar investera igen, säger Christina Nyman. Reformer för 70 miljarder Ekonomin kommer också att få stor draghjälp av politikerna. Christina Nyman tror att regeringen sänker inkomstskatten och ge mer pengar till kommuner och regioner nästa år. Totalt spår Christina Nyman att politikerna kommer att spendera runt 70 miljarder kronor på så kallade ofinansierade åtgärder– alltså åtgärder som inte finansieras med skattehöjningar eller minskade utgifter. Siffran ska jämföras med ett historiskt snitt på 20 miljarder kronor. – Finanspolitiken har ju varit återhållsam för att inte spä på inflationen men nästa år tror vi inte att politiken behöver ta samma hänsyn, säger Christina Nyman. Häromveckan släpptes förslagen i den så kallade långtidsutredningen

valutaprognos handelsbanken

Handelsbankens glädjeprognos: Spår positiva år för hushållen

SVD

https://www.svd.se/a/kE7wJA/

Svärföräldrarna ignorerar barnens nej, trugar och ljuger – ”överdriver jag effekten det kan ha på barnen?”, undrar C. Det låter inte som att deras beteende är skadligt, svarar SvD:s psykolog. Fråga: Min man och jag har två barn. Vi har en enad syn på barnen och föräldraskapet – förutom när det gäller hans föräldrar. Trots att de ofta går över gränsen till vad vi tycker är okej, så reagerar han inte. Det blir jag som ensam får säga ifrån. Jag vet att de älskar barnen, men i grunden handlar det om att jag tycker att de har en gammaldags barnsyn och inte respekterar barnen eller oss som föräldrar. Vi tycker exempelvis att det är viktigt att barnen lär sig respektera och lyssna till sig själva, såväl som andra. Men svärföräldrarna ignorerar ofta barnens nej, pushar dem, trugar och ”gaslightar”. I allt från att försöka tvinga i dem mat till att plocka upp den yngsta trots att hon blir ledsen då och att hävda att de visst inte råkade trampa barnet på tån, fast de gjorde det. Jag har försökt prata med dem, så finkänsligt jag kan, men min svärmor blev bara jätteledsen och sedan fortsatte allt som förut. Jag har pratat många gånger med maken men han tycker mest att jag har något emot hans föräldrar. Överdriver jag effekten de kan ha på mina barn? Den äldsta älskar att vara med dem för att de gärna leker, den yngsta är väldigt reserverad. Jag är ständigt stressad för det känns som att de motarbetar oss genom att inte respektera barnen, eller oss. /C Jenny Jägerfeld: Det låter som om du påverkas mycket av hur din mans föräldrar förhåller sig till era barn och till er som föräldrar. Det är väldigt vanligt att olika generationer har olika uppfostringsstilar och det kan onekligen vara en utmaning att hantera. Jag förstår verkligen att du kan irritera dig på att dina svärföräldrar inte alltid lyssnar in barnen och jag håller med om att det är viktigt att barnen respekteras. Men utifrån hur du beskriver det har jag samtidigt svårt att tro att deras beteende skulle vara skadligt för barnen. Nu vet jag ju inte hur mycket ni träffas, och deras inverkan blir såklart större om ni ses tre gånger i veckan jämfört med tre gånger per år. Oavsett är ju du och din man barnens främsta och närmaste anknytningspersoner. Det är relationen till er som är den mest tongivande för deras utveckling. Även om ni skulle träffa dina svärföräldrar väldigt ofta kan du tänka att din man ju är en direkt produkt av deras uppfostringsstil och han utvecklades väl ändå – med tanke på att du är gift med honom – till en bra och rimlig människa? Kan förstå att svärmor blev ledsen Det är bra att du kan se att din mans föräldrar älskar era barn och jag tror att det även är viktigt att förstå att de med allra största sannolikhet inte vill något illa. Hur de agerar har med deras personligheter, erfarenheter och övertygelser att göra. Trugande kan till exempel bero på hur man såg på mat under deras uppväxt. Men språket du använder gör att jag förstår att du både oroar dig och tar illa vid dig av deras beteende. Du skriver att de inte respekterar er och barnen, ignorerar barnens nej, motarbetar er och gaslightar barnen. Det är ganska starka ord som antyder att du tänker att det är avsiktligt? Du kanske inte alls har uttryckt dig på det sättet när du har pratat med din man eller hans föräldrar, men om du har det kan jag förstå om din svärmor blev ledsen eller att din man tolkar det som ett uttryck för ogillande. Allvarlig form av manipulation Nu har visserligen ordet ”gaslighting” utarmats lite under de senaste åren, men ordets ursprungliga betydelse är att medvetet och systematiskt manipulera och förneka en annan persons verklighetsuppfattning under en längre tid, så att den börjar ifrågasätta och tvivla på sina egna upplevelser, känslor eller minnen

svärföräldrar

Mina svärföräldrar ’gaslightar’ barnen – psykologen svarar

SVD

https://www.svd.se/a/q10XKw/

Viktor Orbán vill att Ulf Kristersson kommer till Ungern angående Nato – något Björn Söder (SD) föreslog redan i somras. ”Bara Kristersson suttit ner och diskuterat med Orbán, kanske över en whisky på kvällen, så tror jag att det här hade varit löst”, säger han. Under tisdagskvällen röstade det turkiska parlamentet slutligen ja till att släppa in Sverige i Nato. Nu saknas bara en underskrift från president Erdogan för att den på Rosenbad efterlängtade ratificeringen ska vara i hamn. Därefter återstår endast ett ja från Ungern för att Sverige ska bli fullvärdig medlem i försvarsalliansen. Men där gnisslar det. I ett inlägg på plattformen X skriver premiärminister Viktor Orbán att han bjudit in statsminister Ulf Kristersson (M) till Budapest för att förhandla. Om statsministern kommer att åka är inledningsvis oklart. Riksdagsledamoten Björn Söder (SD), som upprätthåller goda kontakter med ungerska regeringsföreträdare, anser att Kristersson snarast möjligt borde packa väskan. Något Söder uppmanade till i en intervju med DN redan förra sommaren. – Hade bara Kristersson suttit ner och diskuterat igenom de här sakerna med Orbán, kanske över en whisky på kvällen, så tror jag att det här hade varit löst, säger Söder. Redan vid den tidpunkten fanns indikationer på att Ungern inte skulle hålla sitt löfte om att inte vara sista medlemsland att ratificera Sverige, enligt Söder. Var det ett misstag av Kristersson att inte åka? – Misstag och misstag, det får han svara för. Men det hade underlättat processen. Jag är helt övertygad om att Ungern då hade varit beredda, att så fort frågan varit på bordet i Turkiet agera väldigt snabbt och enkelt. Sedan hade beslutet från Turkiet blivit det sista och avgörande – därefter hade vi varit medlemmar. Snabbt och enkelt har det emellertid inte varit för svensk del. För att driva processen framåt har oppositionen i Ungern nu krävt ett extrainsatt möte i parlamentet för att godkänna Sveriges Natoansökan. ”Det är dags för Orbán att avsluta den här dumma, skadliga och onödiga charaden” skriver det socialdemokratiska partiet MSZP i ett uttalande. Men Fidesz, som Orbán tillhör, har tillsammans med ett stödparti en trygg majoritet i parlamentet och dikterar när det är dags. Björn Söder, som tidigare varit andre vice talman i riksdagen, anser inte att det finns något för Sverige att förhandla om i Budapest, detta eftersom punkterna i avtalet som slöts mellan Sverige, Finland och Turkiet har uppfyllts. Det är snarare ett politiskt spel och gamla oförätter som ligger bakom, enligt Söder. – Vad det egentligen handlar om är man på något sätt vill reda ut knutarna Ungern upplever sig ha med Sverige. Det handlar framförallt om hur man blivit behandlad av Sverige, framförallt av den förra S-regeringen. – Sedan är jag helt övertygad om att ungrarna använder detta som en bricka i spelet med EU och det som utspelas där, fortsätter Söder. Kritiken mot Ungern, som bland annat framförts av svenska politiker, handlar om att demokratin urholkats under Orbán. Landet har på senare år rasat i flera demokratimätningar, bland från Freedom House och the Economist. Söder medger att Ungern har sina problem – men tycker att det finns andra saker som är viktigare just nu. – Vi måste också förhålla oss till hur verkligheten ser ut – att det är någonting som gnager hos ungrarna. Då tycker jag att man ska lyssna på det, även om man tycker att det är helt åt skogen. Man kan ha sina principer här, men till syvende sist är det vår egen säkerhet det handlar om. Då får man vara lite pragmatisk också.

sverige nato turkiet ungern

Ungern återstår efter Turkiets ja till Sveriges Natoansökan

SVD

https://www.svd.se/a/mQJOe1/

Ryska myndigheter menar att den glorifierar gängbrottsligheten medan man i Ukraina vill bannlysa den som rysk propaganda. Den ryska gangster-serien ”Slovo patsana” har blivit en lika överväldigande som otippad succé i bägge de i övrigt så fientliga länderna. Sedan de första avsnitten släpptes på ryska streamingtjänster i november 2023 har gangsterserien ”Slovo patsana – krov na asfalte” (En pojkes hedersord – blod på asfalten) blivit en oväntad succé. Tv-serien blev snabbt Rysslands mest streamade titel och ännu några veckor efter att det sista avsnittet släpptes övertrumfar den internationella storfilmer i popularitet. Även i Ukraina har serien tagit publiken med storm, där den i sociala medier har blivit så hyllad att myndigheterna sett sig nödsakade att ingripa. Att den därtill fått många tittare i Belarus framgår av att Facebook-användare i trettondagshelgen varnades för bedragare som utlovar falska biljetter till castingtillfällen i Minsk för inspelningen av en ny säsong. Samtidigt har serien blivit omstridd. I Ukraina har kritiken motiverats av det pågående kriget, och kultur- och informationsministeriet har i ett officiellt uttalande förklarat att den innehåller inte bara grova uttryck för våld och brottslighet utan också en estetik som är typisk för Ryssland som angriparstat, varför man har uppmanat publiken att avstå från den. Man har framhållit att den som väljer att se den indirekt bidrar till Rysslands krig, liksom att produktionen delfinansierats av en organisation med kopplingar till Kreml. Dessutom är de ryska plattformar som tillhandahåller serien förbjudna i Ukraina sedan våren 2022. Att se den är med andra ord en olaglig handling. I Ryssland har diskussionen framför allt handlat om huruvida serien uppmuntrar unga till brott. Sociala myndigheter menar att serien glorifierar våld och kan inspirera till kriminalitet, och det har gjorts gällande att tonåringar redan har tagit efter vad de sett. I staden Kazan, där handlingen utspelar sig, uppstod missnöje redan i samband med att produktionsbolaget rekryterade statister, vilket gjorde att inspelningen fick flyttas till Jaroslavl. Kritiken fortsatte dock, och parlamentsledamöter i Moskva uppmanades att agera för att stoppa serien. Likaså har censurmyndigheten Roskomnadzor fått ta emot ett antal anmälningar. Något förbud har dock inte blivit verklighet. Att serien är spännande och välgjord råder det inga tvivel om, liksom att den har ett effektivt soundtrack, huvudsakligen med sovjetisk 80-talsmusik men även den i Ryssland bannlysta hiphop-duon Aigels tatariska hit ”Pyjala”. Regissör är den välmeriterade Zjora Kryzjovnikov, som också tillsammans med en kollega skrivit manus. Handlingen har verklighetsbakgrund och bygger på journalisten Robert Garajevs reportage om gängkriminaliteten i 1980-talets Tatarstan. Kriminella gäng förekom i de flesta större sovjetiska städer, men problemen var särskilt stora i Kazan, där de tidvis behärskade miljonstaden. I Ryssland har problemen med gängkriminalitet därför ibland gått under benämningen ”Kazan-fenomenet”. I fokus för dramat står den 14-årige Andrej, som från att vara en tjusjpan, eller ”loser”, drivs att bli patsan, eller gängmedlem. Perestrojkatiden återges mycket detaljtroget, och med Andrej och brödraparet Marat och Vova Adidas som huvudpersoner får man följa hur pojkarna slåss mot andra gäng och trakasserar stadens invånare. Gängen leds av ”äldste” som förhandlar med andra gängledare medan de yngre stjäl, rånar och misshandlar. Inom gängen råder en sträng hederskultur – sammanfattad i titelns ”en pojkes hedersord” – och det fysiska våldet är aldrig mer än en armlängd bort, som rituellt medel för upprätthållandet av ”gatans lag”, men lika ofta bara som tidsfördriv

slovo patsana

”Slovo patsana” en succé både i Ryssland och Ukraina

SVD

https://www.svd.se/a/q10Exm/

Det blir bolaget Connecting Stockholm som tar över driften av Stockholms tunnelbana – i ett avtal som sträcker sig över elva år. Kontraktet löper från maj nästa år, och är värt runt 40 miljarder kronor. Avtalstiden är elva år och det finns ingen möjlighet till förlängning. Trafikförvaltningen skriver i ett pressmeddelande att fyra anbudsgivare fanns med i upphandlingen och att anbudsutvärderingen har skett med hänsyn till bästa förhållande mellan kvalitet och pris. – Connecting Stockholms fokus är en säker tunnelbana i världsklass med trygga och hållbara resor med hög punktlighet och service. Vi vill vara en aktiv partner till Trafikförvaltningen och en del av alla stockholmares vardag, skriver Matt Kinane, vd för Connecting Stockholm, i ett pressmeddelande. Förutom driften kommer Connecting Stockholm också ansvara för trafikplanering, trafikledning, bemanning och städning av stationer, trafikinformation, drift och underhåll av SL:s tunnelbanetåg och fordonsdepåer i uppdraget. Under avtalstiden kommer de nya t-baneträckorna till Barkarby, Arenastaden, Nacka och Söderort att börja trafikeras, skriver Trafikförvaltningen. Driften av Stockholms tunnelbana har skötts av MTR i över fjorton år, men nu tar alltså Connecting Stockholm över ansvaret. Bolagets huvudägare är Go-Ahead och ComfortDelgro. Go-Ahead är delägare i Govia Thameslink Railway som är en av Storbritanniens största järnvägsoperatörer. Koncernen är också etablerad som kollektivtrafikutförare i Australien, Irland, Singapore, Tyskland och Norge. ComfortDelgro bedriver spår- och tunnelbanetrafik i Singapore och har verksamhet i sju länder, bland annat Storbritannien, Australien och Nya Zeeland. Trafiknämndens beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten senast den 2 februari.

connecting stockholm

Connecting Stockholm tar över Tunnelbanan från MTR

SVD

https://www.svd.se/a/69byMz/

På kort tid gick Adam Svanell på fyra begravningar för unga män som tagit sitt liv. Erfarenheten blev startpunkten för romanen ”Vildsvinet”. Gustav är en man i 30-årsåldern som aldrig har haft en relation och knappt någon sexuell erfarenhet, men som inte sitter hemma i sin mammas källare, spelar World of Warcraft, saknar vänner och hatar kvinnor – bilden av en typisk incel.  – Jag ville porträttera ett slags incel-figur som inte är ett freak. Någon som är ganska vanlig men samtidigt så otroligt hämmad och osäker att han inte vågar ta några initiativ och därför inte kunnat få erfarenheten av en kärleksrelation, berättar Adam Svanell om huvudkaraktären i romanen ”Vildsvinet”.  Till vardags är Adam Svanell dokumentärredaktör på Svenska Dagbladet. Han har tidigare publicerat boken ”Anonyma prestationister”, där han tecknade stressens historia men också berättade om sina egna erfarenheter av utbrändhet. ”Vildsvinet” är hans första roman. – Det finns en gräns för hur nära man kommer som journalist. Man är inte med personerna på toaletten eller i sängen, och framför allt är man inte inne i huvudet på dem. Man är helt beroende av vad de berättar och vad man kan se med blotta ögat. Det är väl delvis det som har lockat mig med skönlitteraturen, att kunna skriva en berättelse inifrån huvudet på en karaktär. Berättelsen handlar alltså om Gustav och startpunkten och fonden är hans bästa vän, Samuel, tar sitt liv. − Jag var själv med om att under ett par års tid gå på fyra olika begravningar där vänner eller bekanta som var just unga killar hade tagit sitt liv. Boken handlar absolut inte om någon av dem, men om den erfarenheten, att det nästan blev normalt att gå på en sådan begravning. Det kändes väldigt skevt. Adam Svanell reflekterade kring hur olika människor kunde hantera en sådan tragedi. Hur vissa omkring honom flydde in i jobb eller festande. Men också hur det kunde skapas en oväntad närhet till någon som man delade sorgen med. På begravningen träffar Gustav Julia. De är varandras raka motsatser; han är lugn, oerfaren och snäll. Hon gränslös och spännande men också oberäknelig och de blir ett något omaka par. − Men Gustav har varit ensam i 30 år och aldrig upplevt sådan närhet och intimitet. När han väl får det så tror han att allt ska bli bra, men han är alldeles för osäker för att kunna härbärgera sin oerfarenhet och ovisshet. Att vara i en kärleksrelation är ju att lägga sig i händerna på någon och lita på att den talar sanning, inte har något att dölja.  Det tar ett litet tag för läsaren att upptäcka – kanske just för att Gustav är så snäll att man till en början sympatiserar med honom – men hans osäkerhet tar sig alltmer svartsjuka uttryck. Även för Adam dröjde det ett tag in i skrivprocessen innan han förstod vad bokens huvudtema var: destruktiv manlighet.  − Gustav är ju annars en person som nästan inte ser sig som en man, han har aldrig släppts in i den manliga gemenskapen och har kanske inte varit så jätteintresserad av att vara med heller. Men det gör också att han är blind inför att han är och uppfattas som en man. Det är något alla män måste förhålla sig till: att man är man och att män som kollektiv står för mycket negativt och destruktivt En talande scen är när Gustav tror sig flirta med en tjej på bussen och sedan slår följe med henne på avstånd eftersom han tror att hon vill få kontakt med honom. När han efter att ha följt efter henne möter hennes blick, ser han att den är fylld av rädsla. − Det är något alla män måste förhålla sig till: att man är man och att män som kollektiv står för mycket negativt och destruktivt

