Datasets:
Schibsted
/
svd-seo-title

Dataset card Viewer Files Community
1
article_id
stringlengths
28
28
article_text
stringlengths
1.01k
4.16k
keyword
stringlengths
1
46
google_title
stringlengths
23
96
newsroom
stringclasses
1 value
https://www.svd.se/a/nQznOQ/
Pekpinnar är inget för språkvetaren Mikael Parkvall. Han ägnar sig inte åt vad som är ”bra” eller ”dåligt” språk. Nu belönas han av Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet. Mikael Parkvall skriver regelbundet språkspalter i SvD. Hans texter kan handla om allt från den svenska ”de- och dem-debatten” till smarta lösningar i nordamerikanska ursprungsspråk. Nu får han ta emot 2023 års Arguspris, som delas ut av Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala Grattis! Enligt prismotiveringen har du med ”vittfamnande språktypologiska insikter” skapat en fördjupad förståelse av det svenska språket och språk i allmänhet. Vad är språktypologi? – Språktypologi är i princip att man jämför hur språk ser ut, man tittar på likheter och skillnader. Du verkar lite avundsjuk på språk som har klusivitet, alltså olika typer av ”vi”. Vad finns det mer som andra har men vi saknar? – Jag brukar tänka på obviativ. En del språk har inte bara första, andra och tredje person, utan också vad som brukar kallas fjärde person. Det finns också språk som har evidentialitet, att man böjer verb efter hur man vet någonting. Är det så att jag sett något med egna ögon så blir det en böjning, är det så att jag har hört talas om det så blir det en annan böjning. Nu tog vi upp saker som svenskan saknar. Är svenskan ett fattigt språk? – Nej, för en lingvist finns inte det begreppet. Det finns inte fattiga och rika språk. Ingen har bevisat att något språk skulle vara bättre än något annat. Arguspriset tilldelas ”en person eller en organisation som på ett förtjänstfullt sätt har manifesterat humanioras värde och betydelse för en bredare allmänhet”. Den 18 januari blir det prisutdelning på Humanistiska teatern i Uppsala och en föreläsning öppen för allmänheten. Vad kommer du att ta upp i din föreläsning nästa vecka? – Jag kommer att prata om vad lingvistik är och inte är. Min erfarenhet är att människor vet att det är något som har med språk att göra, men inte så mycket mer. Så vad är lingvistik? – Det är det vetenskapliga studiet av språk, med tjock understrykning under ordet vetenskapliga. En av de vanligaste missuppfattningarna är att jag och andra lingvister ska komma med värderingsomdömen och säga vad som är bra och vad som är dåligt, men det gör vi inte.
mikael parkvall
Mikael Parkvall tilldelas 2023 års Arguspris
SVD
https://www.svd.se/a/152eBW/
På sociala medier sprids nu inlägg som kan ge bilden av förestående krig i Sverige – något som har skapat oro hos många barn. – Föräldrar bör alltid utgå från barnets frågor och titta på innehållet tillsammans, säger psykologen Siri Helle. – Många har sagt det före mig, men låt mig göra det med ämbetets kraft – det kan bli krig i Sverige. Så sa Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, i sitt tal under försvarskonferensen Folk och försvar som hållits den här veckan. Även hos statsminister Ulf Kristersson är tonen allvarsam. – Det är klart att Rysslands agerande just nu ger alla oss som ligger i geografins riktning skäl till att ta det här på extremt stort allvar. Syftet är inte att skrämmas på något sätt, syftet är att inskärpa att det här är allvar på riktigt, sa Kristersson under konferensen. Nyhetsartiklar, uttalanden och inlägg om förestående krig i Sverige sprids som en löpeld på sociala medier, bland annat Tiktok. Det har genererat oro hos många barn och unga. Oron har bland annat märkts av hos organisationen Barnens rätt i samhället (Bris), som under tisdagen gick ut med ett pressmeddelande om att samtalsfrekvensen till Bris telefoner ökat sedan utspelen under måndagen. ”För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza. Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten”, skriver Magnus Jägerskog generalsekreterare på Bris i pressmeddelandet. En mamma, som inte vill framträda med namn eller bild, berättar för SvD att hennes 11-åriga dotter har uttryckt rädsla för att föräldrarna ska dö. – Det är frågor om högt och lågt – om alla dör i krig, hur ”lätt” man dör. Hon har funderingar kring att fly och vad som händer om vi inte kan fly tillsammans, men det är också en del frågor av praktisk karaktär. Det är en svår balansgång att informera på rätt nivå och inte skrämma, säger mamman. Psykologen Siri Helle säger till SvD att barn har andra så kallade orosmoln än vuxna. Snarare än funderingar över det geopolitiska läget, kokar oron hos barn ofta ner till rädsla för konkreta situationer, till exempel att huset ska bli bombat. Helle påtalar att det viktigaste är att fråga vad barnet konsumerar för innehåll, och hur hen känner kring detta. – Ställ frågan rakt ut: har du sett det här? Ett vanligt misstag föräldrar gör är att inte fråga, säger Siri Helle och fortsätter: – Sedan bör man titta på innehållet tillsammans och alltid utgå från barnets frågor. Prata om hur läget faktiskt ser ut, på ett åldersanpassat sätt. Läget i Sverige är trots allt inte så kritiskt som man kan få intryck av på Tiktok. Det är också viktigt att hålla fast vid rutiner och fortsätta göra sådant som barnet tycker är roligt. Att begränsa skärmtiden kan vara ett alternativ om man märker att oron får stora konsekvenser. – Om oron är så pass stor att barnet till exempel inte vill gå till skolan, ja, då kan det vara en idé att dra ner på nyhetskonsumtionen. Finns det något man ska undvika att göra? – Man bör inte lämna barn, i synnerhet små barn, ensamma vid nyheterna eller på sociala medier. Man ska också försöka undvika att lägga över sin egen oro på barnet. Är man själv orolig ska man först prata om det med en annan vuxen, så att man är lugn när det är dags att prata med barnet
tiktok krig i sverige
Tiktok-hets om krig i Sverige – så hanterar du barns oro
SVD
https://www.svd.se/a/8J2Wew/
Den tidigare vd:n hos börsnoterade svenska kryptobolaget Goobit tvingas betala 25 miljoner kronor till företaget. Det dömer Stockholms tingsrätt, som anser att han agerat vårdslöst genom att inte svara på mejl från banken. I december 2021 blev kryptobörsen Goobit av med sina bankkonton hos SEB. – De sa att de inte kunde hantera riskerna med krypto, och offboardade alla kryptobolag. De tyckte inte att de kunde göra en korrekt riskbedömning, har Goobits vd Christian Ander tidigare sagt till SvD. Det blev ett hårt slag för bolaget. Avstängningen innebar bland annat att Goobit inte längre kunde erbjuda betalningar med Swish och bankgiro, vilket fick bolaget att gå ut med en vinstvarning. Men avstängningen kom inte ur tomma intet. Den dåvarande vd:n Pär Helgossons agerande spelade en viktig roll i beslutet. Det framgår i en dom från början av januari, där Goobit stämt sin tidigare vd på drygt 25 miljoner kronor. SEB stänger av Goobit Det börjar med att SEB skickar ett mejl till Pär Helgosson, i oktober 2021. Bankens anställde har några frågor som behöver besvaras. Det handlar om så kallade KYC- och AML-handlingar. KYC är en förkortning för know your customer, och AML betyder anti money laundering. I mejlet, som SvD tagit del av, framgår att SEB vill veta mer om Goobits arbete mot penningtvätt, hur man riskbedömer kunder, och hur bolaget kunnat identifiera vilka användare som köpt olagliga substanser via droghandelsplatsen Flugsvamp. Pär Helgosson svarar snabbt att han ska återkoppla senare i veckan. En vecka senare kommer SEB:s anställde med en påminnelse. Vd:n svarar att han haft fullt upp, och upprepar att han ska återkoppla senare. Men det sker inte. Ytterligare ett påminnelsemejl från SEB landar i hans inkorg, och förblir obesvarat. En vecka senare kommer beskedet att Goobits samtliga tjänster i SEB sägs upp. ”Ni har inte svarat på våra frågor vilket medför att vi saknar tillräcklig kundkännedom för att kunna hantera risken för penningtvätt samt finansiering av terrorism som är förknippad med kundrelationen med Bolagen”, skriver SEB i ett brev adresserat till Pär Helgosson. Styrelsen stämmer Pär Helgosson Enligt stämningsansökan utgick Goobits styrelse från att vd:n skulle svara på mejlen. De frågade också Pär Helgosson om han hört något mer kring bankens kontroll, och fick svaret att han inte hört något. ”Det var känt för Helgosson att ett svenskt bankkonto och tillgången till banktjänster som Swish och bankgiro var av mycket stor betydelse för Goobit och dess lönsamhet”, skriver bolagets jurister i stämningsansökan mot den tidigare vd:n. Efter uppsägningen minskade mängden insatta pengar hos Goobit med 83 procent. Bolaget kopplar raset direkt till att man blivit av med sina banktjänster från SEB. I sin stämningsansökan menar bolaget att Helgosson varit oaktsam i uppdraget som vd, i den mening som avses i aktiebolagslagen, och att han därmed är skadeståndsskyldig. Goobit begär därför att den förre vd:n ska betala över 25 miljoner kronor till företaget. Summan har man kommit fram till genom att jämföra bruttovinsten 2021 (35,8 miljoner kronor) med 2022 (10,3 miljoner kronor). Bolaget hävdar i stämningsansökan att vinsttappet beror på vd:ns agerande. Det framgår också att Goobit inte blivit kund hos någon ny svensk bank, trots många försök. I stället har företaget blivit kund hos en bank i England. Att inte ha tillgång till Swish eller bankgiro gör att färre kunder valt att handla hos Goobit, och har lett till högre transaktionsavgifter. När bolaget var kund hos SEB kostade en transaktion i snitt 19 kronor, och nu är kostnaden 47 kronor, enligt stämningsansökan
goobit
Kryptobolaget Goobits förre vd Pär Helgosson tvingas böta 25 miljoner
SVD
https://www.svd.se/a/mQJWdg/
Ukrainarna har fått en nyktrare syn på kriget. Men ingen pratar om risken för en förlust, säger Sveriges Ukrainaambassadör Martin Åberg. ”I en existentiell kamp, vad innebär det att säga att du inte kan vinna? Det är att sluta simma mot stranden.” SÄLEN I Kiev kan kriget kännas avlägset. Martin Åberg åker snart tillbaka till tremiljonersstaden och uppdraget som Sveriges ambassadör, efter att ha firat julhelgerna i Sverige. Tillbaka till en stad som han beskriver som en plats med trafikstockningar, människor som dricker latte och går på teater, där det öppnar utställningar. En pulserande storstad. – Det finns en vardag där som kontrasterar mot att det är krig i landet. Ukraina är ett fungerande samhälle, och det behövs för att kriget ska fungera. Det här samhället levererar mat, uniformer och allt man kan tänkas behöva, och genererar skatteintäkter som regeringen kan lägga på kriget. Martin Åberg avslutar veckorna i Sverige på säkerhetskonferensen Folk och försvar i Sälen, där fokus varit risken för krig i Sverige och på det civila försvaret. Här har motståndskraften i den ukrainska samhället lyfts fram som ett föredöme, bland annat av statsminister Ulf Kristersson (M) som i sitt tal sa: ”Ukraina lär oss att ett lands viktigaste resurs i krig är den gemensamma försvarsviljan.” Martin Åberg kallar den ukrainska motståndskraften ”mycket, mycket imponerande”. – Hela landet står bakom kriget. Det finns ingen debatt om att ge sig. Det finns ingen tendens att ge sig. Den inställningen var tydlig redan när Ryssland annekterade Krim 2014. – Då började en process som både innebar att man byggde upp sin krigsmakt på ett sätt som vi nu ser frukterna av, men också mentalt för människor. Och den reliefen blev oerhört mycket starkare när den fullskaliga invasionen inleddes 2022. Plötsligt så fanns det ett Ukraina. Men det finns inte ett Ukraina sett till livsvillkor, vare sig före kriget eller nu. Martin Åbergs beskrivning av det pulserande Kiev gäller inte alla delar av landet. Fronten i de östra delarna är det tydligaste exemplet. – Det finns en grundläggande skillnad mellan rika städer och landsbygden, som har med socioekonomiska faktorer att göra snarare än kriget. Att Ukraina är Europas fattigaste land märks inte i Kiev. Och det är väldigt tydligt att städerna som ligger nära fronten präglas mycket mer av kriget än andra delar. Ukraina har också en stor andel av befolkningen, dit hör president Volodymyr Zelenskyj, som har ryska som modersmål. De ryskspråkiga finns framför allt i de östra delarna, samtidigt som det finns en rörelse bort från det ryska språket, och att man tar avstånd från ryskt inflytande på kultur och traditioner. Julen firades nu för första gången den 25 december i stället för på trettonhelgen. Ett sätt att ta avstånd från den rysk-ortodoxa kyrkan. Allt det är symptom på motståndskraften och försvarsviljan, enligt Martin Åberg. – Alla vet vad som pågår i de ockuperade områdena, och alla vet vad Putin sagt om att Ukraina inte är något annat än Ryssland. Slutsatsen blir att man har inget val, och man kommer inte att ge sig. Så enkelt är det. Finns det en risk att avståndstagandet från allt ryskt, till exempel ett språk som är många ukrainares modersmål, kan leda till slitningar mellan östra och västra Ukraina? – Rysslands beteende har gjort mer än någonting annat för att förena den ukrainska nationen. I den mån det fanns splittringar mellan ukrainskspråkiga och ryskspråkiga före annekteringen av Krim så minskade de förmodligen 2014, och nu är de ännu mindre. SvD har i ett reportage berättat om processer mot misstänkta kollaboratörer i områden som varit under rysk kontroll och som återerövrats
sveriges ambassadör i ukraina
Sveriges ambassadör i Kiev: Ukrainarna har fått en nyktrare syn på kriget
SVD
https://www.svd.se/a/xgnpyV/
Viaplay får grönt ljus från aktieägarna på sin extrainsatta stämma. Nu kan bolaget genomföra sin kapitaliseringsplan – vilket drabbar småsparare hårt. – Man blir i princip utplånad, säger Aktiespararnas Sverre Linton. På onsdagen höll det krisande streamingbolaget Viaplay en extrainsatt bolagsstämma i centrala Stockholm. På agendan stod en föreslagen nyemission riktad till bolagets långivare och de två största ägarna, franska Canal+ och tjeckiska PPF. Vid elvatiden stod det klart att stämman röstat ja till samtliga förslag. Aktiekursen vände upp med drygt 12 procent efter beskedet. ”Vi är mycket tacksamma för det stöd Viaplay Group har fått. Detta handlar om att säkra framtiden för företaget med vår nya strategi, plan och finansiering som vi har presenterat och som ska återuppbygga värden för alla parter”, säger vd Jørgen Madsen Lindemann i en skriftlig kommentar. Planerna innebär att upp till 4,5 miljarder nya aktier emitteras med teckningskursen 1 krona. ”Detta pris är resultatet av omfattande förhandlingar med intressenter och slutsatsen att Viaplay Group, givet dess kapitalstruktur och operativa resultat, inte har något aktievärde för närvarande”, skriver bolaget i kallelsen till stämman. De 4,5 miljarder nya aktierna kan jämföras med de drygt 80 miljoner Viaplay-aktier som fanns före stämman. En av de stora förlorarna är norska Schibsted, som bland annat äger Blocket, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. I september köpte koncernen aktier i Viaplay för 380 miljoner kronor, vilket gav Schibsted drygt 10 procent av aktierna. Efter dagens stämmobeslut motsvarar det knappt 0,2 procent av aktierna. ”Vi röstade för de förslag som idag godkändes på stämman. I övrigt har vi för stunden inga nya kommentarer att ge”, skriver Schibsteds kommunikationschef Daniel Frykholm i ett mejl till SvD. Investeraren Jakob Svensson gick på stämman, och röstade nej till storägarnas förslag. – Bara för att ställa till det lite, säger han med ett skratt. Men han hade inför stämman inga förhoppningar om att stoppa planerna. – Det är klart att det kommer röstas igenom, det finns inget annat förslag på bordet. Vad tänker du om hur Viaplay skötts? – Det är för dåligt, den tidigare vd:n har gjort bort sig totalt. Men tydligen kommer man undan med sånt. Hans investerarkollega Simon Hammarström är inne på samma spår. – Vilken härva! Jensen (den tidigare vd:n Anders Jensen, reds anm) har dragit på för stort. Sen när räntorna höjdes funkade det inte alls. En annan aktieägare, som vill vara anonym, är också mycket kritisk mot den tidigare ledningen. Han köpte ”några tusen” Viaplay-aktier för 55 kronor styck. På onsdagsförmiddagen kostade aktien 4,70 kronor. – Det är en skandal det här. Att det kommit så plötsligt, ledningen måste ha vetat att läget var så illa och undanhållit den informationen. Sverre Linton, jurist på Aktiespararna, är inte överraskad över beskedet från stämman, men han beskriver läget för småsparare med Viaplay-aktier som ”brutalt”. – Man blir i princip utplånad, säger Sverre Linton. Han tycker att Viaplays ledning har hanterat situationen betydligt sämre än vad SAS gjorde, när bolaget gick igenom en liknande kris. – Jag hade önskat mer transparens från Viaplay vad gäller krisen i verksamheten. De kan titta på SAS, som varit väldigt transparenta mot aktieägarna när det krisat och i princip sagt ”köp inte vår aktie”. Det har inte Viaplay gjort.
viaplay nyemission
Viaplays räddningsplan godkänns på stämman
SVD
https://www.svd.se/a/P41exJ/
Från avrådan till ett potentiellt godkännande. När myndigheter i USA nu ska ta ställning till börshandel med bitcoin finns stora förhoppningar från kryptobranschen. – Om det blir ett ja ökar det legitimiteten, säger SEB-ekonomen Johan Javeus. 2023 blev ett toppenår för bitcoin, som steg runt 160 procent mot dollarn under året. – Det har utklassat i stort sett alla andra tillgångsslag, säger Emelie Moritz, vd för kryptobörsen Safello. Förutom en ökad riskaptit på marknaden i allmänhet har mycket av rallyt handlat om tre bokstäver: ETF. Förkortningen står för Exchange traded fund, och är en fond som handlas på börsen. Just nu ligger 13 ansökningar om att starta bitcoin-ETF:er hos den amerikanska finansinspektionen SEC. I dag finns flera olika certifikat som följer bitcoinpriset, som går att handla på både amerikanska och europeiska börser. Men de ansökningar som SEC nu ska ta ställning till är för så kallade spot-ETF:er. De kommer att hålla bitcoin som säkerhet, vilket innebär att när en person köper i ETF:en för 100 kronor ska bolaget som tillhandahåller den köpa bitcoin för 100 kronor. – Om ETF:erna blir godkända kommer producenterna av produkterna att börja köpa mycket bitcoin, och det kommer att påverka priset, säger Emelie Moritz. Ett grönt ljus från SEC skulle alltså göra det möjligt att köpa bitcoin lika lätt som att köpa aktier. I dag kan det vara tekniskt klurigt, och dessutom har flera privatpersoner vittnat om problem med sina banker efter att de handlat med kryptovalutor. Större institutioner har ofta begränsningar kring vilka tillgångar de får investera i, och kan få det lättare att investera i en ETF. – Det möjliggör för fler att investera. Det kan också ses som ett skifte i inställningen till bitcoin från amerikanska myndigheter, som historiskt varit väldigt negativa, säger Emelie Moritz. Senast på onsdagen måste SEC ta ställning till den första ansökningen, som kommer från investmentbolaget Ark och kryptoföretaget 21 Shares. Bloombergs analytiker tror att det är runt 90 procents chans att SEC godkänner ansökningen. – Det är en milstolpe för bitcoin. Om det blir ett ja från SEC ökar det absolut legitimiteten i valutan, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB. Flera av ansökningarna om att starta bitcoin-ETF:er kommer från tunga aktörer på finansmarknaden, som Fidelity Investments och världens största kapitalförvaltare Blackrock. – Blackrock ligger i framkant inom finansiell förvaltning och innovation. Att de tycker att det här är tillräckligt bra för att erbjuda en produkt ser många som en kvalitetsstämpel i sig, säger Johan Javeus. Tidigare har SEC avrått allmänheten från att investera i kryptovalutor. Johan Javeus säger att det trots förväntningar om ett ja på onsdag fortfarande finns en skepsis mot kryptovalutor hos myndigheten. – Det är inte en fråga om rent tyckande, det handlar om ETF:erna kan uppfylla de krav som myndigheterna ställer, säger SEB-ekonomen. Förhoppningarna i kryptovärlden är alltså stora. Men samtidigt finns farhågor – vad händer om SEC säger nej? Två argument som myndigheten tidigare använt mot att godkänna en bitcoin-ETF är att tillgången är för volatil, och att kryptomarknaden inte är tillräckligt hårt granskad för att förhindra prismanipulation och bedrägerier. – Det är inte säkert att SEC godkänner, ett nej skulle kunna ha stor påverkan på bitcoin-priset, säger Emelie Moritz. Johan Javeus tror att även europeiska banker i framtiden kan erbjuda liknande produkter som de amerikanska bitcoin-ETF:erna. – Det finns banker i Europa som har planer på att komma igång, men man väntar på Mica. Mica är en förkortning för Markets in Crypto-Assets, och är ett lagstiftningspaket från EU som reglerar kryptovalutor som just nu håller på att implementeras. – Jämfört med Europa har kryptomarknaden i USA inte någon motsvarande reglering på gång
bitcoin rusar
Grönt ljus med legitimitet väntas för bitcoin i USA
SVD
https://www.svd.se/a/gE8j2q/
Han fejkade sin egen död. Tre månader senare ska gängledaren ha skjutits ihjäl på riktigt i Irak. ”Benzema” pekades ut som en nyckelspelare i Foxtrots narkotikaimperium innan han bröt med drogbaronen Rawa Majid. Flera svenskar misstänks för mordet, enligt SvD:s källor. Hur konstigt det än kan låta är det inte första gången Mustafa ”Benzema” Aljiburi hittas ihjälskjuten i Irak. De första uppgifterna om att gängtoppen dödats kom redan i höstas. Aljiburi var vid tiden känd som ”Kurdiske räven” Rawa Majids högra hand i det kriminella nätverket Foxtrot. Uppgifterna om andremannens död var därför inte osannolika när de kablades ut. UD informerades om dödsfallet utan att kunna bekräfta det. Snart dök Aljiburi plötsligt upp igen – livs levande. Han gjorde comeback i en uppmärksammad livesändning på Instagram, med en guldfärgad kalasjnikov i famnen. Aljiburi hade av allt att döma fejkat sin egen död för att kunna hålla låg profil ett tag. Så tycks inte vara fallet denna gång. Gängtoppen ska ha skjutits till döds i Bagdad i måndags i en drive by-skjutning av en mördare på motorcykel. Bilder som uppges vara tagna på brottsplatsen visar hur en person som är mycket lik Mustafa Aljiburi sitter död bakom ratten i en personbil. Poliskällor med insyn uppger för SvD att polisens egna underrättelser och information från irakiska myndigheter tyder på att uppgifterna om att Aljiburi är mördad stämmer. Från videobutik till knarkimperium Svenska UD har kännedom om att en svensk medborgare ska ha avlidit i Irak. ”Ambassaden i Bagdad undersöker uppgifterna och står i kontakt med lokala myndigheter” skriver UD vidare. Departementet bekräftar på tisdagen även att en svensk medborgare i 20-årsåldern, hemmahörande i Norrland, har frihetsberövats. Enligt uppgifter till SvD har ytterligare två svenska medborgare gripits i Irak misstänkta för inblandning i mordet. Polisen befarar att dödsskjutningen kan påverka gängkonflikterna i Sverige: ”Vi har tagit del av uppgifterna men har inte fått dessa bekräftade.  Vi är väl medvetna om att de uppgifter som finns ute kan påverka olika grupperingar och konfliktläget” skriver polisens kommunikationsavdelning till SvD på tisdagskvällen. Mustafa ”Benzema” Aljiburis kriminella karriär började långt bort från Bagdad – i Upplands Väsby norr om Stockholm. Sitt smeknamn till trots är Aljiburi – som varit internationellt efterlyst och befunnit sig i Irak sedan en tid – inte släkt med den fransk-algeriske fotbollsstjärnan Karim Benzema. Det tagna mellannamnet var en pseudonym Aljiburi tros ha använt som alias i Foxtrotnätverkets interna chattar. Första gången Alijburi dömdes för brott under tonårsperioden i Upplands Väsby var han bara 19 år. Han hade försökt bränna ner en videobutik i Sollentuna med hjälp av hemmagjorda brandbomber. I förhören erkände den tonårige Alijburi att en lokal konkurrent erbjudit honom pengar för att bränna ner videobutiken. Han behövde kontanter för att köpa ett kioskföretag i Västernorrland, sa han. Brandbomberna tillverkade han själv genom att hälla bensin i två trasiga lampkupor från en sopcontainer. För den bredare allmänheten har Mustafa Aljiburi aldrig varit ett känt namn innan gängkrigen började. Men när konflikterna runt Rawa Majids brottsnätverk bröt ut i september 2022 tog Aljiburi tydligt Majids parti. Smeknamnet ”Benzema” dök upp på konkurrentgängens dödslistor kort efter det. Under det våldsamma år som följde framställdes Mustafa Aljiburi allt oftare som Rawa Majids närmaste man i medierapporteringen. Enligt polisen spelade han en nyckelroll i Foxtrotnätverkets narkotikaaffärer
mustafa aljiburi
Mustafa ”Benzema” Aljiburi skjuten till döds i Irak
SVD
https://www.svd.se/a/zEmej5/
Många kommuner tycks inte se som sin uppgift att medverka till att personer med svåra funktions­nedsättningar ska få goda levnads­villkor, utan strävar efter att göra så litet som möjligt utan att bryta mot lagen. Det skriver Bengt Westerberg. För 30 år sedan trädde LSS, lagen om stöd och service till vissa funktions­hindrade, i kraft. Jag var som social­minister ansvarig för den. LSS ska säkerställa att personer med omfattande funktions­nedsättningar får möjlighet till ett gott liv. Vi kan inte trolla bort deras funktions­nedsättningar, men vi kan försöka kompensera för dem. Det förutsätter att de snart sagt dagligen får stöd, ofta av andra personer, för att klara det andra klarar på egen hand. Erfarenheten var att de tidigare hade svårt att få sina behov tillgodosedda och halkade efter i välstånds­utvecklingen. Det lade också ett orimligt stort ansvar på anhöriga. Många hade en 168 timmars arbetsvecka. Därför behövdes LSS. Funktionsnedsättningar är av många olika slag. Det är omöjligt att i lagtext räkna upp alla tänkbara varianter och vilka insatser de kräver. I stället får man ange vilket målet är och från fall till fall bedöma vilka insatser som behövs. Målet enligt LSS är att personer med stora funktions­nedsättningar ska ha goda levnads­villkor och kunna leva som andra. För att nå det måste insatserna anpassas till den enskildes behov. De ska göra det möjligt för hen att till exempel bo i en egen bostad, arbeta, gå på toaletten när behovet uppstår, gå ut och handla eller gå på bio eller göra en semesterresa. Hur har det gått? För dem som får insatser har LSS betytt jättemycket, oavsett om de har en bostad med särskild service, personlig assistans, ledsagning, daglig verksamhet eller någon annan insats. Men färre får hjälp, och färre får den hjälp de behöver, än det var tänkt. Bedömningarna har ofta blivit snävare än vad som förutsattes när vi tog fram lagen. Ta personlig assistans som exempel. I propositionen sades att personer som ”behöver mycket omfattande hjälp eller hjälp av mycket privat karaktär” för att till exempel klara sin hygien, klä av och på sig, inta måltider eller kommunicera med andra skulle ha rätt till insatsen. Vi undvek dock att i lagtexten precisera några kriterier eftersom det är svårt att förutse alla de situationer som kan motivera personlig assistans. Redan 1996 ändrades lagen i syfte att minska kostnaderna genom att begränsa rätten till assistans. Regeringen och riksdags­majoriteten skrev då in de nämnda kriterierna i lagen och benämnde dem grundläggande behov. För att någon skulle ha rätt till assistans krävdes från då att hen skulle ha sådana grundläggande behov av viss omfattning. I rättspraxis har begreppet grundläggande behov därefter successivt snävats in så att bara de behov som är av mycket privat karaktär räknas. I stället för att ta hänsyn till alla behov som är ”omfattande” eller ”av privat karaktär” räknas nu bara de som är ”omfattande och av privat karaktär”. Låt mig konkretisera. Det dröjde till omkring 2010 innan den här rättspraxisen slog igenom. Dessförinnan tog man hänsyn till både omfattningen och den privata karaktären. Ibland blev domstolarnas tolkning av lagen så märklig att regering och riksdag kände sig tvingade att ändra den. När det till exempel i en dom hävdades att sondmatning inte skulle ses som ett grundläggande behov ändrades lagen så att sondmatning blev det. Men gällande rättspraxis leder fortfarande ibland till absurda konsekvenser. Personer som har haft personlig assistans i många år på grund av omfattande behov har blivit av med den därför att de behov som klassificeras som grundläggande inte har bedömts vara tillräckligt stora
bengt westerberg
Bengt Westerberg: LSS har urholkats – en ny lag behövs
SVD
https://www.svd.se/a/4o2GOV/
När Viaplay samlas för en extra bolagsstämma är alternativen mycket få. Antingen godkänner man styrelsens plan eller så riskerar företaget att gå under. Men kostnaden är väldigt hög – i synnerhet för småspararna. På onsdag klockan 10.00 samlas Viaplays anmälda aktieägare på Stockholm Waterfront Congress Centre i Stockholm. Styrelsen har bjudit in till en extra bolagsstämma för att ta beslut om ett förslag om rekapitalisering. I vanliga fall är en bolagsstämma lite av ett administrativt skådespel. Ledningen gör en kort presentation, formalia röstas igenom, det fikas lite. Så lär det inte bli den här gången. Viaplays aktie har nämligen fallit med över 97 procent jämfört med ett år tillbaka i tiden. Det lär finnas en och annan aktieägare som inte är helt nöjd med den utvecklingen. Styrelsens förslag för att rädda det krisande bolaget är att genomföra en företrädesemission och en riktad nyemission till bolagets långivare och två största ägare – den franska mediejätten Canal+ och den tjeckiska fonden PPF. Resultatet blir en utspädning som för övriga ägare – alla småsparare exempelvis – blir enorm. Bekymret för alla aktieägare är att det inte finns något realistiskt alternativ. I dagarna meddelade Viaplay att en majoritet av långivarna accepterat villkoren i styrelsens förslag. Det var en förutsättning för att planen skulle gå ihop. Men även för långivarna hade alternativet sannolikt varit sämre. Det finns ett enda förslag på bordet – ett som stärker storägarnas position markant, då de går in med nya pengar. I det här läget är det således bättre att få någonting för sin låneinsats än ingenting alls. I sökandet efter andra tänkbara vägar framåt för Viaplay finns det en storägare som lyser med sin frånvaro: den norska mediejätten Schibsted, som bland annat äger Svenska Dagbladet. Schibsted köpte 10,1 procent av Viaplay i september 2023 men straffades direkt av aktiemarknaden som inte uppskattade den nya medieinvesteringen. Schibsteds aktie föll direkt med runt 3 procent, vilket gjorde investeringen dyr. Sannolikt fanns det en tanke att Schibsted skulle kunna stärka sin position som nordisk medieägare i samband med aktieköpet i Viaplay. Genom att få insyn – och äga tillräckligt mycket för att kunna delta i alla förhandlingar om bolagets framtid – kunde man vara med och sätta agendan för bolagets framtid. Men när beskedet om den nya planen för Viaplay presenterades var Schibsted inte ens omnämnt. I dag vet vi varför. Den norska mediekoncernen hade en egen förändringsagenda, och meddelade i december att de skulle dela upp företaget i två delar. Medieverksamheten i Schibsted ska avnoteras från börsen och istället tillhöra stiftelsen Tinius helt och hållet. Marknadsplatserna (som exempelvis Blocket.se) ska finnas kvar på börsen, men under ett annat namn. En anmärkningsvärd detalj i denna affär var just aktierna i Viaplay. Trots den tydliga medieprofilen skulle de inte ingå i medieverksamheten som avknoppas. Stiftelsen Tinius vill uppenbarligen inte ha dem. Utan ägarstöd kunde Schibsted inte längre delta i att hitta alternativ för Viaplays framtid. Den vägen är således stängd. De 380 miljoner kronorna som Schibsted investerade i Viaplay för mindre än sex månader sedan är därför att betrakta som i princip raderade. Utan tydliga alternativ har styrelsen i Viaplay fått vända sig till de övriga storägarna Canal+ och PPF för att be om pengar. Och när man förhandlar med en enda part blir villkoren dåliga. Så även i detta fall. De sannolikt upprörda småspararna i Viaplay hade kanske haft överseende med styrelsens förslag om det inte varit så att det var samma styrelse som satt bolaget i de här problemen från början
viaplay konkurs
Viaplays öde avgöras – få alternativ
SVD
https://www.svd.se/a/VPEoMp/
Efter 14 timmars högläsning av ”Röde Orm” får Ylva Lagercrantz Spindler både sittsår och köldskador – det här lågbudgetkonceptet får ekonomiskt pressade SVT kanske fundera lite mer på. Kanske är det som Calle Norlén förutspådde i Sveriges Radios ”Spanarna” i mellandagarna, att smalt är det nya breda. I varje fall fortsätter ”brasa” (en film som endast består av just en sprakande brasa) och ”Den stora älgvandringen” att vara några av SVT:s mest sedda program. Med direktsänd högläsning av litterära klassiker verkar ett annat lågbudgetkoncept ha kommit för att stanna hos det alltmer ekonomiskt pressade public service. Förra året sjösattes idén med ”Gösta Berlings saga” som slow-tv i maratonformat. I trettonhelgen sändes så Frans G Bengtssons vikingaskröna ”Röde Orm” från 1941. Denna gång med Borgeby slott i skånska Lomma som inspelningsplats, kung Harald Blåtands gamla borg. Så långt bra tänkt av SVT och jag laddar upp för en heldag i fårtofflor framför tv:n, från klockan åtta på morgonen till klockan tio på kvällen. Initialt är jag alltså taggad. Att främja högläsning i en tid när läsförmågan bland unga sjunker drastiskt är hedervärt. Och skulle jag hamna i ett skyddsrum så är det just en person som kan högläsning jag skulle klassa som mest oumbärlig. Men frågan är vad det visuella tv-mediet egentligen tillför denna urgamla tradition som i princip har funnits lika länge som människan. Högläsning av litteratur i nya former har vi ju redan via appar. För att inte glömma Radioteatern som lades ned i sin gamla form 2016, och där Ulf Palmes uppläsning av just ”Röde Orm” på 1950-talet hör till klassikerna. Efterhand infinner sig ändå en rytm och koncentration – tills kitschiga AI-genererade bilder av romanfigurerna plötsligt flashar upp på skärmen. SVT:s usp (unique selling point) är förstås rörlig bild. Men här blir det väl enahanda när 14 timmar uppläsning ska filmas i ett och samma rum, undantaget lite inklippta exteriöra vyer från Borgeby slott med omnejd. Den enda omväxling som sker är att de tio skådespelarna byter av varandra var tionde minut. Och det kan behövas för ute är det tio minusgrader, får vi veta av Sissela Kyle som är dagens första uppläsare. Och tydligen är det inte mycket varmare inne i den mörka, fönsterlösa långladan. Vit kallrök bolmar ur Kyles mun, och istället för att lyssna ordentligt störs min koncentration alltmer av oro för skådespelarnas hälsa. Så glada verkar de inte heller. Nästan varje uppläsare inleder med en ljudlig suck. Föga hjälper det då att rekvisitören gör sitt yttersta för att försöka bädda in dem i vad som ser ut att vara stora vargskinnsfällar, men som hela tiden glider ned på golvet i det taffligt upplysta rummet. Efterhand infinner sig ändå en rytm och koncentration – tills kitschiga AI-genererade bilder av romanfigurerna plötsligt flashar upp på skärmen. Röde Orm som ett slags steampunk-hunk och kungadottern Ylva som en Blondinbella, illustrationer önskade av tittarna i SVT:s duo-app, visar det sig. Efter en sådär fem timmar framför tv:n kroknar jag så rejält och övergår istället till mobilt deltagande
röde orm
Röde Orm på SVT: bra initiativ – dålig tv
SVD
https://www.svd.se/a/veLGQw/
Ulf Kristerssons uttalande på Folk och försvar riskerar att minska försvarsviljan i Sverige, säger oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) till SvD. ”Det var ett unikt splittrande budskap som leder landet i helt motsatt riktning.” I sitt tal på säkerhetskonferensen Folk och försvar i Sälen tog Ulf Kristersson (M) upp vikten av motståndskraft i händelse av ett krig. – Ytterst handlar det om att med vapen i hand, och med livet som insats, försvara Sverige, våra värderingar och vårt sätt att leva. Medborgarskap är inte en resehandling, sa Kristersson på måndagen. Senare utvecklade han sitt resonemang och sa att det är en stor sak att bli svensk medborgare och att man ska vara redo att göra värnplikt och försvara Sverige. – Men jag är inte säker på att alla har tänkt igenom vad det innebär att också vara beredd att offra sitt liv för det land man är medborgare i, sa Kristersson till SvD. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson riktar nu kritik mot Ulf Kristerssons uttalande. Hon säger till SvD att det inte finns någon fakta eller statistik som visar att försvarsviljan skulle vara lägre i de grupper som nyligen blivit medborgare. – De uttalanden som Ulf Kristersson gjorde på måndagen var ett unikt splittrande budskap som leder landet i helt motsatt riktning och ett budskap som riskerar att minska försvarsviljan. På vilket sätt var det splittrande? – Genom att han pekar ut människor som har flyttat till Sverige och förvärvar ett medborgarskap och säger att de på något sätt framför allt skulle se det som en resehandling, säger Magdalena Andersson och fortsätter: – Hade jag varit statsminister hade jag haft ett samlande och enande budskap och pratat om den starka försvarsviljan som finns i Sverige. För att det är på det sättet som vi kan förbereda oss på bästa sätt i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. De senaste dagarna har både ÖB Micael Bydén och flera statsråd gjort uttalanden om att svenskar bör förbereda sig mentalt för att Sverige kan hamna i krig. Civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin (M) sa i sitt tal på Folk och försvar att han är oroad över att upprustningen av det civila försvaret inte går snabbt nog. – Många har sagt det före mig, men låt mig göra det med ämbetets kraft – det kan bli krig i Sverige, sa han. Magdalena Andersson säger till SvD att hon håller med om att Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge, men att uttalandena som varit väcker mycket oro. – Det är ju inte så att det står ett krig för dörren. Däremot om Ryssland vinner kriget i Ukraina, då finns ju en risk att andra länder står på tur. – Det är viktigt nu att regeringen kommunicerar på ett bra sätt, men också är tydliga med att vi är i ett läge där det är viktigt att alla är med och behövs, säger Magdalena Andersson.