adam svanell

Adam Svanell om Vildsvinet: Ville porträttera incel-figur

SVD

https://www.svd.se/a/O8vaob/

Ett lån blev startskottet på en framgångssaga. Diskuskastaren Daniel Ståhl berättar för SvD om ekonomiska utmaningar, läskiga motståndare – och om en hemlig skådespelardröm. Ljudet av atleternas steg mot den elastiska tartanbanan är dämpat. Det är glest med tränande, vilket gör det enkelt att särskilja den idrottsman vi har kommit för att träffa. Diskuskastaren Daniel Ståhl, 31 år, närmar sig oss på den upplysta arenan. Hans drygt två meter långa gestalt rör sig mot oss iförd en blå träningsjacka, och några svettdroppar pryder pannan. Det är bland annat här, på idrottsanläggningen i Sätra, som Daniel Ståhl har format sina drömmar och brutit gränser. På måndagens Idrottsgala blev han belönad med priset för "Årets prestation" 2023 och fick även motta Svenska Dagbladets Bragdguld för samma år. – Det här har varit min hemmahall i många år, det var här allting började. Resan mot en internationell framgång inleddes vid 19 års ålder, med hjälp av ett ekonomiskt lån från föräldrarna. Planen var ambitiös men enkel – att tillbringa hela sommaren med att resa runt i Europa och ställa upp i olika tävlingar. Det här var i karriärens tidiga skede och resan var långt ifrån präglad av lyx. Motståndarna var stora och läskiga, väderförhållandena oberäkneliga, schemat intensivt, och resurserna begränsade. – Jag ställde upp i 20 internationella tävlingar totalt under sommaren och presterade, ärligt talat, inte särskilt bra i merparten, intäkterna var också väldigt små, säger Daniel Ståhl. Ändå insåg han att det var just de utmaningarna som skulle forma hans framtid. Insikten var en värdefull lärdom från den tränare han hade då. – Pengarna var inte bara en ekonomisk investering. De lärdomar som jag fick under de där tävlingarna gjorde att jag kunde växa som idrottare och har varit avgörande för min framgång. Sedan dess har Daniel Ståhl blivit en framstående friidrottsstjärna, med prestationer som belönats med otaliga priser. I dag är han regerande världsmästare och olympisk mästare i diskus. Han jämför sin idrottskarriär med att driva en startup. – Vägen dit är allt annat än glamourös och mycket handlar om att visualisera var du ska. Du behöver investera i dig själv och hitta andra som är beredda att göra det samma, inte bara ekonomiskt men visst, det går inte att komma ifrån att det är en förutsättning. Föräldrarnas stöd har varit en avgörande del av hans resa och har inspirerat honom att sträva mot att bli en elitidrottare. Vändningen i karriären kom efter OS i Rio 2016. Han ser det som slutet på ett kapitel med många oväntade utmaningar. Trots de högt ställda förväntningarna inser han nu att han inte var helt redo och förberedd för att möta kraven. – Verkligheten var svår att svälja, jag kvalificerade mig inte, ingen final, och mentalt var det en stor motgång. Om jag ska använda startup-liknelsen igen, så var det här ett vägskäl där denna startup var på väg åt fel håll snabbt, potentiellt mot konkurs. I samma veva insåg han att det är helt avgörande att ha rätt personer och samarbetspartners omkring sig. – När man arbetat på år efter år och sedan väl hittar andra som tror på det man gör, det är en otrolig känsla och jag tänker mig att det är detsamma för den som driver ett företag. Den insikten blev starten på ett sponsorskap och ett team tillsammans med andra framstående idrottare. – Det betydde att jag oavsett motgångar kunde försörja mig, vilket lyfte en avsevärd börda. Jag fick friheten att koncentrera mig helt på träning, prestation och glädje i framsteg

daniel ståhl diskus

Daniel Ståhl tog lån av föräldrarna – blev bäst i världen

SVD

https://www.svd.se/a/76eQ6W/

Två månaders vapenvila i utbyte mot att Hamas friger alla i gisslan. Det förslaget har Israel tagit fram med hjälp av medlare. Men i planen tas inte Hamas framtid upp. ”Den stora elefanten i rummet finns inte med”, säger Anders Persson, Mellanösternexpert. Den amerikanska sajten Axios publicerade på måndagskvällen uppgifter om att Israel via medlare från Egypten och Qatar tagit fram en ny plan rörande kriget i Gaza. Grundtanken där är att israelerna erbjuder två månaders vapenvila i utbyte mot att alla som sitter gisslan hos Hamas släpps fria. Förslaget innehåller även löften om att ledare inom Hamas ska kunna lämna Gaza. Dock saknas formuleringar om ett slutgiltigt eldupphör. Däremot finns uttryckliga detaljer återgivna om i vilken ordning de drygt 130 gisslan ska släppas. Det handlar om kön, ålder och militär rang. Det finns även detaljer om hur många av de cirka 6 000 palestinska fångarna i Israel som ska släppas, dock inte alla. En gradvis återinflyttning av palestinska civila till Gaza City ska också ingå i förslaget, enligt Axios. I det hemlighetsfulla förhandlingsspelet som pågår är det känt att Brett McGurk, rådgivare till USA:s president Joe Biden, anlände till Egypten i söndags och sedan skulle fortsätta till Qatar. – Det pågår omfattande diplomati från USA och EU. Striderna i Gaza är nu mindre omfattande, men mer lokala. Vissa formuleringar i planen om vapenvila är vaga. Ingen av de båda sidorna litar heller på varandra, säger Anders Persson, Mellanösternexpert vid Linnéuniversitetet. Elefanten i rummet saknas Han påpekar också att Hamas inte finns med i resonemanget: – Den stora elefanten finns inte med. Vad skulle hända efteråt om de släppte hela gisslan? Skulle de försvinna militärt? Ge upp sina vapen och bli överkörda? Eller integrerade med den palestinska myndigheten? Omvärlden måste sluta underskatta Hamas. De är väldigt smarta. Anders Persson tillägger: – Ingen vet hur många nya soldater de lyckats rekrytera. Jag är egentligen förvånad över att vi inte sett mer gerillakrig i Gaza i form av bakhåll. Enligt uppskattningar har Israel tillintetgjort cirka 30 procent av Hamas förmåga. Det innebär ungefär 9 000 dödade soldater och ett okänt antal skadade av de cirka 30 000 som man beräknas ha förfogat över vid tidpunkten för attacken mot Israel den 7 oktober. – Hamas måste förstås kräva skarpa garantier om de ska släppa hela gisslan. Priset för det kommer med all sannolikhet att bli skyhögt, säger Anders Persson. Under måndagen dödades enligt Times of Israel 21 israeliska soldater i en av de dödligaste attackerna för Israels räkning sedan kriget inleddes. Ett förband förberedde sprängladdningar i syfte att demolera två byggnader när en närbelägen stridsvagn träffades av en raket – och sprängladdningarna detonerade. Tvåvåningshusen kollapsade över soldaterna, nära flyktinglägret Maghazi i centrala Gaza. Netanyahu är pressad Senare rapporterades att minst tolv palestinier dödats efter strider i trakterna kring staden Khan Yunis, enligt nyhetsbyrån AP. Israelexperten Isabell Schierenbeck vid Göteborgs Universitet lyfter fram den senaste tidens ökade tryck från anhöriga till gisslan som en faktor i eventuella fredsplaner. – Netanyahu har träffat anhöriggrupper, för att försäkra dem om att gisslan fortfarande är prioriterad. Han är medveten om ett sjunkande opinionsstöd samtidigt som konflikter inom krigskabinettet och mellan regeringen och krigskabinettet pågår inför öppen ridå, säger hon. Apropå den föreslagna vapenvilan tror Schierenbeck ändå att Hamas politiska ledning kan få svårt att tacka nej till omfattande humanitär hjälp. – Det skulle innebära möjligheten till en helt annan tillförsel av förnödenheter och medicin. Man kan få ut en stor del fångar

israel hamas vapenvila

Anders Persson om vapenvila mellan Israel och Hamas: ”Priset kan bli skyhögt”

SVD

https://www.svd.se/a/76e6WK/

Storbritanniens prins Andrew är i blåsväder igen. Nya uppgifter om hans vänskap med sexförbrytaren Jeffrey Epstein har diskuterats i medier. Men kung Charles uppges ha en lösning.  LONDON Anklagelserna beskrivs som ännu värre för prins Andrew och för kungafamiljen än det som tidigare rapporterats i medierna. ”Hittills har 2024 varit ett fruktansvärt år för prinsen”, skriver BBC. Det handlar ännu en gång om prins Andrews förhållande med sexförbrytaren Jeffrey Epstein. I början av januari släppte en domstol i USA tidigare hemligstämplade dokument från en av rättegångarna som är kopplade till Epstein. Enligt vittnesmålen uppges prinsens besök till Jeffrey Epsteins fastigheter ha varit många och regelbundna. Han uppges ha bland annat ha tillbringat flera veckor på Epsteins lyxvilla i Palm Beach. Uppgifter om nya offer Dokumenten avslöjar också att en flicka som omnämns som ”Jane Doe 3”, men uppges vara Epsteins offer Virginia Giuffre, tvingades ha sex med prinsen på flera olika håll i världen. Då uppgifterna om prinsen och Epsteins offer började florera för fyra år sedan tvingades prins Andrew avsäga sig sina titlar och dra sig tillbaka från kungliga uppdrag. Orsaken var anklagelser om att han förgripit sig på en minderårig flicka – Virginia Giuffre. Hon uppges ha varit 17 år då hon träffade prinsen och 2021 stämde hon honom i ett civilmål i USA. Prins Andrew valde att förlika. Prins Andrew har försökt försvara sig – bland annat i en uppmärksammad BBC-intervju som snart kommer att dramatiseras i Netflix-filmen ”Scoop”. I intervjun försökte prinsen bland annat bortförklara ett fotografi där han syns tillsammans med Virginia Giuffre och Jeffrey Epsteins vän Ghislaine Maxwell. Anmäld till Londonpolisen Bland de 1300 sidor av dokument som nu offentliggjorts finns bland annat vittnesmål från 2015 då Guiffre stämde Ghislaine Maxwell för förtal. På grund av de nya uppgifterna har den republikanska kampanjgruppen Republic anmält prins Andrew till Londonpolisen – som beslöt att inte dra igång en utredning. Samtidigt har röster höjts för att prinsen ska tvingas lämna sitt hus, Royal Lodge, som ligger i närheten av slottet i Windsor. Han har bott där sedan 2003. Men det lär inte hända, enligt en färsk biografi över kung Charles. Kungen har bestämt sig för hur han ska handskas med sin yngre brors skandaler, enligt journalisten Robert Hardman. I utdrag ur sin biografi över kungen ”Charles III: New king. New court. The inside story”, som publicerats i the Daily Mail, skriver han att prins Andrew fortfarande kan känna sig välkommen hemma hos kungen. ”Han tänker inte frysa ut sin egen bror”, skriver Hardman. Det handlar om både lojalitet och att skydda kungafamiljen. ”Andrew kan orsaka mycket större skada utanför kungafamiljen”, säger en källa till Robert Hardman. Det uppges också finnas oro över prinsens psykiska hälsa om han utestängdes. Minst populär i kungafamiljen Mätningar visar att prins Andrew är den minst populära kungligheten i Storbritannien. Särskilt prins William, kungens äldsta son, uppges anse att hans farbror ska fortsätta hålla sig i skymundan. Prins Andrew har alltid bedyrat att han inte träffat Virginia Giuffre, att fotografiet av dem är en förfalskning och att han inte gjort något fel. Jeffrey Epstein dog i fängelse 2019 anklagad för sexuell människohandel med minderåriga flickor. Hans partner Ghislaine Maxwell dömdes 2021 till 20 år i fängelse för sexuell människohandel.

prins andrew epstein

Nya stormar runt Prins Andrew - Kung Charles har en plan

SVD

https://www.svd.se/a/8JgWBw/

Nu rapporteras ännu en gång att turkiska parlamentet ska rösta om Sveriges Natomedlemskap i dag. Hur troligt är det att det blir så? ”Mer sannolikt än någonsin tidigare”, säger Turkietkännaren Yavuz Baydar. Hur troligt är det att turkiska parlamentet röstar om svenska Natoansökan i dag? – Den turkiska ratificeringsprocessen om Sveriges medlemskap i Nato har dragit ut på tiden, men att en omröstning äger rum i dag är mer sannolikt än någonsin tidigare. Det finns flera tecken som talar för det, säger Turkietkännaren Yavuz Baydar, som också medverkar frekvent i SvD. Framför allt är det dessa tre tecken: 1. Uttalandet från Devlet Bahçeli om att hans parti MHP, som är allierat med Erodgans AKP, kommer att rösta för ett svenskt Natomedlemskap. Därmed finns en stor majoritet för ett svenskt Natomedlemskap, eftersom även det största oppositionspartiet, CHP, är för en svensk anslutning. 2. Turkiet gav grönt ljus till Sverige att delta i den största Natoövningen sedan slutet av kalla kriget – ”Steadfast Defender 2024”. Det tyder på att Ankara redan betraktar Sverige som en de facto-medlem i alliansen. 3. Turkiets utrikesminister Hakan Fidan uttalade sig positivt om Sverige när han nyligen talade inför parlamentet. När skulle det kunna ske? – Det är fortfarande oklart. Frågan ligger kvar längst ner på dagens dagordning. Mycket hänger på om den kommer att flyttas fram i ordningen eller inte, eller hur snabbt de andra förslagen kommer att röstas igenom. Kan det bli en hemlig omröstning? – Nej, parlamentets session om ratificeringsomröstningen är tydligt markerad som en öppen omröstning. Vad händer efter parlamentets omröstning? – Om parlamentet röstar ja till Sverige går beslutet till presidentens kansli för slutlig underskrift. Det kan ta några dagar. Men det kan också bli försenat, tills president Erdogan känner sig mer säker på att Joe Biden kan pressa kongressen att gå vidare med den nyckelfråga som överskuggade Sveriges väg till Nato: Turkiets köp av F16-plan. Varför händer detta nu? – Ända sedan toppmötet i Madrid anpassade Erdogan Sveriges Nato-process efter USA:s önskan. Inte bara för att få igenom F16-affären, utan också för att mildra eller häva USA:s sanktioner efter köpet av ett ryskt luftvärnssystem. Med tanke på oron i Mellanöstern och Turkiets ekonomiska nedgång anser sig ingen av sidorna ha råd med ett dödläge. Det är mer ett vågspel för Erdogan än för Biden, eftersom inget ännu tyder på att Biden kan övertyga kongressen om att godkänna F16-affären.

sverige nato turkiet

Sveriges Natoansökan: Därför kan Turkiet rösta ja

SVD

https://www.svd.se/a/y6WGKx/

Vad kan vi offra för en ny tunnelbanelinje: folkkära Rålambshovsparken eller en bensinmack? Valet kan tyckas självklart, men när både regionen och staden är inblandade i beslutet kan allt hända. När jag var ung pågick det stora rivningsraseriet i Stockholms innerstad. Man kan ju inte ens med bästa vilja påstå att det var särskilt populärt bland stadens invånare. Ändå undrar jag om beslutsfattarna har lärt sig något av detta – för nu är det dags igen för ett lokalpolitiskt beslut som riskerar att reta gallfeber på stockholmarna. Problematiken den här gången ligger i samma faktum som strax före jul höll på att ställa till det för Slussenbygget: när både regionen och staden är inblandade otydliggörs ansvarsfrågan. Det gäller Rålambshovsparken, som är hotad av den arbetstunnel för den nya t-banelinjen till Älvsjö som riskerar att läggas här. Jag skriver ”riskerar” därför att platsen för arbetstunneln ännu inte är helt bestämd. Det är två platser som är aktuella: dels Rålambshovsparken, dels den tomt nära Lindhagensplan där det ligger en bensinmack. Beslutet ska preliminärt fattas i dag, tisdag, av trafiknämnden hos Region Stockholm. Utredningsmaterialet inför beslutet är stort, men det märkliga är att de som sammanställt det verkar ignorera det självklara: att Rålambshovparken är Stockholms mest älskade park. Att offra den till förmån för en bensinmackstomt är att sticka hål på själva den stockholmska folksjälen. De som sammanställde promemorian till samrådet för parkombyggnaden verkar inte ens ha förstått att det är delar av parken som ska offras, eftersom parkalternativet är kallat ”Rålambshovsleden”. Men trafikleden, Norr Mälarstrand, kommer inte att påverkas i någon större utsträckning. I stället blir det stor trädfällning intill, nära bostadshusen. Bara så ni vet. En betydande del av parken kommer i så fall att förstöras av tunneln och dess vidhängande negativa konsekvenser i form av buller, föroreningar, bristande hushållning av naturresurser och rekreation. Konsekvenserna mildras förvisso efter ett decennium, men försvinner inte. Spåren efter arbetstunneln kommer att vara ett sår i Rålambshovsparken för lång tid framöver – ett djupt schakt. Enligt Naturvårdsverkets remissvar kommer dessutom en arbetstunnel i parken att strida mot svensk lag, både mot plan- och bygglagen och mot miljöbalken. Formgivningen av Rålambshovparken ingår i den så kallade Stockholmsstilen och var epokgörande. Parken har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Till stilen räknas också intilliggande Norr Mälarstrand och Fredhällsparken. Upphovsmannen till Stockholmsstilen var landskapsarkitekten Erik Glemme och senare också hans chef, stadsträdgårdsmästare Holger Blom. Karaktäristiskt för Stockholmsstilen var att parkerna skapades för att efterlikna befintliga öppna grässlänter i och kring huvudstaden samt att de var lätta att röra sig i. Stockholmsstilen var landskapsarkitekternas motsvarighet till funktionalismen.

arbetstunnel rålambshovsparken

Arbetstunnel för ny t-banelinje kan hamna i Rålambshovsparken

SVD

https://www.svd.se/a/Kn0LMe/

En enorm Lidingövilla. En ny, hemlighetsfull ägare. Sedan går tio år utan att någon flyttar in. Vad försiggår bakom de tjocka häckarna och dubbla grindarna? SvD:s nya poddserie undersöker mysteriet Villa Söderås. När Villa Söderås lades ut för försäljning 2021 var det med en säljvideo som kostat runt miljonen att göra. I filmen är den stora jugendvillan fylld av möbler från Svenskt Tenn och minglande människor som dricker rosa bubbel. En helikopter landar på gräsmattan utanför och kändismäklaren Fredrik Eklund skriker rakt ut. Det beskrevs som en helt unik fastighet – totalt 3 300 kvadratmeter med fullt utrustat restaurangkök, egen nattklubb, spaavdelning och 27 rum för besökande gäster. Prislappen: 350 miljoner kronor. Den dyraste villan någonsin på Hemnet. Säljfilmen blev viral. Det skrevs artiklar om ”Sveriges dyraste hus”. Sedan hände... ingenting. Varför ville ingen köpa Stockholms pampigaste skärgårdsvilla? I ”Lyxvillans hemlighet”, en ny följetong från SvD:s dokumentärpodd Blenda, nystar journalisten Lars Berge i mysteriet – som visar sig vara större än så. Villa Söderås har nämligen också stått till synes tomt i tio års tid. Det var när doldisen och affärsmannen Johan Lundberg köpte huset som den tidigare hotellverksamheten stängdes ner. Tomten spärrades av, det sattes upp tjocka häckar och dubbla grindar och en vall grävdes runt byggnaden. – Då började vi kalla det för Fort Söderås. Det såg ju mer ut som en militäranläggning än något annat, säger grannen Kjell Borking. Han är en av många på Lidingö som undrar vad som pågår bakom grindarna – och som oroar sig över vad Lundberg egentligen har för planer. Det ryktas nämligen om att husägaren har kopplingar till Ryssland. Bland annat ska han ha arbetat som försäljare av begagnade sovjetiska kärnvapenraketer. I podden söker Lars Berge den hemlighetsfulle Johan Lundberg för att fråga vad han haft för planer för huset. Och vad av allt som sägs, om honom och huset, som är sant.

villa söderås

Sveriges dyraste hus är Johan Lundbergs lyxvilla i Lidingö

SVD

https://www.svd.se/a/XbrR9E/

Han låg bakom SvD:s första succédokumentär ”Medicinmannen”. Nu är Lars Berge tillbaka med en ny poddserie, ”Lyxvillans hemlighet”, om mysteriet med en av Sveriges pampigaste villor som stått öde i över tio års tid. Som ett kalla kriget i miniatyr. Så beskriver journalisten Lars Berge skämtsamt stämningen och ryktesspridningen kring Villa Söderås på Lidingö. Villan, som i medierna kallats ”Sveriges dyraste hus”, har länge stått tom och dold bakom en tjock häck och dubbla grindar. – En del Lidingöbor är verkligen jätteoroliga för vad som pågår bakom avspärrningarna. Finns det militär där? Finns det oligarker? Det ena ryktet som sprids är värre än det andra. I ”Lyxvillans hemlighet”, en serie i fyra delar från SvD:s podd Blenda, nystar han i mysteriet kring huset. Vad har det funnits för planer för den storslagna byggnaden? Och vad har egentligen skett där inne under alla år? Frågorna mynnar efterhand ut i ett sökande efter ägaren till huset, Johan Lundberg, en företagare som gör affärer över hela jorden. Många av ryktena kring Villa Söderås bygger på Lundbergs påstådda band till Ryssland. Han har tidigare bott i landet och ett av hans tidigare uppdrag var att sälja sovjetiska kärnvapenmissiler som byggts om till rymdraketer. Lundberg är dock omtalat skygg och hade när Berge började söka honom inte ställt upp på en intervju på 30 års tid. – Jag tror faktiskt aldrig att jag har jagat en så mytomspunnen och hemlighetsfull intervjuperson som Johan Lundberg, eller någon med en lika fascinerande personlig historia, säger Lars Berge. Lars Berge var även reporter i dokumentärserien ”Medicinmannen” som släpptes 2021. Podden, om en bedragare som ledde en sektliknande grupp i Ångermanland på 90-talet, blev en stor framgång och innebar starten för SvD:s satsning på dokumentära poddar. I och med ”Lyxvillans hemlighet” samarbetar han med SvD igen. Blenda, SvD:s podd för dokumentärt berättande, har tidigare släppt uppmärksammade avsnitt och serier om exempelvis youtubern Pontus Rasmusson, det misstänkta pyramidspelet Crowd1 och influencern Rachel ”Yoga girl” Bråthéns val att föda barn utan vårdpersonal närvarande. – Historien om Villa Söderås är ett kul lokalt mysterium som man som lyssnare stundtals skrattar åt, men den har också en allvarlig klangbotten i och med kopplingen till Ryssland. Och det är rafflande, jag undrar om det inte är den mest spännande lyssning vi gjort, säger SvD:s dokumentärredaktör Adam Svanell som har producerat serien tillsammans med kollegan Daniel Persson Mora. Samtliga delar av ”Lyxvillans hemlighet” släpps i dag den 23 januari. Avsnitt 2, 3 och 4 är bara tillgängliga för SvD:s prenumeranter.

lyxvillans hemlighet del 2

Lars Berge om Villa Söderås i podden ”Lyxvillans hemlighet”

SVD

https://www.svd.se/a/JQzR16/

Det turkiska parlamentet är nu redo att rösta om Sveriges Natoansökan i veckan, rapporterar Bloomberg och turkiska CNN. Högerpartiet MHP:s ledare Devlet Bahçeli säger att han kommer ge stöd för Sverige i en omröstning. Turerna har varit många. Men nu kanske Turkiet slutligen släpper in Sverige i försvarsalliansen Nato. En högt uppsatt turkisk regeringstjänsteman uppger för Bloomberg att regeringspartierna – president Recep Tayyip Erdogans AKP och nationalistpartiet MHP – kommer att söka parlamentets godkännande för en ratificering av Sverige. Ska rösta för godkännande Turkiska högerpartiet MHP, är allierat med president Erdogan och dess ledare Devlet Bahçeli har uttryckt stark kritik både mot Nato och Sverige. I december sa att han MHP inte skulle rösta ja till Sverige förrän Nato erkänner Palestinas självständighet. Men på tisdagsmorgonen sa han att MHP är redo att stödja ett svenskt Nato-medlemskap vid en omröstning i det turkiska parlamentet. – Vi har gett det stöd i utrikesutskottet, och vi kommer också att ge stöd på generalförsamlingen. Det är ännu ett tecken som talar för att Sveriges Natoansökan kommer att röstas igenom i turkiska parlamentet idag. Parlamentet kan rösta i dag Ärendet väntas vara på agendan när parlamentet sammanträder under tisdagen, rapporterar turkiska CNN och SVT. Även Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, har fått samma information. Om parlamentet ger grönt ljus återstår bara för Erdogan att skriva under ratificeringen, säger Levin till TT. – Det är färdigt när han skriver under. Fram till dess finns fortfarande möjligheten att han håller på det ännu längre, men jag tycker att det finns flera indikationer på att det nu kommer att ske, han inser att han inte kommer att få ut så mycket mer av det här. Det kan också finnas någon slags överenskommelse med USA om köp av F16-plan. Bara Turkiet och Ungern saknas När parlamentet öppnade förra tisdagen blev det känt att Sverige och Nato fanns med på listan med frågor att hantera – men då var ärendet en bra bit ner på dagordningen och togs inte upp för behandling. I nuläget har 29 av 31 medlemsländer godkänt Sveriges ansökan. Om Turkiet skrider till verket kan Ungern, som tidigare lovat att inte vara sist att släppa in Sverige i Nato, stå ensamt kvar.

har turkiet godkänt sverige i nato

Turkiet väntas rösta om Sveriges Natoansökan i veckan

SVD

https://www.svd.se/a/WREamQ/

Högernationalistiska Alternative für Deutschland har i mätningarna seglat upp som näst största parti i Tyskland och satsar nu hårt på EU-valet i juni. Partiet räknar med ett segertåg. Samtidigt växer en bred motrörelse fram över Tyskland. BONN Det blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ett avslöjande om att AFD-politiker deltagit i ett hemligt möte i slutet av november förra året. Där diskuterades fördrivning av miljontals migranter från Tyskland. Sedan dess marscherar hundratusentals tyskar mot AFD. I Berlin var det i helgen uppåt hundratusen, i Hamburg uppskattningsvis 80 000, i Köln 70 000 och i mindre städer som Bonn cirka 30 000. I München fick manifestationen avbrytas när omkring 100 000 deltagare samlades i innerstaden, i stället för förväntade 20 000. Protesterna stöds av den katolska och protestantiska kyrkan. Av idrottsföreningar, tyska industriförbundet och av praktiskt taget alla partier utom AFD och extremhögerns småpartier. I havet av banderoller och pappskyltar som demonstranterna lyfter upp är det några som sticker ut. Till exempel den som varnar: ”Den som sover i demokratin vaknar upp i en diktatur” eller ”I like the Noise of Democracy”. Är detta början på en ny demokratirörelse, ett civilsamhällets uppvaknade? Så beskrivs det i stora delar av de tyska medierna. ”AFD representerar inte den tysta majoriteten utan bara en högljudd minoritet”, tror Tagesspiegel i Berlin. Förbundskansler Olaf Scholz, socialdemokrat, skriver på X, före detta Twitter: ”Vi demokrater är fler än de som vill splittra.” Men det hörs också mer tveksamma röster. Rockbandet Kraftklub från östtyska Chemnitz sjunger i en av sina låtar: ”Ut med nazisterna är lättare att skrika där inga nazister finns.” Faktum är att det i östra Tyskland finns ett starkt stöd för AFD som där har sina mest radikala politiker. Bland dem Björn Höcke, gruppledare i delstatsparlamentet i Thüringen, som av tyska underrättelsetjänsten Bundesamt für Verfassungsschutz beskrivs som en högerextrem nationalist. Demonstrationerna mot AFD jämför Höcke nu med nationalsocialisternas fackeltåg vid Hitlers maktövertagande 1933. ”Kartellpartierna, framför allt Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har satt upp en egen trupp för gatustrider”, hånade han i torsdags inför anhängare i östtyska Gera, söder om Leipzig. Höcke har kultstatus i den nya europeiska extremhögern, men han är för radikal för stora delar av AFD:s väljare. I de senaste mätningarna är det bara en dryg fjärdedel av partiets kärnväljare som stöder honom. AFD går trots detta från rekordresultat till rekordresultat och är i mätningarna näst största parti i Tyskland med 22 procent av rösterna. I EU-valet i juni och höstens tre delstatsval i östra Tyskland räknar AFD med ett segertåg. I Mecklenburg-Vorpommern ligger stödet på 32 procent, i Brandenburg på 28 procent och i Thüringen på 31 procent, enligt en enkät av Insa. EU är för AFD ett misslyckat projekt. I klimatpolitiken vänder sig partiet mot vad de beskriver som ”CO2-hysterin” och kräver samtidigt ett närmande till Ryssland och ett stopp för sanktionerna. Budskapet ser ut att gå hem hos många väljare inför EU-valet. Enligt portalen Europe Elects kan högergruppen Identitet och Demokrati, i vilken AFD ingår, räkna med att öka antalet mandat från 73 till 93, av sammanlagt 720 platser i det nya parlamentet. Kommer protesterna att kunna bryta den uppåtgående trenden? Extremismforskaren Hajo Funke vid Freie Universität i Berlin beskriver upp till hälften av AFD-väljarna som frustrerade och besvikna, men inte högerextrema. Många av dem är nu chockade och vänder sig bort från partiet

protester i tyskland

Stora demonstrationer mot AFD i Tyskland - därför sker det nu

SVD

https://www.svd.se/a/4o9VlV/

H2 Green Steel har dragit in flera nya miljarder för att bygga en anläggning för fossilfritt stål i Boden. Men det behövs ytterligare stora tillskott innan hela projektet är i hamn. På måndagen stod det klart att svenska H2 Green Steel, med vd Henrik Henriksson i spetsen, lyckats dra in mer pengar från investerarna samtidigt som bolaget säkrat stora lån. Totalt handlar det om att företaget nu har tillgång på 75 miljarder kronor som ska användas till att bygga ett stålverk som tillverkar stål utan utsläpp av koldioxid. Grunden till stålverket är redan på plats och bygget är i full gång utanför Boden. H2 Green Steel har vid flera tillfällen tidigare fått pengar från både aktieägare och långivare. Men företaget har nu dragit in ytterligare 3,4 miljarder kronor från aktieägarna och 3 miljarder från EU:s innovationsfond. Till det kommer det slutliga avtalet om lån på 48 miljarder kronor med en lång rad stora internationella finansinstitut. – Nu har vi fått ihop en struktur för att kunna ställa om en av de smutsigaste industrierna, säger Henrik Henriksson vd för H2GS. Ska räcka till första fasen Pengarna räcker för att klara hela uppbyggnaden och få igång första fasen av det nya stålverket. Där ska det produceras 2,5 miljoner ton stål om året och enligt planerna ska tillverkningen dra igång redan mot slutet av 2025. Dock sägs det dröja ytterligare två år innan leveranserna av alla typer av fossilfritt stål är igång. I nästa fas ska anläggningen byggas ut så att den klarar att producera upp emot 5 miljoner ton stål om året. Det kräver investeringar på ytterligare 25 miljarder kronor. Att del två blir förhållandevis mycket billigare beror bland annat på att en del av de investeringar som krävs för att expandera görs redan nu, under den första fasen av bygget. I de 75 miljarder som krävs för den första delen av bygget ingår, enligt finanschefen Otto Gernandt, över 10 miljarder kronor för oförutsedda utgifter. Det är pengar som H2GS hoppas de inte ska behöva använda men som investerare och långivare krävt eftersom det finns stora risker med projektet. Finansprofiler har ifrågasatt lönsamheten Det har till exempel varit omfattande diskussioner om hur H2GS ska få tillgång till järnmalm från LKAB, hur transporterna ska fungera på den hårt belastade Malmbanan och i synnerhet på järnvägen mellan Luleå och Boden. Dessutom har H2GS stora behov av el kritiserats. I en rapport nyligen, som finansierats av finansprofiler som Christer Gardell, Rune Andersson och Carl Bennet, ifrågasätts lönsamheten för hela projektet. Men Henrik Henriksson avvisar kritiken. Han påpekar att även om grönt stål är 20 till 25 procent dyrare än vanligt stål har H2GS lyckats få kunder som Scania, BMW, AB Volvo, Mercedes–Benz och Porsche att skriva på avtal för inköp av grönt stål för 130 miljarder kronor de kommande åren. – Rapporten tar inte hänsyn till att det finns en marknad där kunderna är beredda att betala en premium för att få grönt stål, säger Henrik Henriksson. Han hävdar också att priset på vanligt stål, som ger stora utsläpp av koldioxid, efterhand kommer att pressas upp av EU:s miljöregler. Det gör att priset för fossilfritt stål och vanligt stål kommer att bli detsamma fram mot 2035. ”Stöden täcker mindre än 10 procent” Enligt Henrik Henriksson visar även aktieägarnas och långivarnas vilja att stoppa in mångmiljardbelopp i H2GS att de faktiskt tror på projektet och räknar med att tjäna pengar på det. – Bankerna har granskat projektet i detalj och vi har lagt ned 600 000 ingenjörstimmar för att kunna möta alla de krav finansiärerna har. Samtidigt som bygget av stålverket i Boden rullar på arbetar H2GS också med att starta liknande projekt på andra håll