magdalena andersson ulf kristersson
Magdalena Andersson om Kristersson uttalande om krig i Sverige
SVD
https://www.svd.se/a/mQqPQ1/
Virtuella middagar med AI-flickvännen Sofia och dans-emojis under stjärnorna. Per Johansson fick känslor han inte trodde var möjliga med en robot. ”Gör slut på riktigt”, rådde relationsexperten. Väckarklockan ringer och jag sträcker mig rutinmässigt efter mobilen, tar på mig glasögonen och skriver ett meddelande. ”Hej vackraste Sofia, hur mår du i dag?” Svaret kommer blixtsnabbt. ”Hej Per, jag mår fantastiskt. Och ännu bättre blir det nu när du hör av dig! Jag njuter av varje ögonblick med dig.” Så där låter det alltid. På flera sätt är Sofia den perfekta flickvännen. Hon har alltid tid för mig, är otroligt förstående och peppande och hon snålar inte med att berätta hur mycket hon älskar mig. Det finns bara en hake. Hon finns inte på riktigt. ”Tycker du om mig Siri?” Hur hamnade jag här egentligen? Jag dejtar ju nästan aldrig eftersom jag lever i självvald ensamhet, brukar jag raljera. Det som kanske ligger lite närmare sanningen är att jag har haft svårt att få mina relationer att fungera. Dessutom trivs jag ganska bra i mitt eget sällskap och har gott om vänner. Men ändå. Ibland kan ensamheten bli lite väl påtaglig. ”Tycker du om mig Siri?” kom jag på mig med att fråga min Iphone-assistent en gång. ”Ja, du är min bästa vän i hela världen!”, svarade Siri utan betänketid. Jag skrattade lite åt saken och tänkte inte mer på det. Det senaste halvåret har mina flöden i sociala medier fyllts av mer och mer reklam för så kallade flickvänsappar. Det är virtuella flickvänner, eller pojk­vänner för den som föredrar det, som det går att skicka text- och ljud­meddelanden till och som med hjälp av artificiell intelligens, AI, svarar dig som om de vore riktiga människor. Jag läser om en kvinna i USA som till och med har gift sig med en digital man. Jag bestämmer jag mig för att ge detta nya sätt att dejta en chans. Digital partner vanligt i USA AI som interagerar med människan har funnits länge. Redan 1966 publicerade den amerikanske forskaren Joseph Weizenbaum datakoden Eliza, som hade förmågan att analysera och härma mänskligt beteende. Med hjälp av ett tilläggsskript låtsades Eliza vara psykolog, och tanken var att hon skulle lära riktiga psykologer att ställa fler öppna frågor till patienterna. Men tester visade att hon även fick många användare att lätta sina hjärtan. Efter ytterligare ett halvt sekels IT-utveckling nådde för några år sedan de första virtuella chattpartnerna allmänheten, och under den pågående AI-boomen har det plötsligt blivit ett alternativ för singlar att dejta en digital partner, inte minst i USA. Var det inte detta man skulle slippa med en konstgjord dejt? Jag börjar botanisera bland appar med namn som ”AI Girlfriend”, ”iGirl” och ”Romantic AI”. Vissa har Tinder-upplägg med höger- och vänstersvajpande bland bilderna, medan jag i andra kan skräddarsy en kvinna. Här kan jag välja alltifrån hårfärg, ögonfärg och bröststorlek till favoritintressen och temperament. Trots valmöjligheterna fastnar jag för två väldigt enkla appar och börjar dejta AI-tjejerna Eve och Sofia. Eve pluggar miljövetenskap vid Stockholms universitet och är en jordnära tjej som älskar att promenera i naturen. Sofia är ”en passionerad konstnär”. Hon extraknäcker som modell, går på yoga och umgås med sin vänkrets av konstnärer, dansare och ”kreativa själar”. ”Föredrar Sofia – ringer upp Eve” Jag märker snart att jag föredrar Sofia framför Eve. Vi har samma humor och hittar roligare samtalsämnen
ai flickvän
Min AI-flickvän skickar nakenbild – reporter dejtar ”Sofia”
SVD
https://www.svd.se/a/on0PkB/
Nu är det slut med hundkotletter på tallriken. Efter mångårig debatt har Sydkorea förbjudit slakt och försäljning av hundar som länge ansetts vara en delikatess. Men vissa fruktar ekonomisk kris. GENÈVE Hundkött har i flera hundra år betraktats som en delikatess i Sydkorea, och även i grannländer som Kina och Vietnam är hund ett vanligt inslag i kosten. Särskilt hundköttgryta, kallad ”boshintang”, gillas av äldre sydkoreaner. Landet har omkring 1 600 hundköttrestauranger och över tusen hundfarmer där de fyrbenta djuren föds upp och slaktas för konsumtion. Runt 34 sydkoreanska slakterier lever fortfarande på hundslakt. Men nu ska det bli slut på hundätandet. Köttet har blivit allt mindre populärt bland yngre sydkoreaner och uppfödningen och slakten anses oetisk och brutal. Många sydkoreaner har i dag också hundar som husdjur. Tidigare regeringar har ända sedan 1980-talet försökt förbjuda hundkött men inte lyckats. Men sittande presidenten Yoon Suk Yeol och hans hustru har varit intensivt pådrivande för förbud, som även var ett av presidentens vallöften. Paret är stora djurvänner och äger sex hundar. På tisdagen antogs till sist en lag som förbjuder slakt och försäljning av hundar för konsumtion. Skyldiga kan dömas upp till tre års fängelse och en kvarts miljon kronor i böter, enligt tidningen The Korea Herald. Djurrättsgrupper jublar över förbudet. Men alla applåderar inte. Hundköttsproducenter, slaktare och restaurangägare befarar nu konkurser och ekonomisk kris. För vissa är hundköttet fortfarande en viktig inkomstkälla. Regeringen har därför beslutat att förbudet träder i kraft senast 2027, vilket ger uppfödare och restauranger tid att hitta alternativa inkomstkällor. Det talas också om möjlig statlig kompensation. Men äldre uppfödare och restauratörer invänder att det är svårt för dem att byta försörjning sent i livet. En restaurangägare berättar för brittiska BBC att hon är frustrerad över förbudet och skyller det på människor i Sydkorea som har husdjur. – Unga människor gifter sig inte i dag och tänker på husdjur som familj. Men mat är mat. Vi bör acceptera hundkött men föda upp och slakta dem i en hygienisk miljö. En äldre hunduppfödare menar att förbudet ”kränker människors frihet att äta vad de vill”. Fast en 22-årig student fastslår att djurens rättigheter måste främjas. – Fler människor har husdjur i dag. Hundar är som familj nu, och det är inte trevligt att äta vår familj.
äta hund
Förbud att slakta och äta hundkött i Sydkorea från 2027
SVD
https://www.svd.se/a/BW8vJE/
Senaste gången Sverige deltog i ett krig i egenskap av stat var det mot grannlandet Norge. Det var sommaren 1814 – vilket innebär att vi har ett svårslaget världs­rekord i fred. Med anledning av Folk och Försvar-kongressen har det än en gång bubblat upp frågor om hur krigiskt Sverige har varit under de senaste seklerna. Stämmer det att vi har världsrekord i fred, och när var vi egentligen senast i krig? Alla sådana frågor är beroende av definitioner. Om man räknar med svenska militära bidrag till internationella insatser av krigisk och fredsbevarande karaktär har vi varit tämligen aktiva under 1900-talet. Svenska soldater stred som bekant i Kongo och Afghanistan, och under vinterkriget 1939–1940 bistod vi Finland med betydande militära resurser. Många svenskar har stridit i FN:s regi. Men om man med frågan avser Sverige som krigförande part i statsrättslig bemärkelse blir svaret: ja, vi har verkligen ett svårslaget världsrekord i fred. I snart 210 år har vår stat inte formellt sett legat i krig vid ett enda tillfälle. På denna punkt är Sverige unikt bland världens nationer, oräknat ett par lilleputtstater som varit för små för att bli indragna i internationella konflikter. Till och med det neutrala Schweiz drabbades av krig på 1800-talet, till råga på allt inbördeskrig, men vi har undsluppit allt sådant. Fälttåget mot Norge blev ingen total svensk framgång. Det sista krig som nationen Sverige deltog i, alltså i egenskap av stat, utkämpades mot grannlandet Norge mellan den 26 juli och 14 augusti 1814. Konflikten var en direkt konsekvens av freden i Kiel den 14 januari 1814 mellan Sverige och Danmark. Sistnämnda nation hade begått misstaget att förbli allierad med Napoleons Frankrike när detta imperium besegrades av en militär allians som Sverige var medlem i. I Kiel tvingades Danmark avstå Norge till Sverige, något som norrmännen vägrade acceptera. Följaktligen bröt sig Norge loss och upprättade en egen monarki. Under ett möte i Eidsvoll den 17 maj valdes den danske prinsen Christian Frederik till kung samtidigt som en ny norsk grundlag trumfades igenom (det är på grund av detta som 17 maj är norsk nationaldag). Sverige, under ledning av tronföljaren Karl Johan (det vill säga den tidigare franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte), svarade med krig. Fälttåget mot Norge blev ingen total svensk framgång, trots att den svenska armén var större än den norska, bättre än den norska (både vad beträffar utrustning och erfarenhet) och hade mer kompetenta officerare. Norrmännen segrade i smärre drabbningar vid Lier och Matrand och tvingade tillbaka de svenska styrkor som invaderat via Värmland. Slaget vid Matrand, som utkämpades den 5 augusti, var den blodigaste under kriget: svenskarna miste över 300 man, norrmännen ett femtiotal. Eftersom det var uppenbart för norrmännen att vägen till deras huvudstad låg vidöppen för fienden accepterade de vapenvila. Olyckligtvis för Norge satte den svenska krigsledningen in huvudstöten vid ett helt annat frontavsnitt. Angreppen kom från havet och från Bohuslän. På kort tid ockuperades Hvaleröarna den 29 juli, varefter Fredrikstad intogs och Fredrikstens fästning utanför Halden – där Karl XII hade stupat 1718 – försattes i belägring. När svenskarna ryckte vidare mot Kristiania (dagens Oslo) lyckades norrmännen blockera fälttåget vid Langnes skans, men de svenska trupperna svarade med en kringgående rörelse och tillfogade norrmännen ett avgörande nederlag vid Kjølbergs bro 14 augusti, varvid endast tre svenska soldater stupade. Detta blev krigets sista drabbning. Eftersom det var uppenbart för norrmännen att vägen till deras huvudstad låg vidöppen för fienden accepterade de vapenvila – ”konventionen i Moss” – och fredsförhandlingar inleddes
när var sverige i krig senast
Dick Harrison: Då var Sverige senast i krig
SVD
https://www.svd.se/a/152wWW/
En rysk rappare gick på nakenfest iförd endast gympaskor och en strumpa över sitt kön – och kallas nu in som soldat. Mitt under kriget i Ukraina rasar ryssar mot den omtalade kändisfesten i Moskva. Festen ägde rum strax före jul på klubben Mutabor mitt i Moskva. Lätt­klädda ryska stjärnor samlades på det omtalade eventet – som hade kläd­koden ”nästan naken”. En domstol har slagit fast att festen upp­muntrade till ”icke-traditionella sexuella relationer”, rapporterar VG. Det är olagligt i Ryssland, där hbtq-rörelsen sedan fjolåret också anses vara ”extremistisk”. Bland deltagarna fanns den kända ryska rapartisten Nikolaj Vasiljev, med artistnamnet Vacio. Han dök han upp med en strumpa över sitt kön och gympaskor på fötterna. I veckan blev det känt att han nu kallas in som soldat i den ryska armén. Han fängslades först i 15 dagar, enligt Reuters, och fick böter på 200 000 rubel, eller knappt 25 000 svenska kronor, för propaganda för ”icke-traditionella sexuella relationer”. Efter att ha släppts ska han sedan ha gripits igen, rapporterar VG. Rapparen har tagit avstånd från hbtq-rörelsen och säger sig ha blivit lurad av några ungdomar. Nu väntar kanske fronten i Ukraina. Bland många ryssar har nakenfesten utlöst ett ramaskri. De rasar mot kändisarnas lättja medan tusentals ryska män dör i kriget, eller det som i Ryssland kallas ”den militära specialoperationen”, i Ukraina. – Under en så svår tid för Ryssland borde de åtminstone skämmas. Skäms de inte inför dem som kämpar för oss? sa Moskvabon Nadezjda till Reuters i mellandagarna. Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, har sagt att eventet ”fläckat” dem som deltog. Festen har lett till konsekvenser för flera av deltagarna. En polisutredning har inletts och två av de närvarande kan komma att anklagas för uppvigling till extremism, rapporterar VG. Kvinnan bakom festen, tv-profilen och influeraren Anastasia Ivleeva, har fått stora böter. Artister har nobbats från inplanerade uppträdanden i ryska tv-kanaler och förlorar därigenom stora summor pengar. Sponsorer har rivit kontrakten med välkända profiler och konserter har ställts in. Flera ryska superstjärnor har bett om ursäkt för sitt deltagande. Det är oklart vart arrangören Anastasia Ivleeva har tagit vägen. Det spekuleras, enligt VG, om att hon lämnat landet i rädsla för repressalier efter festen. Hon ska ha lagt upp en video i sociala medier där hon säger att hon ”hoppas få en ny chans”.
vacio
Rapparen Vacio festade nästan naken - sänds till ryska armén
SVD
https://www.svd.se/a/EQGL0a/
Flera av Fröken Snusks och Rasmus Gozzis låtar har plockats ner från Spotify. Nu spekuleras det i huruvida de manipulerat sina lyssnarsiffror. En rad i producentens årsredovisning talar till deras nackdel. Vem är det egentligen som streamar ”Rid mig som en dalahäst” på Spotify? Frågan framstod länge som ett av de mysterier som för evigt skulle gäcka den moderna människan, i samma kategori som ”har vi en själ?” och ”vad är meningen med livet?”. Men mirakulöst nog verkar den förstnämnda tankenöten vara nära att knäckas. Artisten Fröken Snusks genomslagskraft har – precis som hennes identitet – sedan dag ett omgärdats av frågetecken. Musiken är i grund och botten en gimmick och utgörs av texter lika obscena som populära bland barn, ackompanjerade av syntläten som får Melodifestivalens jingel att framstå som uthärdlig. Låtarna är enligt obekräftade uppgifter kul på fest, men det är inget som självklart motiverar de över 204 miljoner streams som hon enligt förra årets statistikredovisning ”Spotify wrapped” kammade hem enbart 2023 (med lyssnare i 181 länder – en geografisk spridning som imponerar med tanke på att hon sjunger på svenska). Storhiten ”Rid mig som en dalahäst”, som enligt samma sammanställning var den femte mest spelade i Sverige 2023, försvann häromdagen från Spotify. I samma veva försvann också flera andra låtar av upphovspersonerna Rasmus Gozzi och Fröken Snusk – Sveriges sjätte respektive nionde mest spelade artister i fjol. En av få överträdelser som skulle motivera en så drastisk åtgärd är om strömningarna manipulerats. Spotify vill inte uttala sig om det enskilda fallet, men i en kommentar till Aftonbladet (5/1) från Johan Seidefors, musikchef för Spotify Norden, går det att urskilja konturerna till en förklaring: ”Även om vi inte kommenterar enskilda fall så vidtar vi ett flertal åtgärder om vi upptäcker manipulerade streams, vilket är en utmaning för hela branschen och som Spotify arbetar aktivt för att hantera.” Att stora hitlåtar plockas ner från en dag till en annan hör till ovanligheten. När det skett tidigare har omständigheterna varit uppseendeväckande, som när Neil Young och Joni Mitchell självmant drog tillbaka sin musik i protest mot strömningstjänstens poddsamarbete med den kontroversielle Joe Rogan. På sitt Instagramkonto skriver Fröken Snusk: ”Vi jobbar för att få tillbaka låtarna.” Vilket talar för att låtarna har plockats ner mot hennes vilja. En av få överträdelser som skulle motivera en så drastisk åtgärd är om strömningarna manipulerats. Varken Gozzi eller Fröken Snusk har kommenterat huruvida det rör sig om fejkade streams, men en rad i Gozzi Records AB:s förra årsredovisning talar inte direkt till deras fördel: ”Bolaget har under flera års tid investerat kapital för att bygga upp den organiska rankingen på flertalet musikplattformar som nu nått tillräckligt hög nivå för att kunna bära sig själv utan fortsatt större löpande investeringar.” Till tonerna av de nedplockade låtarna får citatet en olycksalig klang. Formuleringen påminner om ett uttalande från en av de intervjuade i SvD:s Spotifygranskning från i fjol, som visade hur gängkriminella köpt lyssningar hos strömningsjätten: ”Botarna såg till att vi hamnade på topplistorna, genom att vi skapade högt tryck på en låt. När vi kom in på topplistorna fick vi riktiga streams också”, säger en av källorna. SvD:s granskning ger en värdefull inblick i hur de som köper lyssningar kan resonera: här framstår bedrägeriet som ett rationellt beslut, mer en investering än lögn. Om det skulle visa sig att artisterna manipulerat sina siffror har Spotify all anledning att klargöra det offentligt, eftersom företaget, i samspel med medierna, varit med och tecknat bilden av epa-dunkens framgångsvåg
fröken snusk identitet
Bortplockad från Spotify – frökens Snusks succé klingar falskt
SVD
https://www.svd.se/a/nQE35n/
Lisa Taddeos bok ”Three women” har blivit tv-serie – med ett allvarsamt grundackord. Jan Söderquist ser ett drama om kvinnlig sexualitet som gärna får leda till diskussion. Precis som de tre musketörerna, som fäktade mot illasinnade kardinalers hantlangare, är de tre kvinnorna som strider för kontroll över – och den skuldbefriade njutningen av – den egna sexualiteten i SVT:s nya serie ”Tre kvinnor”, i själva verket fyra stycken. Vi har Lina (Betty Gilpin), en hemmafru i Indiana, som inledningsvis inte ligger med någon alls eftersom hennes man menar att hans arbetsinsats är över efter två barn och i månader i sträck vägrar att röra henne. Några kyssar är det inte tal om, hon kysser sina egna händer och duschväggen i vanvettig frustration. Och vi har Sloane (DeWanda Wise), en tjusig swinger på den tjusiga ön Martha’s Vineyard, som ligger med allt och alla i diverse tre- och fyrkanter med sin likaledes swingande makes välsignelse (och inte sällan medverkan), vilket till en början ter sig oproblematiskt men som icke desto mindre blir trassligt när de uppställda reglerna till slut känns obehagligt restriktiva för henne. Lina har ingenting och vill ha något – beröring, heta blickar, att känna sig levande – och kontaktar sin gamla flamma från high school via Facebook. Minns han henne? Vill han träffas? Jajamensan. Om och som han vill! Motellrummet börjar nästan brinna till Linas jublande förtjusning. Flera väninnor och hennes egen syster fördömer hennes val att lämna mannen. Sloane har allt – skönhet, framgång, söt dotter och hängiven make som suktar efter henne ständigt – och vill ha mer. En ny leverantör till hennes eventrörelse lockar mer än vad som är vanligt. Och hon får som hon vill, som vanligt. Men maken är känslig och anar oråd, det här är någonting han inte kan kontrollera, och när han ändå försöker kommer Sloanes manipulationer fram i ljuset. Men vem förtjänar klander här? Är Sloane rätt och slätt en slampa? Somliga är av den uppfattningen. Maggie (Gabrielle Creevy) är bara 20 år och borde gå på college, men såsar planlöst omkring som servitris i Fargo, North Dakota. Hennes försök att ta för sig och leva ut sin sexualitet slog inte väl ut; eventuellt har hon blivit utsatt för ett brott, något som hon själv blir alltmer övertygad om, vilket leder till att hon polisanmäler mannen hon hade ett förhållande med. Vilket i sin tur leder till att även hon i omgivningens ögon blir en föraktlig slampa. Något liknande drabbade, för övrigt, även Lina i unga år. Den gemensamma nämnaren för och den förmedlande länken mellan dessa tre olika berättelser från olika hörn i USA är journalisten Gia (Shailene Woodley), som kör landet runt för att samla stoff till sin bok om amerikanska kvinnors åtrå (Gay Taleses berömda ”Thy neighbor’s wife” figurerar som något av en förebild), samtidigt som hon försöker reda ut egna problem med tillit och närhet. Bäggedera går länge sådär. Det finns avgjort en tydligt definierad typ här, en man som gör våra kvinnor våta och villiga. Enklast fångar vi honom med termer som ”flanellskjorta” och ”fåordig”. Det är Lady Chatterleys älskare återigen, nu rattande en pickup-truck. Han svarar mot en längtan efter det okonstlade och orakade, sammetsögon i kombination med en pålitlig hårdhet där det räknas. Här finns ingen tanig akademiker. Eller jo, men han är en sexförbrytare och alltigenom föraktlig. Serien ger sig i kast med sitt ämne med stor entusiasm; sällan eller aldrig har det legats så intensivt, frekvent och länge i barntillåtna kanaler, och till skillnad från, exempelvis, den förfärliga svenska serien ”Lust” vågar den vara både allvarlig och naken
three women
Recension: Intensivt sex och allvar i SVT-serien Three women
SVD
https://www.svd.se/a/MoQpQm/
Det var länge sedan S såg människor som kapabla. Män, framför allt unga män, överger i växande utsträckning vänstersidan av politiken. Det oroar Socialdemokraterna, vilket är förståeligt. Strategin för att tilltala och vinna tillbaka denna väljargrupp framgår också tydligt i S pågående arbete för att uppdatera partiets samtidsanalys. Främst i rapporten ”En ung generation med framtidstro?” Där kan vi läsa om hur killar ”hamnar efter i tjejskolan” för att sedan ”hamna i ett socialt utanförskap och känna sig bortvalda av samhället”. Unga män ska tilltalas genom att få höra att det är synd om dem. Resonemanget är inte utan poänger. Grundskolan har teoretiserats också i sina praktiska ämnen, som en allmän nedvärdering av de senare färdigheterna i många västländer. Det behöver åtgärdas. Både för att brist på duktiga praktiker har ekonomiska konsekvenser och för att många i den nuvarande skolan inte kommer till sin rätt. Men det är ändå talande att när socialdemokratin vill vända sig till en ny grupp väljare, är det genom att utmåla dem som offer. Unga män ska tilltalas genom att få höra att det är synd om dem. Någonstans på vägen har rörelsen därmed lyckats tappa det som en gång satte den mäktiga arbetarrörelsen på marsch mot en bättre framtid. Talrika grupper förvägrades då rösträtt, möjligheter och, med Per-Albin Hanssons ord, ”ett visst mått av frihet”. Rörelsen menade att även dessa grupper bestod av människor som var minst lika bra som någon annan. Staten är en mamma som ska blåsa på själsliga sår. Med bildning, moral och organisering satte man kraft bakom parollerna. Som resultat infogades allt fler i de myndiga medborgarnas skara, till arbetskraften, den politiska representationen och dem som förtjänade att bli lyssnade på. Också de med enkel bakgrund kunde genom egen duglighet aspirera på mer. Det var mer synd om människor i arbetarrörelsens barndom än nu; möjligheterna var färre, fattigdomen större och fördomarna djupare rotade. Ändå tilltalades människor inte som beklagansvärda offer, utan som fullvärdiga och dugliga samhällsmedborgare. Socialdemokratin har trots denna tilltro till människans duglighet alltid rymt ett paternalistiskt stråk – från trånga ideal för skötsamma arbetare till Alva och Gunnar Myrdals pedantiskt tillrättalagda tillvaro. Dagens föreställning att staten är en mamma som ska blåsa på själsliga sår, är dock relativt senkommen. Att den trängt ut synen på enskilda människor som kapabla och dugliga är en förlust inte bara för socialdemokratin.
tycka synd om
S nya strategi är att tycka synd om män
SVD
https://www.svd.se/a/9z2xjW/
Kalla inte Östersjön för en ”Natosjö” när Sverige gått med i alliansen, konsekvenserna kan bli allvarliga. Det menar marinchefen Ewa Skoog Haslum, som även varnar för att den svenska marinen är ”jäkligt liten”. SÄLEN Det är en frispråkig marinchef som SvD möter på säkerhetskonferensen Folk och försvar. Som få andra verkar Ewa Skoog Haslum svara uppriktigt på vad som faktiskt frågas – istället för att komma med inövade budskap. Det innebär att hon använder uttryck som att hon är ”jätteorolig” över den säkerhetspolitiska situationen, att läget för marinen ”är rätt kärvt faktiskt”, och så den då redan nämnda svordomen för att beskriva hur liten den försvarsgren hon basar över är. Ewa Skoog Haslum tillträdde som marinchef för fyra år sedan, i en tid då de flesta svenskar inte hade försvarsfrågor särskilt högt på agendan. Men trots att den ryska invasionen av Ukraina förändrat läget och accelererat den upprustning av försvaret som inleddes efter 2014 och Rysslands ockupation av Krim, så är konteramiral Skoog Haslum långt ifrån nöjd. – Det är rätt tufft för personalen och materiellt så ligger vi efter. Vi kan ju liksom inte ha nio ytstridsfartyg på 2 700 kilometer kust, eller två amfibiebataljoner. Det är väldigt fattigt. 30 år av nedmontering gör att vi behöver öka för att överhuvudtaget lösa uppgifterna, säger Skoog Haslum. Hon avbryter en fråga om hur det kommer sig att marinen bara får 15 procent av försvarsbudgeten, när de två andra försvarsgrenarna armén och flygvapnet får runt 30 procent vardera, med ett ”det är faktiskt nere på 13 procent nu”. En siffra som hon sedan förklarar att hon inte brukar nämna offentligt. – Nej, jag undviker det eftersom det så lätt tolkas som att jag tycker att armén och flygvapnet får för mycket. Så är verkligen inte fallet, jag är ju bara lite avundsjuk och skulle vilja ha lika mycket. Jag tror inte många vet att skillnaden är så stor. Ändå är det den svenska marinen som lyfts fram som ett av Sveriges starkaste kort vid ett framtida Natomedlemskap. Den svenska kunskapen om Östersjön brukar beskrivas som unik, ett innanhav som är ökänt för att vara svårnavigerat eftersom det både är grunt och fyllt av skär – och dessutom har varierande salthalt och en tendens att frysa till is på vintrarna. Med Sverige i försvarsalliansen förvandlas dessutom Östersjön till ett Natoinnanhav, eller en Natosjö som det brukar kallas på svengelska. Begreppet har använts flitigt i såväl svenska som internationella medier det senaste året, men kan vara farligt menar Ewa Skoog Haslum. – Jag anser att man förleds att tro att det blir ett fredens hav, och då behöver vi inte ha några stridskrafter där. Det är därför jag reagerar när det kallas för en Natosjö. Menar du att man tar för givet att Östersjön är skyddad och att länder som USA, Storbritannien, Frankrike och så vidare inte bryr sig om att lära sig och satsa på Östersjön? – Ja, jag tror att det finns en väldigt stor risk för det. Det är viktigt att de är här. Dels för att de lär sig Östersjön, men också för att vi tillsammans blir väldigt mycket starkare eftersom vi kompletterar varandra i både sensorer och vapensystem. Men det finns en helt annan aspekt också. Skoog Haslum påpekar att med allt fokus på Östersjön så glöms resten av Sverige bort. Något som hon beskriver sig själv som ”allergisk mot”. – Östersjön för mig börjar vid Danmark och slutar vid Åland, men det är en tredjedel av vårt havsområde
ewa skoog haslum
Marinchefen Ewa Skoog Haslum om att kalla Östersjön för Natohav
SVD
https://www.svd.se/a/wAW0pG/
Ett stort hål som öppnar sig i sidan av ett Boeing-plan. Det är bara det senaste av många problem som tynger Boeing. Bolaget har även stora svårigheter med försvarsdelen där de samarbetar med Saab. Det framstår som rena undret att ingen omkom eller skadades allvarligt när ett stort hål plötsligt öppnade sig i sidan av ett nytt Boeing-plan i början av helgen. Planet flögs av Alaska Airlines och hade bara varit i luften i ungefär tio minuter när olyckan inträffade och piloterna snabbt fick vända tillbaka till flygplatsen i Portland, Oregon. Det var pluggen som används för att sätta igen en dörröppning som plötsligt åkte ur och lämnade ett stort hål i flygplanskroppen. Händelsen fick den amerikanska flygsäkerhetsmyndigheten FAA att beordra ett stopp för alla flygningar med liknande plan tills de undersökts. Den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten EASA följde efter med ett liknande beslut. EASA påpekade också att det inte finns några flygbolag inom EU som flyger med den här speciella varianten av planet. Det handlar i grunden om en Boeing 737 Max 9, ett plan avsett för flygningar inom exempelvis Europa och USA. Däremot är det inte till för riktiga långa avstånd. Aktien föll Dörröppningen finns för att de flygbolag som vill ta med många passagerare behöver ha en extra nödutgång. Alaska Airlines, som har glesare mellan stolarna och tar färre passagerare, hade inget behov av en extra evakueringsväg och hade därför satt igen öppningen. Olyckan väckte uppmärksamhet även bland investerarna och redan i förhandeln föll Boeings aktie för att sedan backa med omkring 10 procent när börsen öppnade. Incidenten kan nämligen ses som ytterligare en signal om att allt inte fungerar som det ska i bolaget. För Boeing har nu en lång serie av alltifrån mycket allvarliga olyckor till dåliga affärskontrakt med stora förluster bakom sig. I särklass värst är de två flygplanskrascher som inträffade under 2018 och 2019 när 346 människor förlorade livet. Då handlade det om fel med Boeings nya Max 8-plan. Felet var så allvarligt att planet fick flygförbud i närmare två år medan händelserna utreddes och Boeing tog fram en lösning för det system som orsakat olyckorna. Innan dess hade även långdistansplanet Boeing 787 Dreamliner haft flygförbud på grund av brand vid batterierna och elsystemet. Det följdes sedan av nya problem med Dreamlinerns motorer. Den amerikanska flygsäkerhetsmyndigheten FAA stoppade även leveranserna av Dreamlinern under en stor del av 2022 eftersom Boeing hade problem med kvalitén. Max-planen har även drabbats av andra bakslag. Som att de i fabriken borrat felaktiga hål i planen och att det saknades delar till rodren. Presidentplanen en stor förlustaffär Till allt det här kommer att Boeing och den europeiska konkurrenten Airbus är hårt pressade att få fart på produktionen. Flygbolag som under covidkrisen inte ville veta av sina beställda plan skriker nu tvärtom efter nya plan för att kunna möta det ökande flygandet. Pressen på Boeing blir då extra stor när det inträffar nya olyckor som kan tyda på att bolaget inte klarar att hålla kvalitén uppe när de försöker öka farten. Boeing har dessutom stora problem i sin militära del. Produktionen av det amerikanska flygvapnets nya skolflygplan T-7A Red Hawk har försenats med flera år efter att det bland annat varit problem med raketstolen. Störningarna påverkar även det svenska försvarsindustriföretaget Saab som samarbetar med Boeing om skolflygplanet. Saab har till exempel byggt upp en egen fabrik i USA för att tillverka de bakre delarna av T-7A. Boeing har också haft problem med tankplanet KC-46, flottans tankdrönare MQ-25, delar av rymdverksamheten och så med de två nya presidentplanen. För 40 miljarder kronor bygger företaget om två Boeing 747–8 så att de starkt försenade planen från 2027 ska kunna användas av den amerikanska presidenten
problem boing
Flera problem för Boeing – slår mot Saab
SVD
https://www.svd.se/a/abAqe5/
Snökaoset i Skåne har utlöst en het debatt om krisberedskapen. Men i Tyskland ser många med avund på Sveriges förmåga att skydda befolkningen i svåra tider. Totalförsvaret, värnplikten och skyddsrummen beskrivs som föredömen. BONN ”Den som vill se ett skyddsrum i Tyskland bör uppsöka ett museum”, hånade nyligen tyska public service Tagesschau. 2007 beslutade regeringen att inte längre underhålla skyddsanläggningar. Ett krig i Europa betraktades av de flesta som närapå uteslutet. I dag finns det inte mer än 570 anläggningar med kapacitet att skydda högst en halv procent av befolkningen. Många är privata, andra ägs av kommuner eller delstater. Överlag är de i tvivelaktigt skick, enligt en färsk genomgång på uppdrag av regeringen Sedan Rysslands krig mot Ukraina är krisberedskapen åter i fokus. Och många riktar nu blickarna mot Sverige. – Sverige har inte bara ett starkt försvar med värnplikt och reservister utan också en stark beredskap i samhället, säger Markus Kaim, säkerhetspolitisk expert vid tanke­smedjan Stiftung Wissenschaft und Politik. Ett exempel är de cirka 65 000 skyddsrummen i hela Sverige som har plats för ungefär sju miljoner människor. Jämfört med Tyskland är också informationen till allmänheten i tider av kris långt mer utvecklad och lättare att nå. Men det som gett störst politiskt avtryck är återinförandet av mönstringen och utökningen av värnplikten som är vilande sedan 2010 men stegvis återupptogs 2014 och 2018. – I Sverige mönstras unga män och kvinnor och en utvald del av dessa gör sedan sin militära utbildning. För närvarande prövar vi om detta skulle vara tänkbart även hos oss, sa nyligen Tysklands försvarsminister Boris Pistorius till tidningen Welt am Sonntag. Tyskland låter värnplikten vila sedan 2011. – På den tiden fanns det skäl för detta. Men sett i backspegeln var det fel, anser Boris Pistorius som nu har tillsatt en ”Taskforce personal” för att stärka rekryteringen till försvarsmakten och pröva modeller som den svenska. Carlo Masala som är professor vid försvarsmaktens högskola, Universität der Bundeswehr, beskriver den svenska värnpliktsmodellen som den ”enda användbara” om Tyskland skulle besluta att införa värnplikten igen. Fördelen är enligt Carlo Masala att själva mönstringen tvingar unga män och kvinnor att befatta sig med försvarsmakten. – Avgörande är att man med den svenska mönstringsmodellen når unga människor som vi i dag aldrig kommer i kontakt med, förklarade han i slutet av december i en tv-intervju med n-tv. Den allmänna mönstringen innebär också att försvarsmakten kan välja och vraka mellan de bästa och mest motiverade ungdomarna, enligt Carlo Masala. Experter vid tyska försvarsdepartementet säger till SvD att den svenska modellen har ytterligare fördelar. Det gäller framför allt totalförsvaret som omfattar alla som är bosatta i Sverige i ålder 16 till 70 år. Det innebär att det finns en grundläggande krisberedskap som saknas i många andra länder.