henrik henriksson

H2GS:s Vd Henrik Henriksson: Nya miljarder ska säkra stålverket i Boden

SVD

https://www.svd.se/a/nQdV3o/

Byggrätterna kring det rekordhöga Karlatornet i Göteborg säljs nu till kraftigt underpris. Det är Balder och Serneke som avyttrar marken för ytterligare skyskrapor i en storaffär med allmännyttan. På måndagen stod det klart att konjunkturen har pressat ner priset på central mark i Göteborg, enligt uppgift till SvD med så mycket som 25 procent. – Nu är det köpläge för allmännyttan. Vi utnyttjar svackan i marknaden för en affär där prisläget för bara två år sedan hade varit otänkbart för oss, säger Terje Johansson, vd i den kommunala bostadskoncernen AB Framtiden. Den som besöker Göteborg kan inte ta miste på platsen för storaffären. I rikets andrastad möts man numer av det 246 meter höga Karlatornet, Nordens högsta bostadshus. Det är runt om detta utropstecken som cirka hälften av den nya stadsdelen med byggrätter på Lindholmen nu får kommunens allmännyttiga bolag som ny ägare. Närmare bestämt tar kommunen över 151 000 kvadratmeter. Prislappen är cirka en miljard kronor, att jämföra med tidigare bokförda värden på 1,3 miljarder. Formellt är säljaren Karlastaden Group vars delägare Balder och Serneke på sistone pressas av stigande räntor och sämre konjunktur. Enligt Terje Johansson har man tagit höjd för att affären genomförs på en svag marknad. I två kvarter blir det kommunala bolaget ensam ägare i syfte att bygga 300–400 nya hyresrätter, bland annat höghus på 17 respektive 27 våningar. I fyra andra kvarter, med ännu högre hus, tar det kommunala bostadsbolaget över 74 procent och ger Balder och Serneke option på ett indexerat återköp senast september 2027. Här planeras bland annat skyskrapan Cassiopeja som är tänkt att bli 43 våningar samt tornhuset Auriga på 36 våningar. – Där blir det andra än kommunen som kommer att bygga. Vår avsikt är inte att behålla de här byggrätterna i längden. Balder och Serneke kan köpa tillbaka om de vill, eller så kan vi sälja till andra senare, säger Terje Johansson.  Innebär det tillfälliga ägandet att Göteborgs stad hjälper två av stadens börsbolag på en tuff marknad? – Inte alls, svarar Terje Johansson och fortsätter: – Vi gör det här för att det är en bra affär. Det kommer att väga upp våra kostnader av att ha pengar låsta. Hela stadsdelen är planerad med åtta kvarter och 2 000 lägenheter, varav cirka 600 är helt eller delvis klara i det nästan färdigbyggda Karlatornet. –  Som jag ser det växer Karlastaden för att Göteborg växer. Men nu måste vi förstås vänta in konjunkturen för att bygga. Vi kan i och för sig påbörja grundläggning men om det sker i år eller senare blir något som kommunen beslutar om, resonerar Terje Johansson. Den kommunala Framtiden-koncernen betalar cirka 850 miljoner kronor vid tillträde av marken under första kvartalet 2024. Resten betalas när Serneke färdigställt ett planerat storgarage respektive gjort marksaneringar. Erik Selin, vd på Balder, kommenterar i ett pressmeddelande att han ser positivt på att en stark aktör som allmännyttan kan ”tillföra stora värden i framväxandet av stadsdelen”. Även Victor Persson, vd på Sernekes portföljbolag Doxa, kommenterar bland annat att affären frigör betydande kapital för Serneke.

karlatornet

Mark vid Karlatornet på Lindholmen i Göteborg säljs till kraftigt underpris

SVD

https://www.svd.se/a/LlwoMQ/

Thomas Petersson avkragades som biskop för Visby stift efter att hans otrohetsaffär uppdagats. Nu ger han sin version av helvetesåret – det är besynnerlig läsning. I februari 2022 skedde något mycket ovanligt: en svensk biskop avkragades. Han var den första sedan 1954. Skälet var otrohet, närmare bestämt en långvarig relation med en kollega i stiftet. Thomas Petersson, biskop i Visby, bedömdes ha brutit mot sina vigningslöften och fick omedelbart lämna sin post. Den massmediala uppmärksamheten var enorm. Såklart: en kyrkans man hade ertappats med något förbjudet och snaskigt. Samtidigt var det nog svårt för många att förstå varför äktenskapsbrott skulle vara ett skäl till avsked. SR:s Gunnar Bolin talade upprört om ”rituell förnedring” och det hjälpte inte riktigt att dåvarande ärkebiskop Antje Jackelén pedagogiskt förklarade att det egentligen inte var själva otroheten som var problemet – utan att han brutit mot de löften han avlagt under sin biskopsvigning. När Thomas Petersson nu ger sin version av vad som skedde, i boken ”Avkragad. Tankar om tro, svek och förlåtelse” (Kaunitz-Olsson, skriven tillsammans med Claes de Faire), blir det snart tydligt att han själv inte riktigt förstått distinktionen. Privata angelägenheter är helt enkelt inte privata när man är biskop. Boken igenom uttrycker Petersson sin förvåning inför avkragningen. Han undrar varför hans kollegor i Biskoparnas ansvarsnämnd inte kunde skilja på honom som präst och privatperson: ”Jag försökte ju hela tiden skilja på att vara Thomas och att vara biskop”; ”Jag trodde att jag skulle kunnat få dem att skilja på mig som biskop och privatperson – om jag bara fått chansen”; förtroendekrisen är ”på grund av en privat angelägenhet”. Detta blir ytterst besynnerligt för mig. Det står ju så klart och tydligt i 1 Timoteosbrevets tredje kapitel, vers 2: ”En församlingsledare måste vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och en god lärare.” Och Petersson medger: ”Som präst var privatpersonen lite utraderad och det går egentligen inte riktigt att särskilja dem.” Privata angelägenheter är helt enkelt inte privata när man är biskop. Peterssons utomäktenskapliga relation pågick länge, och med en underordnad i stiftet (hon är för övrigt helt frånvarande i hans berättelse). Han anmälde sig själv till ansvarsnämnden först efter att ha konfronterats av kollegor. Det är därmed solklart att Petersson brutit mot sina löften. I kyrkoordningen står att en biskop ”får förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst” bland annat om han ”genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en biskop bör ha” (SVKB 2003:9). Som flera kristna kommentatorer anmärkte när avkragningen skedde är det skillnad på förlåtelse och förtroende. Har Gud förlåtit Thomas Petersson? Ja, om Petersson omvänt sig och bett om förlåtelse så har han det. Hans synd är därmed, med himmelska mått mätt, utraderad och kastad i havets djup, för att tala med profeten Mika. Men det betyder inte att han är befriad från syndens konsekvenser; det är något helt annat. Det är lätt att ömma för människan Thomas Petersson, som i ”Avkragad” beskriver en helt enorm kris, där familjesfärens mest intima katastrofer blir föremål för kvällstidningsrubriker samtidigt som yrkesidentiteten rycks ifrån honom och arbetskamraterna tystnar

thomas petersson biskop

Otrogne biskopen Thomas Petersson missförstår synden

SVD

https://www.svd.se/a/JQzLAj/

Det är fel att tvinga in tonåringar till militärtjänstgöring för att Försvarsmakten har misslyckats med att rekrytera och behålla försvarsanställda. Det skriver Rasmus Elfström, Centerstudenter, i en slutreplik. Tiderna är verkligen mer osäkra än på länge. Men detta fordrar inte att frågan kring värnpliktens berättigande skulle vara opåkallad – tvärtom. Att som Kristdemokratiska Studentförbundet framhålla värnplikten som ”ett av Sveriges starkaste försvarspolitiska verktyg” och nödvändig för att säkra personalstyrkan säger tyvärr mer om Sveriges försvarsförmåga än om värnplikten i sig. Att tvinga in tonåringar till militärtjänstgöring för att Försvarsmakten – på grund av resursbrist eller av andra skäl – misslyckats med att rekrytera och bibehålla försvarsanställda är ett underbetyg för den politiska styrningen av Försvarsmakten. För få resurser till övning, låga löner och bristande materiel har resulterat i att genomsnittlig yrkessoldat slutar efter fyra och ett halvt år och de som inte avskräcks av villkoren får gå efter maximalt 12 år om de inte vill vidareutbilda sig till officerare – även om de fortsatt uppfyller de fysiska och mentala kraven som sätts på soldater. Därutöver går Lucas Svärd vidare och radar upp ett antal Nato- och EU-länder som, likt Sverige, har värnplikt, samtidigt som poängen är just alla de länder, exempelvis USA eller Storbritannien, som inte har densamma. Argumentet är ett försök att skapa en grund för slutsatsen att just värnplikt skulle vara det enda alternativet för personalförsörjning, ett faktum som motbevisas av värnpliktens relativa ovanlighet inom både EU och Nato. Detta samtidigt som Kristdemokratiska Studentförbundet korrekt observerar den gemensamma nämnaren för resterande länder – landgräns mot Ryssland. Men vid sidan om dessa observationer går Svärd likt dödens ängel förbi den centrala frågeställningen, som enbart tillägnas ett stycke i hans debattsvar – den kring människan, hennes egenmakt och statens anspråk på våra liv. I sitt försvar av värnplikten konstaterar Lucas Svärd att samhällskontraktet fordrar både rättigheter och skyldigheter mellan en stat och dess medborgare. Det i sig är väl föga förvånande, då Thomas Hobbes själv tillskrev staten rätt att inkalla medborgarna till militärtjänstgöring. Men vilka och hur dessa rättigheter och skyldigheter utformas är minst lika viktigt. Faktum är att en stat och dess relation till medborgarna helt och hållet definieras utifrån hur detta förhållande formuleras – skillnaden mellan förtryckande regimer och liberala demokratier ligger just i detta förhållande och respekten för desamma. Att därför enbart konstatera att rättigheter och skyldigheter existerar gör inte särskilt mycket i debatten kring vilka rättigheterna och skyldigheterna bör vara. Även om det poängterades redan i vår ursprungliga artikel tål det att upprepas – Sveriges försvar och försvarsviljan är centrala och viktigare än någonsin. Men det är inte bara vi, eller det Kristdemokratiska studentförbundet, eller högt uppsatta politiker, tjänstemän eller debattörer som förstår det läge vi står inför. Den insikten tillhör långt många fler. Vår poäng är att en statsmakt inte bör föregå den insikten och det beslut som många fattar just som en konsekvens av den insikten – att Sverige och vår demokrati måste försvaras. Vi är övertygade om att människor kommer att fatta det beslutet och att staten inte ska föregå och i ett klassiskt svenskt grepp sätta sig över medborgarnas självbestämmande. Därför försvaras Sverige och våra demokratiska värderingar bäst av ett väl rustat försvar byggt på frivillighet

rasmus elfström

Bättre med försvar byggt på frivillighet, skriver Rasmus Elfström

SVD

https://www.svd.se/a/mQkV40/

Det är hackergruppen Akira som ligger bakom cyberattacken mot Tietoevry. Det bekräftar bolaget för SvD. Gruppen har tydliga kopplingar till Ryssland – och ett tydligt mål. ”Du är här. Det betyder att du har drabbats av cyberincidenter. Tänk på vårt agerande som en oplanerad, påtvingad granskning av ditt nätverk för sårbarheter. Kom ihåg att det finns ett rimligt pris som kan få allt att försvinna.” Texten välkomnar besökarna på hackergruppen Akiras blogg på darknet. Det ska också vara Akira som ligger bakom helgens cyberattack mot it-leverantören Tietoevry. I angreppet drabbades en lång rad företag och organisationer som är deras kunder, bland annat Filmstaden, Systembolaget, Rusta och Region Uppsala. – Vi kan bekräfta att det är Akira som ligger bakom, säger Alexandra Kärnlund, kommunikationschef på Tietoevry. Har blogg på Darknet På sin blogg hotar Akira de som inte betalar lösensummor, och skriver att ”den som väljer en annan väg kommer att skämmas ut här, offentligt”. Men Alexandra Kärnlund är tydlig med att bolaget inte kommer att betala någon lösensumma. – Enligt vår policy gör vi inte det. Tietoevry har polisanmält attacken. På sin darknet-blogg har Akira, sedan starten i april 2023, tagit på sig flera attacker i veckan. Men nätverket har inte gått ut med att man står bakom attacken mot Tietoevry. – Det är ganska vanligt att det tar en stund innan man gör det. Det blir ofta en upptrappning, där man publicerar namnet någon vecka efter angreppet, och börjar publicera data efter ytterligare några veckor, säger Mattias Wåhlén, expert på hotaktörsanalys på Truesec. Akira utför flest attacker Så sent som för en vecka sedan gick det nationella cybersäkerhetscentret i Finland ut och varnade för attacker med utpressningsvirus från just Akira. Där skriver myndigheten att Akiras virus först upptäcktes i Finland i juni 2023, och att gruppen varit särskilt aktiva mot slutet av året. Av de sju fall av utpressningsvirus som rapporterades till centret i december stod Akira bakom sex. – Det är en av de grupper som angrep finska företag mest under slutet av förra året. I de rapporter som kommit till oss blev det tydligt att de riktade in sig på en sårbarhet i Ciscos VPN-tjänst, säger Olli Hönö, it-säkerhetsspecialist på det nationella cybersäkerhetscentret i Finland. Mattias Wåhlén på Truesec delar uppfattningen om att Akira dominerar bland attackerna just nu. – Vår uppfattning är att det är minst tre gånger så mycket Akira än något annat utpressningsvirus i både Sverige och Norden just nu. Han beskriver Akira som en löst sammansatt grupp. – Det är en grupp brottslingar som har tagit fram och administrerar utpressningsviruset. Sedan är det frilansare som tar sig in i olika it-system och kör viruset. Akira tar sedan en del av lösensumman, normalt ungefär 15–20 procent, och frilansarna behåller resten. Har kopplingar till Ryssland Även om det inte med säkerhet går att säga var den frilansande hackaren som angripit Tietoevry finns, är det ingen tvekan om att gruppen har kopplingar till Ryssland. – Nästan alla grupper som gör den här typen av attacker är från Ryssland. Det finns tydliga regler, den viktigaste är att man inte får angripa mål i Ryssland utan bara i väst, säger Mattias Wåhlén, som tidigare jobbat i 35 år inom svensk underrättelsetjänst. Hur ser kopplingen ut mellan de cyberkriminella gängen och ryska staten? – Polisen och säkerhetstjänsten tittar åt andra hållet så länge de inte går mot ryska mål. Sedan verkar vissa grupper ha tagit kontrakt från staten. Det finns grupper som normalt kör med utpressningsvirus, men som nu också hackar myndigheter i Ukraina för att stjäla information. Cyberkriminella grupper som Akira har ett tydligt mål. – De är ute efter pengar i första hand. Men de vet att man måste hålla sig väl med ryska staten, säger Mattias Wåhlén

akira hackers

Rysk hackergruppen Akira bakom attack mot Filmstaden

SVD

https://www.svd.se/a/LlwaoJ/

Svensk militär ska skickas till Jemens kustområde. Nu, jämfört med den förra insatsen där Sverige deltog, skulle militären istället för pirater möta en kvalificerad fiende. ”Det är en helt annan hotbild”, säger viceamiral Jan Thörnqvist, som ledde den förra insatsen, till SvD. En vårdag 2009 lättar tre svenska krigsfartyg ankar. De är på väg att byta Östersjöns karga vatten mot ett halvår i Adenviken, mellan Jemen och Somalia, där piratattacker under en lång tid har drabbat sjötrafiken. Uppdraget är att skydda civila fartyg från bordningar. Nu är svenska militärer på väg tillbaka till området för att bidra i de pågående insatserna i Röda havet. Någon som har erfarenhet av kustområdet utanför Jemens kust bättre är viceamiral Jan Thörnqvist. 2010 var han sjöstyrkechef för EU:s insats i Adenviken och fortsatte därefter som marinchef och insatschef för hela Försvarsmakten. I dag är han pensionerad från sina militära tjänster och arbetar som rådgivare åt försvarsbolaget Saab. Han säger att den nya insatsen skiljer sig väsentligt jämfört den som han ledde. – Då rörde det sig om pirater i motorbåtar med handeldvapen och granatgevär. Utifrån ett professionellt perspektiv är det ett väldigt enkelt hot att hantera, säger han till SvD. Huthirörelsen beskriver han däremot som en kvalificerad motståndare, vilket ökar hotbilden – och därmed riskerna för det svenska bidraget. – Det är ingen tvekan. Absolut är det en högre risk för svenska sjömän och soldater. Attacker mot fraktfartyg Bakgrunden är att den Iranstödda Huthirörelsen i Jemen har genomfört flera attacker med robotar och drönare mot den civila sjöfart som passerar genom Röda havet. Det har lett till att USA och Storbritannien utfört omfattande räder mot rörelsen. Efter ett långt inbördeskrig och anklagelser om vapenleveranser från Iran bedöms Huthirörelsen vara krigserfaren och välutrustad. Enligt Reuters har rörelsen ett arsenal av drönare och ballistiska robotar med en räckvidd som kan nå ända till Israel, 200 mil bort. Därtill har Huthirörelsen visat upp luftvärn, helikoptrar, och minst ett attackflygplan. Det finns ett par scenarier för hur en svensk insats skulle behöva se ut. Vad som behövs mest för att skydda sjöfarten, enligt Jan Thörnqvist, är “kvalificerat luftvärn” – i det här fallet en förmåga att skjuta ned raketer, robotar och drönare innan de träffar sina mål. Den svenska marinen har vissa stridsfartyg som har ett eget luftförsvar, men saknar förmåga att skydda andra fartyg i ett område. – Hade våra fartyg haft luftvärnsrobotar, som är planerat, så hade det varit en annan femma. De skulle vara mycket bättre lämpade, säger Thörnqvist. Sverige kan skicka Jas Gripen Möjligen ser han att Sverige skulle kunna bidra med stabspersonal, specialförband, eller så kallade ”skyddsstyrkor” – alltså soldater placerade ombord på andra fartyg. Så arbetade Försvarsmakten under flera av de tidigare insatserna, bland annat med svenska amfibiesoldater, som baserades på ett nederländskt stridsfartyg. Ett tredje hypotetiskt alternativ är att Flygvapnet nyttjas, på samma sätt som svenska Gripen-flygplan användes under Nato-insatsen i Libyen 2011. – Men det hänger på att det finns ett politiskt mandat, att de kan baseras någonstans i närheten och att Sverige vill dela den resursen, vilket sammantaget inte är sannolikt, säger han. Experter har tidigare varnat för att de många konflikterna i Mellanöstern utvecklas till ett storskaligt regionalt krig. Jan Thörnqvist ser de riskerna – men bedömer i nuläget inte att de är stora

sverige jemen

Huthisoldaterna i Jemen är nu farligare hot mot svenska soldater

SVD

https://www.svd.se/a/15ExOW/

Den 15-åriga pojken knivhöggs till döds i ett trapphus i Älvsjö i södra Stockholm i juni. Nu döms en 16-årig pojke till tre års sluten ungdomsvård för mord. Han var finklädd, på väg till skolbalen som skulle bli ett avslut på grundskoletiden. Men pojken, 15 år gammal, kom aldrig längre än till trapphuset den junieftermiddagen. En 16-årig pojke greps kort därefter och åtalades senare för mordet. – Utredningen har visat att den tilltalade tog med sig en tandad grillkniv till målsägandens trappuppgång och där utdelade ett stort antal hugg, bland annat mot målsägandens bål, huvud och hals. Målsäganden avled på platsen, sa senior åklagare Ingrid Viklund i höstas. De båda pojkarna kände varandra sedan tidigare. 16-åringen själv har erkänt att han har huggit eller stuckit 15-åringen flera gånger men hävdar att han agerade i nödvärn då han kände sig hotad. Pojken döms nu till tre års sluten ungdomsvård, meddelade Södertörns tingsrätt på måndagen. – Det har varit ett komplicerat mål med svåra bedömningar. Rätten är dock enig i sin bedömning. Det är en oerhört tragisk händelse där både offer och gärningsman är unga personer, säger tillförordnade chefsrådmannen Anders Larsson i en kommentar. Tingsrätten har kommit fram till att den nu dömda pojken haft uppsåt att döda 15-åringen, både utifrån det svåra knivvåldet och att han lämnat honom svårt skadad utan att tillkalla hjälp. – Jag kan konstatera att tingsrättens bedömning ligger helt i linje med den bevisning som har presenterats i målet och den inställning jag har haft som åklagare i den här processen, säger åklagaren Ingrid Viklund till SvD. Varför den dömda pojken utförde dådet är, trots en omfattande utredning, oklart, enligt tingsrätten. – Det är en pusselbit som vi inte har lyckats lägga i det här, säger Ingrid Viklund. Hon hade yrkat på att 16-åringen skulle dömas till fyra års sluten ungdomsvård, men har ännu inte tagit beslut om hon ska överklaga domen. Ett rättspsykiatriskt utlåtande från Rättsmedicinalverket visar att den nu dömda pojken inte lider av en allvarlig psykisk störning. 16-åringen säger att han handlade i nödvärn efter att 15-åringen försökt kasta ned honom från en avsats i trapphuset, 3,8 meter ned i ett stengolv. Tingsrätten har dock kommit fram till att den dömda pojkens nödvärnsinvändning inte stämmer. ”Han har alltså inte utsatts för något brottsligt angrepp från målsäganden och inte haft rätt att använda våld mot honom”, skriver tingsrätten. Dagen efter mordet i början av juni samlades ett hundratal klasskamrater, familjemedlemmar och vänner utanför porten i Älvsjö i södra Stockholm för att minnas den dödade 15-åringen. – Han är där uppe i himlen och ser ner på oss nu, sa en man som tagit sig till platsen. Skolan där pojken gick aktiverade snabbt ett kristeam. – Det är en fruktansvärd och tragisk sak som har hänt. Vi är alla förstämda. Värst är det för elever och personal. Det är inget som någon ska behöva uppleva, sa Lars Anders Johansson, presschef på Internationella engelska skolan, till SvD då.

juni pojke

Pojke höggs ihjäl på väg till skolbal i Älvsjö – jämnårig döms för mord

SVD

https://www.svd.se/a/JQz767/

Kompassen snurrar vilt hos den svenska vänstern, trots att omvärlden egentligen borde gynna en traditionell vänsteragenda. Den svenska vänstern tycks inte må bra. Dess splittring och frustration sätter sin prägel på tidsandan. Socialdemokraterna försöker frigöra sig från ett rödgrönt förflutet som de inte kan försvara när verkligheten tränger sig på. Miljöpartiets strider bränner ut partiledningen, och Vänsterpartiet kämpar mot en woke-politik som hotar möjligheterna att återta förflutenhetens identitet som ett klasskamps- och arbetarparti. I riksdagen står oppositionsledaren och skriker ut en replik för att retuschera partihistorien. På kultursidorna får vänsterns intellektuella toppskikt ett mentalt sammanbrott över vad som sägs om krigsriskerna i grannskapet. ÖB påstås längta efter krig. Försvarsvänner beskrivs som stridstokar. Regeringen skräms för att värva röster. En vänsterpartist som vill byta samtalsämne skriver om Sveriges ”sionistiska regering”. Kompassen snurrar vilt, trots att omvärlden egentligen borde gynna en traditionell vänsteragenda. Berlinmurens fall är nu historia liksom Sovjetunionens upplösning. Hotet från kommunismen har flyttat österut och ersatts av en aggressiv rysk fascism, en reaktionär kleptokrati som driver en religiöst inspirerad kulturkamp. Kinas experiment att förena marknadsekonomi med en totalitär partidiktatur sladdar ner i diket. I väst lamslås arvfienden USA, åtminstone tillfälligt, av en perfekt storm i kulturkriget. Ett krig iscensatt av en marginaliserad vänster som genom att provocera motståndarna har lyckats med konststycket att bereda marken för ett republikanskt parti utan program och som låtit sig kidnappas av en narcissistisk sektledare. I söder har de gamla koloniernas drömmar om frihet och demokrati krossats av brutala diktatorer, religiösa förtryckarregimer och neokoloniala intriger, vars trådar spinns i Peking och Moskva. Det saknas verkligen inte fiender för en intellektuellt redig vänster att stå upp emot och bekämpa. En som minns den svenska vänstervågen från dess storhetstid klagar med stor rätt över att dagens vänster är ”svinaktig”, ”slapp” och ”känslostyrd”, när den borde låta förnuftet och verkligheten styra. Ett förebud om vad som var på väg kom när Jan Myrdal lierade sig med den internationella radikalnationalistiska extremhögern och medverkade vid en beryktad konferens i Moldavien i december 2017. En tillställning som kretsade kring Alexander Dugins idéer om det ryska imperiets återkomst. Vad är det som har hänt? Och är det bara ett svenskt fenomen? Myrdals flirt med de radikala nationalisterna gick hand i hand med den ryska kleptokratins ideologisering och motsvarande tendenser i väst som de manifesteras hos Marine Le Pen, tyska AFD, ungerska Fidesz och Fico i Slovakien. Myrdal svarade på ett fenomen som således således inte bara var svenskt. Parallella idéströmningar uppstod bland detroniserade kommunister och konservativa motståndare till reformpolitiken i Östeuropa. Dessa innebar ett nyväckt intresse för Martin Heideggers civilisationskritik av det anglosaxiska väst och Carl Schmitts idéer om att all politik ytterst handlar om vänner och fiender samt att diktatur i vissa lägen kan försvaras. Kommunismen ömsade skinn och nya auktoritära rörelser i öst och väst etablerades av xenofober, kriminella nätverk och, som i det forna Sovjetunionen av Putins anhängare med deras program för att återskapa Rysslands auktoritära förgångna. Förenklat ser vi en ny förening växa fram av socialistiska ekonomiska föreställningar och kulturell ultrakonservatism. I Tyskland har DDR-nostalgikern Sarah Wagenknecht hoppat av Die Linke och grundat ett eget parti baserat på denna giftiga kombination. Vänsterns frustrationer hänger framförallt samman med sidbytet i kulturkampen

olof ehrenkrona

Olof Ehrenkrona: Vänstern bjuder på hycklarnas afton

SVD

https://www.svd.se/a/wA193n/

Republikanen och Floridaguvernören Ron DeSantis drar sig ur det republikanska primärvalet, och ger därmed upp sitt försök att bli USA:s nästa president. Det meddelar han i en video på X. Han beskrevs länge som Donald Trumps främste utmanare i kampen om att bli Republikanernas presidentkandidat. Men nu hoppar Ron DeSantis av primärvalet. – Jag kan inte be våra supportrar att ge av sin tid och sina resurser om vi inte har en tydlig väg till segern. Därför avslutar jag i dag min kampanj, säger Ron DeSantis i videoklippet. Han meddelar samtidigt att han ställer sig bakom Donald Trump som presidentkandidat. – Jag har lovat att stötta Republikanernas kandidat, och jag kommer att hedra det löftet, säger han i videon. – För mig är det tydligt att en majoritet av de republikanska primärvalsväljarna vill ge Donald Trump en till chans, säger han och tillägger att även om han har haft meningsskiljaktigheter med den förre presidenten anser han att Trump är överlägsen nuvarande president Joe Biden. Beskedet kommer efter att Trump vann stort i det inledande nomineringsmötet i delstaten Iowa förra veckan. Ron DeSantis hamnade långt efter den tidigare presidenten, med 21 procent av rösterna. Opinionsmätningar inför tisdagens nomineringsmöte i New Hampshire har också sett dystra ut för guvernören. En mätning från CNN visade på söndagen att stödet för DeSantis låg på sex procent i delstaten, jämfört med Donald Trumps 50 procent och Nikki Haleys 39 procent. Trump säger i ett uttalande att han är ”väldigt hedrad” över Ron DeSantis stöd, och uppmanar alla republikaner att sluta upp bakom honom för att vinna över demokraternas Joe Biden i presidentvalet i november, rapporterar Bloomberg. Den tidigare FN-ambassadören Nikki Haley återstår nu som Trumps enda utmanare om den republikanska nomineringen. Hon nåddes av beskedet om DeSantis avhopp under ett kampanjmöte i New Hampshire, och berömde honom för hans kampanj. Samtidigt uppger Haleys stab att det inte påverkar hennes chanser i större utsträckning, eftersom de bedömer att väljarnas stöd fördelas jämnt över henne och Trump, enligt CNN.

är ur som drar sig

Ron DeSantis drar sig ur presidentvalet 2024 – stöttar Trump

SVD

https://www.svd.se/a/RGLG4J/

Varför har regeringen strypt stödet till fredsorganisationer? Utrikesminister Tobias Billström säger att det ska renodla biståndsarbetet, men ett svar han sedan låter sms:a mig får mig att tro att det egentligen handlar om något helt annat. Frågan lämnar mig ingen ro och ända sedan i höstas, när de första ryktena kom, har jag försökt få reda på vad det egentligen handlar om. För det kan inte vara pengarna. I sammanhanget är det så små summor. Ingen ansvarig minister var dock till en början beredd att ställa upp på en intervju. Beslutet var inte taget än, sa man och hänvisade till budgeten. Men inte heller där gavs några svar. Veckorna gick. Månaderna och så på fredagen den 22 december, i skuggan av presskonferenser för klimathandlingsplan, kulturkanon och en annalkande julledighet kom beskedet då till sist: Ändringar i regleringsbrevet till Folke Bernadotteakademin – vilket får som följd att ett tjugotal organisationer som arbetar med freds- och demokratifrågor blir av med sitt stöd. Totalt drygt 20 miljoner kronor som fördelats mellan dessa organisationer. Däribland Svenska freds och Läkare mot kärnvapen. Avskaffandet av stödet innebär ett brott av en över hundraårig tradition – vilket man uppenbarligen inte har lust att kommunicera. Själv är jag kluven. Å ena sidan tycker jag det är ett problem att vi har ett civilsamhälle som i så hög grad är beroende av offentliga medel och därmed av den sittande maktens välvilja. Och jag stör mig på de organisationer som går ut och hotar att de utan stöd kommer att tystna. Det är ju förmodligen exakt vad makten vill. Och hur djupt sitter engagemanget om man bara är beredd att arbeta mot betalning? Å andra sidan: hur skulle den enorma kunskapsbank som många av dessa organisationer i dag besitter varit möjlig att bygga upp om arbetet bedrivits enbart som hobby? Men först och främst ställer jag mig frågande till vad intentionen med det indragna stödet egentligen är. För hade det varit en del av en klassisk borgerlig ideologi som önskar ett civilsamhälle skilt från staten, varför väljer man då just dessa organisationer? Och varför i så fall inte låta beslutet följas av åtgärder där man underlättar för civilsamhället att få in pengar på andra sätt? Min känsla nu är snarare att det handlar om en knäpp på näsan, en subtil maktdemonstration mot röster man den senaste tiden funnit obekväma i den offentliga debatten. Så vad säger ansvarig minister? Till slut får jag i alla fall möjlighet till en kort intervju med utrikesminister Tobias Billström (M). Han säger att beslutet primärt handlar om att, som en följd av Tidöpartiernas reformagenda för biståndet, renodla Folke Bernadotteakademins verksamhet. Civilsamhället är en viktigt del av ett lands demokratiska fundament, säger han, men det innebär inte att alla ska få stöd för sin verksamhet. Och framför allt ska stöd inte längre ges till opinionsbildning. Däremot framhåller han att det fortfarande kommer att finnas medel för att arbeta med civilsamhället i andra länder. Där stödet, som han ser det, kan göra större nytta. Han förnekar också bestämt att det indragna stödet skulle ha något med organisationernas åsikter att göra. Och säger att det är viktigt med en mångfald av röster. Samtidigt formulerar han i ett sms:at svar på en följdfråga från mig att han är ”djupt besviken över Svenska freds tydliga nej till att ge Ukraina svenska vapen i samband med Rysslands invasion i februari 2022. Det var ett definierande ögonblick i synen på rätt och fel”. Och att en minister så tydligt går in och talar om vad som är rätt och fel åsikter kan jag inte undgå att finna anmärkningsvärt. I synnerhet som organisationen aldrig aktivt motarbetat vapenstödet, utan bara inte sett som sin uppgift att driva den frågan utan att lyfta andra möjligheter

stina oscarson

Stina Oscarson: När Billström sms:ar förstår jag plötsligt

SVD

https://www.svd.se/a/GMd0bV/

Läkemedel som Ozempic beskrivs som en revolution för viktnedgång. Bör fler svenskar få ta del av de eftertraktade sprutorna? Ministern på motionscykeln tvekar – av minst fyra skäl. En kristdemokratisk hurtbulle sitter på gymnastikbänken och funderar över en paradox. Nästan alla vet nyckeln till viktnedgång, att äta färre kalorier än vad man gör av med. Ändå blir allt fler överviktiga. Jakob Forssmed berättar att det finns en naturlig förklaring. – En gång i tiden sa Paulus: det goda som jag vill, det gör jag inte. Men det onda som jag inte vill, det gör jag. Det här finns inuti oss. Det är inte så lätt. Han har ordnat kickoff på en stor idrottsanläggning. Här har den politiska staben fått springa, cykla och styrketräna. Sist på agendan är att socialministern berättar vad som görs åt ett växande bekymmer. Mer än varannan vuxen svensk är överviktig och över en miljon har sjukdomen fetma. För samhället innebär det en kostnad på runt 70 miljarder om året. Det motsvarar mer än halva försvarsbudgeten. – Utvecklingen har gått åt fel håll under många år. Det innebär hälsoproblem för den enskilde men också stora problem för samhället, säger Jakob Forssmed. Bör inte det här vara upp till individen att lösa? – Det klart att det i någon mån är det. Levnadsvanor måste i grunden ändras av en person. Men man kan göra mycket för att stötta och hjälpa. Siffran retar upp – ”Tre procent!” SvD har bett om riksdagspartiernas viktigaste förslag för att vända trenden och bland svaren finns en blocköverskridande röd tråd. Det vore bra om folk äter bättre och rör på sig mer. Ta fram en handlingsplan för det, föreslår Sverigedemokraterna. Bygg fler cykelbanor, tycker Miljöpartiet. Inför ”walk and talk”-stunder i skolan, säger Liberalerna. När Jakob Forssmed får frågan så ligger tyngdpunkten också där. Hans regering har öronmärkt miljoner åt att läkare ska skriva ut fysisk aktivitet på recept. – Vi behöver en attitydförändring! Vi vet mycket om hur allt hänger ihop, men ändå skjutsar allt fler sina barn till skolan. Studier visar att motion har en begränsad effekt när det kommer till viktnedgång. Kan det finnas en övertro på fysisk aktivitet? – Ja! Det är därför vi också måste jobba med kost och att etablera vanor. Ministern plockar fram sin smartphone ur kavajen. – När jag var och handlade så fotade jag det här. Det är min egen lilla research. Här kan du se en Fanta Exotic. Han pekar på skärmen. Ingrediensförteckningen retar upp honom rejält. – 13,2 gram socker per 100 milliliter! Alltså tre gånger mer än motsvarande produkt i Storbritannien. Den marknadsförs också med att den “innehåller fruktjuice” och hur mycket rör det sig om? Tre procent! Varför tror du att det är så? – Det kan naturligtvis ha att göra med att Storbritannien har producentavgift på socker. Men det här visar att det går att förändra. Det är inte en naturlag. Vill du ha en sådan producentavgift? – Vi följer utvecklingen och ser vad andra länder gör, men vi har inga sådana förslag eller ambitioner. Mobiltelefonen åker tillbaka i fickan. Hans önskan är att producenterna minskar sockret på egen hand och Livsmedelsverket har uppdraget att skapa förutsättningar för en sådan självreglering. Varför ingriper inte du i stället? – Jag har ingen omfattande längtan efter att reglera och förväntar mig att branschen tar möjligheten och sluter en överenskommelse. Det är en grundläggande bra hållning. För den som söker vård för fetma finns två prioriterade behandlingar. I första hand ska man få hjälp att lägga om sina levnadsvanor

ozempic sverige

Ozempic och Mounjaro – vem ska få bantningsläkemedlen?