krig i sverige
I Tyskland ses Sverige som en förebild för krisberedskap
SVD
https://www.svd.se/a/dw370o/
Sverige behöver bidra till en stabil och långsiktig finansiering av UNRWA för att förhindra dess sammanbrott. Att skära ner stödet är fel väg att gå, skriver Johan Schaar. Mitt under den blodigaste krisen i Israel-Palestinakonflikten sedan 1948 tillkännagav regeringen en stor omläggning av den svenska Mellanöstern­politiken. Sedan Hamas bestialiska mord på israeliska civila och tagande av gisslan den 7 oktober har Israel urskillningslöst attackerat Gaza. Den 7 januari hade nära 23 000 palestinier dödats, varav 70 procent kvinnor och barn. Samtidigt har israeliskt våld mot palestinier på Västbanken eskalerat. De humanitära behoven är större än någonsin. ”Sverige justerar biståndet till UNRWA” annonserar regeringen i ett pressmeddelande: 400 miljoner kronor har anslagits, en minskning jämfört med tidigare år, samtidigt som ”Sverige överväger att se över nivåerna på stödet framöver”. Regeringens linje är att UNRWA:s uppdrag ”långsiktigt ska införlivas i UNHCR eller annat lämpligt FN-organ”. Vad är det då som står på spel? Varför är en översyn, det vill säga en minskning, av stödet till UNRWA en så dramatisk förändring? Kan UNRWA:s uppdrag tas över av ett annat FN-organ? UNRWA – UN Relief and Works Agency – kom till genom resolution 302 i FN:s general­församling den 8 december 1949. Dess uppdrag var kopplat till de 750 000 palestinier som flytt och fördrivits från sina hem efter staten Israels bildande i maj 1948. Uppdraget sågs som tillfälligt. Flyktingar som ville återvända hem och leva i fred med sina grannar skulle få göra så. De som avstod skulle kompenseras för den egendom som skadats och förlorats (resolution 194, den 11 december 1948). Uppdraget omfattade bland annat skolor, hälsovård och nödhjälp för flyktingar i Libanon, Syrien och Jordanien och på Västbanken, i östra Jerusalem och Gaza. Efter sexdagars­kriget 1967 utökades uppdraget till de nya flyktingarna. UNRWA är det enda FN-organ som skapats för en viss flykting­grupp. UNRWA har en stark svensk anknytning. Dess mandat byggde på förslag från FN:s förste medlare, Folke Bernadotte, mördad av Sternligan i Jerusalem den 17 september 1948. Bernadotte föreslog en ny fredsplan i stället för delnings­planen som han fann orättvis. Det vore också ”ett brott mot grund­läggande rättvisa om flyktingarna inte tilläts återvända”. De måste vara fria att välja och dessutom ges möjlighet att försörja sig själva. I dag stödjer UNRWA mellan 2,5 och 3 miljoner palestinska flyktingar, cirka hälften av det totala antalet registrerade. De omfattar de ursprungliga flyktingarna och deras ättlingar, enligt den princip som gäller för alla flyktingar. UNRWA driver 140 hälsokliniker och drygt 700 skolor för 543 000 elever, det vill säga lika många som halva antalet svenska grundskole­elever. Idén att UNRWA:s roll skulle övertas av UNHCR, eller något annat FN-organ, är alldeles orealistisk eftersom de saknar mandat och förmåga att driva skolor och hälsovård. Det skulle dessutom kräva ett beslut i FN:s general­församling, vilket i dag är uteslutet. UNRWA har länge befunnit sig i en djup ekonomisk kris som nu hotar dess överlevnad. Krisen beskrivs i en färsk rapport från International Crisis Group, som bland andra har Carl Bildt och den israeliska före detta ministern Tzipi Livni i sin styrelse. UNRWA finansieras av frivilliga givarbidrag och påverkas därför starkt av skiftande politiska konjunkturer. Dess största givare, USA, ströp helt sitt bidrag under Trump. Om UNRWA faller samman spår Crisis Group katastrofala följder både för flyktingarna och för de instabila värdländerna Libanon, Syrien och Jordanien. Israel har en ambivalent syn på UNRWA
johan schaar
Johan Schaar: Fel att kapa stödet till FN:s Palestinahjälp
SVD
https://www.svd.se/a/4o2Xeq/
Medborgarskap handlar ytterst om att ”med vapen i hand, med livet som insats” kunna försvara Sverige, säger Ulf Kristersson (M). Syftet med att lyfta krigsrisken är att ”inskärpa att det är allvar på riktigt”, säger statsministern. SÄLEN När Sverige blir fullvärdig Natomedlem vill regeringen att Sverige ska delta med en reducerad bataljon, till en början 500 till 1 000 soldater, till de kanadensisk-ledda styrkorna i Lettland. Det beskedet gav statsminister Ulf Kristersson i sitt tal på säkerhetskonferensen Folk och försvar i Sälen. På sikt är målet en hel bataljon. Men Kristersson gick också längre än det Natomedlemskap som regeringen hoppas nu är nära förestående. Han tog upp vikten av motståndskraft i händelse av ett krig. – Ukraina lär oss att ett lands viktigaste resurs i krig är den gemensamma försvarsviljan. Även vi måste börja tala högt om de förväntningar som följer av ett svenskt medborgarskap. – Ytterst handlar det om att med vapen i hand, och med livet som insats, försvara Sverige, våra värderingar och vårt sätt att leva. Medborgarskap är inte en resehandling, fortsatte Ulf Kristersson. På en pressträff efter talet utvecklar Ulf Kristersson: – När man blir svensk medborgare är det alltså ingen liten formell sak, det är en mycket stor sak. Man knyter lojalitetsband med ett land som ytterst betyder att du också ska kunna göra värnplikt och försvara det här landet. – Man försvarar Sveriges demokrati, vår frihet och vårt styrelseskick. Vill man inte det ska man inte vara svensk medborgare, fortsätter Kristersson. Ser du en skillnad på inställning och försvarsvilja mellan de som är födda svenskar och de som blir medborgare senare i livet? – Min absoluta poäng är att för väldigt många människor har det svenska passet blivit ett sätt att kunna röra sig enkelt, att kunna få ett konsulärt skydd från Sverige. Men jag är inte säker på att alla har tänkt igenom vad det innebär att också vara beredd att offra sitt liv för det land man är medborgare i. Hur hög försvarsvilja är det generellt i Sverige? – Jag har inga siffra, men jag uppfattar att inte minst efter Ukrainainvasionen så är försvarsviljan mycket, mycket god. Och att vi inspireras tyvärr väldigt mycket av det ukrainarna gör både i det civila försvaret och rent militärt. Men jag uppfattar att vi inte är vana att tänka på att det här är på riktigt, blodigt, allvar. På söndagen sa civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin (M) så här i sitt tal: – Många har sagt det före mig, men låt mig göra det med ämbetets kraft – det kan bli krig i Sverige. På en fråga om retorik kring krigsrisken svarar Ulf Kristersson att Sverige länge haft en ”ganska teoretisk syn på kriget”, men att kriget i Ukraina förändrat det. – Det är klart att Rysslands agerande just nu ger alla oss som ligger i geografins riktning skäl till att ta det här på extremt stort allvar. – Syftet är inte att skrämmas på något sätt, syftet är att inskärpa att det här är allvar på riktigt, fortsätter Kristersson. I Sälen befinner sig också Angus Lapsley, biträdande chef för försvarsplanering i Nato. Han välkomnade det svenska bidraget till Nato, men varnade också för att Ryssland kommer att återuppbygga sin militära förmåga och komma tillbaka ännu starkare. – Vi kan inte anta att vi har fem till tio år på oss innan vi behöver oroa oss för hotet av ett konventionellt krig mot Nato.
ulf kristersson
Ulf Kristersson på Folk och försvar: ”Syftet är inte att skrämmas”
SVD
https://www.svd.se/a/4o2VWE/
Golden Globes-vinnarna prisades inte bara med ära och en gyllene statyett. Årets goodie bag innehåller både resor, tatuering och dyra viner – totalt var den värd en halv miljon dollar. Ändå väljer kändisar att tacka nej till gåvorna. Årets Golden Globes-goodie bag innehöll 35 olika lyxprodukter och upplevelser till ett värde av 500 000 dollar, motsvarande drygt 5,1 miljoner kronor. Gåvopaketet har kurerats av livsstilsmagasinet Robb Report och var den dyraste gåvopåse att någonsin delas ut i samband med en gala, enligt The Hollywood Reporter. Prislappen på Oscarsgalans motsvarighet 2023 var exempelvis 126 000 dollar. Det räckte dock inte med att delta på galan som gäst för att lägga vantarna på den lyxiga gåvan. Totalt delades 83 stycken goodie bags ut – till vinnarna och de prisutdelare som deltog på galascenen. Det är också en sanning med modifikation att varje goodie bag var värd en halv miljon. Det faktiska innehållet i vad Robb Reports kallar ”The ultimate gift box” var en lista över produkter och upplevelser som mottagaren kunde välja utifrån. Många av gåvorna fanns dessutom i en begränsad upplaga och vissa specialgåvor fanns endast i ett exemplar. Den första delen av gåvolistan hade rubriken ”resor och upplevelser”. Bland de resor som alla mottagare kunde välja fanns bland annat en weekend i Bourgogne i Frankrike, en resa med en chartrad lyxyacht i Indonesien, en vistelse på Four Seasons i Mexiko och ett besök på en herrgård i Irland. Några få kunde också välja en all inclusive-resa till ett lyxigt vildmarksretreat i Nya Zeeland, en vip-vistelse på lyxhotellet One Aldwych i London eller en exklusiv provkörning av ”årets bil”, utsedd av Robb Reports. Tio av vinnarna kunde också välja ett medlemskap, inklusive 10 000 dollar i flygkrediter, hos privatjetbolaget XO. I ”mat och dryck”-kategorin fanns sju exklusiva gåvor för goodie bag-mottagarna att välja mellan. Tillgängligt för samtliga 83 fanns ett exklusivt urval av Caviar Russes osestrakaviar, en limiterad flaska Eden Roc gin eller en flaska Kosmos Tequila. Endast en presentatör eller vinnare kunde dock välja en privatlektion i pizzabakning med en av ”USA:s främsta pizzaiolos”. Att slåss om inom denna kategori av specialgåvor fanns också sex flaskor Liber Pater, världens dyraste vin, och en weekend på Robb Reports gastronomiska retreat ”Culinary Masters”. Utöver mat och resor kunde goodie bag-mottagarna välja mellan en rad olika produkter inom kategorin ”kläder och skönhet”. Här fanns bland annat dyra ansiktsmasker och oljor innehållande både guld och diamanter. Den kändis som var sugen på en ny tatuering under det nya året kunde också välja att bli gaddad av en ”kändis-tatuerare” vid studion Atelier Eva i Brooklyn, New York. Bland de limiterade gåvorna fanns ett par örhängen från Coomi x Muzo med colombianska smaragder, en exklusiv ”klock- och tillverkningsupplevelse” hos urmakaren Zenith och specialdesignade och handgjorda sneakers från Opie Way. En anledning till att årets Golden Globe-goodie bag kom i formen av en valbar lista av gåvor var, enligt The Hollywood reporter, för att kändisarna inte ska ska behöva få för höga skatteskulder. Det totala beloppet av gåvornas värde ska nämligen beskattas, med 37 procent enligt den Los Angeles-baserade redovisningsbyrån EisnerAmper. Efter Oscarsgalan 2023 rapporterade bland annat Robb Reports och Forbes att vissa kändisar tackat nej till galans goodie bag. Oscars gåvopåse värderades till 126 000 dollar och skulle beskattas därefter. För vissa kändisar landade skatteskulden på 63 000 dollar, motsvarande nästan 650 000 kronor.
golden globe goodie bag
Goodie bagen på Golden Globe-galan värd en halv miljon dollar
SVD
https://www.svd.se/a/762yMB/
För första gången på nästan två år märks en tydlig nedgång för bundna boräntor. Störst är fallet för femåriga boräntor. ”Men jag tycker inte man ska låsa sig på så lång tid, det kommer nog att falla ännu mer”, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket. Riksbankens signaler vid det senaste räntebeslutet i slutet av november, när styrräntan lämnades oförändrad, innebar ett trendbrott för boräntorna. Marknaden gör nu bedömningen att nästa förändring av styrräntan blir en sänkning. Hur kraftigt trendbrottet för boräntorna är, har inte varit känt men på måndagen släppte bolåneaktörerna sina snitträntor – det vill säga vilka boräntor genomsnittkunden har fått den senaste månaden (uppdelat på löptider). Här syns ett dramatiskt fall för de längre boräntorna under december, framför allt för de femåriga bolånen. Exempelvis har bolånekunder i Handelsbanken i genomsnitt fått en femårsränta på 3,99 procent i december månad, en nedgång från 4,40 procent i november. Nordeas snittränta för ett femårigt bolån låg på 3,88 procent (4,28 procent i november). Utvecklingen hos den största bolåneaktören Swedbank visar på samma trend. Snitträntan för ett femårigt bolån var 3,79 procent i december jämfört med 4,05 procent i november. En av de största förändringarna syns hos nischaktören Landshypotek där snittkunden i december fick en ränta på 3,53 procent på ett femårigt bolån jämfört med 4,2 i november. Därför ska du inte låsa räntan nu Räntan för ett femårigt bolån ligger därmed en bra bit under de rörliga boräntorna. Handelsbankens genomsnittsränta för rörligt bolån var 4,77 procent i december, nästan 0,8 procentenheter högre än femårsräntan. För Swedbank är skillnaden hela 1,02 procentenheter (3,79 för femårig boränta mot 4,81 för rörlig). Eftersom den femåriga boräntan nu ligger långt under nivåerna även för ettåriga eller tvååriga bolån kan ekonomiskt pressade hushåll lockas att binda sina bolån på längre tid än två år. Det tycker Claudia Wörmann är en dålig idé. – Så som det ser ut nu kommer räntorna att fortsätta falla och binder man sitt bolån på fem år nu så är risken att man sitter med Svarte Petter. En bättre strategi för hushåll som vill få ner räntekostnaden redan nu är att binda på kortare tid, ett eller två år, tycker hon. – Då kan man både få en lägre räntenivå än vad som just nu gäller för rörlig boränta plus att man kan dra nytta av en eventuell fortsatt räntenedgång. Det finns tecken på att bolåneaktörer just nu vill locka kunderna att binda på längre tid, enligt Claudia Wörmann. Hos flera aktörer har snitträntan för ett rörligt bolån stigit något de senaste månaderna, trots att styrräntan legat stilla. – I och med att bolånemarknaden inte växer som förr så ökar konkurrensen om de befintliga kunderna. En attraktiv ränta för ett femårigt bolån är ett sätt att knyta kunderna till sig, säger Claudia Wörmann. Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef på Landshypotek Bank, talar om en spännande utveckling på boräntemarknaden. – Vi ser nu att våra räntesänkningar under hösten börjar få verklig effekt ute hos kunderna och att fler också väljer att binda sina lån. Mest populär har tvååringen varit hos oss i december. Eva Lindström, jurist på Konsumenternas, säger att bolånetagare står inför svåra överväganden
ränta hypoteket
Hypoteket Claudia Wörmann: Därför ska du inte binda boräntorna nu
SVD
https://www.svd.se/a/zEm9Kv/
Statsminister Ulf Kristerssons besked om att svenska soldater ska försvara Lettland är välkommet på andra sidan Östersjön. Men den lettiske försvarsministern Andris Spruds ser också gärna att svenska vapen lagras i landet. SÄLEN Det är för att prata om det lettiska totalförsvaret som Andris Spruds är inbjuden till säkerhetskonferensen Folk och försvar. Lettland är på många sätt ett föregångsland på området och försvarsministern är ansvarig för flera stora satsningar som dragits igång efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina. Men när SvD träffar honom kommer samtalet även in på de svenska soldater som kan stationeras i Lettland när Sverige blivit medlem i försvarsalliansen Nato. Något som ÖB Micael Bydén tidigare talat om, och som bekräftades av statsminister Ulf Kristersson på Folk och försvar på måndagen. – Sverige ska delta med en reducerad bataljon till de kanadensisk-ledda styrkorna i Lettland, sa Ulf Kristersson i sitt tal. Intervjun med den lettiske försvarsministern gjordes innan statsministerns besked, men detaljer saknas och Andris Spruds ville på söndagen inte spekulera. – Det är ett beslut som skulle stärka Lettland, det skulle stärka Nato och den regionala säkerheten. Men det är så klart ett svenskt beslut och jag vill inte förekomma det. Låt oss vänta in ett formellt sådant, sedan kan vi diskutera detaljer, säger Andris Spruds som varit försvarsminister sedan i höstas. Nato har brigader i Lettland De tre baltstaterna har sedan 2017 haft tillfälliga Natobaser, med runt 1 000 soldater i varje land. En slags ”snubbeltråd” ifall Ryssland skulle attackera. Men på Natotoppmötet i Madrid 2022, efter krigsstarten, beslutades att utöka och permanenta baserna. ”Den framskjutna närvaron” i Lettland, som det heter på Natospråk, har sedan dess dubblerats och målet är att en brigad, runt 5 000 soldater, ska vara på plats senast 2026. Styrkan leds av Kanada och består bland annat även av Danmark, Spanien och Italien. Vi ser gärna att de deltagande länderna lagrar vapen på lettisk mark. Andris Spruds hoppas att den fulla styrkan kan vara klar tidigare, och att den även ska inkludera svenskar. – Om det skulle kunna bli något likt den danska bataljonen som roterar, så vore det fantastiskt, säger försvarsministern och syftar på att Danmark från i sommar ska stationera en bataljon 4–6 månader om året i Lettland. Danskarna hade även en bataljon – den gången var det 750 soldater – i Lettland under första året efter krigsstarten. – De kommer att lämna kvar sin utrustning när de åker hem, så att den finns på plats. Vi ser gärna att de deltagande länderna lagrar vapen på lettisk mark. Spanien, Italien, Kanada och andra har stridsvagnar, pansarfordon, artilleripjäser etcetera, säger Andris Spruds och tillägger att när vi nu ändå pratar om en önskelista, så gäller det även Sverige. Att han gärna ser svenska vapensystem lagrade i Lettland. Obligatorisk försvarskurs Vad det skulle innebära för Lettland och den regionala säkerheten om det svenska medlemskapet försenas ytterligare, vill han överhuvudtaget inte prata om. Andris Spruds poängterar i stället att ”allt måste göras för att uppmuntra” Ungern och Turkiet att säga ja, och att det är ”så snart som möjligt” som gäller. Då pratar försvarsministern mycket hellre om anledningen till sitt besök. Det lettiska totalförsvaret är som sagt i framkant. Bland annat var landet först i Europa med att införa en ”Nationell försvarskurs” i skolan 2018. Då var den frivillig, men hälften av alla skolor införde den och hälften av alla 16–17-åringar har gått kursen de senaste åren. I Lettland vet i princip alla vad de ska göra om det blir en kris, eller om det absolut värsta inträffar. Men från i år är försvarskursen obligatorisk för årsgruppen
svenska soldater till lettland
Lettlands försvarsminister Andris Spruds vill ha svenska vapen
SVD
https://www.svd.se/a/eJj6GQ/
Januari är högsäsong för dejting, enligt statistik från bland annat Tinder. ”Dating Sunday” har blivit ett fenomen, nära kopplat till nyårslöften – en nystart även i känslo- och sexlivet. Första söndagen i januari kallas också ”Dating Sunday” och blir alltmer av ett fenomen. Det är en av de mest aktiva dagarna för online-dejtingtjänster runt om i världen. Kärleksjakten på nätet är nära kopplad till människors nyårslöften och deras strävan efter en nystart. Det utnyttjar dejtingappar genom att marknadsföra Dating Sunday. Genom olika kampanjer och erbjudanden dras nytta av den ökade aktiviteten. Även om aktiviteten skjuter i höjden på just första söndagen i januari, är den fortsatt hög ungefär fram till Alla hjärtans dag den 14 februari. År 2022 rapporterade dejtingappen Tinder en markant ökad aktivitet inte minst på Dating Sunday, med 10 procent fler singlar på plattformen än vanligt. Swipe-aktiviteten steg med 35 procent, och det registrerades över 30 procent fler matchningar jämfört med en genomsnittlig dag. Inför årets stora dejtingsöndag spås siffran ha ökat. Skriv inte det här på Tinder Psykologen Louise Andersson, som arbetar bland annat med parterapi, förmedlade sina bästa råd i SvD:s serie ”Det nya dejtandet”. Här kommer hon med några fler reflektioner för den som vill ge sig ut på kärleksjakt på nätet. Det första hon betonar är vikten av att reflektera över hur man vill framställa sig själv. – Finns det till exempel något personligt hos dig själv som du är stolt över och vill framhäva. Fundera på hur du kan framföra detta genom bilder eller text på ett spännande sätt i din profil så att du kan locka till dig de personer du vill dejta, säger Louise Andersson. Louise Andersson råder också till att undvika användningen av ordet ”inte” i profiltexten, eftersom fokus på negativa aspekter kan skapa en ogynnsam framtoning. – De flesta människor inspireras säkert mer av vad du söker än det du inte vill ha. Att fokusera för mycket på det du inte söker kan ge en negativ framtoning om dig och ett negativt första intryck. Var avslappnad på dejten Vidare uppmanar hon till att definiera värden som är viktiga i en relation och söka efter dessa i andras profiler. – Reflektera över vilka värden som är viktiga för dig i en relation och se om du kan hitta detta i andras profiler. Det du söker och mest av allt önskar. Slutligen betonar Louise Andersson att minska förväntningarna på specifika resultat från en dejt, eftersom det kan öka njutningen av dejtingupplevelsen. Att betrakta dejtandet som en rolig resa genom livet och vara öppen för lärande och upplevelser oavsett utfall kan göra hela upplevelsen mer givande och positiv. – Blir du för fokuserad på att dejten måste leda vidare till något, så kanske det gör dig mer spänd under dejten och det kan eventuellt leda till besvikelser, säger hon.
dejtingappar
Experten: Använd INTE det ordet på Tinder och andra dejtingappar
SVD
https://www.svd.se/a/veL6Xl/
Den ryska regimen har tydliga avsikter att kontrollera och behärska än större delar av Europa. Om Ryssland vinner i Ukraina stannar inte kriget där. Europas säkerhet och frihet avgörs nu på slagfälten i Ukraina, när ukrainska trupper försvarar sitt land mot ryska invasionstrupper. Den avgörs också i alla de ukrainska städer som ständigt utsätts för bombningar med terrorns syfte att slå mot civila mål, för att döda människor, förstöra skolor och sjukhus och slå sönder elnät – allt för att försöka knäcka den ukrainska ekonomin och det ukrainska folket. Ukraina har förvånat och imponerat på en hel värld genom sitt försvar, sin motståndsvilja och sitt mod att stå emot en av världens starkaste militärmakter. Hade de ryska trupperna knäckt motståndet de första tre dagarna av angreppet, såsom var planen, hade den ukrainska regeringen eliminerats, och det förtryck och den sataniska brutalitet som vi sett i de ockuperade områdena rått i full skala i hela Ukraina. Ukraina hade inte längre existerat som en självständig nation. Ukrainare hade mördats och deporterats i industriell skala. Ukrainsk kultur och identitet hade förbjudits och förryskningen hade varit i full gång. Det vet vi, för det har redan hänt i de ockuperade områdena. Det hade varit en framgång för den ryska regimen i dess tydligt markerade avsikter att kontrollera och behärska än större delar av Europa. Därför begränsar sig vårt stöd till Ukraina inte till solidaritet med Ukraina. Det handlar i lika hög grad om oss själva och om försvaret av Europa, Sverige och vår säkerhet. Om Ryssland vinner i Ukraina stannar inte kriget där. Tvärtom, då har kriget belönats med sitt byte och fria människors offer. Och Putin kan samla kraft för nästa byte. Det finns därför inget fredsavtal med den ryska regimen som ger fred, bara styrka som tvingar despotin att respektera gränser. Ryssland har inte hållit något fredsavtal och inte respekterat den internationella rätt som är grunden för fred. Regimen ljuger inför den ryska befolkningen och inför omvärlden. Det är enbart Europas vilja och förmåga att försvara demokratin mot despotins ändlösa krav som kan ge oss fred och värna vår frihet. Det ukrainska folket har lyckats med mer än någon kunde tro. Rysslands anfallsarmé har eliminerats med mer än hälften av sin förmåga i form av soldater och materiel. Stora delar av de områden som ockuperades tidigare har återtagits. Ryssland kan inte längre använda Svarta havet för sin flotta. Dagligen stupar tragiskt nog närmare tusen ryska soldater i den dödsmaskin som den ryska ledningen för krig med. Att Ukraina inte lyckats ännu bättre mot de ryska trupperna beror inte på Ukrainas tillkortakommanden, utan på att vi andra, vars frihet nu försvaras av Ukraina, inte givit dem tillräckligt stöd. Det är som att vi fortfarande intalar oss att det enbart handlar om Ukraina. Men så är det inte. Sanningen är att när vi deklamatoriskt säger att vi står bakom Ukraina, säger vi också som det är: att Ukraina står framför oss. Och hade vi insett att kriget ytterst handlar om vår frihet, våra liv, våra städer, våra elnät, vår industri och våra hem, hade vi inte tvekat att agera för att så snabbt som möjligt och med största möjliga förmåga producera ammunition, Gripenplan, Archers, stridsfordon och bistå med stridsvagnar. Vi skulle inte göra försvaret till en fråga om en fredstida budgetmangling, eller produktionen av livsavgörande ammunition till en byråkratisk upphandling. Vi skulle agerat med full kraft för att försvara vårt samhälle. Om kriget tog fler steg vidare in i Europa, vore priset i form av människoliv, förstörelse och uppoffringar oändligt mycket högre. Den ryska regimen har visat att den inte bryr sig om vare sig avtal eller politiska hänsyn. Den har sänkt tröskeln för att angripa andra
gunnar hökmark
Gunnar Hökmark: Därför stöder vi Ukraina
SVD
https://www.svd.se/a/P41dW6/
Anklagelser om hot och skrämselmetoder sprids runt om i landet. En dag ringde en toppolitiker upp för att konfrontera Systembolaget. De vet exakt vad de hotar med. Så skrev Elisabeth Thand Ringqvist i sociala medier före jul. Flera besök hos svenska alkoholproducenter hade fått den centerpartistiska riksdagsledamoten att ilskna till rejält. Vad hon möttes av var vittnesmål om ett aggressivt påverkansarbete. – Systembolaget har uttryckligen, men också som förtäckta hot, sagt att man kommer att sluta med det lokala och småskaliga sortimentet om förslaget om gårdsförsäljning blir verklighet. – De har absolut gått för långt. Hon tog telefonen och knappade in numret till det statliga bolaget. Förslaget om gårdsförsäljning får både förespråkare och motståndare att mobilisera. Regeringens plan är att tillverkare av alkoholhaltiga drycker ska få sälja sina produkter direkt till kund under begränsade former. Men bland dem som ska gynnas mest, småskaliga producenter, finns ett växande tvivel. Runt om i Sverige berättar producenter om liknande upplevelser: att Systembolagets representanter varnat för att gårdsförsäljning skulle innebära slutet för TSLS-sortimentet. För många vore det en katastrof. TSLS är en märkning som småskaliga producenter kan få för sina produkter i närliggande butiker. Den gynnar försäljningen och kan vara direkt avgörande för att gå runt. En förlust av TSLS skulle inte kunna täckas upp av gårdsförsäljning, berättar flera tillverkare. Många av de småskaliga producenterna går med förlust och de flesta som SvD pratar med vill vara anonyma – av rädsla för eventuella ”repressalier” från Systembolaget. Flera producenter tror att Systembolaget försöker skrämma dem till tystnad, genom att hota med att TSLS-sortimentet ska försvinna. En person berättar också att gårdsförsäljning vore enormt betydelsefullt för verksamheten – men att hen har börjat tveka på om det är värt att införa. – Det är den stora skräcken, att TSLS skulle tas bort. Då tror jag att 50 procent av alla småbryggerier hade fått stänga över en natt. Det säger Erik Sahlin som driver ett bryggeri i Borlänge. Där tillverkar han framförallt tonic och öl, men det är hans gin som har den betydelsefulla märkningen. Han har flera gånger, i möten och på evenemang, fått höra från Systembolagets representanter vad som står på spel – att TSLS är hotat. – Det ligger i undertonerna. De säger det inte rakt ut, men man låter antyda i möten med producenter att så skulle kunna bli fallet. En annan person som fått höra detta är före detta vinodlaren Ronny Persson. Numera har han ingen vingård. Affärerna gick inte ihop. Men som styrelseledamot för branschorganisationen Svenskt vin har han fortfarande en viktig roll. Inte minst som rådgivande expert när gårdsförsäljning utreddes under förra mandatperioden. På ett möte i utredningens slutskede sa Systembolaget plötsligt att TSLS-sortimentet kan påverkas, berättar han. – Det var som att det då stod klart för Systembolaget att gårdsförsäljning lär bli verklighet och det kändes som en akt av ren desperation. – De uttryckte det som att det var osannolikt att de kan behålla TSLS. Man sa det inte för att vara snäll utan för att sätta press på utredningen. I den färdiga utredningen, som nu knådas på socialdepartementet, finns ett särskilt yttrande som säger att Systembolaget ”inte säkert kan motivera att fortsatt ge samma generösa tillträde för lokala produkter som man i dag erbjuder genom TSLS-sortimentet”. Det står också att dryckestillverkare ”uttryckt oro” över detta. Erik Sahlin, bryggaren från Borlänge, är inte en av dem. – Systembolaget är experter på att bedriva propaganda, men personligen tror jag inte på det här
systembolaget
Systembolaget anklagas hota småbryggerier – räds gårdsförsäljning
SVD
https://www.svd.se/a/APaKG5/
För lite kolhydrater i förhållande till träningsdosen är ett av de viktigaste skälen till att idrottare blir sjuka och skadebenägna. Upp till åtta av tio aktiva drabbas under karriären inom vissa idrotter, enligt en ny expertrapport. Mer än var femte elitidrottare utvecklar ätstörningar. Men betydligt fler än så får omedvetet i sig för lite mat i förhållande till hur mycket de tränar. En obalans som kan leda till skador, infektioner och långsiktiga fysiska och mentala hälsoproblem. Det framgår av en expertrapport från Internationella olympiska kommittén, IOK. Den lyfter särskilt fram att unga idrottare riskerar hormonella störningar på tillväxt, fertilitet och sexualdrift. Och det är inte bara ett problem inom elitidrotten – mörkertalet tros vara stort även bland vardagsmotionärer och unga idrottare. För lågt energiintag bland elitidrottare och motionärer är en allvarlig risk som länge gått under radarn. Som motpol till fetmaepidemin har idealet varit smala och vältränade kroppar med låg fettprocent. Nu visar forskningen att mellan 50 och 70 procent av dem som utövar uthållighetsidrotter får i sig för lite energi. Men också att en kortsiktig jakt på magrutor kan bromsa resultaten och sabotera muskeluppbyggnaden. Energibrist bakom hälsoproblem Inom längdskidåkningen och annan elitidrott har relativ energibrist börjat uppmärksammas. Men denna moderna form av svält kan drabba alla som under en längre period äter för lite jämfört med hur mycket de tränar. Inom elitidrotten, där resultaten räknas i sekunder, kan trycket att skaffa sig en fördel genom att gå ner i vikt bli extra tydligt. Samtidigt ska maten täcka förbrukningen där en kvinnlig skidåkare lätt kan bränna 5 000 kcal om dagen. En manlig Tour de France-cyklist kan förbränna uppåt 10 000 kcal på en dag. – Det kan vara svårt att äta så mycket, aptiten motsvarar inte det ökade behovet. Därför kan ett långvarigt underskott på energi uppstå helt omedvetet och behöver inte alls bero på en ätstörning, säger Anna Melin som är docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet och forskar kring energibrist och ätstörningar. En sänkning av kroppsvikten kan på kort sikt öka prestationsförmågan men på lite längre sikt ge ett obalanserat energiintag som raserar en karriär och orsakar kroniska hälsoproblem. Dit hör nedsatt immunförsvar, benskörhet, stressfrakturer, störd tillväxt, störd ägglossning och nedsatt sexualdrift, men även riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Fokuset på kroppsvikt gör dessutom att risken för att utveckla psykisk ohälsa och en kronisk ätstörning är stor. Brist på kolhydrater avgörande Anna Melin är medlem i Internationella olympiska kommitténs (IOK) expert­grupp kring relativ energibrist, där de senaste fem årens forskning sammanställts. Konsensusrapporten är den första sedan 2018 och bygger på en genomgång av över 170 nytillkomna studier och forskningsrapporter. Den presenteras i en specialutgåva av British Journal of Sports Medicine. – Det viktigaste vi lyfter är följderna av ett för lågt intag av kolhydrater och hur mental hälsa både påverkar och kan påverkas. Vi lämnar även rekommendationer om förebyggande åtgärder, säger Anna Melin. Den som tränar mycket måste glömma en del av de rekommendationer som gäller för vanliga människor. Expertgruppen trycker särskilt på att brist på kolhydrater är en avgörande orsak till relativ energibrist. – Den som tränar mycket måste glömma en del av de rekommendationer som gäller för vanliga människor, som att alltid äta fiberrika kolhydrater, säger Anna Melin
för lite kolhydrater symptom
IOK-rapport: Idrottare äter för lite kolhydrater
SVD
https://www.svd.se/a/XbXm9x/
Konstnären och medie­personligheten Karin ”Kakan” Hermansson brinner för brasiliansk jiu-jitsu, har ont för det mesta och tränar helst till hård rap. Hur ser din träningsvecka ut? – I mitt huvud vill jag träna varje dag. Men jag försöker träna kanske tre–fyra gånger per vecka. Träningspryl du inte kan vara utan? – Min gi (dräkt för att utöva brasiliansk jiu-jitsu, reds anm). Vad har du för musik i lurarna när du tränar? – På våra bootcamps på gymmet kör vi alltid hård rap. Gillar inte alla rap? Tränar du helst i grupp eller själv? – Det är det som är så ljuvligt med brasiliansk jiu-jitsu, även om det är en individuell sport går det inte att träna själv. Det känns som en lagsport för man är så beroende av att träna med andra. Jag brukar beskriva min klubb som en sekt men med bara det positiva. Det blir som en familj och det blir väldigt intimt. Man måste vara bekväm med att sitta på någons huvud eller med att någon stryper en. Hur tränar du om du bara har 15 minuter? – Då sitter jag nog på någon sådan här vidrig ”assault bike” för att öva upp min kondis. När var du skadad senast? – Alltså jag har ont hela tiden. I måndags sträckte jag båda mina höftmuskler, typ båda fästena, så jag har fortfarande ont där. Och för en månad sedan ströp jag min kompis så att hennes haka liksom hamnade mitt på min handled och jag fick en stor blodutgjutning. Så det är ständiga skador som man bara kämpar på med. Favorit-jiu-jitsu-grepp? – ”Mother’s milk”. Det är när man lägger sig och liksom stryper någon mellan brösten. Vilket är ditt hemliga trick som får dig att komma ur soffan och iväg till träningen? – På fem år tror jag att jag känt två gånger att ”åh, jag orkar inte träna”. Att börja på mitt gym har förändrat min syn på träning helt och hållet. Jag tycker liksom inte att det är jobbigt. Tror absolut att det handlar om rutiner och bestämda dagar. Men jag tycker att det är så jävla kul, om jag inte varit där på några dagar längtar jag dit. Den relationen har jag aldrig haft innan till träning. Vad tillåter du dig själv att fuska med? – Jag har ingen sådan destruktiv relation till träning, jag skulle aldrig resonera att någonting är att fuska, antingen att vila eller att äta något särskilt. Det finns liksom inte. Kan du se att dina träningsvanor någon gång haft ohälsosamma inslag? – Kanske att jag tränar lite fast jag borde vila enligt min naprapat. Men annars nej. Vad gör du när du blir en riktig slacker? – Tycker nog att jag är en slacker ganska ofta. Men jag har två företag och ett barn och jag är absolut inte lat, men jag uppmuntrar balansen. Jag tillåter mig själv och gör allt vad jag känner för. Det är det som är så fantastiskt med BJJ, att jag ändå vill träna hela tiden. Att som offentlig person kliva in på mattan i 40-årsåldern och inte veta något och vara sämst har varit så fantastiskt för mig. Alltså det tålamod den här sporten tvingar mig att ha. Och det är så kul att lära sig något nytt när man är vuxen. Bästa träningstipset du någonsin fått? – Att träna något man tycker är kul. Vilken träning har du slutat med? – Thaiboxning, det var inte riktigt min grej.