SVD

https://www.svd.se/a/JQaBjX/

Johanna Jeansson har följt svenska kronan på första parkett i nära ett kvartssekel. Ändå är nationalekonomen mer osäker än någonsin om valutan och vad som är rätt i eurofrågan: ”Den som känner sig helt säker på vad som driver växelkurser har missat att ta med något i beräkningen”. – Det är ett missförstånd att tro att bara för att vi skulle knyta kronan mot en annan valuta som för tillfället är starkare, då blir vi rikare. Så funkar det inte. Mer kategorisk än så blir Johanna Jeansson inte när det gäller valutamarknaden. Uttalandet går rakt mot Christer Gardell. Finansmannen som det senaste året närmast har blivit portalfiguren för den återuppväckta debatten om ett svenskt euromedlemskap. I SvD härom veckan utvecklade han sina argument. – Vill vi bli fattigare röstar vi för kronan. Vill vi bli rikare röstar vi för euron, sa bland annat Gardell då. Men så enkelt är det inte, enligt Johanna Jeansson. SvD har tagit sig till ett av kungstornen i Stockholms city för att försöka fördjupa diskussionen ytterligare. Här har nationalekonomen Johanna Jeansson sin arbetsplats. Få har följt valutamarknaden mer, och framförallt från fler håll, än hon. Jeansson har analyserat och prognostiserat makroekonomi och kronans växelkurs på Finansdepartementet under euroomröstningen, på Nordeas tradinggolv under finanskrisen och på Riksbanken under skuldkrisen, och därefter som journalist och analytiker på Dagens Industri och Bloomberg. Tränar på att inte tycka I dag leder hon verksamheten på den ideologiskt och politiskt oberoende stiftelsen Kunskapsverket, som hon grundat tillsammans med näringslivsprofilerna Claes Ekström och Bengt Baron. Kunskapsverket finansieras av privatpersoner och tar inte emot gåvor från stat, kommun, politiska partier, intressegrupper eller andra som kan äventyra oberoendet. Tankesmedjan säger sig inte ge några policyrekommendationer eller prognoser och det går inte att beställa en rapport från dem. Syftet är enbart att presentera objektiva fakta inom samhällsfrågor ”där debatten baseras på otillräcklig eller motsägelsefull information”. – Nu har jag en ny roll och tränar på att inte tycka något alls, säger Johanna Jeansson. Vid sidan av den breda erfarenheten från olika aktörer på valutamarknaden är hon ovanlig på ett annat vis. När de flesta nationalekonomer är tvärsäkra och pekar på teoretiska förklaringsmodeller ser Johanna Jeansson inga enkla förklaringar till kronans stadiga fall de senaste tolv åren. – Den som känner sig helt säker på vad som driver växelkurser har missat att ta med något i beräkningen, säger Johanna Jeansson. Hon understryker de stora förändringarna som skett på valutamarknaden bara de senaste åren, till exempel spelar Kina en allt större roll samtidigt som vi har fått vänja oss vid en ny penningpolitik där centralbankerna genomfört stora tillgångsköp. Svaret på vad som tryckt ned kronan på senare år beror också på vem man frågar, säger hon. Riksbanken använder teoretiska modeller och fokuserar på långsiktiga strukturella faktorer. Valutamarknaden fokuserar på kapitalflöden, ser vad som händer i realtid och är mer kortsiktig. Företag, investerare och media pendlar där emellan. – På lång sikt kan vi använda oss av ekonomisk teori och struktur för att förklara, på kort sikt spelar konjunktur och marknadens riskbenägenhet roll, säger Johanna Jeansson. På en fri marknad får vi den valuta vi förtjänar, i varje fall på lång sikt. - Vissa säger: kronan borde vara mycket starkare. Det är psykologi eller annat som gör den onödigt svag. Och så är det andra som säger: nej, det handlar om att vi haft lägre räntor och därför en snabbare prisutveckling i Sverige och det förklarar försvagningen. Kanske har båda rätt

johanna jeansson

Johanna Jeansson, Kunskapsverket, om Euro: Ingen säker vinst

SVD

https://www.svd.se/a/ab95x5/

Trots att det finns få belägg för att så kallade fettförbränningszoner skulle vara effektiva fortsätter begreppet att frodas. Om målet med träningen är att gå ner i vikt finns en enklare metod, enligt experterna. Att intresset för ”fettförbrännings­zoner” är stort är det ingen tvekan om. Termen avser den intensitet av träning som sägs förbränna allra mest fett. Ämnet har nära 30 miljoner visningar på sociala medier-plattformen Tiktok och renderar ständigt nya tidningsrubriker. Mikael Mattsson är forskare i digital hälsa vid RISE (Research Institutes of Sweden) samt Stanford University. Han liknar vår energiförbränning vid växlarna på en bil. Beroende på hur fort vi kör krävs olika typer av bränslen, och eftersom det krävs mer syre för att förbränna fett kan vi inte förbränna fett när vi kör på för hög intensitet. – Ju hårdare du kör desto mer energi krävs. Till en början tas det mesta av den energin från fettet, och när du kommer över en viss gräns växlar kroppen över till att förbränna kolhydrater, säger Mikael Mattsson. ”Samma resultat oavsett träning” Men det innebär inte att detta med att hitta ”sin” fettförbränningszon skulle vara ett effektivt sätt att förbränna fett, fortsätter han. Om vi kör ett stenhårt träningspass bränner vi kanske inget fett under själva träningspasset, men vi kommer att förbränna en högre andel fett under resten av dagen jämfört med vad vi gjort annars. – Så du kommer att få ungefär samma resultat oavsett vilken typ av träning du kör. Om målet med träningen är att försöka gå ner i vikt så är det enklaste sättet att komma i bättre form, eftersom det i sin tur innebär att du gör av med mer energi vid varje träningspass. Det har en mycket större effekt än att försöka ligga på rätt fettförbränningszon, säger Mikael Mattsson. Forskning pekar också på att teorin om fettförbränningszoner inte är mer än en teori. En systematisk översikt publicerad i tidskriften Sports visar hur träningsintensiteten inte spelar någon avgörande roll vad gäller långsiktig förändring av kroppsfettet. Långt och lugnt – bränner fett Juleen Zierath är professor i integrativ fysiologi vid Karolinska institutet och har bland annat studerat hur träning på morgonen verkar öka fettförbränningen mer än andra tider. Eftersom kroppen tenderar att bränna fett under lågintensiv träning är tanken om fettförbrännings­zoner rimlig, menar hon. – För att prestera under längre tid är det effektivare att bränna fett jämfört med kolhydrater, det vill säga lagrat glykogen, säger Juleen Zierath. Men vi behöver också ha våra träningsmål i åtanke, betonar hon. – Om du tränar för att tävla är det viktigt att även köra måttlig till högintensiv träning. Träning med olika intensitet kommer att påverka vilka bränslekällor du förbränner, och får din kropp att genomgå anpassningar som gör att du kan få en avsevärd ökning av din kapacitet, säger Juleen Zierath. Tankefel med kalorier Erik Hemmingsson är docent i metabolism och forskare vid GIH. Han menar att idén om så kallade fettförbränningszoner – och överlag idén om att vi skulle kunna gå ner i vikt i huvudsak genom träning – faller på det faktum att kroppen har sitt eget sätt att reglera vår vikt, speciellt på lång sikt. – Hjärnan reglerar vad vi väger i en komplex interaktion med våra fettceller. Om du tränar ett extra långt pass, och därmed får en teoretiskt sett större fettförbränning, är alltså något som sannolikt har minimal effekt på lång sikt, säger Erik Hemmingsson

punktförbränna fett

Fettförbränningszoner – fungerar de?

SVD

https://www.svd.se/a/Q71rQW/

Nu kommer de första signalerna om bostadsmarknaden 2024. En tydlig trend är större prisskillnader mellan olika bostäder, enligt Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg. Det nya året bär med sig en liten ljusning på bostadsmarknaden. Så här långt in i januari har försäljningsvolymerna ökat något jämfört med samma period i fjol. För ett år sedan var marknaden ännu mer osäker än i dag, men nu finns enligt Hemnet ett lite större säljtryck.  – Vi ser att folk vågar pröva marknaden igen. Antalet publicerade objekt är väsentligt högre än i fjol, och även om många fortfarande är avvaktande, börjar köpare och säljare mötas i lite högre utsträckning än tidigare, säger Erik Holmberg, analytiker vid Hemnet. Faktorerna som påverkar priset Några faktorer har på sistone fått betydligt större prispåverkan. Dit hör yteffektivitet och uppvärmningskostnad. Analysen från Hemnet visar att mindre ettor står emot de senaste årens prispress betydligt bättre än större ettor, en trend som också gäller tvåor, treor och fyror men som har störst genomslag på just ettor.  När Hemnet jämför kvadratmeterpriserna 2023 med dem 2021 har enrumslägenheter med en boyta under 35 kvadratmeter fallit med 4,8 procent. Det kan jämföras med att prisfallet var hela 8,2 procent för större enrumslägenheter som var 35 kvadratmeter och uppåt.  – De som har eller köper enrumslägenheter är ju ofta ensamhushåll. Det är också en grupp som varit kortare tid på bostadsmarknaden och därför inte byggt upp samma marginaler. Det bidrar till större priskänslighet för ettor. Detta ser vi också på att marknaden för enrumslägenheter är betydligt trögare än för lägenheter med fler rum, säger Erik Holmberg. Till exempel fanns nästan ingen skillnad i prisfallen på stora respektive små fyrarummare. Där stannade prisnedgångarna på 2,1 respektive 2,0 procent för boytor på minst 96 kvadratmeter respektive under 96 kvadratmeter.  För treor på 77 kvadratmeter eller större föll priserna med 6,2 procent, att jämföra med 3,9 procent för mindre treor. För tvåor på 56 kvadratmeter eller större föll priserna med 7,5 procent, att jämföra med 5,3 procent för mindre tvåor.   – Framgent kommer vi nog att få se större prisskillnader utifrån hur bostäder är yteffektiva men också utifrån hur uppvärmningskostnaderna varierar, konstaterar Erik Holmberg.  Faktorerna som står emot prisfall När han tittat på hur radhus med eller utan bergvärme har stått emot prisfall sedan 2021 blev resultatet att radhus utan bergvärme har fallit i pris med 11,5 procent, att jämföra med 5,1 procent om det fanns bergvärme.  – På husmarknaden är det tydligt att bostäder med mer kostnadseffektiv uppvärmning gynnas relativt sett. Så även om vi just nu inte har kvar de rekordhöga energipriserna från början av fjolåret så är kostnadsmedvetenheten väsentligt högre än tidigare, säger Holmberg. Det finns även andra faktorer som är betydligt mer prisskiljande idag än när hushållen hade mer pengar att röra sig med för ett par år sedan. Dit hör avgiftshöjningarna i bostadsrättsföreningar. Klart är att lågbelånade föreningar inte behöver höja månadsavgifterna lika kraftigt som högbelånade. Bostäder i föreningar med låg räntekänslighet bör alltså stå emot prisfall bättre.  – Ska man sia framåt, är det förstås lägre räntor som kan gynna bostadsmarknaden. Men även ett lägre amorteringskrav skulle vara prismässigt gynnsamt, särskilt för lägenheter med färre rum, säger Erik Holmberg.  Ser man till den senaste tidens prisutveckling är marknaden mera stabil än under 2022

bostadsmarknaden 2024

Trenderna på bostadsmarknaden 2024

SVD

https://www.svd.se/a/rlwz50/

Gays tolerans för rashat mot judar, bottnar ytterst i den världsbild som gjorde henne själv till rektor för Harvard trots att hon saknade meriterna. Debatten kring Harvard-rektorn Claudine Gays avgång har att göra med flera saker: de antisemitiska demonstrationerna vid universitetet, hennes yttranden vid kongressutfrågningen i december, hennes magra meritering för att vara rektor vid Harvard och anklagelser om plagiering. Personer som inte tillhör akademin har fört vidare Gays egen förklaring, nämligen att hon är offer för illvillig kritik. För mig som universitetslärare är det svårbegripligt att hon alls blev utnämnd. Tjänsten som rektor vid Harvard uppfattas av universitetslärare som den mest prestigefyllda i hela västvärlden. En rektor vid Harvard förväntas vara en mycket meriterad forskare som andra akademiker har respekt för och som representerar det bästa i universitetsvärlden. Gays meritering var svag, vilket betyder att Harvards styrelse måste ha vägt in andra hänsyn. Hennes samlade produktion är en avhandling och elva artiklar, och det skulle knappt räcka till en fast lärartjänst vid ett litet universitet. Förutom svag kvantitet har det kommit fram att hon plagierat. Akademiskt arbete ska bestå av självständigt intellektuellt arbete, vilket visas i egenhändigt skriven och försvarad text, och då får man inte skriva av andras text utan källhänvisning. Skulle en student gjort samma sak hade denne sannolikt fått lämna universitetet. Gays område är afroamerikanska studier, ett av de ämnen som av andra benämns ”grievance studies”, det vill säga politiserade ämnen som rör grupper som anklagar samhället för något. Hennes ämne är rasdiskriminering. Ingen av Gays kolleger i ämnet har trätt fram och påstått att kvaliteten i hennes arbete uppväger en svag kvantitet. Kvantiteten kan dessutom komma att minska, därför att den upptäckta plagieringen kan leda till att artiklar dras in i efterhand av de tidskrifter där hon publicerats. Harvards styrelse borde inte ha utnämnt henne, men hon är inte ett offer. Att Gay anklagats för plagiering kan eventuellt sättas i samband med det ämne hon studerar, påpekar Bruce Gilley, professor i statsvetenskap vid universitetet i Portland. I starkt ideologiskt präglade ämnen tenderar det att bara finns en sanning, en dogm, och då kan det verka onödigt att referera till en viss källa, eftersom det man säger är allmängods på området. Om någon i Sovjetunionen citerade Marx behövde detta inte sägas eftersom alla visste varifrån påståendet kom. Att plagiaten inte väckt uppmärksamhet tidigare förstärker intrycket av ett politiserat fält. Slutsatsen är att Gay inte har tillräcklig intellektuell och moralisk auktoritet för att kunna leda andra lärare och forskare, eller för att ta beslut i studentfrågor. Är hon offer för en konspiration? Det var studenternas demonstrationer och ännu mer hennes egna svar i utskottsutfrågningen i kongressen som väckte världens intresse för henne och hennes akademiska meritering. Harvards styrelse borde inte ha utnämnt henne, men hon är inte ett offer. Snarare illustrerar Gays utnämning punkten där cirkeln sluts: Hennes tolerans för rashat mot judar, bottnar ytterst i den världsbild som gjorde henne själv till rektor för Harvard trots att hon saknade meriterna. Harvard, som varit den främsta symbolen för västerländskt sanningssökande, lät sig fångas av det förmenta jämlikhetstänkande som när som helst kan spilla över i tolerans för blind rasism.