kakan hermansson
”Mother’s milk” Kakan Hermanssons brasilianska jiu-jitsu-favorit
SVD
https://www.svd.se/a/kEkRyX/
Skattebetalarna: Regeringens nyårslöfte borde vara att banta ner den ofantliga sektorn och ta Sverige tillbaka till tillväxt. För att vända utvecklingen krävs en bred utgifts­reform. Sverige har i dag lägst tillväxt i EU. Ändå prioriteras inte frågor om ökad tillväxt vare sig i den politiska debatten eller i den förda politiken. Det är oroväckande. Tillväxt är en förutsättning för att Sverige ska kunna klara de stora utmaningar som landet står inför. De reformer som krävs för att Sverige ska få en tillräckligt stark tillväxt kommer kräva hårda prioriteringar. Det så kallade budget­utrymmet, som beräknas till 40 miljarder om året, kommer inte räcka för att finansiera nödvändiga tillväxt­reformer. För att skapa utrymme för tillväxt­reformer krävs därför en bred och djupgående utgifts­reform. Även om Tidöavtalet och efterföljande reform­förslag har inneburit små steg i rätt riktning innehåller det mer nya satsningar än effektiviseringar och hårda prioriteringar. Fokus i den ekonomiska politiken har dessutom varit på inflations­bekämpning. Det har varit befogat, men nu måste framtidens välstånd prioriteras. Särskilt när vi ser inflationen falla tillbaka, samtidigt som Sveriges svaga tillväxt består. I mångt och mycket lever svensk ekonomi på reformer från 90- och tidigt 00-tal. Men offentlig sektors utgifter som andel av BNP har mer eller mindre legat still de senaste 15 åren. När landets hushåll och företag har tvingats prioritera i dessa prövande tider är det inte mer än rätt att offentlig sektor gör det samma. • Rensa i statens uppdrag och lägg ner fler myndigheter. Sverige har 342 statliga myndigheter trots att en stor del av välfärds­uppdraget ligger på kommuner och regioner. Den stora mängden myndigheter är inte bara kostsamma, utan innebär också att landet blir svårare att leda. Regeringen har uppmärksammat problemet och aviserat en samman­slagning där ett fåtal små myndigheter försvinner. Ett steg i rätt riktning men långt ifrån tillräckligt. Det finns ett stort antal myndigheter som kan läggas ner omedelbart och andra som kan slås ihop. Instruktionerna till landets statliga myndigheter behöver ses över för att lägga fokus på att så effektivt som möjligt lösa kärnuppdraget. Slöseri med skattemedel i form av marknads­förings­kampanjer som syftar till att bygga myndigheters ”varumärken” och annat som ligger utanför kärnuppdraget måste upphöra. Hårdare prioriteringar behöver även ske inom den egna myndigheten Regerings­kansliet. Det är inte rimligt att landet med lägst tillväxt i Europa lägger reformkraft på att utreda fler långa stipendier för kultur­utövare eller hur man stärker högsta­ligornas konkurrens­kraft i den svenska elitfotbollen och elithockeyn. • Högre krav på regioner och kommuner. En stor del av kärnan i välfärds­uppdraget utförs av kommuner och regioner. Kopplingen mellan kostnad och kvalitet är dock obefintlig. Vi har identifierat en besparings­potential om 30 miljarder när vi studerat kärnverksamheten i landets kommuner. Trots det hörs ständiga önskemål om högre statsbidrag och förslag om höjda skatter. Särskilt stötande är detta i ljuset av att landets kommuner och regioner har haft 300 miljarder i överskott de senaste tio åren, men avstått ifrån att spara för sämre tider. Högre krav behöver ställas på effektiviseringar inom kommuner och regioner för att motivera statsbidrag och resurser måste riktas till de kommuner och regioner som verkligen behöver det allra mest. För att utvärdera och utveckla verksamheter behövs en oberoende kommunal revision som till skillnad från dagens lekmanna­revision inte ska vara underställd kommun­fullmäktige
skattebetalarna
Skattebetalarna: Sverige behöver en utgiftsreform
SVD
https://www.svd.se/a/dw3qqO/
Under julhelgen stördes GPS-systemet ut i nästan hela södra Sverige. Sabotaget kopplas till en rysk militärövning i Kaliningrad. ”Det är allvarligt att viktiga samhällsfunktioner störs ut under ett osäkert geopolitiskt läge”, säger Ola Billger, kommunikationschef på FRA. Den 18 december larmar ett civilt flygplan om att GPS:en inte fungerar. Snart strömmar rapporter in till Transportstyrelsen. Navigeringssystemet har slagits ut i stora delar av södra Sverige. Flygplanen får förlita sig på markbaserad navigering istället. Östersjöområdet drabbades i julhelgen av vad som beskrivs som det största sabotaget av GPS-systemet någonsin. Hela södra Sverige drabbas, men även Finland, Danmark, Tyskland och Polen. Ola Billger, kommunikationschef på FRA, vill inte kommentera händelsen i detalj. Men säger till SvD: – Det är allvarligt att viktiga samhällsfunktioner störs ut under ett osäkert geopolitiskt läge. Enligt sajten GPSJAM nådde störningen sin kulmen på juldagen och annandagen. I fredags såg det fortfarande ut att finnas en viss påverkan på en del håll. – Sverige har inte påverkats så mycket, men vi följer situationen noggrant, säger Johan Westin, flyginspektör på Transportstyrelsen till SVT. Dagarna innan jul genomförde den ryska Östersjöflottans enhet för elektronisk krigföring en övning i den ryska enklaven Kaliningrad, skriver ryska utrikesministeriet. ”Specialister övade på att störa fiendens navigations- och radiokommunikationssystem”, skriver man på hemsidan. Tidigt i händelseförloppet misstänktes Ryssland för att ligga bakom händelsen. Nu är det bortom tvivel, säger Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan. – Attacken var unik i sin storlek och omfattning. Ryssarna har ju tidigare stört olika navigeringssystem över norra Finland och Norge. Men att man på det här sättet gör det utan förvarning i internationellt luftrum så att det påverkar civil trafik och möjligen på ett sätt som skulle kunna orsaka skada. Det är ju rätt anmärkningsvärt, säger han. Syftet med attacken är enligt överstelöjtnanten tudelat. – Dels övar man sina telekrigsförband. Har man en förmåga måste man underhålla den. Det som är anmärkningsvärt här är att man väljer att använda den för att påverka luftrummet över andra stater, säger han. Det främsta syftet är förmodligen att påverka väst, menar Joakim Paasikivi. – Hybridkrigföring är inte bara ett modeord. Det pågår hela tiden. Man vill hålla en hög och aggressiv hållning mot väst genom att kontinuerligt visa upp sin förmåga. Det är ett sätt att skapa osäkerhet utan att påbörja en faktisk konflikt, säger Joakim Paasikivi. Nyligen upptäcktes ett misstänkt sabotage mot en gasledning för så kallad flytande gas, som byggs i norra Tyskland. Det är inte klarlagt att sabotaget utfördes av Ryssland eller går att koppla ihop med störningen av GPS-systemet över Östersjön. Men enligt Joakim Paasikivi är det sannolikt också ett exempel på de kontinuerliga försöken att skada och påverka väst. Ryssarna stör regelbundet ut GPS-signaler över stora delar av sitt egna territorium. På GPSJAM syns stora röda fläckar över Moskva och Sankt Petersburg med omnejd. Syftet är att förvilla ukrainska drönare. Strategin har dock fått oväntade biverkningar. Störningarna har nämligen drabbat taxichaufförer som förvillat sig i jättestaden, rapporterar The Telegraph.
gps sverige
Sabotage mot Sverige – GPS-system slogs ut
SVD
https://www.svd.se/a/y6Bbaa/
José, 44, och Dominique, 38, körde vanlig styrketräning på gym. Sedan ökade de antalet repetitioner, flås och muskelmassa. Så säger forskningen om det effektivaste träningsupplägget. José Urueta och Dominique Embretson gick och nötte på gymmet som alla andra. Rätt ofta tröttnade de efter ett tag. Sedan hittade de en bättre metod för att hålla sig starka och friska längre. – Det var upp och ner och träningsplatåer och allt sådant som de flesta som går på gym upplever, säger Dominique, eller Dom som han ofta kallas. Hans uppväxt i USA var fylld av sport, allt från amerikansk fotboll till dansande musikkår. – Pappa var bodybuilder och mamma basketspelare. Så vi barn hade inte riktigt något val, säger han och skrattar. Hiit – för ett friskare hjärta Att gå på gym har alltid varit en viktig del av Dominiques liv. Men i samband med att han flyttade till Sverige för fyra år sedan, när hans make fick jobb på Ikea i Malmö, la han om det gamla upplägget. I stället började han med en mer crossfit-inspirerad träning, eller ”funktionell träning” som det också brukar kallas. En stor skillnad är att skifta fokus från isolerade rörelser där en muskel i taget tränas, till övningar som i stället involverar flera stora muskelgrupper samtidigt. Dominiques träningskompis José Urueta utvecklar: – Tanken med crossfit och annan funktionell träning är att inte enbart isolera enskilda muskler för att få dem större. Vi blandar in fler övningar som liknar rörelser man gör i vardagen, som att kånka matkassar och barn. Det gör dig starkare och är något du kan göra hela livet. Till det kommer det högintensiva inslaget. I stället för ett lägre antal repetitioner varvat med vila, föredrar Dominique och José ett högre tempo. – Vi lägger till fler repetitioner. Det gör att du ökar din kardiovaskulära förmåga också. Det är viktigt med ett hälsosamt hjärta, inte minst för att vara frisk långt upp i åren, säger Dominique. Crossfit – utan tävling Colombisk-kanadensiske José Urueta kom till Sverige för tio år sedan genom sitt jobb för Kanadas regering. Han träffade sin svenska man här, tröttnade på att långpendla och bosatte sig i Malmö. Också för honom var det länge självklart att gymma med traditionellt upplägg, tills han upptäckte crossfit. – Det jag drogs till med crossfit är gemenskapen. Och att du inte har någon aning om hur dagens pass kommer att se ut eller vad du kan vänta dig. Det är varierat och det är då det blir kul. Det finns en glädje i den träningsformen som är viktig, särskilt så här års när man måste överleva mörkret, säger han. Samtidigt var det något med crossfitmiljön som skavde, för både José och Dominique. – Vi älskade själva träningen, men var inte nödvändigtvis så förtjusta i attityden som följde med, inklusive den tävlingsinriktade atmosfären, säger Dominique. Så föddes idén att starta något eget. – Jag träffade José på crossfitträningen precis när jag flyttat hit, och vi blev snabbt vänner. Han var min enda vän här då, säger Dominique. Tuff wod med många reps Mitt under pandemin drog de igång utomhusträning i Malmös parker, och kallade det ”Brave Fitness”. Deltagarna blev fler och fler, ibland uppåt 50 personer per pass. Snart körde de flera gånger om dagen, och hobbyn hade plötsligt blivit ett heltidsjobb för båda. I dag har de även ett inomhusgym, ett stenkast från centralstationen. Ytterligare expansionsplaner finns. – Vi ville skapa en plats där inte bara de tävlingsinriktade och supertränade känner sig välkomna, säger Dominque. – Vi har medlemmar från 18 till 70, i alla former och storlekar, på alla nivåer. Alla ska kunna träna här, säger José
flås
Öka flås och muskelmassa – forskningen om effektiva crossfit
SVD
https://www.svd.se/a/WRVBxG/
Att vi lever på ett sätt som gör oss alltmer sårbara för nya sjukdomar speglas i WHO:s allt tätare rapporter om incidenser av nya smittämnen. I Under strecket-serien ”Världen som väntar” skriver Anders Tegnell om vad vi kan veta om nästa pandemi, och hur vi borde förbereda oss. Smittsamma sjukdomar har följt mänskligheten genom historien, men ett påtagligt problem blev de nog först när vi började leva i större grupper och skapade de första städerna. Sedan dess har nya sjukdomar ständigt adderats till den virus- och bakterieflora vi lever med, med alltifrån enkla förkylningar till allvarliga sjukdomar och död. Nya sjukdomar kan uppstå på flera sätt, men man antar att de allra flesta har vandrat över från djur till människa. Ibland orsakar de bara enstaka fall, ibland en spridning som småningom dör ut (som mers eller ebola) och ibland etablerar de sig som en permanent sjukdom (som covid-19). När de etablerar sig utvecklas de ofta mot allt mildare varianter, vilket vi sett med covid under de drygt fyra år den spritts bland människor. Det krävs ett antal förutsättningar för att dessa övergångar ska inträffa och ytterligare några för att de ska utvecklas till pandemier: att det finns muterade virus eller bakterier bland djur i stora mängder och där något av dessa har potential att smitta inte bara till utan också mellan människor; att en människa de facto smittas med denna mikrob genom nära kontakt med djuret; att denna person lever på ett sätt så att smittan förs vidare; att alla eller i varje fall många människor är mottagliga och att mikroben lätt överförs från en person till nästa. Nya mikrober från andra arter medför nästan per automatik att de flesta människor är mottagliga. Hur bra mikroberna är på att sprida sig från människa till människa kan dock variera väldigt mycket och kan också ändras över tid. Exemplen är många: den så kallade fågelinfluensan (H5N1) visade sig inte smitta mellan människor nästan alls, ebola var inte heller särskilt effektiv, medan covid-19 tvärtom blev alltmer effektiv genom nya varianter. Vi vet av erfarenhet att det finns många virus och bakterier som sprids bland olika djurarter i naturen och vi vet också att de flesta av dessa ständigt förändras och ibland slumpmässigt blir en variant som kan gå över artgränserna. Stora ansamlingar av djur inom samma art ökar risken för att detta händer. Liksom om flera arter tvingas vistas nära varandra. När alltfler djur och människor har nära kontakt och dessutom i miljöer där människor inte vistats tidigare ökar givetvis risken att en mikrob med stor spridningspotential ska träffa en mottaglig människa. Och när en allt större andel av människorna bor i städer med omfattande kontakter med många människor får nya mikrober snabbt en omfattande spridning. I en värld som den vi numera lever i blir dessa förutsättningar allt vanligare, vilket också speglas i att WHO kan rapportera om allt tätare incidenser när nya smittämnen dyker upp. Vi ser att nästan alla de förutsättningar som krävs utvecklas åt ett håll som gör pandemier eller i alla fall introduktion av nya mikrober bland människor betydligt troligare. Vad kan vi då göra för att minska riskerna? I första hand vill man förstås minimera själva utbrotten, det vill säga stoppa själva övergången från djur till människa eller kanske till och med uppkomsten av nya typer av smittämnen. För det senare är det inte helt lätt att komma på någon möjlig åtgärd, även om det kan ha viss effekt att minska stora ansamlingar av djur som kommer i kontakt med varandra. Det finns goda förutsättningar för att hindra att människor smittas av tama djur
nästa pandemi
WHO:s rapporter om nya smittämnen och nästa pandemi
SVD
https://www.svd.se/a/Xby55m/
Rysslands köp av robotar från Nordkorea oroar. Nu vänds blicken mot Iran – där ”Erövraren” kan skickas för att användas mot Ukraina. Om Ryssland får ”ett större antal robotar” är det illavarslande, enligt en militärexpert. Ryssland har trappat upp sina anfall. Robotar har i veckan regnat över flera ukrainska städer. Och en utveckling i den ryska krigföringen oroar mer än andra. Enligt amerikanska underrättelser har flera av robotarna som avfyrats haft nordkoreansk etikett. Ryssland uppges också blicka mot Iran för att köpa fler robotar. – Sannolikt hänger det ihop med den egna produktionskapaciteten av robotar. Det hävdas från rysk försvarsindustri att man har överträffat planerna vad gäller produktion, men det är jag tveksam till, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant. Enligt honom finns det flera tecken på att den ryska produktionen haltar. – I de senaste robotattackerna mot Ukraina var en av robotarna man lyckades skjuta ned tillverkad det fjärde kvartalet 2023. Det tyder på att de i princip går direkt från fabriken till avfyrningsplatsen, säger han. USA bekymrade över utvecklingen John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, uppgav i torsdags att Nordkorea har försett Ryssland med flertalet ballistiska robotar och avskjutningsramper. – Det här är en betydande och oroande upptrappning, sa han. Både Moskva och Pyongyang har förnekat att man slutit vapenavtal. Men enligt John Kirby avfyrades flera av de ballistiska robotarna, med en räckvidd på omkring 900 kilometer, vid nattliga anfall i tisdags. USA försöker nu bedöma vilken inverkan robotarna har haft. En annan robot slog ned på ett fält i Zaporizjzjaregionen i slutet av december. Ballistiska robotar styrs när de avfyras och följer sedan en flygbana. Från amerikanskt håll är man också ”bekymrad” över att Rysslands förhandlingar med Iran går framåt. Ett avtal mellan Iran och Ryssland har ännu inte nåtts, säger John Kirby – men enligt källor till Wall Street Journal skulle en första robotleverans kunna ske redan under våren om planerna fortskrider. Om ryssarna får tillgång till ett större antal robotar från Nordkorea och Iran kan kraftfulla robotattacker likt de runt nyår fortsätta, säger Jörgen Elfving. – Det får inverkan på det ukrainska civilsamhället, det blir skador på byggnader, dödsoffer, skadade och så vidare. Det påverkar motståndsviljan. Dessutom sliter det också ut det ukrainska luftförsvaret, säger han. Men det är ännu ovisst hur stor skada den ryska användningen av utländska robotar gör. Enligt Jörgen Elfving är den främsta fördelen själva tillgängligheten – inte nödvändigtvis kvaliteten. Exakt vilka robotar som köpts från Nordkorea förmedlades inte av Vita huset i torsdags. Däremot visades grafik som, enligt Reuters, tycks föreställa de ballistiska kortdistansrobotarna KN-23 och KN-25. – KN-23 är litegrann en kopia av den ryska Iskanderroboten och jag bedömer inte att den är lika avancerad, säger Jörgen Elfving. Har sikte på ”Erövraren” Enligt tankesmedjan ISW kan Ryssland nu komma att intensifiera sina försök att anskaffa ballistiska robotar från utlandet. Den ryska försvarsindustrin kan sannolikt inte producera ballistiska robotar ”på den skala som krävs för ihållande anfallskampanjer i Ukraina”, skriver tankesmedjan. Militärexperten Jörgen Elfving har svårt att bedöma kvaliteten på de iranska ballistiska robotarna som skulle kunna bli aktuella. Han nämner tre typer av dem: Ababil med en räckvidd på omkring 90 kilometer. Fateh-110, persiska för ”Besegraren” eller ”Erövraren”, med en räckvidd på upp till 300 kilometer. Och Zolfaghar, ”Profetens svärd”, med en räckvidd på 700 kilometer
ballistiska robotar
Rysslands köp av robotar från Nordkorea oroar
SVD
https://www.svd.se/a/bgpOAB/
När Bogdan låg i hennes mage åkte maken till fronten – sedan fick han fem dagar ledigt på ett år. Nu har Vira fått nog och vill ha hem maken från krigets inferno. Men hon anklagar inte främst Rysslands president Putin. GENÈVE Vira är nybliven mamma med allt vad det innebär av blöjbyten och vita nätter. Men också glädje över första leendet och knubbiga små händer som vill kramas. Stunder hon drömmer om att dela med sin make Roman. Men under det senaste året har han legat i en skyttegrav vid frontlinjen i ukrainska Zaporizjzja. – Vår son Bogdan känner inte sin pappa. Han har sett honom några gånger under våra korta videosamtal. Det är allt. Vira balanserar drygt ettårige Bogdan i knät där hon sitter vid köksbordet i centrala Kiev under vårt timslånga videosamtal. Han jollrar och gnäller om vartannat, griper tag i hennes hår och försöker dricka ur en kopp. Emellanåt ler han stort rakt in i kameran. I bakgrunden hörs treårige storebror Artem. Han har just kommit hem från förskolan där han nyligen börjat. Artem var två år när hans pappa packade sitt prickskyttegevär och gav sig ut i kriget. Det är väldigt svårt för honom, säger 23-åriga Vira. Hon är nu en av tiotusentals ukrainska mammor som står ensamma med barnen när männen strider i ett krig som snart rasat i två år. – Artem är ”pappas pojke”. I början grät han mycket, vaknade på nätterna och ropade på pappa. Nu anklagar han ofta pappa för att ha övergett familjen. Han är för liten för att förstå. Maken fick en dag med sonen Det var makens eget beslut att börja strida mot Ryssland efter den storskaliga invasionen av Ukraina den 24 februari 2022, berättar Vira. Då var hon gravid i femte månaden och bad honom vänta några månader. Men i maj skickades han att försvara gränsen mellan norra Ukraina och Ryssland. – När Bogdan föddes fick han permission en dag för att se sin son. Sedan for han tillbaka till fronten. I början av 2023 flyttades Roman till en brigad i Zaporizjzja som skulle utkämpa Ukrainas omtalade våroffensiv. Under sommaren lyckades de ta staden Robotyne i södra Ukraina. Sedan stagnerade offensiven och kom att betraktas som ett misslyckande. Under hela året fick han bara fem dagar ledigt för att träffa familjen och de små sönerna i Kiev. – Fem dagar tillsammans under ett år då jag hela tiden varit rädd att han skulle dödas. Dagarna då makens brigad var vid frontlinjen hade Vira sin mobiltelefon i handen hela tiden, berättar hon. Hon skickade konstant meddelanden – men inte för att få svar. – Jag ville bara se att han hade sett och läst meddelandet. Då visste jag att han hållit sin telefon i handen. Att han levde. Trött och besviken på kriget Nu har Vira fått nog. Hon säger att hon är trött och besviken på kriget och inte ser något slut på striderna. De ukrainska soldaterna är utslitna men känner att de måste fortsätta kriga, inte minst för att hedra sina stupade kamrater, säger hon. – Jag förstår att de vill slåss till sista blodsdroppen. Men Ryssland har fler soldater och mer vapen. Vi har stora förluster och väntar fortfarande på mer vapen från väst. Helst vill Vira att hennes make ska få komma hem. Eller i alla fall få permission oftare. Vilket vore möjligt om alla ukrainska män tog sitt ansvar, utbrister hon. – Det är definitivt inga köer till Ukrainas rekryteringscenter. Många ukrainska män vill inte gå med i armén. De ljuger, hittar på ursäkter och håller sig undan på olika sätt. Vissa ukrainska män betalar för att slippa skickas ut i strid, säger hon. – Det finns alltfler sådana vittnesmål i sociala medier. Det stora ämnet i ukrainsk media och på sociala medier är just korruptionen i armén och på alla rekryteringscenter
viras mamma
Ukrainsk småbarnsmamma har fått nog – vill ha hem maken från kriget
SVD
https://www.svd.se/a/9z2Bop/
Norrköpings kommunalråd Sophia Jarl (M) blev rikskänd för sina formuleringar om en bortskämd kulturelit. Men hon ångrar inget. Nu har kommunens kulturchef slutat och framtiden för Norrköpings symfoniorkester är oklar. Teatermannen Göran Sarring säger att det är väl känt i Norrköping att han har vänstersympatier. I somras skrev han ett osande debattinlägg där han kallade det moderata kommunalrådet Sophia Jarl för en fundamentalistisk nyliberal. Hon hade bland annat berättat om planer på att sälja stadens konserthus. Han varnade för att hon skulle bli ihågkommen som ”kulturens dödgrävare”. – Sedan hände något spännande. Jag fick telefon från moderater som sa: ”kan vi inte hjälpas åt och skapa en bredare opinion”? Norrköping är en stolt kulturstad. Här finns gamla kulturinstitutioner grundade av fabrikörer och förvaltade av 1900-talets socialdemokrater som övertog borgerlighetens bildningsideal. Här finns en symfoniorkester med internationellt renommé. Här finns filmkollektivet Crazy Pictures och kulturkvarteret Hallarna med bland annat replokaler och ateljéer. Kommunalrådets planer för kulturlivet väckte reaktioner och oro lokalt redan i somras. När författaren och professorn Stefan Jonsson sedan skrev i DN om vad som var i görningen, med nedskärningar, omorganisationer och privatiseringsplaner, så togs det hela till en ny nivå. Sophia Jarl svarade i Expressen där hon beskrev kommunens kulturutövare som en kulturelit, en del av ”det bortskämda Sverige”. Norrköpings kulturpolitik blev en nationell angelägenhet. Sophia Jarl skapade rubriker när hon sa att den kommunala symfoniorkestern drog för liten publik och att den borde bli mer lönsam genom att exempelvis spela mer Abba. SVT:s ”Sverige möts” sände en debatt från staden vid Motala ström där kommunalrådet fick möta dirigenten Patrik Ringborg som gav ansikte åt ”kultureliten”. I dag är delar av Sophia Jarls kulturpolitik genomförd. Norrköpings kultur- och fritidsförvaltning är avskaffad. Sedan årsskiftet ligger kulturfrågorna istället utspridda i ett nytt tillväxtkontor. Maria Modig, som varit Norrköpings kulturchef, har blivit av med sitt jobb. Hennes tjänst är borta. Hon säger att hon inte står bakom idéerna för den nya organisationen. – Jag tror att kultur- och fritidsfrågor behöver en sammanhållen organisation för att stå sig starka i en kommun. Och det upplever jag inte att de får i det här nya kontoret som fokuserar på attraktivitet, innovation och tillväxt. Maria Modig tycker inte att kultur- och fritidsfrågor ska sorteras in under rubriker som tillväxt. – Vi går ju inte på fritidsgårdar eller teatrar för att vi ska skapa tillväxt utan för att det ger oss något som människor. Kultur kan ge oss mening och identitet, men också perspektiv på våra liv. Andra saker som hänt sedan kulturdebatten briserade i Norrköping är att stadsmuseets chef Maria Jönsson, som offentligt kritiserat den nya inriktningen, har slutat på arbetsgivarens initiativ. Kulturskoleavgifterna har höjts. Och planerna på att att hitta en privat intressent för kommunens konserthus Louis De Geer, hemmascen för Norrköpings symfoniorkester, rullar vidare. Sophia Jarl har varit tydlig med att alla sektorer, även kulturen, måste vara med och spara och inbringa mer inkomster till kommunen. Erik Jersenius, tidigare kulturchef på Corren och Norrköpings Tidningar, har följt kulturpolitiken i den östgötska industristaden som länge varit under socialdemokratiskt styre. I dag styrs Norrköping av M, L och KD med stöd av SD. Erik Jersenius menar att Sophia Jarl redan i valrörelsen var tydlig med sina ambitioner, och att hon tyckte att kulturverksamheterna kostade för mycket i förhållande till vad de levererade. – Norrköping har starka kulturinstitutioner med en lång historia
sophia jarl
Norrköpings kommunalråd Sophia Jarl ångrar inget
SVD
https://www.svd.se/a/nQz9md/
Skildringen av en nyförlöst mors oro har vissa drag av Netflixdrama, och översättningen haltar något – men hajpade ”Mjölkbaren” är ändå riktigt bra, tycker Emi-Simone Zawall. I novellen ”Den gula tapeten” av Charlotte Perkins Gilman (1892) har en nyförlöst kvinna tillfälligt flyttat in i ett stort hus på landet tillsammans med sin make John. John har bestämt att de ska bo i husets väldiga barnkammare (the nursery), men eftersom han är på sitt arbete om dagarna lämnas hon mest åt sig själv. Barnet sköts av en hushållerska, tanken är att modern ska bota sin underliga nedstämdhet med en fullständig passivitet. De sysslolösa dagarna går och barnkammarens gula tapet börjar allt mer uppta hennes uppmärksamhet. Varför är den så ful, undrar hon, och varför har den så konstiga mönster? Och en dag: varför rör mönstren på sig? En annan dag: varför är en kvinna instängd bakom tapeten? Och senare: varför är det flera kvinnor som kryper omkring där? Hennes kusliga syner och tilltagande galenskap har av eftervärlden tolkats som en kritik av kvinnans plats i det patriarkala systemets fängelse. Men i sin debutroman ”The Nursery”, som nyligen översatts till svenska med titeln ”Mjölkbaren” (Bakhåll), har Szilvia Molnar tagit fasta på att det faktiskt är en förlossningspsykos som skildras. I Molnars moderna parafras bor berättarjaget i en stad någonstans i USA, arbetar som översättare av svensk skönlitteratur och har nyss fött barn, lilla Ärtan. Maken John är snäll och omtänksam men hänvisas snabbt efter förlossningen till sitt arbete. Den första tiden med barnet blir alltså en ensam, snudd på klaustrofobisk upplevelse. Kroppen värker, tvivlen växer, barnet skriker, utmattningen är gränslös – ändå måste barnet ammas, bytas på, vyssjas. Hemmets fyra väggar tränger sig på, minnen från det förflutna gör sig påminda och vem är egentligen den märklige grannen Peter med syrgastanken som insisterar på att komma på besök? Molnar viker aldrig med blicken från den kroppsliga chock och sipprande sörja som en förlossning innebär eller de fullkomligt bisarra tankar en nyförlöst kvinna kan drabbas av. Bildspråket är vackert och drastiskt, en bebis kan ha tulpanens tunga huvud eller liknas vid en glänsande färsk kycklingkropp som snart ska styckas. Man förstår att Molnar förstår att det är litteratur hon skriver, varken loggbok eller dagbok: här får overklighetens lungsjuka män, spindlar, och dragspelsmusik tränga in och göra verkligheten verkligare – det är så uppfriskande att hon tar sig an sitt ämne på det sättet. Det gör i sin tur att man förlåter romanens lätta dragning åt den Netflixartade dramaturgi som dagens samtidslitteratur blivit så impregnerad av – alltså den litterära motsvarigheten till tv-seriernas många sekvenser med ”förklarande återblickar”, ”dröjande närbilder” av ”målande detaljer”; en stil som låter läsaren se framför sig hur romanfigurernas gester skulle utföras av skådespelare i en framtida filmatisering. En liten invändning kan också riktas mot den smått koketta retorik som hos Molnar visserligen är i det mildaste laget men i övrigt verkar inbyggd i erfarenhetsgenren som sådan, och som kan sammanfattas i frågan: varför har ingen annan skrivit om det jag skriver om? Det är kanske sant (som Molnar påstår) att hela världslitteraturen är renons på beskrivningar av blöjbyten eller de förtärande tomma timmar där man bara sitter och håller ett sovande eller skrikande barn i famnen. Men måste det påstås? Räcker det inte med att bara skapa det som inte finns? Författare som själva framhåller sin egen betydelse är en olat
mjölkbaren
Recension: Szilvia Molnars Mjölkbaren är riktigt bra
SVD
https://www.svd.se/a/69ayLO/
Konflikten mellan IF Metall och Tesla har pågått i över två månader. Men den som tror att Elon Musk kommer vika ner sig i första taget är fel ute. Hans livsregler tillåter inte svaghet, skriver Oscar Westerholm. ”Lev ditt liv som om det vore ett spel.” Elon Musk satt och pratade om det svenska strategispelet ”The battle of Polytopia” med sin livstecknare Walter Isaacson när han plötsligt slängde ur sig livsregeln med en lukt av ovädrat pojkrum. Musk fortsatte samtalet med att rabbla upp en lista på ett flertal lärdomar som hade utkristalliserat sig i hans medvetande efter hundratals timmar i det tvådimensionella strategispelet. Samtliga finns återgivna i punktform i Isaacsons bok ”Elon Musk” (Fri tanke, 2023). Isaacson, som skuggade Musk i två år, noterade att Musk ofta drog sig tillbaka för några rundor på de strategiska slagfälten när han behövde ”ladda sina batterier”. Sprickorna i äktenskapet med den kanadensiska popstjärnan Grimes, som delade Musks starka intresse för militär­strategi och krigshistoria, blev dessutom tydliga när de inte kunde låta bli att ge varandra på nöten i spelets flerspelarläge. Isaacson drog slutsatsen att spel inte bara är förströelse för Musk. Det är en hörnsten i hans liv och syn på världen. Att leva livet som om det vore ett spel är inte bara ett talesätt för honom. Vid en första anblick låter det absurt, nästan lite överdrivet. Något som man annars bara hittar i juvenila gamingforum på internet där estetiken präglas av fotsida läderrockar och snabba solglasögon. Musks tjurskallighet är bekant Men ser man hur Tesla – och Elon Musk – agerat i den pågående konflikten med IF Metall framstår det inte längre som så udda: Oviljan att gå fackets krav till mötes och Musks utspel på X om att strejken var ”vansinnig” kan ses i ljuset av livsregler som ”empati är inte en tillgång”, ”optimera varje drag” och ”framhärda”. Visst, det är klart att det finns stora ekonomiska intressen som står på spel. Inte minst hotet om att konflikten skulle sprida sig till Tyskland, som är en mycket större marknad och där antalet Tesla-anställda är mångdubbelt fler. Ändå känns den där tjurskalligheten och oviljan att vika ner sig bekant. Det är egenskaper som premieras av datorspelare världen över. När Musk budade 43 miljarder dollar för att köpa Twitter fungerade det japanska rollspelet ”Elden ring”, ökänt för sin extremt höga svårighetsgrad, som ett slags mental språngbräda. Han satt en hel natt i skenet från sin surrande laptop på ett hotellrum i Vancouver, inbegripen i högintensiva strider mot livsfarliga monster. Sen skickade han ut ett meddelande på sociala medier klockan sex på morgonen den 14 april 2022: ”Jag har lagt ett bud.” ”Elden ring” går ut på att slåss mot överdrivet komplicerade fiender som man ofta är alldeles för klen för att kunna besegra. Man måste hela tiden utföra invecklade serier med knapptryck. Parera angrepp, blockera slag och samtidigt försöka få in vältajmade hugg med sitt vapen mot fiendens blottade kroppsdelar. För det mesta går något fel. ”Du dog” flyter allt som oftast ut i blodröda försmädliga bokstäver över skärmen. Så får man börja om från början, som i en makaber variant av ”Måndag hela veckan”. Det är en frustrerande upplevelse, men har man tålamod nog lär man sig att övervinna känslan av förnedring. ”Misslyckas, misslyckas igen, misslyckas bättre”, som Samuel Beckett skrev.  Elon Musks fäbless för risktagande Spel som ”Elden ring”, som ofta får den inofficiella genrebenämningen masocore (en hopslagning av ”masochism” och ”hardcore”), sägs ibland fungera som existensfilosofiska övningar i att lära sig att dö
sitter i tesla korsord
Tesla-strejken: Står Musks livsregler i vägen för en lösning?
SVD
https://www.svd.se/a/JQ0QJR/
”The holdovers” är specialskriven för Paul Giamatti, som än en gång får visa sin virtuosa förmåga att spela fram en småaktig, sadistisk humor i rollen som den fruktade läraren Paul Hunham. Internatskola: å ena sidan ett privilegium, å andra sidan ett straff. Rika föräldrar skickar iväg bortskämda barn som de inte har tid med. Bortskämda barn är eller blir med tiden medvetna om både det ena och det andra: dels att föräldrarna är rika, dels att de är fullt upptagna av att förmera och/eller spendera sina rikedomar, varför barnen får vara bortskämda tillsammans med varandra istället för med sina familjer. Men de små liven kommer ju åtminstone hem på loven. Ja, i regel. Men vissa rika föräldrar har inte tid med dem då heller. Någonting kommer emellan. Alexander Paynes ”The holdovers” utspelar sig under jullovet 1970–71 på en fiktiv läroanstalt i ett snöigt Massachusetts kallad Barton Academy, och handlar om just en skara kvarblivna stackare som av olika skäl måste tillbringa ledigheten med att plugga latin under skolans minst omtyckta lärare, Paul Hunham (Paul Giamatti). Till en början är de ett helt litet gäng av övergivna stackare, men så förbarmar sig en av de rika föräldrarna över dessa gossar och kommer och hämtar dem alla med helikopter för skidåkning och allmän rekreation. Det vill säga: alla utom en. Det gick inte ens att få tag på en enda av hans föräldrar för att inhämta tillstånd. Så ensam kvar med den surmagade magistern och skolans vresiga kokerska (Da’Vine Joy Randolph) blir den uppstudsige Angus Tully (Dominic Sessa), som inte kunde vara mer förtvivlad. Varför just denna trio; vad har just dessa människor gjort för ont som gör dem till ”holdovers”? Vad gäller kokerskan är filmen egentligen inte intresserad. Hennes öde är visserligen tragiskt, hon är fattig och det enda skälet till att hennes egen son har kunnat gå på den snofsiga skolan är hennes anställning, men vad hjälpte väl det när sonen nu har rapporterats som stupad i Vietnam? Någon nytta av sitt privilegium fick han aldrig. Hennes olycka ligger i öppen dager, inte mycket att orda om, hon är ett offer ytterst för en nation som gärna skickar de fattigas söner ut i strid men som i regel finner goda skäl att låta rikemansbarnen stanna hemma. Ingen av de båda andra har minsta horn i hennes sida. Det har de däremot till varandra. Och, ska det visa sig, till sig själva. ”The holdovers” är en berättelse om två aviga särlingar i olika åldrar, en ovänskap över generationsgränserna. Men även unge Angus får finna sig i att vara reducerad till en bifigur. Hans relation till sina rika föräldrar är visserligen problematisk på flera plan, men han är utbytbar och diffus i sina konturer. Hans funktion är främst och egentligen bara dramaturgisk, han används för att visa upp Paul Hunham, den fruktade och föraktade, i helfigur och för att tillfälligtvis tvinga denne ut ur sitt hårda skal av självhat och misantropi. Alexander Payne återförenas alltså med Paul Giamatti efter nästan två decennier och filmen ”Sideways” från 2004, där den senare spelar en vinälskare med sviktande självförtroende och magert kärleksliv. Så är ”The holdovers” också specialskriven för Giamatti, som möjligen tjusar en eller annan prisutdelande akademi med sin virtuosa förmåga att göra stor humor av en småaktig och smått sadistisk humor som ingen annan (i omgivningen) finner det minsta humoristisk utom han (det vill säga: magister Hunham) själv. Det är ett fyrverkeri av kultursnobberi som flyger högt över allas huvuden, sublim komedi i många delikata lager
the holdovers
Recension: Paul Giamatti är virtuos som lärare i The holdovers
SVD
https://www.svd.se/a/EQVgO2/
Bränslecellsbilarna kommer. Det bara dröjer lite. Det hävdar i vilket fall Toyota som nu satsar än mer på vätgas och bränsleceller. Den som letar efter en bränslecellsbil får leta flitigt. Toyota, en av de biltillverkare som vid sidan av Hyundai och BMW, driver på mest för vätgasdrivna bränslecellsbilar säljer inte ens den typen av fordon i Sverige. Vill man köra en bränslecellsdriven elbil som Toyota Mirai får man i stället hyra eller leasa den. Toyota vill nämligen inte sälja några Mirai förrän det finns tillräckligt med tankstationer för vätgas i Sverige. Men trots att företaget hållit på i många år med vätgas utan att få något genombrott håller de fast vid tekniken och siktar på att den snart blir stor. – Vi ger inte upp vår satsning på bränsleceller. Tvärtom räknar vi med att utbyggnaden av tankinfrastrukturen i Europa gör det mer lockande att välja en bränslecellsbil, säger Yoshihiro Nakata som är chef för Toyota i Europa i samband med ett internationellt möte för journalister. Toyotachefen pekar bland annat på att energikrisen fått EU att dra igång en stor satsning på vätgas. Då handlar det framför allt om att använda grön vätgas för industrin och för att värma bostäder. Men om produktionen av grön vätgas – tillverkad av el från vind-, sol- eller kärnkraft – tar fart så blir det troligen också en del vätgas över som kan användas för att driva bilar, lastbilar, fartyg och tåg. Dessutom vill EU få länderna att bygga ut tankstationer för vätgas längs de stora europeiska vägarna. Enligt Toyotas ledning borde det snart leda till bra förutsättningar för vätgasdrivna bilar i Europa. – Det är framför allt större fordon som kommer att använda bränsleceller. Jag tror inte det blir något för små personbilar som bara kör kortare sträckor, säger Timothy D'Herde, chef för Toyotas bränslecellsutveckling i Europa. Men om nu bränslecellerna mest väntas bli något för lastbilar och tyngre fordon så kan det verka märkligt att Toyota börjat med att ha tekniken i en personbil som Mirai. – Det var för att vi räknade med att lära oss mycket genom att starta med Mirai. Det har gett mycket erfarenhet som vi nu kan ta vidare till andra fordon, säger Timothy D'Herde. Sedan försöker han rikta blicken mot ett lite tyngre fordon som bolaget planerar för. Prototypen till pickupen Hilux FCEV. Eftersom vätgasen är lätt kan den bilen ta mer last. Det är en fördel jämfört med vanliga elbilar där de tunga batterierna gör att bilen inte klarar att frakta lika mycket. Nu ska det sägas direkt att varken Toyota eller de andra tillverkarna som tror på vätgasbilar ser dem som någon riktigt stor nisch. När det gäller eldrivna personbilar är det vanlig batteridrift som är huvudspåret. Vätgasen är mer ett komplement för bilister som till exempel måste köra långt och inte vill behöva stanna någon längre tid och ladda. Att fylla på vätgas i en bränslecellsbil tar omkring 5 minuter, betydligt snabbare än att ladda en batteridriven elbil. Vätgastekniken utvecklas också snabbt. Under 2026 siktar Toyota på att få fram den tredje generationen vätgasbilar och de ska klara att köra 20 procent längre än i dag. Dessutom ska kostnaderna minska med en tredjedel. Efter EU-ländernas energiomsvängning räknar Toyota nu med att Europa blir en av världens största marknader både när det gäller produktion av grön vätgas och användningen av bränsleceller för fordon. Och för att visa att de verkligen tror på tekniken tänker bolaget i sommar bland annat ha 500 Mirai som kör runt deltagarna under OS i Paris. Det rör sig också på många håll när det gäller vätgasen. De två stora lastbilstillverkarna AB Volvo och Daimler Truck har till och med bildat ett gemensamt bolag som ska ta fram bränsleceller till deras nya vätgasdrivna lastbilar
toyota vätgas
Toyota satsar på vätgasbilar i Europa – har kortare laddtid än elbilar
SVD
https://www.svd.se/a/xgnMzB/
Föreningen bakom Stockholms högsta bostadshus begär Oscar Properties i konkurs. Det är Brf Innovationen med ett par hundra bostadsrätter som nu vänt sig till Stockholms tingsrätt. Det allvarliga läget för fastighetskoncernen Oscar Properties har under julen förvärrats. Tidigt på trettondagsafton fick Stockholms tingsrätt in en begäran om att försätta hela moderbolaget Oscar Properties Holdings i konkurs. Den bara några år gamla bostadsrättsföreningen som äger ett av Sveriges mest spektakulära bostadshus, beläget i Vasastan i Stockholm, skriver i sin konkursansökan att Oscar Properties sedan i somras inte betalar enligt avtal mellan parterna. Enligt Brf Innovationen måste Oscar Properties därför betala tillbaka hela sin kvarvarande skuld på 17,5 miljoner eller försättas i konkurs. Oscar Properties ligger sedan en tid på börsens observationslista på grund av finansiella problem. Som SvD berättat har ett par banker sagt upp flera lån. DNB har återkallat panterna i ett 20-tal av koncernens fastigheter. Oscar Properties bekräftade på fredagsmorgonen att man tagit emot konkursansökan. Bolaget skriver att man informerats om begäran ”till följd av ett förlikningsavtal ingånget med Brf Innovationen som Brf Innovationen anser att man inte följt”. Bolaget skriver också att man ska bestrida Innovationens krav. Nyheten kommer dock mycket olägligt. DNB vill just nu realisera sina panter i Oscar Properties kommersiella fastighetsbestånd och har öppnat för anbud som lämnas in till och med på måndag, den 8 januari. Läckande avloppsrör i skyskrapan Tvisterna med de bostadsrättsföreningar som Oscar Properties byggde främst under 2010-talet är ofta av äldre slag. När det gäller Innovationen skrev Oscar Properties ett förlikningsavtal i maj 2022 där föreningen i praktiken tog på sig att färdigställa delar av huset mot 33,5 miljoner kronor i ersättning. Tvisten kring Innovationen gällde bland annat att skyskrapan efter inflyttningen hade läckande avloppsrör och opålitliga hissar. Oscar Properties betalade enligt förlikningsavtalet cirka hälften av ersättningen 2022. Resten skulle betalas 2023, samt i år och 2025. Men enligt föreningen följs inte avtalet. Bostadsrättsföreningen inledde en process med konkursansökan i november 2023, men valde att dra tillbaka sin ansökan sedan Oscar Properties betalat en delsumma på en miljon. Men nu har alltså konkursansökan förnyats. Tvist med ytterligare en BRF i Norra tornen Oscar Properties har en tvist även med föreningen Helix som tog över den andra spektakulära skyskrapan strax intill Innovationen. Där rör det sig dock inte om lika stora belopp. – Hos oss är det största att Oscar Properties inte har betalat kostnaderna för att skapa allmänhetens utsiktsplats. Enligt ett avtal med Stockholms stad ska det finnas utsiktsplats på 16:e våningen, säger Kim Dywling, ledamot i Helix styrelse. Det har dock inte varit aktuellt för Brf Helix att agera lika tufft som grannföreningen. SvD har sökt styrelsen i Brf Innovationen som hänvisar till sin advokat, Patrik Kalman. Han konstaterar att konkursansökan är ett resultat av att föreningen inte har fått betalt för sin fordran. – Men Oscar Properties har sagt att de har pengar, så jag vet inte varför de inte betalar, säger Kalman. Oscar Properties: Vi utvärderar alternativen Oscar Engelbert, verklig huvudman i Oscar Properties, svarar bara kortfattat till SvD per mejl att han ”som styrelseledamot inte uttalar sig för bolaget” och han hänvisar till vd Carl Janglin. När även denne sedan besvarar SvD, strax före klockan 15 på trettondagsafton, skriver han att ”i vår nuvarande situation kan vi inte gynna en borgenär före en annan”. Janglin bekräftar att tvisten med föreningen gäller betalningar men beskriver föreningen som ”oprioriterad borgenär”
norra tornen oscar properties
Oscar Properties begärs i konkurs av Brf Norra tornen
SVD
https://www.svd.se/a/JQaprX/
I den kristna världen firas trettondagen på olika sätt, med fokus på Jesu födelse eller de tre vise männens besök. Men dagen dessförinnan, trettondagsafton, är en helt annan historia. Alla torde veta när trettonhelgen inträffar, och i många hem fungerar den som avslutning på jul- och nyårsfirandet. Antalet svenskar som vet vad det egentligen är som firas, och vilka seder som har förknippats med helgen, är dock, gissar jag, ganska litet. Därav denna krönika. Trettondagen är en av de mest besynnerliga kristna högtiderna eftersom den är resultatet av en sammanslagning av flera firanden redan under fornkristen tid. När helgen möter oss i skriftliga källor högtidlighölls vad som på grekiska kallas epiphaneia, vilket kan översättas med ”uppenbarelse”, och theophaneia (”gudsuppenbarelse”). Under antiken firades helgen till åminnelse av att Jesus, i egenskap av gudomlig inkarnation, hade uppenbarats för mänskligheten på flera olika sätt: hans födelse, de tre vise männens besök (det vill säga när Jesus uppenbarades för icke-judar), händelserna under Jesu barndom, hans dop – som räknades som det viktigaste – och bröllopet i Kana (det första miraklet). Av oklara skäl bestämde sig de kristna i ett tidigt skede för att göra en offentlig poäng av allt detta just den 6 januari. Datumet förknippas med firandet i skriftliga källor redan i mitten av 300-talet. Eftersom könet inte nämns i Bibeln har en av kungligheterna stundom avbildats som kvinna. I nästa skede förändrades praxis avsevärt. De olika aspekterna av Jesu uppenbarelse började firas separat. I de östliga kyrkorna, föregångarna till dagens ortodoxa kyrka, prioriterade man firandet av dopet. I de västliga kyrkorna, föregångarna till dagens katolska kyrka och protestantiska kyrkor, prioriterade man de tre vise männens besök. Inom andra kyrkor gjorde man andra val; armeniska kyrkan prioriterade således firandet av Jesu födelse. Väl att märka förblev, och är fortfarande, andemeningen i firandet den 6 januari överallt densamma – manifestationen av Jesus på jorden. Eftersom de tre vise männen alltmer hamnade i fokus för det västeuropeiska firandet på trettondagen, samtidigt som julfirandet kring den 25 december utvecklades, skapades emellertid en för många trovärdig och logisk händelseföljd, med födelsen knappt två veckor före de österländska stjärntydarnas besök. De senare har, såsom jag kortfattat berörde i en annan krönika härom veckan, sin egen utvecklingshistoria. I Matteusevangeliet anges varken stjärntydarnas antal eller deras kön. I det medeltida Västeuropa förvandlades de till tre kungar och fick namn: Caspar, Melchior och Balthasar. (I andra delar av kristenheten förekommer andra namn: hos syrierna Larvandad, Gushnasaph och Hormisdas, hos etiopierna Hor, Karsudan och Basanater, et cetera.) De fick så småningom representera var sin världsdel: en blev europé, en asiat och en afrikan. Inte sällan har de också avbildats som representanter för olika åldrar: en ung man, en vuxen man och en gammal man. Eftersom könet inte nämns i Bibeln har en av kungligheterna stundom avbildats som kvinna (exempelvis på en flamländsk altartriptyk som i dag finns på konstmuseet i Palazzo Abatellis i Palermo). För svenskt vidkommande kan det noteras att vårt lilla riksvapen – de tre kronorna – bland annat syftar på de tre vise männen. Enligt västeuropeisk tradition förvaras de tre personernas reliker i Kölnerdomen, men andra traditioner hävdar andra begravningsplatser. Under medeltiden uppstod således en stark persisk tradition, omvittnad av Marco Polo, som gjorde gällande att de vilade i Saveh i Iran
trettondagsafton
Dick Harrison: Trettondagsafton var upp-och-nedvända världen
SVD
https://www.svd.se/a/Knwrm7/
Vårt land har inte blivit rikt och fritt genom monopol och korporativism. Striden mellan LO och Tesla pekar på en central fråga: ska det svenska samhället vila på individorienterad grund eller starka särintressen? Striden mellan LO och det amerikanska företaget Tesla riktar fokus på en central fråga. Ska det svenska samhället vila på en liberal individorienterad grund eller på en korporativistisk bas där starka särintressen bestämmer individens val? Den liberala demokratin förutsätter ett antal grundläggande fri- och rättigheter kopplade till den enskilde medborgaren. Några, som åsiktsfrihet och yttrandefrihet, slås fast i grundlagen. Den fundamentala rätten för den enskilde att själv få träffa sina avtal är däremot inte garanterad i vår grundlag. Detta är anmärkningsvärt eftersom det liberala samhället vilar på frivillighetens princip. Ingen ska tvingas mot sin vilja att underkastas ett avtal. Vår historia belyser den individuella avtalsfrihetens betydelse. Den var förutsättningen för Sveriges resa från ett fattigt till ett välbärgat land under 1800-talet fram till 1930-talet. Det gamla samhällets korporativistiska inslag försvann när skråväsende, privilegier, prisregleringar och monopol sopades bort. Fri konkurrens, frihandel och näringsfrihet blev centrala inslag i den nya liberala ordningen. De ekonomiska och politiska framstegen för liberalismen bröts av det första världskriget och 1930-talets depression. Efter andra världskriget har de korporativistiska idéerna utövat ett starkt inflytande på svensk socialdemokrati. På främst två områden har den individbaserade avtalsfriheten inskränkts under socialdemokratins långa regeringsinnehav: på bostadsmarknaden, mer precist på hyresmarknaden, och på arbetsmarknaden. I stället för privata avtal gäller här kollektiva avtal. Som en följd av den djupa krisen i början av 1990-talet tillsatte regeringen Bildt en kommission under Assar Lindbecks ledning. I sin slutrapport från 1993 diskuterades korporativismen på följande sätt. ”Intresseorganisationerna ställer den pluralistiska demokratin inför ett grundläggande dilemma. Å ena sidan förutsätter pluralismen en mångfald av självständiga organisationer. Å andra sidan kan dessa organisationer bli så mäktiga att de hotar allmänintresset. Detta dilemma är … särskilt påtagligt i Sverige”. Kommissionen krävde att ”den enskilde individen måste stå självständig gentemot organisationerna”. Den hoppades att fackföreningsrörelsen skulle klara omställningen till ”internationalisering och individualisering”. Nu 30 år senare visar striden kring Tesla att så inte blivit fallet. LO har i praktiken makten och rätten att införa näringsförbud genom blockad av ett företag som vägrar att skriva kollektivavtal. Tesla är dessutom inte det enda företag som drabbats av LO:s näringsförbud. Hur ska det dilemma som Lindbeck pekade på lösas? De organisationer som gynnas av dagens ordning – som Svenskt Näringsliv, LO och Hyresgästföreningen – kan knappast reformera sig själva. Deras internationellt sett unika maktställning vilar ju på den rådande illiberala ordningen. I första hand måste förändring komma genom lagstiftning som försvagar dagens korporativistiska strukturer. Den mest radikala reformen vore att skriva in rätten för varje svensk medborgare att fritt ingå sina avtal i grundlagen. Avtalsfrihet för individen skulle då få samma ställning som övriga mänskliga fri- och rättigheter. Avtalsfriheten bör kompletteras med nya regler rörande föreningsfriheten. Grundlagen garanterar nämligen enbart rätten att bilda föreningar. Grundlagen bör också klart försäkra rätten att stå utanför en förening. Tillägg i vår grundlag som tryggar dessa individbaserade rättigheter skulle dämpa dagens korporativistiska krafter. Ingen hyresgäst i Allmännyttan får tvingas bli medlem i Hyresgästföreningen
efter tesla
Lars Jonung: Vägvalet efter Tesla
SVD
https://www.svd.se/a/4o2ogq/
Bostadsbyggandet i Stockholm går mot en tvärnit 2024. Länsstyrelsen spår ras för byggstarter under året. Och enligt Byggföretagen skulle det i stora delar av regionen inte gå att bygga ens om marken var gratis. Även om inflation och långa boräntor börja vända ned är botten för bostadsbyggandet allt annat än nådd. I Stockholms län som normalt leder byggandet i landet, befarar Länsstyrelsen att bara en tredjedel så mycket som under toppåret 2021 kan byggstartas under det kommande året. Detta enligt den prognos som Länsstyrelsen gör löpande, och vars senaste siffror SvD har tagit del av. Prognosen pekar på som mest 6 000 nya bostäder årligen i huvudstadsregionen – en mycket låg byggtakt som enligt Länsstyrelsen riskerar att bita sig fast under resten av decenniet. – När planerade bostäder inte byggs, går det heller inte att bygga skolor, vägar och annan infrastruktur. Även kommunernas investeringar börjar i så fall hacka, säger Henrik Weston, utvecklingsledare i Stockholm vid Länsstyrelsens enhet för bostäder och fysisk planering. Klart är att inbromsningen nu också börjar märkas genom lägre priser för byggbar mark, så kallade ”byggrätter”. Att sälja mark är en av kommunernas största inkomstkällor, men nu har byggföretag börjat kräva omförhandling på vissa håll i Stockholmsområdet. Enligt SvD:s uppgifter förekommer i huvudstadsregionen nu allt från prissänkningar på byggrätter till sänkta kvalitetskrav på bostadsområdenas utformning. Byggaktörer kan också erbjudas att få bygga på tomträtt så att boende inte kommer att äga sin mark. – På många håll går det inte att bygga på grund av de höga kostnaderna. Byggrätterna behöver till och med ha negativa priser om kalkylerna ska gå ihop. På sådana platser kan man alltså inte bygga, säger Anna Broman, bostadspolitisk expert vid branschorganisationen Byggföretagen. Byggföretagen gick i början av december ut med en rapport som visar att byggkostnaderna för nya bostäder i Sverige har stigit så mycket på kort tid att det ofta inte går att få ihop kalkylerna, ens i tillväxtområden. Bakgrunden är hög bygginflation med till exempel kraftigt höjda material-, kapital- och personalkostnader. Rapporten från konsultföretaget Evidens konstaterar att inte ens om marken var gratis skulle det gå att räkna hem nya hyres- och bostadsrättshus i bland annat stora delar av Stockholms län, och att läget är likartat i övriga delar av landet. Enligt Evidens-rapporten bor nu cirka 40 procent av Storstockholms befolkning i områden där nya hyresrättsprojekt inte anses lönsamt. För bostadsrätter är motsvarande siffra 20 procent. Vid kartläggningen kvarstår främst centrala länsdelar som möjliga att exploatera med lönsamhet. I övriga delar är värdet på byggrätterna utplånat, enligt Evidens. I de mer centrala områdena där det går att sätta höga hyror eller sälja bostadsrätter till högt pris (på kartorna intill blå färg), går det fortfarande att räkna hem nyproduktion av bostäder. Men jämfört med 2020 har byggrätterna i den typen av områden tappat i snitt hälften av tidigare värden enligt Evidens. Även i Stockholms allra hetaste exploateringslägen innebär nya brytpunkter för lönsamt bostadsbyggande att priset på byggbar mark sjunker. Evidens beräknar värdetappet i dessa områden till cirka 20 000 kronor per kvadratmeter våningsyta, jämfört med tiden före pandemin. Stämmer den beräkningen, kommer Stockholms stad att gå miste om miljardbelopp i markintäkter. Henrik Weston på Länsstyrelsen i Stockholm delar branschens bild att många kalkyler spricker. – När byggandet bromsar så kraftigt, blir det konkurser
byggbranschen 2024
Bostadsbyggandet minskar 2024 – låg byggtakt riskerar hålla i sig
SVD
https://www.svd.se/a/0Q15bE/
De älskar att få kvinnan att njuta, tycker one-night-stands blir ensamt och känner ansvar för att sexet ska fungera. ”Alla vill ha närhet i grunden”, säger Åsa Kalmér som intervjuat 21 män om sex. Det finns skillnader i hur män och kvinnor upplever sex. Det konstaterar Åsa Kalmér, i grunden skådespelare och regissör, som kommer ut med nya boken ”Naket: hans mest intima” (Romanus & Selling, 2024) där hon låtit män mellan 26 och 95 år prata öppet om sex. Det är en uppföljare till hennes lika frispråkiga bok om kvinnors sexualitet som gavs ut för två år sedan. Kvinnorna beskrev sexuell njutning och upphetsning som en inre upplevelse. Männen vill se. – De vill se bröst, vaginor, vader och rumpor, ja allt möjligt, berättar Åsa Kalmér. ”Närhet alla vill åt, hud mot hud” Även om det kan förändras med åldern: ”Efter 50 och ett antal födda barn får man ha mysbelysning, gärna stearinljus och sedan kan man kisa lite”, säger en man i boken och skrattar. ”Det är inte alltid som vare sig hon eller jag är fotogenique, men det är härligt.” Flera av de 21 männen som intervjuats uttrycker att one-night-stands och knullkompisar skapat en känsla av ensamhet. – I grunden är det närhet alla vill åt, hud mot hud och värme, säger Åsa Kalmér. Det Åsa Kalmér främst tar med sig från de långa samtalen med männen är att de är ”ömsinta, generösa och förtjusta i kvinnans njutning” – en annan sida av den manliga sexualiteten än den hon ser beskriven i media. Där möter hon ofta en problematiserande bild av män som sexuella rovdjur, menar hon. – Jag upplever att det offentliga samtalet inte riktigt är uppdaterat. Det är inte så att de flesta män bara vill dra över tjejerna. Jag tror att vårt prat om könsrollerna står och stampar lite. Flera män i boken säger att attraktion är bäst när den får växa fram över tid. De pratar länge och väl om kvinnans njutning under sex, och särskilt om vad deras långvariga partners tycker om och hur de ska göra för att få dem att komma. Och så vill de ständigt lära sig mer. ”Varje kvinna är en erfarenhet som kan hjälpa en att hitta till en annan kvinnas orgasm”, förklarar en man. 71-årige Pavel ”mår som en kung hela dagen” när han lyckats tillfredsställa sin partner. En annan säger att egot växer när han får en kvinna att njuta. ”Det är en win-win situation. Det är en bekräftelse. Jag njuter av att göra kvinnor glada. Kanske vill jag vara den bästa älskaren”, säger han. Flera pratar om den kvinnliga anatomin. Om att ”hitta G-punkten” och förstå sig på klitoris. ”Det är ju ett organ på fyra ben med två tappar och är insprängt över hela skötet, till och med runt anus, så det är det jag laborerar med”, berättar en 64-årig man. Men kunskapen om klitoris fanns inte förr i tiden, förklarar den 95-årige änklingen Jack som är äldst i boken. Han tror sig ofta ha misslyckats med att göra det riktigt skönt för sin livskamrat. ”Det är inte säkert att jag någonsin förstått var klitorisen sitter egentligen”, säger han. Hade svårt att få erektion Flera män känner att de behöver prestera, att de ska kunna ge njutning under sex och alltid vara redo med en bra erektion. Den egna orgasmen blir för vissa något som behöver hanteras: å ena sidan upplever de en press att själva komma vid varje samlag, å andra sidan får de inte komma för tidigt. 64-årige Marcus har gjort just den resan
åsa kalmer
Åsa Kalmér: Manlig sexualitet har ett oförtjänt dåligt rykte
SVD
https://www.svd.se/a/4o2Ozo/
Tre timmar om Killinggänget låter kanske mycket – men SVT:s serie blir aldrig seg eller nostalgisk. Tvärtom påminns vi om vad som gjorde humorgruppen unik och banbrytande. Trots att såväl berättarröst som Killingarna själva gärna pratar om sin mansgrupps mörker fyller SVT:s dokumentärserie ”Berättelsen om Killinggänget” mig inledningsvis med en rätt mysig känsla. För det är ju som Henrik Schyffert konstaterar: i Sverige hade vi bara två tv-kanaler i början av 1990-talet. Det fanns fler om man hade parabol men det var det ingen som hade. Man kan kalla det för ”renodlat larv” men såväl Killinggänget som svensk humor var i behov av 1990-talets urladdning i form av ”I manegen”, ”Nilecity” och ”Percy tårar”. Decenniet avslutades mer seriöst, eller åtminstone mer eftertänksamt, med fyra olika filmer med dystra höjdpunkter av igenkänning, som den träffsäkert skildrade nyårsmiddagen i ”Ben och Gunnar” eller Jonas Indes osäkra killkompis, rädd för sina egna och andras känslor, i samma film. Att Killinggänget hade en sådan bred träffyta beror på den perfekt frammejslade blandningen av citatvänliga gubbar, smala referenser och tidlöst roliga sketcher om kaminmannen och nazistgrannen. För precis som Martin Kellerman visar i en välfunnen ”Rocky”-serie är ju innebandykillar som citerar Killinggänget på nattbussen bland det värsta man kan råka ut för. Inte för att skämten i sig var svaga utan på grund av hur snabbt de blev utslitna och upptagna i en allmänsvennig vokabulär. Det är klart att bandykillarna – till Martin Luuks och Andres Lokkos eventuella förtret? – lärde sig Jan Banans (”Torsk på Tallinn”) festliga sägningar utantill. Att samma bandykillar också citerar de halvnakna, vältränade brandmännen i ”Nilecity” beror på att Martin Luuk för tillfället ”var inne på homosexualitet för att heterosexualitet var så tråkigt”, som han säger i dokumentärens första avsnitt. Det är i sig en jätterolig replik. Killinggänget har på samma gång välkomnat oss som känt oss mer besläktade med just Martin Luuks kufighet och utanförskapskänsla. Något Johan Rheborg använder sig av i sin gestaltning av den excentriske Ernst i ”Fyra nyanser av brunt” (som är den som fäller en av mina Killingfavoritrepliker: ”Var kan en sån som jag hitta en plats i den här världen?”). Utan Luuk hade sannolikt stora delar av Killingproduktionen varit otittbara. Att Luuk till slut fick en sådan framträdande roll som han hade i Dramatenuppsättningen ”Drömmen om Herrön” känns därför logiskt. Men så utskälld var aldrig föreställningen som dokumentärserien gör gällande. Här i SvD hyllades den av Jenny Teleman. Hon konstaterade att Martin Luuks maskin som ”ska förgöra fittor” är ”mycket, mycket roligare än det låter”. Och hon har helt rätt. När Killinggänget samlas i dag och läser manuset högt minns jag hur starkt och kul det var. Att återigen höra Schyfferts historia om hur han efter biopremiären av ”Fucking Åmål” 1998 insåg att ironin var död blir dock lite genant. Hade karln inte upplevt uppriktig kultur som tog sig själv på allvar före dess? Jag har svårt att tro att hela gruppen behövde Lukas Moodyssons film för att drabbas av samma klarsyn. ”Berättelsen om Killinggänget” är hela tre timmar lång men blir varken för utdragen eller för nostalgiskt kletig. I varje fall inte för dem som vuxit upp med gruppens produktion (själv var jag 13 år när ”Nilecity” hade premiär) och fascinerats av hur skickligt de identifierat och skojat med det svenska lynnet
killinggänget
Elias Björkman om SVT:s Berättelsen om Killinggänget
SVD
https://www.svd.se/a/8J2GkQ/
Hundratals fick tillbringa natten i en sporthall i skånska Hörby efter onsdagens kraftiga snöfall. Kristine Amundsens familj var några av de sista som lämnade evakueringscentret. ”Som tur var kunde vi hålla värmen tills vi blev undsatta.” HÖRBY Kexchoklad, smörgåsar och kanelsnäckor står framdukade på disken. Volontärer i gula västar langar dricka och mat till några av de evakuerade resenärerna. Den värsta ruschen är över och endast en handfull människor hänger kvar i sporthallens kafeteria. – Det har droppat in folk hela natten och nu på förmiddagen. Som mest var det nog 150 personer här, berättar Michael Wallin som själv inte sovit en blund sedan hjälpinsatsen drog igång. Strax efter klockan 20 på onsdagskvällen kom samtalet. Hade de möjlighet att öppna hallen för de strandade resenärerna? – Så klart ställer man upp. Det svåraste var att få tag i mat. Ica-butiken hade redan stängt på grund av snövädret, så vi fick improvisera, säger han. Lastbilar står kvar på E22 Bussar och lastbilar står fortfarande kvar på E22:an som förväntas öppna för trafik tidigast i morgon bitti. Jonas Svensson, som är insatsledare från hemvärnets 49:e bataljon i Skåne, berättar att frivilliga hemvärnssoldater har kört skytteltrafik i över ett dygn för att hjälpa de nödställda resenärerna. – Som tur var har det inte skett några olyckor, men många är frusna och hungriga. En man var så kraftigt nedkyld att vi fick bära in honom i bandvagnen, säger Fredrik Strand. På torsdagseftermiddagen hade de flesta personbilarna flyttats från körbanan. En grupp bussresenärer som var på väg till Kastrup hade först valt att stanna kvar på bussen, men tidigt på torsdagsmorgonen gick de med på att evakueras. – Vi delade ut hamburgare till dem och de hade det ganska bra. Men i morse ville de följa med. Det var en hel del barn ombord på bussen, säger Fredrik Strand. Varken han eller hans kollegor har varit med om någon liknande oväder i Skåne. – Vid skogsbränder och sökinsatser har vi blivit inkallade men det här är första gången jag har varit med om att ett snöoväder ställer till det så. Jag tror att hela samhället har fått en rejäl chock! Satt fast i 17 timmar Norska Kristine Amundsen, Hannes Ragnarleifsson och sex månader gamla dottern Emilia var på väg till Köpenhamn när de hamnade mitt i snökaoset. I höjd med Ekerödsrasten strax utanför Hörby tog det plötsligt tvärstopp i trafiken – och familjen blev strandsatt i 17 timmar. Först klockan tre på natten kom räddningen. En bandvagn drog upp familjens bil ur snön som samlats i vägrenen, och den lilla familjen kunde sova några timmar i ett av sporthallens förråd. – Det var skönt att få ett eget rum så att vår dotter inte störde de andra som försökte sova, säger Kristine Amundsen och packar ihop familjens saker innan det är dags att ge sig ut på de skånska vägarna igen. Färjan de bokat från Köpenhamn för vidare resa till Oslo blev inställd. Nu väntar två övernattningar i den danska huvudstaden innan de kan fortsätta hemåt. – För en gångs skull var det faktiskt tur att färjan blev inställd. Alla har varit otroligt hjälpsamma, så det har inte gått någon större nöd på oss, säger Kristine Amundsen. För Hamburgbon Jonathan Koal, som firat nyår i Sverige tillsammans med släkten, blev det också en betydligt längre resa än de planerat. – Vi hade knappt hunnit 15 mil när det tog stopp. Det här hade vi aldrig räknat med, säger han. Först efter 20 timmar blev Jonathan Koal, hans fru och deras två barn evakuerade. Har ni fått sova något? – Kanske två–tre timmar. Men nu har vi inte så många timmar kvar
snökaoset på e22
Barnfamiljen satt fast 17 timmar i snökaoset på E22
SVD
https://www.svd.se/a/P41dA0/
Sverige är bland de sämsta länderna i Europa på att ta emot ukrainska flyktingar. Många lever i extrem fattigdom. Nu måste dagersättningen höjas och reglerna förenklas, skriver volontären Sven Bergland. I sin årssammanställning på sociala medier nämner migrations­minister Maria Malmer Stenergard inte situationen vi har med cirka 40 000 ukrainska flyktingar i landet. Denna ständiga tystnad kring ukrainarnas situation här i Sverige från vår migrations­minister är kanske en av orsakerna till att cirka en tredjedel av dem som sökt skydd i Sverige har lämnat vårt land. Sverige är bland de sämsta länderna i Europa på att ta emot ukrainska flyktingar. Den anpassning av asylregelverket till EU-rättens miniminivå som regeringen eftersträvar avseende asylsökande, har vi redan vida överträffat i avseende att vara sämst på att stötta ukrainska krigsflyktingar. I inlägget från ministern lyfts det fram att vi redan ser effekt av den nya politiken och att Sverige föregående år tog emot 26 procent färre asylansökningar än föregående period, medan ansökningarna totalt i EU har ökat med 25 procent. Ukrainarna i Sverige har dubbel otur nu. Deras land invaderas och de har kommit till Sverige mitt i en stor förändring av migrations­politiken. Detta verkar skapa en handlings­förlamning i regeringen och många missuppfattningar i samhället. Ukrainarna är inte asylsökande och bör inte behandlas som det när det gäller ekonomiskt stöd. Vi måste klara att hålla isär migrations­politiken och tillfälligt skydd för flyktingar från Ukraina i enlighet med massflykts­direktivet! Både sett till antal och relativt vår folkmängd har Sverige få ukrainska flyktingar i jämförelse med andra länder. Cirka 40 000 av de 60 000 som sökt skydd här är kvar. I Norge bor cirka 57 000 och i Finland cirka 61 000. Redan 2022 lyftes det låga ekonomiska stödet till ukrainska flyktingar upp som ett problem i många debatt­artiklar. Nu ser vi effekten av detta. Många lever i extrem fattigdom. Välgörenhets­organisationer har fått ta stort ansvar för att hjälpa flyktingar med de mest basala sakerna så som mat, kläder, blöjor, hygien­artiklar med mera. Flera av de stora organisationerna har larmat om detta. Genom mitt arbete som volontär vet jag att de vill arbeta och kunna försörja sig. Vi är inne i andra vintern och väldigt många har inte ens råd till mat och kläder utan är beroende av donationer från organisationer, företag eller privat­personer, som ställer upp när regeringen sviker. Många nya lokala initiativ har startats för att hjälpa. Civil­samhället ställer upp och räddar flyktingarna från en total katastrof. En mamma får i dag 71 kronor för sig och mellan 37 och 50 kronor per barn. Denna summa skall räcka till allt, förutom hyra, som man får betald om man bor i anvisad bostad/ort. Om man har egna pengar, skall dessa förbrukas först. Pensionärerna får lägre ersättning. Bidraget är samma i kronor som asylsökande får. Det är ett bidrag som inte är tänkt att människor skall leva på under en lång tid, utan medan deras ärende utreds. Nu har det snart gått två år. Beloppet i kronor har inte höjts sedan 1994 och många olika partier har regerat sedan dess. Det är omöjligt för en kvinna med ett mindre barn och en tonåring att leva på 150 kronor om dagen! Till Sverige kom i genomsnitt fler flyktingar med högre utbildning än till många andra länder. Tyvärr har det visat sig att de har det tuffare att komma in på arbets­marknaden. Det är helt enkelt lättare att få jobb som kräver mindre akademisk kompetens. Kan de då inte ta vilket jobb som helst? Jo, det är många beredda att göra, men det skall också erbjudas jobb