claudine gay

Harvards tidigare rektor Claudine Gay är inget offer

SVD

https://www.svd.se/a/9zR6qE/

Inom Kristdemokraterna höjs flera kritiska röster mot att Ebba Busch lanserat Alice Teodorescu Måwe som ersättare för Sara Skyttedal. Flera tycker att kändisfixeringen i partiet nu gått för långt. ”Det här är numera ett välbekant KD-muller”, säger en av de källor med örat mot partiets innersta krets som SvD talat med under helgen. Mullret, eller efterskalvet, handlar om mottagandet av Kristdemokraternas beslut att peta Sara Skyttedal som toppkandidat i EU-valet. Och att föreslå den tidigare moderaten Alice Teodorescu Måwe, som hennes ersättare. I februari på ett extra partifullmäktigemöte ska ordningen på KD:s EU-lista fastställas, tills dess kan mycket hända. Enligt personer med insyn handlar det mer om vänskap och tillit än kunnande när partiledaren Ebba Busch gör sina kända kompisar till kollegor. Något som gillas av delar av Kristdemokraterna, men ogillas skarpt av andra. ”Jag kommer inte kampanja för att skicka en moderat opinionsbildare till Bryssel! Det är hål i huvudet på så många sätt att plocka in en person ’från gatan’ och ge ett förtroendeuppdrag i ett parti. Detta skapar fler problem än det löser”, skriver Magnus Kolsjö (KD), tidigare ordförande för Öppna kristdemokrater, som själv kandiderade för KD i EU-valet 2019, på Facebook. Många turer kring valet Mikael Anefur, KD-kommunalpolitiker i Kristianstad, ondgör sig också på Facebook över processen. Den då Skyttedal i höstas lyckades återta platsen som etta på EU-listan, trots att valberedningens förslag stavades David Lega. Nu är det dags för ännu en giv, ännu ett namn. ”Då gäller helt nya infall att hitta en kändis som är kompis med Ebba. Förmodligen är jag både för gammal och obegåvad för att inse det fina i denna kråksång”, skriver han. Turerna har varit många. Det senaste debaclet hade sin upprinnelse i september, efter att Sara Skyttedal petats som förstanamn på partiets lista inför EU-valet i juni, till förmån för David Lega. Innan hon valde att ta striden på nytt ska hon haft kontakt med SD, något som hon enligt Expressen gjort för att hon varit orolig för sin försörjning i fall hon skulle åka ut, och därför undersökt möjligheten att ”sälja konsulttjänster”. Enligt SvD:s källor var kontakterna mer omfattande än så. Men mycket är fortsatt inte ordentligt utrett. Skyttedal: Kommer att berätta Sara Skyttedal skriver själv på X: ”Jag kommer berätta vad som hänt med mina ord, men inte idag.” Hennes tidigare kombattant David Lega väljer också han att kommentera händelserna på samma plattform: ”Efter femton år som kommunalråd och Europaparlamentariker, så ser jag fram mot nya utmaningar. Jag kommer därför inte att kandidera på partifullmäktige.” Han sitter dock kvar för att förvalta förtroendet mandatperioden ut. Och tillägger: ”Jag hoppas också att dagens presskonferens äntligen är den sista partiet behöver lägga på att prata om Sara Skyttedals agerande i alla möjliga frågor och att kommande dagar kommer att handla om politiken i stället.” Vad gäller det nya toppnamnet Alice Teodorescu Måwe, så är hon en känd högerdebattör, tidigare huvudsekreterare för Moderaternas idéprogram och tv-kändis i SVT:s samhällsprogram Teodorescu & Suhonen. Just ordet ”känd” är något som flera källor nämner som avgörande. Partiet har en tradition av att ha omgärdat kända personer med partivärmen, som nyhetsankaret Lars Adaktusson, advokaten Peter Althin, artisten Eva Rydberg – och Ebba Busch mötte svenskarna på bredare front för första gången i SVT-serien Kommunpampar. ”Kändisar fel väg för KD” Att just KD gärna nyttjar redan kända ansikten menar en källa med insyn i partiet beror på en skral budget och en begränsad egen rekryteringsbas

alice teodorescu

Valet av Teodorescu får kritik: ”Hål i huvudet”

SVD

https://www.svd.se/a/5Bx8Xb/

Två block – västländerna mot Kina och Ryssland – kapplöper till månen för att senare nå Mars. I fredags lyckades Japan få ned en landare till månens yta. ”Det är ett rymdrejs 2.0”, säger en rymdfysiker. Landningsplatsen var inte större än Trafalgar Square i centrala London. Japan har för första gången lyckats landa en farkost på månen – och det med stor precision. I rubriker kallas det ”unikt” och ”historiskt”. Det pågår en kapplöpning till månen, med det större siktet inställt på Mars. – Vi har två parallella spår till månen, vilket gör det lite spännande, säger Olle Norberg, generaldirektör för Institutet för rymdfysik. På ena sidan finns västblocket – med USA:s rymdmyndighet Nasa och Europas motsvarighet Esa tillsammans med Japan och Kanada – genom det så kallade Artemisprogrammet. På andra sidan finns Ryssland och Kina som samarbetar. Indien är en tredje aktör, men Olle Norberg tror att landet kommer att sälla sig till västteamet. Framgångarna är än så länge varierade. Med en obemannad farkost misslyckades USA i januari med sitt försök att för första gången på fem årtionden landa på månen. Nasa har nu flyttat fram planen att skicka fyra astronauter runt månen från 2024 till 2025. Även en bemannad expedition till månen har skjutits upp från 2025 till 2026. Halkar väst efter nu med USA:s misslyckande? – Nej, att det misslyckades blev ingen förvånad över egentligen. Företaget är relativt nytt och hade aldrig tidigare gjort någon månlandare eller ens en satellit. Normalt ökar man svårighetsgraden sakta men säkert, så det var väldigt sportigt gjort, säger Olle Norberg. Reser med privat företag Han förklarar att upplägget ser annorlunda ut i dag jämfört med på 1960-talet när människan första gången tog sig till månen. Då presenterade Nasa färdiga ritningar på rymdfarkoster som sedan producerades av industrin. – I dag säger Nasa att de har ett projekt: ”Vi vill ta fyra personer till månytan, fixar ni det?” Då säger företagen: ”Ja, välkommen om tre år, då står vi redo”. Man köper tjänster av industrin. Till exempel kom svenske Marcus Wandt tillsammans med tre andra astronauter under lördagen fram till rymdstationen ISS – en rymdfärd i samarbete mellan Nasa och företagen Axiom Space och Space X. Enligt Olle Norberg ligger USA tillsammans med de andra västländerna först i rejset till månen. Japan lyckades i fredags, på tredje försöket, att få ned sin månlandare. Planerar baser på Mars Kampen nu handlar främst om att först etablera sig på månens sydpol där man upptäckt fryst vatten i botten av månkratrar. – Det blev en aha-upplevelse. Det innebär att vi kan etablera en månbas med en hållbar tillvaro, som inte bara är försedd med resurser från jorden. Längre fram är ambitionen från båda blocken att kunna bygga baser på Mars. Han tror att både väst och Kina – med ”osäkert bidrag” från Ryssland – kommer ha förmågan att få månbaser på plats. – Vi kommer att se människor på månen under det här decenniet. Men att etablera en månbas är något för 30-talet, säger Olle Norberg. EU satsar på rymden Även EU-samarbetet har börjat kretsa runt rymden. Förutom att 22 EU-länder ingår i och finansierar Esa går varje år en betydlig summa från EU-budgeten till rymdsatsningar. Men den största satsningen hittills – satellitnavigationssystemet Galileo – handlade inte om kapplöpningen till månen eller Mars, utan digitala tjänster och navigation. Galileo är EU:s svar på det amerikanska GPS-systemet. Tekniken behövs både i moderna affärer och modern krigföring – som i satellitstyrda robotar. Förra året kom EU:s första, gemensamma rymdstrategi som öppet talar om att rymden måste användas till säkerhets- och försvarsmål

ryssland månen

Väst och Ryssland kapplöper till månen

SVD

https://www.svd.se/a/pQw0mR/

Konsert, rit eller liturgiskt drama? Oavsett genre håller hela projektet ”Bogoluchie” exceptionellt hög klass, inte minst musikerna i norska ensemblen BIT20. Från den isande kylan ute på Hornsgatan sluts vi i teatersalongens varma famn, med ett välkomnande halvdunkel och förväntansfull, viskande tystnad. Det påminner om en kyrka någonstans i Östeuropa där det är lätt att slinka in. Allt vilar i en lätt rök och det är nästan som om man anar doften av rökelse. Här ser det ut att vara sent på jorden, scenen liknar en sorts ruinlandskap med stenar utspridda på golvet och bergsformationer av stålrör som höjer sig mot taket. Svepande ljuskäglor manar fram en obehaglig känsla av fara och flykt. Dörrarna står fortfarande öppna mot foajén. Vaga toner hörs därutifrån och sedan svaga, vibrerande ackord från den ensamma pianisten. En efter en kommer så hela orkestern in, klädda i svarta, långa kjolar. Klangen växer. Allt i denna föreställning håller exceptionellt hög klass, men musikerna i norska ensemblen BIT20 är kanske det som allra mest stannar i minnet. Dirigenten Christian Karlsen, som i hög grad har varit medskapande i projektet, leder dem med precisa, nästan koreografiska rörelser. Men vad ska vi kalla detta? Man kan se det både som en konsert och en rit. Tonsättaren Djuro Zivkovic ser det som ett liturgiskt drama. Han har utgått från texter av en medeltida mystiker: Symeon den nye teologen, som levde i närheten av Konstantinopel för ungefär tusen år sedan. Detta helgon inom den ortodoxa kyrkan är mest känd för sina 58 hymner om den gudomliga kärleken. Med utgångspunkt från dem har Zivkovic byggt en föreställning i tre delar: Rening, Upplysning och Gudomliggörelse. Tre språk används: grekiska, kyrkslaviska och engelska, och vi möter tre namnlösa roller.  Reningen, den långa inledningen, innehåller många uttryck för lidande och försoning, och det utmynnar i en pilgrimsvandring upp mot de stålrörsspretiga bergen. I centrum står den nederländska mezzon Carina Vinke, en mörk, reslig kvinnogestalt med fantastisk, märgfull röst. I svarta dok och slöjor kan hon både likna en arkaisk sierska och en bysantinsk modersgestalt. Gripande är hennes scener tillsammans med den skicklige gitarristen Jacob Kellermann, som här även är en pilgrim med drag av Wagners Parsifal. Med ett innerligt småleende sluter hon honom i en sorts Pietàomfamning. Dansaren Viktoria Andersson rör sig kring dem som en ung, akrobatisk iakttagare vid denna pilgrimsvandring. Den mittersta delen i Zivkovcs triptyk badar i ett gyllene ljus – det eviga, gudomliga ljus som Symeon talar om. Ur golvet stiger en mast, stora tygstycken som liknar segel och fanor skimrar i guld och koppar. Det blir en oändligt vacker scen där hela teatern blir till en skinande bysantinsk ikon. Det förstärks av de sju munkar som nu gör entré, en sånggrupp som går under namnet Greek Byzantine Choir.  Efter 100 minuter i Djuro Zivkovics märkliga klangvärld – med stråkarnas svepande vågrörelser och metalliska plåtars dån – tar konserten slut lika försiktigt som den började. Medlemmarna i orkestern gör sorti en efter en, denna gång med små skålar i händerna, som var och en är en klingande klocka. De stiger ner mot församlingen – publiken – som för att dela med sig av det gudomliga ljusets kommunion.

bogoluchie folkoperan

Recension: ”Bogoluchie” på Folkoperan håller hög klass

SVD

https://www.svd.se/a/RGW3Er/

I Linus Fellboms ”Barberaren i Sevilla” målas det med både ljus och musik. Det avskalade scenkonceptet är inte helt i balans, men Luthando Qave som Figaro framstår som en av våra mest intressanta operaröster. Scenen är helt tom när ridån går upp under Rossinis ouvertyr till ”Barberaren i Sevilla”. Men här återupplivas inte en seglivad scenkonsttrend som vill exponera den nakna scenfondens intrikata nervsystem av kablar, rör, dörrar och ett vitt väggur som sticker ut som en vagel mot det svartmålade rummet. Nej, Linus Fellbom vill tillsammans med sitt konstnärliga team ta tillfället i akt att måla med skugga, ljus och rök. Och musik! Att låta Vincenzo Milletarì leda orkestern utan avledande scenkrusiduller ger några utsökta minuter av krispigt träblås, ettrigt pulserande slagverk och berusande stråkar. Här slarvas Rossini inte bort med några åthävor utan humorn härbärgeras genom allvarets handlag. Julia Przedmojskas huskropp uppenbarar sig från under golvet, först i en anspråkslös kalkvit färg. Senare kommer den att vridas och avslöja en minimalistisk interiör med ett klädskåp, ett skrivbord och en flyttbar trappa som ska komma att färgläggas i rosa, cerise och smaragdgrönt ljus. En hop gatumusikanter gör entré i dräkter som hämtat tydlig inspiration från commedia dell’arte med en touch av Tim Burtons gotiska skitighet. Så småningom träder vår barberare in – eller snarare seglar ner från hustaket, som en Mary Poppins i Harlekinliknande vit-, svart- och grårutig kostym. Figaro, allt-i-allot som både kan trimma skägg och leka äktenskapsmäklare, en självutnämnd ”ost i makaronen”, som textmaskinsöversättningen låter honom beskriva sig. Luthando Qave startar med flaggan i topp med sin cavatina "Largo al factotum", troligen en av de mest kända ariorna i operarepertoaren, framförd med både komisk lyhördhet och fylligt graciös klang som fyller hela salongen.  Dara Savinovas Rosina är som fjättrad vid den lilla trappans topp, i väntan på sin käresta nedanför balkongen. Under bel canto-örhänget ”Una voce poco fa” lämnar hon aldrig trappan, men senare visar hon både vilja och förmåga att frigöra sig från det hägn som Bartolo (John Erik Eleby) håller henne i. Under tiden smider hennes älskade Lindoro/Greve Almaviva ränker tillsammans med Figaro för att förena det förälskade paret. Konu Kim som greven har en påfallande återhållsamhet i sin komik vilket framstår som väl förvaltat. Inget slapstick, bara lite dråpligt. Beaumarchais pjäser, som utgör förlaga till ”Barberaren”, ansågs som politiskt farliga på sin tid, men i dag framstår de som rätt harmlösa. Kvinnlig frigörelse från patriarkalt förmyndarskap står visserligen ständigt på den politiska agendan globalt, och Don Basilios (Kristian Flor) förtalsaria skulle kunna ses som en manual för fake news i dag. Här tangeras samhällskritiken i polistumultet mot slutet av första akten, där två konstaplar får puckla på en liggande Figaro med batonger i en fastfryst stillbild. Så småningom reser sig denne och manövrerar folkhopens poser. En finstilt subversiv gest. Det vilar något ofärdigt, ännu prövande över uppsättningen där minimalismen kontrasteras mot commedia-estetiken. Men det är ändå i sin ordning. Linus Fellbom ämnar göra en trilogi av Beaumarchais Figaro-pjäser. Att nästa uppföljare blir Mozarts ”Figaros bröllop” är givet, men del tre? Mycket lutar åt ”Figaro gets a divorce” av Elena Langer, eller Inger Wikströms ”Den brottsliga modern” för att skrälla lite. Men att ta del av detta pågående work in progress är givet – Luthando Qave är en av de mest intressanta operaröster vi har på svenska scener just nu.

barberaren i sevilla

Recension: Linus Fellbom testar idéer i ”Barberaren i Sevilla”