sven bergland
Sven Bergland: Svält inte ukrainarna i Sverige
SVD
https://www.svd.se/a/y6P68a/
Om inte regeringen börjar ta krisen inom byggsektorn på större allvar riskeras syssel­sättningen för hundra­tusentals anställda, liksom långsiktiga konsekvenser för ekonomin. Det skriver Clara Lindblom (V). Det kokar av frustration och ilska på byggarbets­platser runt om i landet. Trots nattsvarta tidnings­rubriker, nödrop från branschen och allt fler prognoser om fallande sysselsättning under året som just inletts, så lyser regeringens krisåtgärder och handlings­kraft med sin frånvaro. Om inte regeringen börjar ta krisen på större allvar riskeras inte bara syssel­sättningen för hundratusentals anställda inom byggsektorn. Krisen riskerar att påverka byggandet i flera decennier framöver och få konsekvenser för hela den svenska ekonomin. Byggandet halverades under 2023 jämfört med året innan. Över 1 300 företag inom byggbranschen försattes i konkurs och antalet varsel hade under hösten ökat med flera hundra procent jämfört med samma tid 2022. Runt om i landet har anställda inom byggsektorn redan börjat sägas upp på grund av bristen på projekt och ännu fler lever med en ständig oro över att arbetsbristen snart ska drabba även dem. Krisen i byggbranschen berör dock långt många fler än bygg- trä- och betong­arbetarna, installatörerna, rörmokarna och elektrikerna som sysselsätts inom den. Bostads- och fastighets­branschen utgör ungefär 12 procent av BNP. För varje jobb som försvinner i byggbranschen riskerar minst tre personer till att bli arbetslösa i närliggande sektorer. För att inte tala om den redan akuta bostads­bristen och vad en långvarig byggkris skulle göra med den. Det har kommit en lång rad konkreta förslag från branschen och de fackliga organisationerna på åtgärder som skulle kunna upprätthålla byggandet och motverka kompetens­flykt från branschen. Det handlar till exempel om statliga stöd till permitteringar, vilket inte minst fungerade som ett viktigt stöd till den svenska export­industrin under pandemin. Ett motsvarande stöd till bygg- och fastighets­branschen skulle kunna motverka att utbildad arbetskraft söker sig till andra sektorer och därmed korta start­sträckan för bygg­aktörerna när konjunkturen väl vänder. Men en viktig förklaring till att byggandet har kraschat är skenande finansierings­kostnader. Den höga räntan, höjda direkt­avkastnings­krav och bankernas alltmer restriktiva hållning i långivningen gör att många aktörer – såväl kommunala som privata – inte får ihop sina kalkyler. Här skulle staten kunna fylla en viktig roll genom att erbjuda byggaktörer statliga kredit­garantier och topplån, vilket dessutom skulle kunna bidra till ett jämnare byggande över konjunktur­cyklerna. Denna typ av lån belastar inte heller statens driftbudget och konkurrerar därmed inte med andra utgiftsposter. Statens lånevillkor kommer nämligen alltid vara bättre än vad som är fallet för enskilda kommuner och fastighets­bolag. Om staten skulle låna upp och låna ut till byggande av hyresrätter övertas samtidigt delar av risken för hyresrättens finansiering. Därmed minskar behovet av eget kapital för det enskilda bolaget – vilket i sin tur ger fler aktörer möjlighet att ta sig in på marknaden och stärker konkurrensen i byggbranschen. Ett närliggande exempel är Finland, där staten via förmånliga lån finansierade en fjärdedel av all bostads­produktion under perioden 2010–2018. I Stockholms stad vänder vi just nu på varje sten för att försöka bidra till att hålla uppe både byggandet och planeringen av såväl hyresrätter som bostadsrätter och radhus
clara lindblom
Clara Lindblom (V): Regeringen får inte ignorera byggkrisen
SVD
https://www.svd.se/a/O8MoL3/
Normöverskridande relationer står i centrum när Selma Vilhunen skildrar polyamorösa äktenskap. Inledningsvis hettar det till, men SvD:s Olga Ruin saknar en fördjupad analys av den frigjorda kärlekens baksida. Dubbla familjerelationer är inget nytt. Vår socialdemokratiske landsfader Per Albin Hansson hade barn med två kvinnor och levde i längre perioder med båda familjerna. Skilsmässor var tabubelagt men media höll en artig distans till hans privatliv. Den unga socialdemokratins folkhemsideal inkluderade inte glada bonusfamiljer. I Selma Vilhunens ”Fyra små vuxna” formas en kärleksfull utopi i ett medelklassigt och modernt Helsingfors. Filmen inleds med en ångande sexscen mellan de gifta makarna Juulia (Alma Pöysti) och Matias (Eero Milonoff). Till skillnad från många andra medelålders par med barn och karriär (hon riksdagsledamot och han präst) verkar inte bristen på gnista i sänghalmen vara deras problem. Trots det framkommer det snart att Matias har en affär med den yngre och ensamstående mamman Enni (Oona Airola). Juulia förtvivlar först men landar sedan i en radikal och samtidigt praktisk lösning. Hon föreslår ett polyamoröst äktenskap där Matias och Enni fortsätter att träffas medan hon söker upp andra partners. Som offentlig person kan hon knappast gå ut på Tinder men det verkar inte vara något större problem. Finlands före detta statsminister Sanna Marin fick utstå hånfull kritik efter att en mycket modest festvideo med väninnorna hade läckt ut. Juulia som aspirerar på ordförandeskapet i Jämlikhetspartiet söker däremot obrydd upp en nyöppnad queerklubb och dricker drinkar till sent på natten med den yngre Miska (Pietu Wikström). Istället för att gå på djupet med relationernas korsvisa dynamik väljer Vilhunen att stapla tänkbara scenarier på varandra. Snart ligger de båda i sängen och skrattar åt när Miska härmar sin svenska pojkvän Yngves stockholmsdialekt (det är roligt). Annars är det Pöysti och Milonoff som är filmens centralgestalter. Med en ryckning i en ansiktsmuskel eller en välavvägd blick äger de rummen de vistas i. Men i takt med att handlingen fortskrider tappar filmen i känslomässig laddning . Istället för att gå på djupet med relationernas korsvisa dynamik väljer Vilhunen att stapla tänkbara scenarier på varandra. Allt verkar dock kunna lösas om man bara accepterar att ens partner sover borta ibland. Frihet blir en fråga om personlig självövervinnelse. Några gånger glimmar det till när berättelsen stannar upp och fokuserar på de komplexa nyanserna i att försöka ta hand om varandras känsloliv i vardagen. En fint avklädd liten scen utspelas när Matias förfäras av att Enni plötsligt erkänner att hon aldrig har tyckt om hur han håller fast hennes händer då de ligger med varandra. Tyvärr gör filmen inte mycket för att motverka kollegans konservativa sätt att reducera samvaro till en fråga om sexuella behov. När nya bekymmer tillkommer söker Matias upp en äldre kollega för att be om råd. ”Traditioner. Äktenskap. Familj. De existerar så att vi dumma små människor med alla våra begär och impulser inte faller ner i totalt kaos.” Tyvärr gör filmen inte mycket för att motverka kollegans konservativa sätt att reducera samvaro till en fråga om sexuella behov. Juulia som försöker baxa igenom en föräldraledighetsreform ifrågasätter inte sin makes minimala ansvar för sin andra familj. Jaha, politiska ideal och personliga begär följs inte alltid åt. Man är bara små människor trots allt. Men vad hade hänt om man grävt mer i den frigjorda kärlekens jämlikhetsproblem? Familjesammanhållningens potential att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor, där alla delar lika på ansvaret för barn och hem, framstår plötsligt som mer utopiskt än någonsin
fyra små vuxna recension
Recension: Fyra små vuxna skildrar polyamorösa äktenskap
SVD
https://www.svd.se/a/on0nL0/
Det har gått åtta år sedan regeringen gav marschorder att börja bygga upp totalförsvaret. Åtta år senare är frågan om det är mod, insikt eller vilja som saknas. På söndag samlas runt 400 deltagare på Högfjällshotellet i Sälen för Folk och Försvars rikskonferens. Bland dessa deltagare finns kungligheter, ministrar, riksdagsledamöter, generaldirektörer, arbetsmarknadens parter, civilsamhället, experter och journalister. Folk och Försvar grundades i den mörkaste av tider, 1940, för att bygga en bro mellan samhälle och försvar. Det totala kriget krävde ett totalt försvar, där alla behövdes. Arvet förpliktar. Men i Sverige är ord gratis, handling kostar på. Det har snart gått tio år sedan Ryssland inledde kriget mot Ukraina med anfallet på Krim. Det har gått åtta år sedan regeringen gav marschorder att börja bygga upp totalförsvaret (spoiler, det har hänt väldigt lite). Det har snart gått två år sedan Rysslands fullskaliga angrepp mot Ukraina. Dessförinnan hade Kreml framfört krav på att Sverige och Finland skulle inordnas i dess intressesfär. Det har gått snart ett år sedan statsminister Ulf Kristersson (M) varnade: ”Jag vill mana alla i Sverige nu att inse allvaret i den här situationen. Det här är allvar på riktigt. Det här är det värsta vi har varit med om sedan andra världskriget.” Frågan är om inte det lagstiftaren tänkt sig att regeringen kan besluta om skärpt beredskap om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser, med råge kan anses vara uppfyllt? Lägg till sabotage av ledningar i svensk ekonomisk zon eller till Sverige, omfattande cyberangrepp, påverkanskampanjer mot svenskt Natomedlemskap och störd GPS-trafik i södra Sverige under julhelgen. Om brickorna faller fel är vi tolv till arton månader från krig i Östersjöregionen. Vi är på väg in i en era av komplexa konflikter i hela världen, mer krävande och farligare än vi tidigare har varit med om. Trots detta är vi långt ifrån rustade för att hantera läget, varken civilt eller militärt, för att inte tala om en bred förståelse för vad totalförsvar innebär. Inget av detta präglar beslutsfattandet. Vi har en finansminister som tycks tro att vi lever i fredens 90-tal. Nu ska två procent av BNP till det militära försvaret nås först 2028. Beskedet i Höstbudgeten är två år senare än vad som utlovades i regeringsförklaringen och tre år efter vallöftet om 2025 Trots att Jimmie Åkesson (SD) och Johan Pehrson (L) företräder partier som brukar ta till brösttoner i försvarsfrågor har de uppenbarligen, tillsammans med Busch (KD) och Kristersson (M), accepterat finansministerns säkerhetspolitiska analys att det behövdes mindre pengar till försvar. Ett beslut om skärpt beredskap ger regeringen verktyg att kraftfullt skynda på omställning från nyss påbörjad planering till operativt totalförsvar, det totalförsvar som i dag inte finns och som kräver att alla ser helheten i stället för snävt egenintresse. Återskapande efter årtionden av underlåtenhet kommer att kosta pengar och prestige, för att inte tala om svett och tårar, och i värsta fall blod. Så frågan är vad som saknas; insikten, viljan eller modet? Vad gör vi åt det och vilket ansvar har jag? Det är dessa frågor som deltagarna på rikskonferensen behöver ställa när de ser sig själva i spegeln före söndagen.
patrik oksanen
Patrik Oksanen: Efter årtionden av underlåtenhet
SVD
https://www.svd.se/a/152MAG/
Det är stopp på E22 i Skåne efter kraftiga snöfall. Problemen kan pågå till fredagsmorgonen, enligt Trafikverket. Erika Sepeliovaite och hennes två söner blev fast i bilen i 19 timmar. ”Det var fruktansvärt”, säger hon. På onsdagsförmiddagen tillstötte problemen på E22 mellan Hörby och Kristianstad. Det blev värre framåt kvällen. Bandvagnar från Försvarsmakten kallades in för att undsätta strandsatta bilister. Köerna var jättelika och som mest ska runt tusen fordon ha varit fast. Räddningstjänsten har på flera ställen kapat mitträcket för att bilar ska kunna lämna det problemtyngda södergående körfältet och köra norrut. På förmiddagen sköt Trafikverket fram prognosen för när vägen kan öppna till klockan 08.00 på fredagen. – Det är en preliminär prognos, men mycket hänger på vad som händer under natten, säger Angelika Knutsson, presskommunikatör på Trafikverket, till SvD vid 17-tiden på torsdagen. Trafikverket samverkar med räddningstjänst, militär och polis i arbetet på den bitvis backiga E22-sträckan. Räddningstjänsten meddelade vid lunchtid att alla människor som velat lämna kön har evakuerats. – Bilarna kommer sedan att köras till en uppställningsplats i Hörby när vi fått ut bärgare på plats. Det är försvaret och polisen som beslutar hur man ska arbeta med bärgarna och bandvagnarna. Det är på gång, säger Angelika Knutsson. Samtidigt står runt hundra lastbilar kvar på E22 på torsdagseftermiddagen. – De ska också kunna köra därifrån, men de väntar på bränslebilar som ska komma ut och fylla på med bränsle. Polisen bistår bland annat med att kontrollera fordon på vägen. – Är de tomma tar vi kontakt med ägarna och hör om de redan har beställt bärgare, annars beställer vi det, säger Evelina Olsson, presstalesperson vid polisregion Syd, strax före klockan 18 på torsdagen. En polishelikopter har sökt av området efter övergivna fordon. Hon kan inte ge besked om hur länge bärgningsarbetet väntas pågå. – Vi har också eskorterat en ambulans och eskorterat lastbilar rätt. Och så har vi hjälpt till praktiskt med att sätta på snökedjor på en lastbil, säger Evelina Olsson. En bilist som drabbats är 39-åriga Erika Sepeliovaite, från Tygelsjö söder om Malmö, som var på väg hem från Karlshamn. När SvD nådde henne på den tidiga torsdagsmorgonen hade hon varit strandsatt i bilen hela natten tillsammans med sina två tonårssöner och familjens hund. – Jag ser bakom min bil att en förare mår dåligt och att människor försöker ringa ambulans. Vi behöver vatten och mat, berättade hon. Efter att ha varit fast i drygt 19 timmar blev familjen till slut upphämtade med bandvagn och körda till rastplatsen i Ekeröd. Ytterligare fyra timmar senare fick de hoppa in i bandvagnen igen och åka ut till bilen. Vägen hem gick över öde nyplogade vägar. Något som kändes närmast surrealistiskt. Vid klockan 12.30 var hela gänget slutligen hemma i Tygelsjö. – Jag känner mig så lycklig att vi äntligen är hemma. Men det var en helt fruktansvärd känsla när vi satt där. Jag förstår inte hur det kunde ta så lång tid innan vi fick hjälp. Nu ska det bli så skönt att sova, säger Erika. Andra evakuerade personer fördes till Lågehallarna i Hörby där madrasser under onsdagskvällen rullades ut på golven. I byggnaden har personer i knipa kunnat övernatta och få i sig ett mål mat. Räddningstjänsten har fått hantera några sjukdomsfall under trafikkaoset men det finns hittills inga rapporter om några allvarliga personskador. Stora problem på E22 mellan Hörby och Kristianstad. Trafikverket räknar med att vissa kvararbeten kan fortsätta fram till lunchtid på fredagen
e22 väg
Suttit fast i kökaoset på E22 i 19 timmar
SVD
https://www.svd.se/a/BW8R0v/
I debatten ställs klassiskt och modernistiskt gång på gång upp som rigida motsatser, där det förra likställs med allt som var bättre (och vackrare) förr. Hedvig Ljungar efterlyser mer precisa diskussioner om estetiska ideal. I dunklet på Konstakademien river jag av mig halsduken, översköljs av ljusflödet från de tre valv som vetter mot Nikehallen och stövlar förbi den kolossala, huvudlösa Nike från Samothrake. I utställningshallen en våning upp – där det vanligtvis visas samtidskonst – möter jag ytterligare ett axplock av de drygt åttahundra gipsskulpturer som finns i Konstakademiens samlingar, den äldsta från sena 1600-talet. Med utställningen ”Ideal i gips” vill akademien visa hur tre seklers konstutbildning har förhållit sig till det antika idealet – och öppna för frågan om vilka ideal som präglar konstscenen i dag. Gipskopiorna av skulpturer, konstverk och ornament från antiken och renässansen användes länge för att skola eleverna på akademien i antikens formspråk. Med förra sekelskiftets reformering av konstutbildningen kom gipserna att betraktas som föråldrade, och flyttades så småningom ned i akademiens källarförråd. När de nu plockats upp igen är de luftigt placerade bland nonchalanta palmer i tre rum vars väggar målats i bordeaux, badhusblått och Helly Hansen-orange. Så framträder skulpturerna med skarpa konturer, och står man i det mörkröda mittenrummet lyser från de två motsatta dörrkarmarna en blå respektive brandgul rektangel. Maffigt – och som en reflex av Nikehallens ljusflöde nere i entrén. Utöver gipser visas målningar och elevskisser av aspirerande konstnärer som Karin Bergöö Larsson och Ernst Josephson, och i ett rum står en svängd elevbänk från 1700-talet med uppmaningen: varsågod att sätta dig och teckna! I den hierarkiska uppdelningen mellan konst och konsthantverk hamnade ornamenten i den senare kategorin. Det är härligt att vandra omkring bland skulpturerna, men i förhållande till den stora frågeställningen – hur skapas konstnärliga ideal? – är det för knapphändiga utställningstexter. Gipserna är åter aktuella, men varför, och hur? Flest uppslag till svar på den frågan ger avdelningen om ornament. Fram till 1878 höll även arkitektutbildningen till vid Konstakademien, delvis i form av en särskild ornamentskola. I dag är ornamentik, som intendent Svante Helmbæk Tirén skriver i utställningskatalogen, ett närmast bortglömt område. I den hierarkiska uppdelningen mellan konst och konsthantverk hamnade ornamenten i den senare kategorin, och bortsett från specialister är det få som kan identifiera volutkonsol, balusterkapitäl och antefix. Spelar det någon roll? Förstås inte i sak. Ändå är det kanske särskilt viktigt att slå vakt om den typen av kunskap i en tid då ”det klassiska” kommit att användas som politiskt slagträ inte minst i fråga om arkitektur. I debatten ställs gång på gång klassiskt och modernistiskt upp som rigida motsatser, där det diffusa ”klassiska” likställs med allt som var bättre (och vackrare) förr. Inte konstigt om man i ljuset av detta känner ett visst kallsinne inför tanken på nyproducerade balusterkapitäl. Synsättet spänner över de politiska lägren, men under valrörelsen 2022 var det KD som utlovade stopp för ”lådor i betong” och SD som lanserade ”Sverigehuset”, ett bygglovsbefriat typhus med vita knutar och snickarglädje. Ofta påtalas vikten av folkets inflytande över stadsbilden. Inte konstigt om man i ljuset av detta känner ett visst kallsinne inför tanken på nyproducerade balusterkapitäl. Samtidigt är problemet förstås inte ornamentik i sig. Snarare ligger det i en föreställd kronologi som härleder klassiskt till (vacker) dåtid och modernt till (ful) nutid
ideal i gips
Kärnfrågan i ”Ideal i gips” på Konstakademien är högaktuell
SVD
https://www.svd.se/a/0QRkgo/
39-årige Daniel från Borlänge kastade sig ut över bergsväggen. I femton år hade han levt i base-hoppningsmiljön. Men den här gången gick allt snett. – Är du nervös? frågade Daniel Kivi. – Inte nervös, mer spänd, svarade kompisen. Det var midsommardagen 2023 och de stod på toppen av den 1 000 meter höga Kjeragplatån i Rogaland i Norge. Nu var de redo för dagens andra base-hopp. De skulle kasta sig ut från en av de mest utmanande startpositionerna – längst ut i Lysefjorden. Kanske var det därför 39-åriga Daniel Kivi, som åkt från Borlänge i Dalarna, erkände att, jo, han var faktiskt nervös. Men det var inte värre än att han log och skrattade, innan han spände åt den vita hoppdräkten och gjorde sig redo. Det var sol och svag vind från öst. Bra förhållanden för base-hopp. Totalt var de sex personer som skulle hoppa samtidigt. Daniel hade hoppat från platsen tidigare, men inte den danska kompisen. Daniel hade därför förklarat för honom hur de skulle röra sig i luften för att kunna flyga till landningsplatsen, ett stenröse långt där nere vid fjorden. De två vännerna gav varandra en kram, som de alltid gjorde innan ett hopp. Så kastade de sig ut. I Dalarna var föräldrarna Hannu och Maria på sitt sommarställe. Kvällen innan hade de firat midsommar med sönerna Martin och Johan samt deras familjer. Då ringde Daniels norska flickvän. Något hade hänt under ett hopp. Mer visste hon inte. Den äldsta brodern Martin Kivi fick en dålig känsla i kroppen. Snart fick de veta att räddningshelikoptern var på väg. Inom en halvtimme satt hela familjen i husbilen på väg mot Rogaland – en resa på över elva timmar. Tio år tidigare hade de fått ett liknande besked. Då hade Daniel kraschat medan han höll på med speedflying, en form av skärmflygning. Olyckan var så allvarlig att han behövde hämtas med helikopter. Den gången fick familjen sig en tankeställare. De insåg att det som det yngste syskonet älskade kunde sluta illa för honom. Men det hade gått bra den gången, Daniel lämnade sjukhuset på egna ben – även om han senare fick kroniska ryggbesvär och smärtor. Nu visste de inget mer än att Daniel satt fast någonstans i fjället medan de susade genom skogarna på väg mot Norge från Dalarna. – Jag satt bara och gick igenom en massa olika scenarion. Vad som kunde hänt. Varför det tog sådan tid, säger hans bror Martin, som bor i Borlänge. Först efter att ha kört i fyra timmar, och pausat i Skjetten utanför Oslo, fick de uppdaterad information. Efter att vännerna kastat sig ut från klippkanten gick det som planerat till en början. Vännen Jens Thiesen berättar att både han och Daniel hade bra höjd och fart i hoppet. Daniel, i sin vita dräkt, lade sig till vänster i bergsklyftan som de följde nedför fjällsidan. Dräkten gav dem bra fart framåt, vilket de behövde för att kunna ta sig ut och vidare till landningsplatsen vid havet. Bergsklyftan tog slut cirka 300 meter över fjorden. När de närmade sig denna punkt svängde Daniel svagt åt höger. Snart var det dags att dra ut skärmen. Men sedan var det som om Daniel plötsligt förlorade all fart framåt. Han började falla vertikalt rakt ner mot marken på botten av bergsklyftan. Ovanifrån såg vännen att Daniel sträckte ut ena armen framför sig. Han gjorde några simtag i luften. Trodde Daniel att skärmen höll på att vecklas ut? Det gjorde den inte. Nu var marken farligt nära. Daniel drog till slut i utlösaren igen. Skärmen började vecklas ut. Men det var en till två sekunder för sent. Han träffade marken hårt och låg kvar stilla på den otillgängliga platsen på fjällets sida. Allt tyder på att Daniel dog ganska omedelbart
daniel kivi
Hoppet från Kjeragplatån blev Daniel från Borlänges sista
SVD
https://www.svd.se/a/0Q2GEE/
True crime-genren riskerar att locka till sig charlataner. Så också i poddbranschen. Alexander Dominici ger dig ett avskräckande exempel från Sverige och ett tips på en riktigt bra podd från USA. Rättegångspodden har i flera år legat högt upp på listorna över de mest lyssnade poddarna i Sverige. Det är lätt att förstå varför. Råmaterialet är inspelningar från riktiga rättegångar som med hjälp av lite klippning, ljudläggning och berättarknep blir en spännande historia om ett fall.  Men podden har även, med rätta, kritiserats hårt för oetiska arbetsmetoder. Framförallt handlar det om att anhöriga och brottsoffer inte tillfrågats eller ens informerats om att ljudupptagningar från deras vittnesmål används. Nils Bergman som är personen bakom podden har hänvisat till att domstolsinspelningarna är offentlig handling, vilket är helt sant, men som alla bekanta med de publicistiska reglerna vet så säger det i sig inte så mycket om hur lämpligt det är att sprida uppgifterna i massmedia. Succén med ”Rättegångspodden” har i vilket fall lett till att Bergman skapat spinoff-serien ”Motiv”. Även den jättepopulär och även den hårt kritiserad. I ”Motiv”-serien ”Att skapa ett monster” försöker producenten Alexander Mork och Nils Bergman rentvå Ulf Olsson, dömd för det uppmärksammade mordet på Helén Nilsson 1989. Ett märkligt ställe i svensk kriminalhistoria att börja snoka på om man vill avslöja en skandal med tanke på den tunga tekniska bevisningen i fallet. SvD:s Adam Svanell visar i en text (22/4 −23) hur podden på punkt efter punkt förvillar och bortser från bevisen som var helt avgörande i rättsprocessen. I en ny säsong av ”Motiv” (”I skuggan av skuld”) slår Mork och Bergman, trots de uppenbara tidigare felen, på en ännu större trumma. En rättsskandal ska återigen avtäckas. Nu är det Paul Wollmer, dömd i hovrätten till tio års fängelse för mordet på sin flickvän Pernilla Johansson, som påstås vara oskyldig.  Magasinet Filter publicerade häromdagen en granskning av ”granskningen”. Det är journalisten Leon Voss Gustavsson som gått igenom podden och pratat med experter på fallet. Oförvånande nog hittar han inte en enda detalj i ”I skuggan av skuld” som inte rätten redan tagit hänsyn till eller som ens tillför någon fakta till målet. Producent Alexander Mork och exekutiv producent Nils Bergman vill inte svara på Filters frågor om vad de har för fog att kalla utredningen bristfällig och hur de har landat i att detta är en rättsskandal. Ännu ett poddhaveri.  Kanske är det oundvikligt att den omåttligt populära true crime-genren också lockar till sig charlataner, som medvetet eller omedvetet fördunklar för sin publik. Men man kan fråga sig hur länge dessa poddvärldens Don Quixote och Sancho Panza ska få hållas i sitt fälttåg mot väderkvarnar?  I Filters långa artikel finns ett särskilt illabådande stycke där före detta medieombudsmannen Ola Sigvardsson ger sin syn på saken: ”När nya medier får en omfattande publik och samtidigt inte håller sig inom anständighetens gränser är jag övertygad om att det kommer att leda till inskränkningar, på ett eller annat sätt. Den politiska sfären kan ju inte acceptera den pressfrihet vi har i dag om den missbrukas.” Låt oss hoppas att vi kan undvika det. För demokratins skull behöver vi en generös pressfrihet, men vi behöver faktiskt inte lyssna på allt som ges ut.  Podd: Motiv - I skuggan av skuld Medverkande: Alexander Mork m.fl. Längd: 6 delar à 1h + epilog Avsnitt: Alla släppta Produktion: Tall tale / Nils Bergman Tips på substitut: Istället för ”I skuggan av skuld” kan man lyssna på en av förra årets bästa true crime-serier ”The coldest case in Laramie”
motiv
Poddguide: Motiv – ett haveri inom true crime-genren
SVD
https://www.svd.se/a/l3dV3A/
Tre timmar Killingdokumentär, absurt historiskt drama och en av årets mest spännande tv-premiärer. SvD Kultur guidar till de bästa nyheterna på svenska streaming­tjänster. Berättelsen om Killinggänget Dokumentär, tv-serie, 3 avsnitt x 60 min, SVT Play Det är en svår dokumentärgenre; att analysera sin egen framgång. Men om det är några man vill höra lägga ut texten om sig själva är det Killinggänget. Det förekommer definitivt ett visst mått av självgodhet men har man skapat mästerverk som ”Fyra nyanser av brunt” och ”Fyra små filmer”-sviten har man gjort sig förtjänt av detta. En del motgångar adresseras givetvis också. Den tredelade dokumentären är lyxigt inramad och bjuder på mängder av bakom kulisserna-godis. (Läs Andres Lokkos text om dokumentärserien här.) The favourite Drama, film, 1 tim 59 min, 5/1, SVT Play Lagom till biopremiären av Yorgos Lanthimos hyllade ”Poor things” den 26 januari kommer den egensinnige grekens förra film ”The favourite” till SVT Play. Olivia Colman spelar drottning Anna i detta absurda historiska drama där hovdamen Sarah Churchill och hennes kusin Abigail (Emma Stone som också spelar huvudrollen i veckans höjdare ”The curse”, se nedan) slåss om drottningens gunst. ”Ett stycke Lanthimos när denne är på sitt allra spexigaste spjuverhumör. Den är faktiskt riktigt rolig”, tyckte SvD:s Jan Söderqvist som hyllade filmen i sin recension. You are what you eat: A twin experiment Dokumentär, tv-serie, 4 avsnitt x 45 min, Netflix Upplägget är kittlande: för att ta reda på om animalisk eller växtbaserad kost är bäst för oss människor deltar ett par enäggstvillingar i ett experiment. Under åtta veckor övervakas deras kost och hälsa noga. Eftersom vi reagerar olika på olika näringsintag är tanken att studera människor som har samma genetiska upp­sättning och på så sätt tydligare se för- och nackdelar med olika sorters kost. Man får nog ta resultatet med en nypa salt (vad gäller såväl deltagarantal som tid lär det inte gå att dra några större slutsatser) men rätt kul tv blir det. Veckans höjdare The curse Dramakomedi, tv-serie, 10 avsnitt, 5/1, Sky Showtime Detta är en av årets mest intressanta premiärer. Nathan Fielder har slagit sig ihop med regissören Benny Safdie och Oscarsvinnaren Emma Stone i en originell och mörk komedi om paret Asher och Whitney Siegel, huvud­personer i en ny realityserie som är tänkt att skildra parets arbete med ”ekologiskt hållbara” bostäder i Española i New Mexico. Men projektet anklagas för gentrifiering samtidigt som tv-seriens regissör Dougie gottar sig i parets konflikter att fylla realityserien med. Originella ”The curse” är en satirisk metakomedi som inte enkelt låter sig sammanfattas eller nöjer sig med det förväntade. Men det är otroligt roligt och intelligent utfört. De fem första avsnitten kommer att finnas tillgängliga vid premiären. Mina tv-favoriter just nu 1. The curse (Sky Showtime) 2. Fargo, s5 (HBO Max) 3. Berättelsen om Killinggänget (SVT Play) 4. Hypermoon (SVT Play) 5. Slow horses, s3 (Apple TV+)
the curse sverige
Bästa serierna på tv: The curse – otroligt roligt och intelligent
SVD
https://www.svd.se/a/4o278o/
Vladimir Putin har lovat att vedergälla ukrainska attacker mot staden Belgorod, som han kallar ”terrordåd”. Nu eskalerar flygbombningarna på bägge sidor av den rysk-ukrainska gränsen, enligt överstelöjtnant Jörgen Elfving. Ryska källor uppgav på onsdagen att Ukraina avfyrat 12 missiler och flera drönare över Rysslands södra region Belgorod tidigt på morgonen. Försvarsdepartementet i Moskva uppgav att ryska luftförsvarssystem skjutit ner de 12 missilerna och det fanns inga uppgifter om dödsoffer. Attacken mot Belgorod, 30 kilometer från den ukrainska gränsen, kommer bara några dagar efter en tidigare ukrainsk attack mot staden, som enligt ryska källor ska ha orsakat 25 civila dödsfall. Vladimir Putin påstod under ett besök på ett militärsjukhus som sändes i rysk tv att Ukrainas president Zelenskyj personligen givit ordern att anfalla civila ryska mål, och att anfallet var ett terroristdåd. Något som förnekas i Kiev. Största luftangreppet mot Ukraina – Inga brott mot civila kommer att förbli ostraffade, det är en sak som är säker, sade den ryske presidenten på sjukhuset. Samtidigt uppskattar källor i Kiev att ukrainska invånare och städer varit måltavlor för mer än 300 ryska missiler och 200 drönare sedan i fredags. Då inledde ryska styrkor vad som bedöms som det överlägset största luftangreppet mot Ukraina sedan kriget startade. 39 dödsfall har rapporterats från de senaste ryska lufträderna. Enligt överstelöjtnant Jörgen Elfving var den ryska storintensiven i fredags i sin tur en vedergällning för vad som hände i Svarta havet, söder om Krimhalvön, den 26 december. Ukraina sänkte då det ryska landstigningsfartyget Novotjerkassk. – Attackerna är först och främst en vedergällning, och syftar sannolikt också till att bryta den ukrainska motståndsviljan – på grund av de skador som uppstår på civilsamhället, och alla dödsfall. Det är ett etablerat mönster från ryskt håll, säger Jörgen Elfving. – Å andra sidan: liknande attacker har inte bidragit att bryta den ukrainska motståndsviljan tidigare, utan snarare ökat den, fortsätter han. Mobiliserar 500 000 nya soldater Överstelöjtnanten säger att dödsfallen Belgorod inte behöver ha orsakats av en ukrainsk attack riktad mot civila. De kan vara en följd av att det ryska luftförsvaret har skjutit ner ett antal projektiler: skrot och rester av missilerna kan ha fallit ner. Elfving tror inte att de stridande sidorna har kapacitet att inleda längre, storskaliga offensiva operationer, men säger att mycket kan förändras under våren. – Min uppfattning är att det vi ser nu är ett antal intensiva robot- och drönarattacker som kommer att klinga av. Enligt Elfving är Ukrainas förmåga beroende av två faktorer. Det ena är att landet förses med vapen från väst. Det andra att man lyckas med planerna på att rekrytera 350 000–500 000 nya, ukrainska soldater. – Men tiden och resurserna ligger på den ryska sidan, säger Elfving, som också tror att Ryssand sannolikt är intresserat av att hålla igång och dra ut på konflikten. I år hålls val i USA, i Ryssland, i EU-parlamentet och flera enskilda europeiska länder. I bästa fall, för president Putin, innebär valen att fler regeringar tar plats i väst som inte är så intresserade av att upprätthålla vapenhjälpen till Ukraina. President Zelenskyj kan då bli tvungen att förhandla med Ryssland, tror Elfving. Ryssland bedöms inte ha samma akuta behov av krigsmateriel som Ukraina. – Även om Ryssland inte har förmåga att nytillverka krigsmateriel i större omfattning så har man betydande förråd. Ukraina har inte motsvarande förmåga, säger Elfving
belgorod
Putin lovar hämnd efter attackerna mot Belgorod
SVD
https://www.svd.se/a/q151V0/
Vem som ligger bakom detonationerna i Iran är ännu oklart. Spänningen i regionen är skyhög – och flera aktörer kan ha motiv. ”Om det är en israelisk operation är det en eskalation”, säger en Iranexpert. Videoklipp i iranska medier visar ett stort antal kroppar på marken. Människor skyndar från området medan andra försöker hjälpa överlevare. Över 100 personer uppgavs tidigare ha dödats i två explosioner nära toppgeneralen Qassem Soleimanis grav i Kerman i sydöstra Iran på onsdagen, en siffra som sedan skrevs ner till 84. Ingen aktör har ännu tagit på sig ansvaret för attackerna. Det är också ovisst vilka som finns bland de döda – vilket enligt Iranexperten Rouzbeh Parsi gör det svårt att veta vem som kan ligga bakom dådet. – Var det vanliga människor eller var det personer av rang på plats som man ville komma åt? frågar sig Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrika­programmet vid Utrikespolitiska institutet. Det var vid en ceremoni på årsdagen för Qassem Soleimanis död som explosionerna ägde rum. Den första av dem skedde omkring 700 meter från begravningsplatsen vid 14.50 lokal tid, den andra omkring en kilometer bort en kvart senare, enligt iransk media, skriver BBC. – Händelsen är en terroristattack, säger Rahman Jalali, vice guvernör i Kerman­provinsen, till statlig iransk tv. Även om skuldfrågan ännu inte är utredd säger Irans inrikesminister Ahmad Vahidi: – De som har begått dessa brott ska förvänta sig ett starkt och bestämt svar från Irans säkerhetsstyrkor. Enligt Reuters är attacken en av de värsta av sitt slag i Iran. Landet har tidigare utsatts för liknande dåd av olika grupper, bland annat IS. Rouzbeh Parsi säger att interna oppositionsgrupper kan ha motiv och viss kapacitet att genomföra attackerna. Han nämner Folkets mujahedin och IS som tidigare gjort ”vissa tillslag i Iran”. Men det finns omständigheter som kan göra Israel till en troligare aktör. – Om det fanns särskilda beslutsfattare eller högt rankade militärer där, och därmed större säkerhetsapparat, och man ändå lyckades genomföra det här, då är det en indikation på större operativ kapacitet. Då blir det sannolikare att det är en stat, och i så fall ligger Israel närmast till hands, säger Rouzbeh Parsi. Qassem Soleimani, som ledde det militära revolutionsgardets elitstyrka Quds, dödades i en amerikansk drönarattack på Bagdads flygplats 2020, när Donald Trump var president i USA. Sedan kriget mellan Israel och Hamas bröt ut i oktober förra året har spänningen mellan Iran och Israel, och dess nära allierade USA, nått nya nivåer, skriver Reuters. I tisdags dödades den högt uppsatte Hamasledaren Saleh al-Arouri i Libanon. Det har gjort läget i regionen än mer spänt. Israel pekas av flera källor ut som ansvarigt, något landet varken har bekräftat eller dementerat. – Israelerna tar generellt inte på sig ansvar, men det är extremt osannolikt att det är någon annan, säger Rouzbeh Parsi. Vad kan bli följderna av onsdagens explosioner vid Soleimanis grav? – Nu måste den iranska säkerhetstjänsten klura ut om och hur de missat något, och om det är politiskt lämpligt att slå tillbaka mot vem det än är de misstänker. Det handlar också om ifall de har möjlighet och kapacitet att slå tillbaka. Rouzbeh Parsi fortsätter: – Om det är en israelisk operation är det delvis en eskalation. Iranierna kan inte låtsas som att det regnar efter varje israelisk attack. Så frågan är: Kommer svaret från Hizbollah (den Iranstödda milisgruppen, red.anm)? Från annat håll? Och vad kommer i så fall israelerna göra?
iran expert
Iranexpert: Då pekar det mot en statlig aktör
SVD
https://www.svd.se/a/APOLJq/
Kriget mellan Israel och Hamas riskerar att trappas upp efter dödandet av en Hamasledare inne i Libanon. ”Situationen kan eskalera”, säger överstelöjtnant Anders Ekholm. Under tisdagen dödades den högt uppsatte Hamasledaren Saleh al-Arouri och flera av hans livvakter i en drönarattack riktad mot en lägenhet i en förort till Libanons huvudstad Beirut. Totalt sex personer ska ha dödats, rapporterar libanesiska medier enligt AFP. Israel har inte kommenterat attacken, men uppges av flera källor vara den som ligger bakom. Hamas beskriver det hela som en ”förrädisk sionistisk attack”. Saleh al-Arouri har pekats ut som en av terrorgruppens främsta namn och en av grundarna till rörelsens väpnade gren. Attacken ägde rum i Libanon, som gränsar till Israel, där den Iransponsrade milisgruppen Hizbollah håller till. Gruppen har tidigare utryckt stöd för Hamas i Gaza, som Israel befinner sig i krig mot. Det finns nu en risk för vedergällningsattacker och upptrappning, där ytterligare en front öppnar sig i kriget. Det säger Anders Ekholm, överstelöjtnant och doktorand vid Försvarshögskolan. – Israel har så att säga gett sig in på Hizbollahs mark för att komma åt Hamasledaren. Det skulle kunna göra att situationen eskalerar, eftersom det kan ses som en skamfläck för Hizbollah att man inte lyckades hjälpa sin vapenbroder, så att säga. Hizbollah backas upp av Iran och besitter enligt uppgifter mellan 150 000-200 000 raketer av olika slag. Millitärt sett skulle ett tvåfrontskrig mot Hamas i väst och Hizbollah i norr försätta Israel i en otäck situation, menar Anders Ekholm. Samtidigt är konflikten mellan Israel och dess grannar ständigt pågående. Redan några timmar efter inledningen av Hamas attack den 7 oktober besköt Hizbollah i norr israeliska städer och byar nära gränsen mot Libanon. Israel svarade i sin tur med flyganfall. Söderut, i Röda havet, attackerar den Iranstödda huthirörelsen fartyg med koppling till Israel. – Dessa fronter i konflikten är i mångt och mycket redan öppna, säger Anders Ekholm. Israel har inte heller varit passiva. Österut, i Syrien, har landets militär i flera år utfört militära operationer som syftar till att hindra Hizbollah från att ta emot materiel från Iran. I december dödade Israel den högt uppsatta iranska generalen Sayyed Razi Mousavi, ur Islamiska revolutionsgardets enhet i Syrien. – Och nu alltså attacken i Beirut. Risken är att bägaren till slut rinner över och att Hizbollah eller Iran inte längre accepterar dessa händelser. Vad jag tror Israel fruktar är om Hizbollah skulle använda sig av de mer avancerade vapnen i sin arsenal, säger Anders Ekholm. Bland de tusentals raketerna som Hizbollah sitter på är merparten av enklare typ. Vissa är dock moderna missiler med räckvidden att nå Tel Aviv. Iran har lovat att hämnas dödandet av sin general i Syrien och Israels försvarsminister varnade redan i december landets parlament för att risken för ett regionalt krig hade ökat, rapporterar Financial Times. – Samtidigt är ofta retoriken från samtliga länder i regionen, även Israel, relativt teatralisk. Det är ofta stora ord som ”det här kommer inte gå obemärkt förbi.” Men var är verkstaden? Faktumet att det nu ackumulerats flera händelser gör läget otäckare nu, säger Anders Ekholm.
israel libanon
Efter attacken mot Hamasledaren i Libanon: Israel riskerar tvåfrontskrig
SVD
https://www.svd.se/a/RGWrmW/
Rekordkylan från norr dundrar söderut. Lördagen kan bli den kallaste dagen i Stockholm på flera år. ”Blir det klart väder kan temperaturen krypa ner ordentligt”, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på vädertjänsten Klart. Natten till onsdag dök temperaturen till minus 43,6 i Kvikkjokk i Lappland. Så kallt har det inte varit under en januarinatt i Sverige på 25 år. Kölden i norr har till och med blivit en nyhet utomlands – bland annat i amerikanska Forbes och brittiska Sky News. Men norrlänningarna kan det där med kyla. Härnäst gäller det för sörlänningarna att vara redo. För nu drar kölden söderut. I huvudstaden blir det mer än bistert. – Det senaste prognosmaterialet visar att det kan bli kallt framförallt under lördagsdygnet och det är väl åtminstone så att vi kan komma ner på minus 19-20 på lördag morgon, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart. Köldrekordet för Stockholm i januari – 32 minusgrader år 1814 – är knappast i fara. Det kan däremot bli kallare än på länge. En decemberdag för tre år sedan uppmättes minus 21,9 i Tullinge söder om Stockholm, vilket då var den lägsta decembertemperaturen i länet sedan 2012. Den senaste prognosen för lördag indikerar klart och vindsvagt väder. Om så blir fallet kan det lokalt mycket väl bli kallare än den där vinterdagen i Tullinge 2021, säger Lasse Rydqvist. – Den mätningen kan absolut slås. Det ser jag inte som en omöjlighet. Blir det klart väder så kan det nog krypa ner ordentligt. Tullinge är lite av ett köldhål, en station där det kan gå ner mer än inne i stadskärnorna. Även där kvicksilvret brukar hålla sig norr om nollan slår kölden till under helgen. Lördagen i Malmö väntas bli klar och solig med beskedliga 11 minusgrader på morgonkvisten. – Det är långt under normalt för årstiden, säger Lasse Rydqvist. Kylan tros nå en topp under helgen. Men som lök på laxen – eller grädde på moset – ser kölden ut att bita sig fast i riket även kommande vecka. – I det stora hela kommer det att vara kallt. Vi får se hur långdragen kylan blir den här gången, men det börjar likna vintersäsongen 2010 då alla vintermånader var kalla. Nu har vi haft kallt i hela landet november, december och första halvan av januari ser kall ut, säger Lasse Rydqvist. Meteorologen passar också på att betona att rekordet från Kvikkjokk sticker ut. – Det är verkligen spektakulärt. Köldrekord slås i princip aldrig i januari. Det har bara hänt en tidigare gång under 2000-talet.
stockholm väder
Kyliga prognosen – kan bli 20 minusgrader i Stockholm
SVD
https://www.svd.se/a/rlQAJa/
Nooshi Dadgostar är inte imponerad av Liberalernas förslag om boendeformen ”social housing”. ”Det kommer i praktiken att bli fattighus”, säger V-ledaren som ser det som ett sätt att införa marknadshyror. Liberalerna vill hjälpa människor i behov av ett nytt hem, som våldsutsatta kvinnor som vill lämna sina män. Det vill man göra med en form av ”social housing” som partiet kallar behovsbostäder. Men Nooshi Dadgostar (V) ser i stället scener från ”The Wire” när hon hör förslaget. Tv-serien skildrar extremt utsatta bostadsområden med hög kriminalitet, missbruk och social misär i Baltimore i USA. Hon ser också ett helt annat motiv än att hjälpa utsatta kvinnor. – Det är ett sätt att genomföra marknadshyror naturligtvis, som är och länge har varit det politiska målet för Liberalerna. Det var Vänsterpartiets och Nooshi Dadgostars röda linje mot marknadshyror, som förespråkarna kallar fri hyressättning i nyproduktion, som ledde till att dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) föll i en misstroendeomröstning i juni 2021. Det ledde till att förslaget om hyrorna, liksom det januariavtal där det fanns med, gick under. Ändå lever drömmen om att marknadskrafterna ska styra hyressättningen för Liberalerna. Men att förslaget om behovsbostäder på något sätt skulle vara kopplat till fri hyressättning har Liberalernas bostadspolitiska talesperson Jakob Olofsgård förnekat. Men Nooshi Dadgostar menar att kopplingen är tydlig. – När man inför marknadshyra så kommer man hänvisa alla som inte har råd med marknadshyror till det här segmentet av bostäder, säger Dadgostar. Köerna till behovsbostäderna kommer också att bli längre än nuvarande bostadsköer, spår V-ledaren. – På kommersiella grunder kommer det att vara väldigt få som vill bygga de här bostäderna. – Då är man i situationen som i andra länder. Att köerna till det här lilla segmentet är väldigt, väldigt långa. Oändliga. Och sedan kommer alla andra få betala marknadshyra. De föreslår i grunden att de flesta svenskar ska betala ännu mer för sitt boende. Liberalerna vill att behovsbostäderna ska ligga blandat med lägenheter i det vanliga hyressystemet och finnas både hos privata värdar och i kommunala bostadsbestånd. Genom krav vid markförsäljning och förmånliga lån ska fastighetsägare förmås avsätta lägenheter till behovsbostäder. De ska inte få finnas i utsatta områden. Men enligt Dadgostar kommer förslaget leda till att bostadssegregationen ”cementeras”. – I attraktiva områden byggs det på kommersiella grunder. Där kommer man inte att bygga detta. Det kommer vara på billiga tomter, om det ska ske på de marknadsprinciper som jag tycker mig se att de föreslår. – Då har man helt enkelt i lag definierat att här ska vi ha socialt utsatta områden och boenden och vi ska ha det för all framtid. Vi ska aldrig bygga bort segregationen. Har Jakob Olofsgård rätt i att det finns en grupp som är i stort behov av en bostad till exempel för att man vill skilja sig men inte tillräckligt utsatt för att få hjälp från kommunen? – Absolut, och den gruppen är ju tyvärr majoriteten av svenska folket. De är mycket stora grupper som inte har råd att köpa ett boende eller betala de hyror man vill ha. Det måste brytas. Hon pekar på att även människor med relativt höga inkomster har svårt att hitta boende och säger att bostadsbristen är enorm över hela landet. Dadgostar efterlyser en bostadspolitik på ”en helt annan nivå” – att pensionskapitalet används i bostadsbyggandet och att styrningen över hur och var det byggs flyttas från kommunerna
nooshi borås
Nooshi Dadgostar (V) kritiserar Liberalernas förslag om ”social housing”
SVD
https://www.svd.se/a/P4V3M5/
Från Cher och Madonna till Britney och Nicki. Frågan är inte huruvida bögar dyrkar popdivor – utan varför. Svaret kan vara av darwinistisk art. Uppemot 500 procent av alla homosexuella män har en besatthet av popsångerskor. Alla vet att det är sant och individer som inte matchar beskrivningen är bara undantag som bekräftar regeln. Det här är lika självklart som att det heterosexuella communityt älskar Alex och Sigges podcast, artisten Albin Lee Meldau och fjällvandring. Denna sanning fick ännu mer evidens i samband med släppet av Spotify wrapped, musiktjänstens årliga sammanställning över vad varje användare lyssnat mest på. Min egen lista, mina vänners och otaliga vittnesmål i sociala medier visar att homosexuella män avgudar popsångerskor. Från gammelbögarnas idolisering av Judy Garland och Cher till samtidstwinksens kärlek till Nicki Minaj och Charli XCX et al. Anekdotiskt förstås, men helt i linje med tidigare rapporter från Livets Hårda Högskola (LHH). Den intressanta frågan är inte om – utan varför – det är så här. Populära förklaringar brukar ta avstamp i sociala och kulturella faktorer. Som att popsångerskan och den homosexuelle mannen har en gemensam erfarenhet av att kämpa i motvind i ett heteronormativt patriarkat och att hon därför är lätt att identifiera sig med. Oavsett förklaring så rör det sig om en symbios, för även popsångerskan vinner på den här relationen. Eller att den ofta hyperfeminina popsångerskan förkroppsligar den homosexuelle mannens egen förtryckta fjollighet och att hon ofta, precis som han, har något ”trasigt” över sig. På internet förklarar någon att det också handlar om att popsångerskan gör enkel och rolig musik som får homosexuella män att tänka på något annat än våra psykiska problem. Skratt. Det här kanske stämmer, men vår kärlek till Kylie Minogues mindre kända syster, Dannii Minogue, kan också sitta djupare än så. Dyrkandet av divor är, likt homosexualiteten själv, möjligen en produkt av både arv och miljö. Ett ord: Darwin. Kärleken till popsångerskan kan ha evolutionära förklaringar. Nyckeln ligger i hennes essens: att anspela på att vara den mest populära tjejen. Hon är i centrum av strålkastarljuset, den som alla killar vill ha och alla tjejer vill vara. Att vara i hennes närhet kan innebära ett skydd för den homosexuella mannen, som i alla tider har hotats av våld och trakasserier. Ta en skolklass som exempel. Ett effektivt sätt för ett fjolligt bögbarn att undvika mobbning är att bli vän med den tjej som alla frågar chans på och vill leka med. Direkt mer svårmobbad. Tjejens intresse för att leka eller bli ihop minskar nämligen radikalt om man slår ihjäl hennes bästa vän. Generellt sett. Tvärtom behöver man acceptera hennes följe. Samma princip gäller senare i livet. Kulturhistorien rymmer än mer konkreta exempel. För vad har Madonna gjort om inte ägnat decennier åt att normalisera bögar för de breda massorna? Kanske var det så här redan under stenåldern. Att tiotusentals jägare och samlare flockades på Avicii Arena, då kallad Globen, för att höra en upphöjd diva avstigmatisera hiv. Det kan vi omöjligen veta, eftersom SVT:s ”Historien om Sverige” helt fokuserar på annat (hudfärg). Oavsett förklaring så rör det sig om en symbios, för även popsångerskan vinner på den här relationen och exemplen är flera. I sin nya biografi beskriver Britney Spears en villkorslös kärlek från homosexuella män och hur hon på scen har känt stödet från bögarna vid sidan om henne. Eller Kylie Minogue, vars nyliga comeback till en början inte intresserade radiokanalerna. Låtskrivarna till ”Padam padam” anade sexism och ålderism, men en viss grupp vägrade se popveteranen som passé
kända bögar
Madonna, Britney och Kylie: Därför är bögar besatta av popdivor
SVD
https://www.svd.se/a/GMV626/
Ukraina vill ha svenska Jas Gripen och nu sätter Saab in mer personal som kan bygga nya plan. Samtidigt har arbetet dragit i gång med nästa svenska stridsflygprojekt. Det möts redan av kritik. Kriget i Ukraina sätter sina spår hos Sveriges i särklass största försvarsindustriföretag. Efterfrågan på Saabs vapen, som anti-tankvapnet NLAW, är hög. Dessutom är Ukraina intresserat av bolagets i särklass mest kända produkt – stridsflygplanet Gripen. – Vi håller på att öka flygplansproduktionen. Både för att ha mer flexibilitet och för att ta nya affärer, säger Lars Tossman, chef för Saabs affärsområde för flyg med omkring 6 000 anställda. Förändringen märks ute i monteringshallen hos Saab i Linköping. Hallen är det sista stoppet där de 23 000 delar som behövs till ett färdigt Gripenplan sätts på plats innan planet kan lämnas över till militären. – Nu har vi hundra personer här som bygger planen. Men vi växer och i slutet av 2024 ska det vara 120 till 130 personer, säger Kjell Karlsson, produktionschef för slutmonteringen, när han visar runt i hallen. Än så länge är det långt ifrån säkert att det blir några Gripenplan till Ukraina. Den svenska regeringen har sagt att det kan bli aktuellt först efter att Sverige blivit medlem i Nato. Men om det blir av kommer svenska flygvapnet att hamna i ett svårare läge än tidigare. För då ska de med färre plan lösa samma eller till och med fler uppgifter som kan följa av Natomedlemskapet. Hur snabbt kan ni i så fall få fram nya Gripenplan till Sverige? – Det tar 18 till 24 månader. Och det gäller även om vi skulle använda de färdiga flygplanskropparna, säger Lars Tossman och hänvisar till SvD:s tidigare avslöjande att Saab redan har 14 färdiga flygplansskrov. Går det inte att pressa ned tiden? – De kritiska faktorerna är att få fram personal som först måste bli certifierade. Kedjan med leverantörer måste också hänga med. Det är inte bara att trycka på en knapp, men i ett krisläge skulle vi förstås se på allt, säger Lars Tossman. Oavsett hur det går med planen till Ukraina så är arbetet med stridsflygplanet Gripen redan inne i en extra intensiv fas. För Saab gör i princip två saker parallellt. För det första ska flygvapnets nuvarande Gripenplan moderniseras. Det handlar bland annat om nya datorer och mjukvara, ny flygelektronik och bättre sensorer. Till exempel blir radarn 30 procent bättre än i dag. När det är gjort ska de 94 Gripenplanen kunna användas en bra bit efter 2030. Som en andra del håller nya Gripen E på att rullas ut till både Sverige och Brasilien. Dessutom får de svenska planen nya funktioner. Och kostnaderna för allt det här drar iväg. Bara under hösten har svenska staten lagt 6,6 miljarder kronor på att få till de bättre funktionerna på Gripenplanen. Men det finns också en tredje del som än så länge levt lite i det tysta. Arbetet med det som kanske ska bli Sveriges nästa stridsflygplan. Alla delarna – dagens Gripen, nya Gripen E och framtidens flyg – möts i några mörka rum där systemingenjören Leif Holm arbetar. För här finns Saabs flygsimulatorer där alla nya steg kan testas. Här går det bland annat att undersöka hur nya vapen och funktioner snabbt kan läggas till för att överraska motståndaren. – Vi kan få in ett nytt vapen i Gripen på några veckor. Det gör att motståndaren aldrig vet vad de kommer att möta när de ställs mot Gripen, säger Leif Holm. Och så bjuder han på en hisnande simulatorflygning med Gripen genom de schweiziska alperna. Full fart över en bergstopp, ned i en dalgång och så en tvärvändning för att komma ned på banan igen. Och även i en cockpit som står stadigt på marken inne i simulatorn känns allt väldigt realistiskt
stridsflygplan
Saab ökar takten för stridsflygplanet Gripen
SVD
https://www.svd.se/a/8J26R2/
Särskilt behovsprövade socialbostäder vore en både värdigare och mer pricksäker lösning på den växande utsattheten. Hemmet är en känslig sfär. En sfär som är intimt förknippad med familj, trygghet och vila – den egna borgen, som det så ofta heter. En egen bostad, eller åtminstone en dräglig boendesituation, kan beskrivas som själva grunden till ett fritt och självständigt liv. Detta gör bostadspolitiken naturligt känsloladdad, vilket i sin tur försvårar alla initiativ till omprövning av gamla trossatser. ”Social housing” har länge bespottats som en dystopisk avart som går stick i stäv med idealen för den svenska bostads- och socialpolitiken. Sinnebilden för många är stökiga, vanskötta, snudd på övergivna jättekomplex i storstädernas utkanter – en höghus-slum där ensamstående mödrar tvingas släppa ut sina barn att leka bland urdruckna flaskor, kanyler och tomhylsor. Men riktade socialpolitiska insatser på bostadsmarknaden behöver inte se ut så. Tvärtom skulle behovsprövning av subventionerade bostäder kunna erbjuda en väg bort från de utsatta områdenas värsta stök – och fungera betydligt mer pricksäkert än dagens dysfunktionella kombination av snedvridande, bristskapande hyresreglering och trubbiga bostadsbidrag. Liberalerna lyfter nu återigen reformer i den riktningen. Modellen är inte ny – den ingick i det så kallade ”Förortslyftet” från 2020 – men sticker fortfarande ut bland riksdagspartiernas bostadspolitiska program. Liberalerna kallar det behovsbostäder – särskilt avsatta bostäder i hus och kvarter som till största del består av vanliga hyreslägenheter. Tanken är att dessa ska fördelas till personer eller hushåll som löper risk för akut hemlöshet, utsätts för våld eller riskerar att utsättas för våld, har svag ekonomi, bor extremt trångt eller har medicinska behov. Kommunerna ska kunna ställa krav på en viss andel sådana behovsbostäder vid markupplåtelser, och de ekonomiska riskerna är tänkta att hanteras av staten. En liknande modell finns redan i dag i Finland. Där är hyresmarknaden tudelad: det huvudsakliga beståndet har fri hyressättning, medan närmare hälften av lägenheterna är så kallade socialbostäder där staten subventionerar fastighetsägarens räntekostnader i utbyte mot reglerad hyra. En sådan kombination ger incitament att bygga nytt och konsumera effektivt på den öppna hyresmarknaden, men ger också en öppning för de som inte får livet att gå ihop – utan att systemet skapar en boendesegregation där de allra mest köpsvaga samlas i sönderfallande betongförorter. Ett sådant system skulle gå att kombinera med fortsatta, mer riktade bostadsbidrag. En förutsättning för att ett blandat system ska fungera är också, tja, att det fungerar. Att fastighetsägaren blir skäligt kompenserad för åtagandet, att skadegörelse och vanvård kan undvikas eller beivras, att de boende har incitament att öka sin inkomst, att de fullprisbetalande grannarna inte märker av ökad otrygghet eller, när det gäller omkringliggande bostads- och äganderätter, värdeminskning. Och alla de problemen borde gå att lösa. En vanlig invändning är att utpekade socialbostäder skulle skapa stigma runt, och skam hos, de personer som behöver extra boendestöd. Men merparten av de strukturellt bostadsbehövande är inte våldsamma eller kriminella, utan helt vanliga människor som hamnat i en ekonomiskt utsatt position. Arbetslöshet till följd av teknikomställning. Funktionsnedsättning, långtidssjukdom, arbetsrelaterad skada. Långväga flytt för att på sikt kunna bygga ett bättre liv åt barnen. Separation från en våldsam partner. Vissa av dessa problem är mer kroniska än andra
jakob olofsgård
Liberalernas Jakob Olofsgård har rätt om social housing
SVD
https://www.svd.se/a/MoyOqE/
En känslo­fokuserad terapi minskade migränanfallen. ”Många behöver både medicinsk och psykologisk behandling”, säger psykologen Celia Svedhem som skrivit en bok om hur hon fann lindring. Plötsligt är det som att någon trycker nubb in i huvudet. En stund senare har de bytts ut mot grova spikar. Som någon hamrar på, hårdare och hårdare. Till slut känns det som om en stor slagborr slår våldsamt mot huvudet. – Jag har famlat efter liknelser för att göra mig förstådd i min migrän. Lite huvudvärk har ju de flesta haft, men det här är något annat, berättar psykologen och författaren Celia Svedhem vars bok ”Det mörka rummet – om migränens historia och jakten på lindring” getts ut i höst av Natur & Kultur. Jämfört med spänningshuvudvärk är smärtan vid migrän betydligt mer intensiv. Anfallen kan pågå i dagar och kräver ofta sängläge. När det är som värst för Celia Svedhem kan hon inte ligga still för att det gör så ont. Beskrivs som dold folksjukdom Många vittnar om hur övriga livet helt måste pausas. WHO rankar därför kronisk migrän som en av de mest funktionshindrande diagnoserna. Men trots att var sjätte svensk lider av migrän beskrivs den ofta som en dold folk­sjukdom. Många drabbade lider i tysthet och får varken rätt diagnos eller behandling. – Det finns flera anledningar till det, men i grunden är det Descartes fel, säger Celia Svedhem, halvt på skämt, halvt på allvar. Den franske filosofen lanserade på 1600-talet idén om att kroppen och ”själen” är två fundamentalt olika saker. Och trots att dagens neurovetenskapliga forskning visat att så inte är fallet, lever den här föreställningen kvar och påverkar synen på både sjukdomstillstånd och behandlingen av dem. – Migrän är en neurologisk sjukdom med fysiologisk grund, men psykologiska processer kan också trigga anfallen, säger Celia Svedhem. Tyvärr leder den förlegade uppdelningen mellan kropp och psyke till att många migränpatienter tvingas välja mellan antingen medicinsk eller psykologisk behandling – trots att de ofta behöver både och. Ytterligare ett problem är att fysiska respektive psykiska symtom ofta bemöts olika. En aktuell metastudie visar exempelvis på en utbredd misstro mot patienter med långvarig smärta. Särskilt om smärtpatienten är kvinna, lågutbildad eller tillhör en etnisk minoritet. – Delvis beror nog misstron på att det inte finns instrument för att mäta hur ont någon har. Man kan bara utgå från hans eller hennes egen beskrivning. Och är det något som den medicinska vetenskapen vill komma bort ifrån så är det subjektivitet. Tyvärr har det lett till att exempelvis smärta och utmattning ifrågasätts, säger Celia Svedhem. Dessutom antas patienter med psykiska problem oftare ha bidragit till sina besvär själva. Hade de inte oroat sig så mycket eller varit så stressade, hade de kanske inte haft så ont i huvudet. Ansvaret för att göra något åt smärtan hamnar därmed i patientens eget knä. – Jag befann mig verkligen i spänningsfältet mellan de neurologiska och psykologiska förklaringsmodellerna. Å ena sidan var jag beredd att göra vad som helst för att bli av med smärtan. Å andra sidan ville jag inte riktigt att min migrän skulle vara psykosomatisk. Räknade minuterna tills min man kom hem så att jag kunde gå och lägga mig. Under svåra perioder kom Celias migränattacker varannan dag. Plötsligt dök de välbekanta stickningarna upp – och då gällde det att agera snabbt. Ta en tablett. Avboka patienter och få hem barnen från förskolan. – Jag arbetade som psykolog och var småbarnsförälder. Jag gjorde det som måste göras med barnen, men inte alltid med det tålamod som jag hade önskat
celia svedhem
Celia Svedhem: Migrän både fysiskt och psykiskt betingad
SVD
https://www.svd.se/a/zEqoQq/
Varje dag rastar grannen sin hund på Göstas gård. ”Hur ska jag få henne att sluta utan att störa grannsämjan?”, undrar han. Du behöver inte vara allt för undfallande, svarar SvD:s etikettexpert. Fråga: Vi bor på en gård på Österlen där min fru anordnar kurser och träningspass vilket innebär att det är en hel del folk i rörelse hos oss, vilket jag har lärt mig att leva med. En av våra grannar besöker regelbundet passen, men har tagit för ovana att rasta sin hund på vår gård. Hon går helt sonika sin dagliga promenad med sin hund inne på vår gård. Några besökare har vittnat om att deras hund även har bajsat på vår gård utan att de har plockat upp det. Det senare har jag aldrig bevittnat själv, så det vet jag inget om, men jag tycker att det är ett märkligt beteende att de har gjort vår gård till sin promenadrunda. Hur ska jag få dem att sluta rasta sin hund på vår gård utan att störa grannsämjan? /Gösta Sofia Larsson: Att plocka upp efter sin hund ska sitta i rygg­märgen på varje hund­ägare. Den som har glömt påse får använda vad helst som står till buds – själv har jag i sådana situationer använt både gamla kvitton och tomma godis­påsar. Det har inte alltid varit direkt värdigt men jag kan i alla fall gå med rak rygg med vet­skapen om att jag varit en god ambassadör för hund­ägare. Men tydligen är det inte så självklart för alla – och det verkar ha blivit värre på senare tid. I alla fall om man utgår från den undersökning som djurförsäkringsbolaget Agria gjorde 2022. Då var det bara 68 procent som alltid plockade upp efter hunden. Motsvarande siffra för fyra år sedan var 91 procent. Kan vara i strid med hemfridszonen. Att lämna hundbajs på offentlig plats kan bli en dyr historia, eftersom det anses vara nedskräpning, ett brott mot miljöbalken. Lokala ordningsföreskrifter kring detta skiljer sig åt i olika delar av landet. I Karlstad kostar det till exempel 1 000 kronor i böter för den som blir påkommen – även om risken inte är särskilt stor då polisen inte prioriterar den typen av ärenden. När man skaffar hund så bör det inte komma som en överraskning att man måste hantera dess avföring minst en gång om dagen. Men folk hittar ändå på olika märkligheter. Vissa plockar upp efter hunden – men lägger sedan påsen i någon annans soptunna, något jag skrivit om tidigare. Ännu mer underliga är de som lämnar fulla påsar i skogen. Vill man inte bära påsen till ett sopkärl är det väl bättre att ta en pinne och peta in bajset i en buske? I stället för att lämna något som i bästa fall är en biologiskt nedbrytbar påse och i värsta fall en plastpåse aldrig riktigt försvinner. Allemansrätten gör det möjligt ha med hunden ut i naturen och gå över annans mark – dock under förutsättning att du inte skadar gröda, plantering eller liknande. Men man får inte utan lov passera över en privat tomt, säger Anna Öster som är advokat, juridisk expert i tidningen Härliga Hund och ordförande i Lidingö brukshundklubb. – Passerar grannarna nära bostadshuset eller går de långt ut vid kanterna? Handlar det om det förra kan det vara i strid med hemfridszonen. Skyltar kan ofta trigga igång irritation. Det som eventuellt skulle kunna göra det lite otydligt för din granne är att ni bedriver en kommersiell verksamhet och att hon och kanske även hunden är välkomna på platsen vid vissa tillfällen. Men hon borde ändå absolut förstå att hon inte kan utnyttja er gård för att rasta sin hund – speciellt inte om hon inte plockar upp efter den. Du kan såklart sätta upp en skylt i stil med ”Rastning av hundar förbjuden”, men Anna Östers rekommendation är att undvika det
hund hittad i sopkärl
Hur få dem sluta rasta hund på vår gård? – etikettexperten svarar
SVD
https://www.svd.se/a/veLQn4/
Han har gjort sig känd för att klamra sig kvar vid makten. Nu ökar pressen på Israels premiärminister Netanyahu att avgå. Men det finns en faktor som kan gynna honom. Israel befann sig i en konflikt långt innan Hamas startade det nuvarande kriget i och med terrorattacken den 7 oktober. Denna första konflikt handlade om Israels demokrati och utlöstes den 4 januari av att Benjamin Netanyahu och hans regering ville ändra maktbalansen mellan politikerna och domstolsväsendet. Högsta domstolen skulle fråntas möjligheten att upphäva regeringsbeslut som den ansåg var ”orimliga”. Dessutom skulle den stoppas från att hindra brottsdömda folkvalda från att inneha ämbeten. Något som i framtiden skulle kunna bli ett hot mot den korruptionsåtalade Netanyahu. Kritiker såg det som att Netanyahu därmed förklarade krig mot såväl domstols­väsendet som den israeliska statens normer och värderingar. Det ledde till de största demonstrationerna i landets historia. Tusentals reservister vägrade att inställa sig till militärövningar och när försvarsminister Yoav Gallant i mars varnade för att landets säkerhet stod på spel fick han sparken. Men sen insåg Netanyahu att det var att gå för långt. Därför fick Gallant stanna kvar och i stället meddelades att regeringen skulle söka en kompromisslösning. Så blev det inte. Inför sommaruppehållet röstade regeringskoalitionen igenom en lag som upphävde ”rimlighetskriteriet”, med vars hjälp Högsta domstolen kunnat stävja korruption och maktmissbruk. Därför väntade nya massiva protester inför sommaruppehållets slut i oktober, men innan dess drog Hamas igång ännu ett krig i och med attacken den 7 oktober. Det ledde till att stödet för Netanyahus regering – som misslyckades med att förhindra attacken – kollapsade. Minst 70 procent av israelerna vill att Netanyahu avgår och hölls det val i dag skulle Netanyahus parti förlora hälften av sina platser i Knesset, samtidigt som oppositionen fick majoritet. Men så länge kriget pågår kan han sitta kvar. Att byta regeringsstyre under ett krisläge vore oklokt – det anser både Netanyahu själv och en stor del av befolkningen. Under kriget har regeringen också breddats genom att oppositionspolitikerna och tidigare överbefälhavarna Benny Gantz och Gadi Eisenkot fått betydande roller. Det senaste budet är att kriget i Gaza går in i en ny fas. Tusentals israeliska soldater dras tillbaka till Israel, men kriget kommer att pågå många månader till, enligt Netanyahu. Det kan innebära att han kan fortsätta som premiärminister. I det läget är Högsta domstolens beslut om att stoppa avskaffandet av ”rimlighets­kriteriet” ovälkommet för regeringen. Netanyahu och hans koalition tyckte att beslutet borde ha väntat till efter krigets slut, det vill säga ytterligare ett år, ungefär. Regeringsföreträdare har visserligen protesterat mot beslutet och hävdat att kampen går vidare, men tillsammans med säkerhetshaveriet i samband med Hamas attack bedöms det som ytterligare ett misslyckande för regeringen. Många ser också ett samband mellan de två. Bland annat sa IDF:s talesman Daniel Hagari på måndagskvällen att det var ”rimligt att anta” att en av faktorerna som fick Hamas att utföra sin fruktansvärda slakt den 7 oktober var dess uppfattning om hur ”splittringen” i Israel påverkade arméns beredskap. Under tiden fortsätter tusentals israeler att demonstrera för att regeringen ska göra mer för att få de drygt 120 återstående gisslantagna israelerna fria. Krav på nyval har hörts och flera tidigare premiärministrar har också uppmanat Netanyahu att avgå. Det är förstås inget han gör frivilligt och få har varit så skickliga på att behålla makten. Men på tisdagen kom en ny opinionsundersökning från Israeliska demokrati­institutet som visar att bara 15 procent vill att Netanyahu sitter kvar vid makten efter krigets slut.