SVD

https://www.svd.se/a/on0JmW/

Agneta Wallins nyskrivna monolog ger en känga åt såväl självgoda godhetsknarkare som korrupta styrelser, i form av ett drömspel. Det blir väl internt – men underhållande teater. Hon ligger inlindad i en trasmatta. Den gångna kvällen har varit våt och nu vaknar hon bakis i ett stort och tomt hus på landet. Eller? Nej, systerskap behöver inte gå i stå bara för att du dör. Lilla Ulfåsa, visar det sig, är fullt av både saliga och osaliga andar: Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Kerstin Hesselgren, Ada Nilsson, Honorine Hermelin ... pionjära feminister från förr som nu gör sina röster hörda via telefonsignaler och blinkande lampor när Agneta Wallin spenderar sista natten i det hus hon ägde i ett år, och som bär på ett stycke unik kvinnohistoria. Agneta Wallin, med bakgrund som komiker, har både skrivit manus och spelar den enda rollen i denna autofiktiva monolog där hon också agerar buktalare åt den kavalkad av spöken som återges i form av dockor. I Helena Collerts regi finns här även även inslag av rörlig bild, som ibland ser ut att vara AI-genererade versioner av stillbilder. Det lyfter en scenkonstform som annars lätt blir statisk. ”Sista natten i huset” kan alltså sägas vara en dramadokusåpa based on a true story. Åtminstone ur Agneta Wallins perspektiv, även om undertiteln lyder ”en komedi baserad på overkliga händelser”. Den skulle också kunna kallas en vendetta inför öppen ridå. För sant är att Agneta Wallin köpte Lilla Ulfåsa 2019, i syfte att bistå den vänförening som då stred för att rädda den kulturhistoriska byggnaden. Men sedan verkar det ha uppstått en konflikt mellan henne och den styrelse som bildades, vilket slutade i att Insamlingsstiftelsen Fogelstad köpte ut Wallin i förtid, något hon tidigare har talat öppet om i en intervju i lokaltidningen Katrineholms-Kuriren. Det skulle förstås kunna bli dålig stämning av en pjäs som ligger så nära verkligheten: ett maktspel bakom kulisserna på vad som var tänkt att bli återuppståndelsen av en ny demokratiskola på Lilla Ulfåsa, 100 år efter att den grundades 1925 av ovan nämnda pionjära feminister. Men humorn räddar den. För precis som i Lukas Moodyssons film ”Tillsammans” återger ”Sista natten i huset” med glimten i ögat vänskap, maktstrider och korruption i en kollektiv miljö – och riktar en spark mot självgoda feminister och godhetsknarkare. Utan någon förkunskap om Kvinnliga medborgarskolan då och nu kan den däremot kännas väl intern. Men som scenkonst är det underhållande.

agneta wallin

Recension: Agneta Wallins monolog ger röst åt pionjärsystrar

SVD

https://www.svd.se/a/O8V8Oq/

När Ulric Jansson växte upp i Stockholmsförorten Jordbro rymde området ett löfte om framtiden. Nu har högstadiet stängt, butikslokaler står tomma och Jordbro har blivit känt för gängkriminalitet. Men bland de boende finns det fortfarande hopp. Ett fullpackat pendeltåg rör sig i mörkret. Ner mot Södertörn, genom skogar, förbi sjöar. Ulric Jansson har just avslutat ännu en dag på takfirman i Sundbyberg. Nu återvänder han till Jordbro med blandade känslor. Ulric Jansson är ett jordbrobarn, ett av de barn från miljonprogramsförorten som filmaren Rainer Hartleb följde från lågstadiet och upp i vuxen ålder. På 1970-talet var han en kille med ljusa lockar och långa skjortsnibbar. Jordbro hamnade i filmhistorien. Rainer Hartleb fick priser. Men Hartlebs filmkamera försvann. Ulric Jansson flyttade härifrån. Och vad hände med Jordbro? Jordbro blev platsen som Gud glömde, en förort i skogen med luggsliten centrumanläggning, nedlagd högstadieskola och svikna löften. En plats där rekordårens optimism, och visioner om höjd levnadsstandard för alla, förbytts i en känsla av att samhället dragit sig tillbaka. – Men här finns ju ändå ens rötter, säger Ulric Jansson när han klivit av på den fuktiga perrongen. Jordbro erbjöd ”sanatorieluft” Coca-Colas röda logga lyser starkt intill spårområdet. Det ökända Zeronätverket har sin bas här; nätverket har fått sitt namn av Coca-Colas läskfabrik i Jordbro fabriksområde. Vi går Moränvägen ner genom samhället. På Salong Ali Paris klipper frisören dagens sista kund. En busschaufför tar en kort paus på pizzerian. Visst finns här en småstadskänsla, precis som planerarna drömde om när Jordbro skapades. På 1960-talet rasade tallarna i den täta skogen ett par mil från centrala Stockholm. Här, på en grusås utanför Handen, skulle människor få moderna bostäder, småstadsliv och hälsosam luft. Kommunen skröt om rena rama sanatorieluften. Ulric Janssons mamma såg en annons om lägenheter mellan stad och hav. Tillsammans med sin lille son flyttade hon ut från innerstaden. – Det blev inte riktigt som hon tänkt sig. Men hon trivdes bra här, säger han. ”Jag glömmer aldrig att jag kommer från Jordbro”, står det på en kärleksfull väggmålning. ”Jag älskar Jordbro”, skriver någon i den lokala Facebook-gruppen. ”Helt sjukt hur mkt Jordbro fått gå igenom”, skriver en annan. Lokalpatriotismen är stark. Men hos många finns också en besvikelse över hur saker och ting blivit. En känsla av att något tagits ifrån dem, och en sorg över att gängkriminella dragit Jordbros namn i smutsen. Jordbro byggdes för 12 000 invånare. Visionen var att det skulle bli som en småstad, med en blandning av lägenhetshus, villor och radhus. Allt planerades och beräknades noga, enligt tidens melodi. Vid den här tiden fanns det en urstark tro på samhällets möjligheter att bygga en bättre tillvaro för människor. Mitt i Jordbro placerades centrum med kommersiell och offentlig service. Här lades högstadieskolan, tänkt som en integrationsmaskin där barn från höghus och villor skulle mötas. Tomma lokaler och stängd skola Men sommaren 2021 förvandlades Jordbromalmsskolan till en grushög. Centrumanläggningen har många igenbommade butiker. – Det är rätt tragiskt att det blivit som det blivit. Man borde ha fått skolan att överleva, en skola ska vara lokal, med vuxna och vänner som känner en, säger Ulric Jansson. Efter några minuters promenad från pendeln är vi framme vid den låga och prångiga centrumanläggningen, som polisen ofta beskrivit som problematisk. – Det här var ju ett fint centrum en gång i tiden. Många lokaler står övergivna med neddragna jalusier

jordbro

Skulle bli ”nya Sverige” – i dag står Jordbro centrum öde

SVD

https://www.svd.se/a/MoQBlr/

Människan måste anpassa sig för att överleva – och det gäller även vår moral. Det är tesen i filosofen Hanno Sauers nya bok. Fredrik Sixtensson läser en historia över civilisationen som tyvärr blir ganska mellanmjölkig. En bok med ”Moral” i titeln, skriven av en yrkesverksam etiker och utgiven på Daidalos, vad kan den tänkas innehålla? Den kloke sätter gissningsvis en hundring på djuplodande filosofiska resonemang om rätt och fel. Skenet bedrar dock. Det här är ingen filosofisk bok utan en historiebok. Historien som berättas är inte moralfilosofins utan själva moralens, och tidsmaskinens reglage vrids tillbaka så där en fem miljoner år. Tesen är enkel. Människan måste anpassa sig för att överleva. Så också moralen: det vi i dag tycker lite till mans är uppfattningar som en gång hjälpte oss att göra apornas planet till människornas. ”Moralens historia”, skriver Sauer, är till stor del ”historien om nya samarbetsformer i allt större grupper”. Andra primater hålls samman av ömsesidig pälsvård, och detta sätter en gräns – ty pälsen är tovig och händerna få – på grupper om tjugo. Vi människor spräckte taket, lever nu i samhällen som omfattar miljoner, och överlåter pälsvården till frisören. Allt detta började med klimatförändringar som gjorde slättlandskap av de tropiska skogar där vi bodde. Nu blev vi villebråd som måste hålla ihop för att skydda oss mot rovdjur. Vi började slå ihjäl självsvåldiga alfahannar; så rensade vi stöket ur genpoolen och tämjde oss själva. Till slut utvecklade vi instinkter för altruistisk bestraffning, alltså att man straffar regelbrott också när de drabbar andra än en själv. Bokens första, säg, två tredjedelar är mycket bra, bitvis lysande. Det är en imponerande mängd kunskap som Sauer har syntetiserat – ekonomi, samhällsvetenskap, psykologi, historia, biologi. Den har bitvis lite av samma ögonöppnande aha-kvalitet som Daniel Kahnemans ”Tänka, snabbt och långsamt”. Prosan är också klar – bitvis lite tung på ett klädsamt, germanskt vis – och fint översatt av Joachim Retzlaff: man anar tyskan, men ser bara svenskan. I sista tredjedelen börjar det dock sacka. Problemet är att vi plötsligt är i nutid. Här tar Sauer oannonserat av sig sin evolutionsteoretiska hatt och börjar i stället recensera samtida trender. Det blir kända Twitterteman som fake news och woke och cancelkultur. Apropå woke kan det heta att man ”naturligtvis inte” får ”blint ansluta sig till sådana krav, men man bör lyssna på dem”; om cancelkultur: ”Man behöver inte vara rädd för sanningen: dåliga idéer och omoraliska åsikter gör bort sig alldeles av sig själva.” Det blir lite mellanmjölk. Och är det verkligen så att dåliga idéer alltid förlorar? Risken finns att det är tvärtom: att de idéer som råkar vinna så småningom kommer att betraktas som bra. Det vore lite grann en moralens nävrätt. Roligare – men kanske inte vederhäftigare – hade varit om Sauer avstod från moraliserandet och kyligt behöll det evolutionsteoretiska anslaget rakt igenom. Vilka idéer som är i omlopp i dag kan leda till ”nya samarbetsformer i allt större grupper”? Vad kan svinga den gamla apan ända upp till Zarathustra? Till sist måste något sägas om civilisationen. I den här typen av ”djuphistorisk” litteratur är det vanligt att fråga sig om civilisationen är värd det – ”Alla tiders största misstag” heter avsnittet där Sauer prövar idén. Vi äter på grund av civilisationen en mer enahanda kost – det är jordbrukets baksida; vi utsätts för epidemier och livsstilsrelaterade sjukdomar som knappast existerade förr

hanno sauer

Recension: Moral. Uppfinnandet av gott och ont av Hanno Sauer

SVD

https://www.svd.se/a/dwX7Aj/

Anna Vnuks pappa gav henne 30 000 kronor i kontanter, med villkoret att hon aldrig mer skulle kontakta honom. Nu gör hon dans av uppväxten som bastard, en slutgiltig uppgörelse med barndomen som ”oäkting”. Någon grävde ett tomrum i Anna Vnuk redan när hon var ett litet barn, men fram till 49-årsåldern valde hon att låtsas som om det inte var så stort. Eller så tomt. För inte kan man ställa sig på torget och vråla ”hallå, det är jag som är bastarden”? Eller kan man det? Jo, nu gör hon det. Efter 15 år är dansaren, koreografen med mera – multibegåvningen från Luleå – åter aktuell med en självbiografisk föreställning. En sådan som vränger ut och in på Vnuk, visar insidan för publiken, men som också golvar med sin drastiska humor och rättframma charm. Och ja, det handlar om att det är hon som är bastarden. – Jag tänker inte gå med på att vara en hemlighet längre. Det är något irriterande och smutsigt med det, säger Anna Vnuk. Den som velat att hon ska vara hemlig är hennes pappa. En man som fanns med på ett pyttelitet hörn i Anna Vnuks tidigaste barndom, men som ville hålla henne på säkert avstånd när han skaffat ny familj. Så pass att han gav henne ett kuvert med 30 000 kronor, när de träffades en enda gång då Anna Vnuk var en ung vuxen och just nedflyttad till Stockholm. En så stor skam. Ändå är hon född 1974, inte 1874, i ett land där barn födda utanför äktenskapet inte är en stor grej och långt innan den där andra kvinnan dök upp i hennes fars liv och kunde göra anspråk på ensamrätt.  Pappan är från Indien, inte ens det visste Anna Vnuk när hon växte upp, så många bitar som fattades i hennes egen historia. Kan något egentligen ursäkta att en vuxen människa bestämmer sig för att sudda bort ett barn? Nej, och nu när Anna Vnuk ska fylla 50 är det dags för den slutgiltiga uppgörelsen. Dags att skrika ut det på torget: – Om man inte kan säga det till personen i fråga finns det något ceremoniellt i att göra det på scenen, säger hon när vi ses strax efter en repetition. Scenrummet är nästan klart. Mycket ska slipas på, men tilltalet finns där redan. Vnuk själv och fyra dansare, tal och rörelse, en närhet till publiken, något quirky och djupt personligt i varje detalj. ”Anna Vnuk är bastarden” handlar om henne. Men som botten i dig och botten i andra, det allra mest privata är det som ger genklang också i åskådaren. Det har hon upplevt också tidigare med sina självbiografiska uppsättningar. Som ”Anna Vnuk sätter upp Cats”, om att bli dumpad, en show som berörde publiken så djupt att DN Kultur ställde hennes ex, musikern Anders Wendin, till svars i en ansvarsutkrävande intervju: hur kunde han dumpa Anna Vnuk? Tematiken om att vara bortvald, övergiven, går som en gast genom allt hon gjort. – Det är något med att vara oönskad eller bortvald som kan sabba anknytningen. Och så är det glappet mellan föreställningen om den goda föräldern och hur de ibland är. – Vi pratar om det som så självklart att föräldrar, det är den ovillkorliga kärleken. Vi har den här idén om föräldern som skulle dö för sitt barn, men samtidigt finns det också de föräldrar som inte orkar ringa på jul. Så kan också föräldraskap vara. Bidrar det till att skapa en skam? – Ja, absolut. Man vill i stället köpa storyn om varför ens förälder inte ”kunde” vara med en. Det är alltför smärtsamt att vara bortvald. ”Anna Vnuk är bastarden” gräver också ner sig i den kollektiva skam som barnen som inte är önskade burit genom seklerna, med historiska nedslag i synen på oäktingar. Eller bastarder då

bastarden anna vnuk

Anna Vnuk: ”Det är smärtsamt att vara bortvald”

SVD

https://www.svd.se/a/VPEJ13/

Medeltidens religiösa fromhet står i centrum när Åsa Maria Kraft skriver dikt om träd och människor. Alva Dahl läser en poets sökande efter andlig ledning. Enkel cellulosa. Ja, så kan vi beskriva en fallen trädstam som människohanden börjar karva i med sina verktyg. Och så kan vi beskriva boksidorna på vilka människohanden formar bokstäver och ord. Så skapar vi vidare – av trädets stadiga råmaterial blir skulpturer och lyrik. Åsa Maria Krafts nya bok efterhärmar trädstammen ikoniskt genom att börja från två håll – den består av två delar som läses från vardera hållet. Så kommer boksidorna att påminna om trädets årsringar, som pricken över i för den formliga hyllning till träd som denna bok är. Ett grepp som helt skulle gå förlorat om boken lästes digitalt. Kroppen, den fysiska, är livsavgörande här. Det finns en berättelse i dikterna: om nunnor som under tidigt 1500-tal samlar trädstammar och snidar kvinnliga helgonskulpturer till sin klosterkyrka. Om hur skulpturerna förstörs under reformationen, förkroppsligad i figuren Ikonoklasten, och förvandlas från föremål för vördnad och bön till skadade, spruckna utställningsföremål som förevisas av en guide. Men berättelsen är inte så kronologisk som jag nu återgav den utan hoppar hit och dit, eller kanske hellre: rör sig i ring. Tidsskikten ligger i lager på lager, ”århundraden gled visst förbi”. Åsa Maria Kraft har i sin poetiska gärning återkommit till medeltidens fromhet som inspirationskälla och utgångspunkt. Det gäller för läsaren att hänga med i svängarna när denna tankevärld – så ofta förbisedd och missförstådd i vår egen tid – frammanas. I ”Enkel cellulosa” är jungfru Maria huvudpersonen tillsammans med sin mor Anna (som inte nämns i Bibeln men tidigt blev en viktig mytologisk figur inom kristenheten) och sin mormor Emerentia – en person som brukade omnämnas och avbildas under en avgränsad tid, just vid slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Kraft antyder att släktlinjen hade kunnat fortsätta, om inte Ikonoklasten kommit och avbrutit utforskandet av kristendomens kvinnliga rottrådar: ”vi hann aldrig / dit, de kom / och slog sönder oss / och bar oss ut, men / jag minns”. Om boken är en trädstam är sviten om Emerentiaskulpturen det yttersta lagret. Där är alltså alla tre kvinnorna med – Anna och Maria i urmoderns knä. Nunnornas starka band till varandra, träden och helgonfigurerna gestaltas med både humor och sorgset allvar. I mitten finns en svit där en Annaskulptur är huvudperson, och längst in en om ett Maria-altarskåp, en vierge ouvrante där jungfruns mantel bildar dörrar som kan öppnas upp och blotta barnet – som inte ägnas något större intresse – och på insidan av manteln en människoskara, ”vi, publiken /…/ och även du”. Krafts blick på dessa skulpturer är mer förtjust och sökande än den som kanske kännetecknar de konstvetenskapliga skrifter hon hämtat inspiration (och en hopklippt funnen dikt) ur. Här handlar det om att utvinna andlig ledning, som när hon konstaterar att sprickan i Marias mantel är ”inte bara platsen / där ljus tar sig in / utan också där mörker / tar sig ut”. Samtidigt är det lätt att ana ett nutida raster också över hennes egen beskrivning, om än nyandligt snarare än vetenskapligt. Det går knappast att tala om ett diktjag här, perspektivet skiftar mellan diktsviterna och tiderna. Men rösten är sig ändå lik; Kraft ger de medeltida nunnorna och själva skulpturerna samma uppfattningar som det utomstående nutidsjag som också skymtar förbi: Emerentia, Anna och Maria är den treenighet de sätter sin tro till

åsa maria kraft

Recension: Enkel cellulosa av Åsa Maria Kraft

SVD