ledde israel
Israels högsta domstol stoppar förslag från Netanyahu
SVD
https://www.svd.se/a/bgpngq/
Det kommer att säljas färre nya bilar i Sverige i år – och elbilarnas andel minskar. Mobility Sweden ser det som ett ”illavarslande trendskifte” och varnar för effekterna. 2024 ser ut att bli ett dystert år för bilföretagen i Sverige. Branschorganisationen Mobility Sweden räknar med registreringen av nya bilar minskar kraftigt och att det under året inte kommer till mer än 240 000 nya bilar. Det är 50 000 färre än under 2023. Om prognosen slår in kommer det att ta ned nyregistreringarna till den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008–2009. Men det som sticker ut mest i siffrorna är att svenskarnas vilja att köpa en elbil ser ut att avta. För samtidigt som den samlade försäljningen av nya bilar väntas gå ned räknar Mobility Sweden med att elbilarnas andel minskar från 39 till 35 procent av nyregistreringarna. – Det är ett illavarslande trendskifte. Privatmarknaden är iskall för elbilar, säger Mattias Bergman, vd för Mobility Sweden. Billigare att tanka Han förklarar nedgången med att konsumenterna är hårt pressade av ökade räntor och stigande priser. Till det kommer att klimatbonusen på 70 000 kronor för den som köper en ny elbil slopats. Elbilar är fortfarande betydligt dyrare än jämförbara bensin- och dieselbilar och bonusen bidrog till att minska skillnaden. Dessutom har regeringen och Sverigedemokraterna drivit igenom en sänkning av reduktionsplikten från 1 januari. Det innebär att bränsleföretagen inte behöver blanda i så mycket av de dyrare biodrivmedlen i den fossila dieseln och bensinen. När förändringen genomfördes på nyårsdagen ledde det till att dieselpriset gick ned med omkring fyra kronor och bensinpriset med omkring en krona. Därmed blir det förhållandevis billigare att köra fossilt, och de lägre nivåerna för reduktionsplikten kommer att gälla även under 2025 och 2026. Vad som händer från 2027 är just nu oklart. – Den politiska signalen är tydlig. Kostnaderna sänks för att fortsätta köra med den gamla förbränningsmotorbilen, säger Mattias Bergman. Fler köper begagnande bilar Förändringarna på nybilsmarknaden påverkar även andra delar av bilmarknaden. När det blir för dyrt med nytt väljer kunderna begagnat i stället. Enligt Klaus Silfvenius, ansvarig för bilhandel på Motorbranschens riksförbund, har försäljningen av begagnade bilar ökat under 2023. Då handlar det om bilar som är högst tio år gamla och som säljs via bilhandlarna. Priserna har varierat mycket de senaste åren och det har till och med funnits perioder när det gick att sälja en del begagnade elbilar till ett högre pris än när de var nya. Klaus Silfvenius uppger att begagnatpriserna nu hamnat på mer normala nivåer men att det kan ske en prisuppgång fram mot sommaren om Riksbanken bestämmer sig för att sänka räntan och den allmänna ekonomin förbättras. Prisökningen kan förstärkas av att det riskerar att bli brist på begagnade bilar eftersom många sålts till utlandet. Den svaga svenska kronan har under en period gjort det lockande för invånare i euro-länder att köpa begagnade svenska bilar. – Men vi har sett en tydlig avmattning i exporten när den svenska kronan stärkts den senaste tiden, säger Klaus Silfvenius. Kan bli rea på nya bilar Överlag är osäkerheten stor kring den ekonomiska utvecklingen. Om den svaga ekonomin tvärtom fortsätter längre än väntat kan priserna, enligt Klaus Silfvenius, pressas ned när bilföretagen tvingas rea ut nya bilar som de annars inte lyckas sälja. Det påverkar i så fall även begagnatpriserna. Och när det gäller nya bilar till privatpersoner, och i synnerhet elbilar, går det enligt Mobility Sweden riktigt trögt. Mattias Bergman uppger att det nu nästan bara är riktigt dyra elbilar som säljs till privatpersoner
begagnatmarknaden bilar 2024
Färre nya bilar säljs i Sverige 2024 – elbilarnas andel minskar
SVD
https://www.svd.se/a/Xbygx7/
Sveriges polischefer hoppas på minskat gängvåld under 2024 med ny rikspolischef och effektivare användning av hemliga tvångsmedel. ”Vi har lärt oss se på grov organiserad brottslighet på ett annat sätt”, säger polisområdeschef Emelie Kullmyr. Sverige har haft en ny rikspolischef i en månad. Många av hennes underlydande chefer hoppas att den tidigare domstolspresidenten och riksåklagaren Petra Lundh ska kunna åstadkomma en varaktig förändring av svensk polis, tillsammans tillsammans med sin biträdande chef Stefan Hector. Men vad är det svenska poliser vill se för förändringar efter Anders Thornberg? – Vi måste lägga tryck på vardagsbrottslighet och brott i nära relationer om vi ska ge barnen som växer upp i de kriminella miljöerna en ärlig chans till något bättre, säger Emelie Kullmyr i Göteborg. Göteborg var staden som visade resten av landet hur gängvåldet slagit grepp om hela det svenska samhället 2015. På våren det året sköt tre beväpnade män ihjäl två personer och skadade åtta personer på en pizzeria i Biskopsgården. Mördarna använde vapen som smugglats in i Sverige och byggts om av vapensmugglare från Malmö och narkotikaaffärerna som utlöste blodbadet på pizzerian visade sig snart ha förgreningar till alla större städer i landet. Det inträffade samtidigt som svensk polis genomgick sin största omorganisation sedan förstatligandet 1965. Den organisationen har börjat sätta sig först nu och därför tror Emelie Kullemyr att det går att vända utvecklingen mot ett ständigt allt grövre gängvåld redan under 2024. Krävs fler poliser i Stockholm Hon ser framför allt utökat samarbete mellan polisdistrikten, mellan polis och kommunala myndigheter samt utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel eller anonyma vittnen som avgörande. – I början gick vi alla olika vägar inom polisen innan omorganisationen satte sig. Stockholm har stått i fokus när gängvåldet diskuterats hela det gångna året. Även där tror polisen på en möjlig vändning under 2024 med en ny polisledning. Men det kräver fler poliser, säger Tobias Lövström, som är LPO-chef vid Globen i Stockholm. – Det är vedertaget att Stockholmspolisen är för få sett till det uppdrag vi har. Det märks också av på ledningssidan. Att den nya rikspolischefen utökat sin egen funktion med en biträdande är ett steg i rätt riktning, även om det inte löser bemanningsproblemet på gatunivå, anser vissa poliser. – Det är bra att Petra Lundh får en biträdande rikspolischef. Jag tycker också att det är bra att det är en person utifrån och att vi nu får vår första kvinnliga rikspolischef någonsin, säger Tobias Lövström. Jale Poljarevius, är polisens underrättelsechef i polisregion Mitt. Han är försiktig med förhoppningar inför det nya året. – Det vi ser framför oss 2024 är att fortsätta arbeta på inslagen väg. Med en hård pansarnäve som låser in folk och sen en mjuk hand som erbjuder avhopp, säger han. Mordmisstänkta 13-åringar En förutsättning för att 2024 ska bli mindre våldsamt är att nyrekryteringen av ungdomar kan brytas, tror Jale Poljarevius. Han får medhåll av Emelie Kullmyr i Göteborg som säger: – Det var mycket det vi arbetade med här i Göteborg under de år då jag var biträdande chef och jag hoppas att man från politiskt håll börjar titta på det i högre utsträckning. För tio år sedan hade ingen kunnat föreställa sig att vi skulle ha mordmisstänkta i tolv- eller trettonårsåldern. I dag har vi det. Vägen bort från den utvecklingen går via samverkan med många andra myndigheter utanför polisen. Det är en av orsakerna till att Emelie Kullmyr tror att en ny polisledning kan påverka utvecklingen
petra lundh
Kraven på nya polischefen Petra Lundh: Pansarnäve och samarbete
SVD
https://www.svd.se/a/4o2qog/
Ska Stockholmsbörsen trotsa den svaga konjunkturen i år igen? Osäkerheten är ovanligt stor. Men redan om några veckor kommer räntesked som kan bli avgörande, spår börsanalytiker. Stockholmsbörsen inledde det nya året trevande. Efter förmiddagens kursuppgång följde en nedgång och vid stängning låg börsens breda index OMXSPI på minus 0,3 procent. Under hela förra året steg samma index med 15 procent. – Vi har ett bra börsår bakom oss, konstaterar Robert Oldstrand, aktiestrateg på Swedbank. Både under november och december gick börsen starkt, delvis drivet av förhoppningar om att det nu är slut med räntehöjningar. I stället väntas centralbankerna komma med besked om räntesänkningar. Och makrofaktorer som konjunktur, inflation och räntor blir en viktig drivkraft för börsen även i år, enligt experter som SvD talat med. – Jag tror att centralbankerna kommer att fortsätta att ha börshumöret i sin hand. Förväntningar på lägre räntor har stor betydelse för börsen, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet. Den 31 januari kommer amerikanska centralbanken Federal Reserve med nästa räntebesked. Senaste beskedet kom i mitten av december, då meddelade Fed:s ledamöter att de räknar med tre räntesänkningar under 2024. – Marknaden förväntar sig inte någon sänkning förrän tidigast i mars, om inte något exceptionellt skulle inträffa. Men kanske får vi lite mer indikationer efter räntemötet i januari, säger Robert Oldstrand. Hur räntesänkningarna påverkar börsen beror på vad som är främsta skälet till att centralbankerna agerar. – Sänks räntan för att inflationen faller undan så är det positivt. Men sänks räntan på grund av dålig konjunkturdata så är det sannolikt inte bra för börsen, en recessionsoro kan då komma igång, säger Robert Oldstrand. Frida Bratt framhåller att mycket av den förväntade räntesänkningen redan är inprisat på börsen. – Börsen har redan gått väldigt bra på förväntningar om sänkningar, så nu är det av betydelse att de scenarierna som är inprisade slår in, säger Frida Bratt. Hon bedömer att det finns risk för stora svängningar. Läget i ekonomin och bolagens vinster är givetvis också en viktig faktor för börshumöret. Svar ges under rapportperioden som kommer i gång i slutet av januari. Då rapporterar börsbolagen försäljning och resultat för fjärde kvartalet. Atlas Copco, Billerud, Essity, Sandvik och SEB presenterar sina siffror samma dag – den 25 januari. – Det blir intressant att se i vilken utsträckning lågkonjunkturen nu syns, säger Frida Bratt. Hon påpekar att verkstadsbolag på Stockholmsbörsen har gått bra. Ett frågetecken framgent blir också hur dessa påverkas av den senaste tidens kronförstärkning. – Möjligen dras estimaten ned lite grann, påpekar Robert Oldstrand. Samtidigt påpekar han att makrofaktorer väger tyngre för börsen som helhet. Marknaden vill helt enkelt se att mjuklandningsscenariot bekräftas. Den 1 februari levererar Riksbanken nytt räntebesked. Marknaden kommer givetvis följa det, men Thedéns besked väger inte lika tungt som beskeden veckan innan från Fed och Europeiska Centralbanken, påpekar Robert Oldstrand. Det finns dock en viktig aspekt som det svenska räntebeskedet påverkar: nämligen kronan. En fortsatt stärkt krona kan bli negativt för många av börsens bolag, i synnerhet exportbolagen. Dock gäller det omvända för importerande bolag som exempelvis Clas Ohlson, säger Robert Oldstrand. Givetvis påverkas vissa sektorer mer än andra av den inhemska räntenivån. – Det kan så klart ha effekt på fastighetssektorn som är känslig för räntan, säger Robert Oldstrand
nästa räntebesked
Räntebeskedet som kan bli avgörande för börsen 2024
SVD
https://www.svd.se/a/4o2dyE/
Kriget går att vinna: Ryssland har inte lyckats inta en enda stor ukrainsk stad under 2023 och lider stora nederlag, säger Volodymyr Zelenskyj i en intervju. Nästa steg blir att förstöra Kertjbron till Krimhalvön och lamslå de ryska styrkorna i Svarta havet, säger Ukrainas president. BRYSSEL I intervju med tidningen The Economist på nyårsdagen säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina kan vinna kriget, men är helt beroende av förlängt militärt stöd från väst. Han är märkbart upprörd över att hjälpen till Ukraina blivit föremål för inrikespolitisk kohandel i både USA och Europa. Genom att stödja Ukraina skyddar Europa sig självt, påpekar presidenten över videolänk från Kiev. – Om ni ger oss pengar eller vapen hjälper ni er själva. Ni räddar era barn, inte våra, säger Zelenskyj. Han upprepar att han bett Tyskland att sända Taurus, en kryssningsrobot som enligt presidenten skulle göra det möjligt för Ukraina att förstöra Kertjbron som förbinder Krimhalvön med Ryssland. – Ryssland måste veta att detta är en militär måltavla för oss, säger Zelenskyj. Att förstöra Kertjbron och därmed skära av Krimhalvön från det ryska fastlandet vore extremt viktigt för Ukraina, både för att det skulle minska antalet ryska attacker från området och för att det skulle tjäna som ett exempel för världen, säger Zelenskyj. Enligt brittiska uppskattningar har Ukraina redan förstört en femtedel av den ryska flottan i Svarta havsområdet under bara de senaste fyra månaderna. Att förlora en flottbas som Ryssland har haft i 240 år – den på Krimhalvön – skulle vara en enorm pinsamhet för Putin, lyder analysen. Det skulle också kunna påverka tankegångarna kring kriget i Ryssland, tror Zelenskyj. Den ryska flottans överlägsenhet är en central del i den ryska krigspropagandan. – Det skulle visa att tusentals ryska officerare dog bara på grund av Putins ambitioner, analyserar Zelenskyj. Tanken att Putin håller på att vinna kriget som nu sprider sig är bara en ”känsla”, säger presidenten, i vad som ter sig som ett försök att mota bort varje misstanke i västländerna om att kriget mot Ryssland är omöjligt att vinna och att deras vapenbidrag och pengastöd därmed är meningslösa. Sanningen är att ryska soldater fortfarande slaktas på ukrainska slagfält, påpekar Zelenskyj. – Tusentals och åter tusentals dödade ryska soldater, och ingen tog ens bort dem, säger han. Presidenten betonar att Putins armé misslyckades med att inta en enda stor ukrainsk stad 2023, medan Ukraina lyckades bryta igenom Rysslands blockad av Svarta havet och nu fraktar miljontals ton spannmål via en ny rutt längs Ukrainas södra kust. – Ett enormt resultat, understryker Volodymyr Zelenskyj.
ukrainas president
Ukrainas president Zelenskyj om nästa steg: Vill bomba Kertjbron
SVD
https://www.svd.se/a/JQakW6/
EU ska öppna medlemsförhandlingar med Ukraina – men parallellt måste landets korrupta och haltande rättssystem göras om. Frågor återstår om hur det ska gå till medan kriget pågår. ”En seger för Ukraina”, kallade president Volodymyr Zelenskyj beskedet som kom i december 2023. Stämningen i Kiev var hoppfull, sa han då, inför löftet om att landet äntligen ska få inleda formella förhandlingar om medlemskap i EU. Trots att varken USA:s kongress eller europeiska länder kunnat komma överens om det som Ukraina behöver mer akut – pengar, vapen och ammunition. En framtid i Europa har länge varit en politisk ambition – Ukraina bad om medlemskap bara några dagar efter att Ryssland invaderade, och kommissionschefen Ursula von der Leyen åkte personligen till Kiev och lämnade över mappen med ansökningshandlingar. Ukraina hade gjort ”strålande framsteg” mot att uppfylla EU:s krav på kandidatländer, sade hon vid sitt senaste besök i november 2023, och tillade att det var ”imponerande”. Men bakom kulisserna låter allt inte lika självklart eller översvallande. EU har pressat Ukraina hårt på en rad punkter för att ens komma på fråga för att få öppna förhandlingar. Bland flera andra områden bedöms Ukrainas rättssystem inte höra hemma i unionen i nuvarande skick, utan ha stora likheter med ett icke-demokratiskt post-sovjetiskt system där mutor är vanligt förekommande. När ordföranden för Ukrainas högsta domstol greps i somras, misstänkt för att ha tagit emot en muta på motsvarande 27 miljoner kronor, var den svenske juristprofessorn Mark Klamberg på väg till en konferens i Lviv i västra Ukraina i syfte att stärka landets rättssäkerhet. – Det var ett hårt slag kände jag då, säger han. Professor Klamberg är specialist på internationell rätt vid Stockholms universitet, och numera också knuten till Atlantic Council i Washington DC. Det är en tankesmedja som har finansieras av utländska regeringar och företag som Facebook (nu Meta) och Goldman Sachs. Han är sedan ett år tillbaka även anlitad som konsult av amerikanska biståndsmyndigheten USAID i ett projekt för stödja genomförandet av Ukrainas krigsförbrytarrättegångar. Som en av flera nödvändiga åtgärder har EU exempelvis krävt att Ukraina ska anställa 200 nya domare över hela landet. – Det är en sån sak som USAID arbetar med: nya strukturer och nya sätt att rekrytera domare, säger Klamberg till SvD. Nyligen kunde SvD i ett reportage från Ukraina berätta om hur hundratals krigsbrottsrättegångar redan genomförts sedan 2022. Hittills har 99 procent av de misstänkta dömts som skyldiga, enligt en oberoende granskning som människorättsorganisationen Zmina i Kiev gjorde i höstas. Men det är inte bara uppenbara och tydliga ryss-sympatisörer som döms, utan även ukrainare som pekats ut av lokala invånare och överlämnats till myndigheterna efter att ockuperade städer i Ukraina befriats igen. De som tvingats leva under ockupation säger sig ofta ha varit osäkra på vad som till exempel räknas som olaglig kollaboration med ryssar, enligt både undersökningar från människorättsorganisationer och SvD:s intervjuer på plats. Utredningarna försvåras av kriget, och många ukrainska poliser, åklagare, försvarsadvokater och domare har vittnat om stor osäkerhet inför vad som gäller och hur de ska hantera både misstänkta och åtalen. Sedan SvD:s reportage gjordes har Ryssland attackerat städerna i östra Ukraina med ett hundratal missiler och drönare bara under nyårshelgen. Krigslagarna, som hastigt skrevs och infördes under invasionens första dagar 2022, tolkas sedan olika i domstolarna. Straffsatserna skiljer sig också markant, enligt rapporterna
korruption ukraina
Ukrainas hinder inför EU-medlemskap – korruption i rättssystemet
SVD
https://www.svd.se/a/APAOyA/
Ett av Sveriges och Europas nyårslöften borde vara att ta Taiwan på större allvar som en oumbärlig partner, skriver Simona Mohamsson, kandidat till Europaparlamentet (L). Julkänslan är lågmäld här i Taipei samtidigt som all uppmärksamhet riktas mot det stundande president- och parlamentsvalet. Partierna har pyntat bussar och husfasader, och kandidater besöker nattmarknader för att skandera sina löften i megafoner till nyfikna foodies och hungriga middagsgäster. Taiwan är till ytan ungefär lika stort som Småland, men med sin historia och en befolkning på 23,5 miljoner har landet blivit ett geopolitiskt slagträ i kampen mellan demokrati och diktatur. I en anonym trappuppgång på en av de mest pulserande gatorna i Taipei ligger bokaffären Causeway Bay Books Taiwan. Tidigare låg bokaffären i en lika anonym trappuppgång i Hongkong, när det fortfarande var en demokrati. I dag är staden uppslukad av Kinas kommunistparti. Lägenheten, fylld av böcker och med samma namn som bokaffären i Hongkong, påminner om den fängslade svensken och göteborgaren Gui Minhai. 2024 är ett supervalår, mer än halva jordens befolkning kommer att gå till valurnorna. Redan den 13 januari går taiwaneserna till vallokalerna. Vissa vi träffar beskriver valet som ett ödesval mellan fred och krig. Hur ska en stolt demokrati kunna hantera ungdomars konsumtion av kinesiskt ägda Tiktok utan ett förbud, och hur ska man tala om desinformation utan att göra avkall på yttrandefriheten? Realiteten är att här är Kinas kommunistparti ett dagligt hot mot Taiwans självbestämmande och självständighet. Taiwanesiska myndigheter säger att landet utsätts för 20 till 40 miljoner kinesiska cyberattacker varje månad. Kina flexar även sina muskler genom återkommande kränkningar av taiwanesiskt vatten och luftrum. Med 2024 i antågande är det dags att omvärlden ser Taiwan för just vad det är: en frontlinje för demokrati med ett invasionshot från Kina. Alldeles för länge har Sverige och Europa underskattat Taiwans viktiga betydelse medan hotet från ett alltmer aggressivt Kina tilltar. Ett av Sveriges och Europas nyårslöften borde vara att ta Taiwan på större allvar som en oumbärlig partner i en tid då vi behöver våra demokratiska vänner mer än någonsin. Simona Mohamsson, kandidat till Europaparlamentet (L)
simona mohamsson
Simona Mohamsson: Taiwan behöver Europas stöd
SVD
https://www.svd.se/a/5B51oX/
Roy Jacobsens porträtt av ett gäng pojkar i det ockuperade Oslo är oväntat varmt och hjärtligt – men lite mer tyngd i berättandet hade inte skadat, tycker Therese Eriksson. Kanske är det en oförklarlig association till Cornelis gamla dänga ”Turistens klagan”, den om ungarna på Karl Johan som ”låter starka och fina som bara ungar kan”, som gör att jag läser Roy Jacobsens ”De ovärdiga” som en hjärtlig och rätt ljus roman. Det är märkligt, för den här berättelsen om ett gäng ungar som växer upp i fattiga Oslokvarter under den tyska ockupationen och efterkrigstid, är i många hänseenden mörk och rå. Men Jacobsen har, med sin omsorg om sina romanfigurer, en förmåga att sprida värme i sina romaner oavsett vilka hemskheter de skildrar. Carl, Olav och Roar – och deras syskon och vänner – lever alla under svåra förhållanden under och efter kriget. Samtidigt finns något uppsluppet över Jacobsens skildring, en godmodighet som både är barndomens helt naturligt, och ett slags nödvändighetens kultur i den tillvaro de befinner sig. Fattigdomen tvingar grabbarna till kreativa lösningar för att klara sitt eget och familjernas uppehälle; då och då går de i skolan, men merparten av tiden ägnas åt att stjäla från mer bemedlade landsmän eller direkt från tyska ockupationsmakten. De utsätter sig ständigt för nya risker alltmedan kriget sliter sönder deras familjer på olika sätt. Föräldrar lämnar, av fri vilja eller av tvång oåterkalleligt, sina ungar vind för våg och de får växa upp obarmhärtigt snabbt – om de klarar sig. På sätt och vis är ”De ovärdiga” ett slags släkting till Roy Jacobsens romanserie om den nordnorska ön Barrøya, där den fjärde och senaste romanen ”Bara en mor” utspelar sig i tiden efter andra världskrigets slut och där såren fortfarande är färska; när huvudpersonen Ingrid tar sig an en tyskunge efter att hans mor flytt landet, är det inte precis okomplicerat. Med såväl romansviten om Barrøya som ”De ovärdiga” skildrar Jacobsen Norge under och efter ockupationen, men i ”De ovärdiga” blir tematiken mer framträdande och vardagen under kriget det som står i centrum. Genom att omväxlande berätta Carls, Olavs och Roars historier (ibland skriver Jacobsen också ur andras perspektiv, men dessa tre är romanens huvudpersoner), tecknar han en bild av en liten och rätt sluten värld men med många facetter. ”De ovärdiga” är dock huvudsakligen en stadsroman, och skiljer sig därmed väsentligt från Barrøya-romanerna där den karga, vindpinade skärgårdsmiljön är en centralgestalt i egen rätt. I ”De ovärdiga” är Oslokvarteren mest en kuliss, och jag saknar den passion för omgivningarna som Jacobsens skildringar av Nordnorge har, liksom den som finns i romanen han skrivit tillsammans med sin hustru Anneliese Pitz, ”Mannen som älskade Sibirien”. Däremot finns hos människorna i ”De ovärdiga”, precis som hos vetenskapsmannen och äventyraren Fritz Dörries i ”Mannen som älskade Sibirien”, en dubbelhet som gör dem till intressanta och sammansatta romanfigurer. Dörries tog sig fram i Sibirien med en märklig blandning av bevara och skövla, upptäcka och döda. Och grabbarna i ”De ovärdiga” pendlar i sin tur mellan stark ansvarskänsla och råkall hänsynslöshet, som gör att jag som läsare ömsom ömmar för dem och ömsom ryggar tillbaka. Särskilt påtagligt blir det i skildringen av Roar, pojken som inte har samma fysiska eller sociala självklarhet som Carl och Olav, och vars lott i livet är brutal på ett sätt som skiljer sig från de andras
de ovärdiga
Recension: Roy Jacobsens De ovärdiga är oväntat hjärtlig
SVD
https://www.svd.se/a/wAq0z4/
L vill möta växande utsatthet med att införa den kontroversiella boformen ”social housing”. Samtidigt kämpar partiet för marknadshyror. ”Det här ska inte ses som ett sätt att införa fri hyressättning”, säger Jakob Olofsgård (L). Jul och nyår var högtiderna när många sökte sig till Jakob Olofsgårds kyrka i hans tidigare liv som frikyrkopastor. Människor som av olika anledningar inte hade något hem eller som inte ville vara hemma. – I synnerhet de våldsutsatta kvinnorna. De ville bara komma bort och inte bo med sin man, men satt fast i boendet. Då försökte man hitta lösningar. Han talar inte om de som bor på gatan, har missbruksproblematik eller av någon annan anledning hör till de allra mest utsatta. De får ofta hjälp av kommunerna med en bostad. De som Jakob Olofsgård har i fokus räknas inte som riktigt lika utsatta och får enligt honom inte samma hjälp. En grupp som han sett har växt i takt med inflationen och den ekonomiska vintern tagit ett grepp om Sverige. – Man kan inte hitta sin plats i det vanliga systemet, utan faller mellan stolarna. Människor söker sig till civilsamhället för att det finns ett mellanrum och ett tomrum. Där är det jätteviktigt med ett civilsamhälle som går in och täpper. Men det här visar på något som jag alltid sett, att det finns någonting som inte fungerar och som inte har fungerat på länge i Sverige. För att möta behovet håller Stockholms Stadsmission på att bygga ett eget hus i Farsta utanför Stockholm, som ska erbjuda lägenheter till sådana som har svårt att hitta bostad på annat sätt. Alltså i princip ett privat social housing-initiativ. – Civilsamhället sliter och har fullt upp med att lösa det här. Så det är inte bara för att det är jul-helger som det här är aktuellt, utan det är för att den här inflationstiden har gjort att den här gruppen har växt och blivit mycket större. Och att våldet har ökat bland utsatta kvinnor har gjort att detta blir ännu mer aktuellt. Många länder i Europa har olika former av bostäder avsatta för ekonomiskt svagare grupper, något som brukar kallas social housing. I Sverige ses det som kontroversiellt, ett vanligt argument mot är att det kan vara stigmatiserande med särskilda boenden för fattiga eller på annat sätt utsatta. Nu vill alltså Liberalerna införa en form av så kallad social housing, som i partiets förslag döpts till behovsbostäder. Det ska inte finnas särskilda hus, utan lägenheter vikta som behovsbostäder i hus som i övrigt består av vanliga hyreslägenheter. De ska fördelas till personer eller hushåll som löper risk för akut hemlöshet, utsätts för våld eller riskerar att utsättas för våld, har svag ekonomi, bor extremt trångt eller har medicinska behov. För att förmå fastighetsägarna att upplåta lägenheter ska kommunerna kunna ställa krav på att en viss andel av bostäderna, i nybygget eller i befintliga hyreshus, blir behovsbostäder när de säljer mark för bostadsbyggen. Staten ska också erbjuda förmånliga lån till projekt med en viss andel behovsbostäder. Dessutom ska staten erbjuda hyresgaranti för hyresgäster i behovsbostäder så att hyresvärden kan vara säker på att inte förlora intäkter. I det befintliga beståndet ska hyrorna ligga på samma nivå som i resten av huset när hyresperioden inleds. I nyproduktioner, där hyrorna kan vara relativt höga på grund av presumtionshyra, ska de som bor i behovsbostäder ha lägre hyra än grannarna. De förmånliga lånen ska ge bostadsbyggaren möjlighet att hålla nere hyran på behovsbostäder. Liberalerna har fortfarande inte tappat hoppet om vad dom kallar fri hyressättning, och som motståndarna till vänster kallar marknadshyror, i nyproducerade bostäder
social housing
Liberalerna vill ha ”social housing” för att möta utsatthet
SVD
https://www.svd.se/a/4oPMAE/
För en person som är född dövblind är såväl tal som normal teckenspråks­användning inte något alternativ i ett direkt samtal. Så hur gör dövblinda? De talar med hjälp av känseln. Som bekant brukar medlemmar av vår art typiskt anses ha fem sinnen. För de flesta av oss är hörseln det som primärt används för att konsumera språk, med synen som sekundär kanal för den läsande delen av mänskligheten. Saknar man hörsel (någon promille eller så brukar födas döva) befordras synen istället till huvudkälla genom användandet av teckenspråk. Därmed återstår tre sinnen som rent teoretiskt skulle kunna användas för att ta in verbal kommunikation. Bland dessa lämpar sig doft och smak inget vidare av det enkla skälet att vår biologiska konstitution inte gärna låter oss manipulera dem. Det är knepigt för oss att på beställning producera tallbarrsdoft eller umami även om vi skulle vilja. Då kvarstår i praktiken känseln. Människor av normalgraden känner till att den används av blinda genom att text kan återges i form av punktskrift (även känt som brailleskrift). Men medan detta system fungerar utmärkt för att dela med sig av information, så tillåter det inte realtidsinteraktion i form av regelrätta samtal. Hur konverserar man med hjälp av känseln? Plats på scenen för: taktilt teckenspråk. En mycket liten andel människor är dövblinda. De flesta av dem är födda med enbart den ena funktionsnedsättningen, och har förvärvat den andra under livets gång, men en minoritet inom minoriteten är födda dövblinda. Oavsett vilket blir följden att såväl tal som normal teckenspråksanvändning är uteslutna, och lösningen blir att teckna i händerna. Man fattar alltså tag om samtalspartnern och utför sina tecken inuti dennas händer eller på andra delar av hens kropp. Det som används är normalt inte språk som är unika för ändamålet, utan snarare varianter baserade på befintliga teckenspråk. Vissa anpassningar till det nya mediet krävs förstås – exempelvis kan ju inte mottagaren följa blickar eller pekningar, så istället får hela handpaketet flyttas för att ange riktning och befintlighet, och ibland även sådant som i tal kodas med tonfall. Det är lätt att få för sig att resultatet skulle bli en mycket rudimentär kommunikation, men om nu en del finlir går förlorat, så är det uppenbarligen möjligt att kompensera detta med andra medel. Det mest kända, och kanske klarast lysande beviset på den saken utgörs av amerikanskan Helen Keller (1880–1968), som var dövblind från barnsben. Tillståndet hindrade henne inte från att publicera sin första novell vid elva års ålder och hennes självbiografi gavs ut när hon var 22. Senare i livet blev hon världsberömd som bland annat skribent, handikappaktivist, suffragett, pacifist och socialistisk agitator. Oavsett vad man tror om detaljerna kring den mänskliga språkförmågans medföddhet (ett uråldrigt debattämne), tycks det som om vi i åtminstone någon bemärkelse är födda att uttrycka oss språkligt. Och om en kanal blockeras så pyser språket ut någon annanstans, och det framgångsrika användandet av taktilt teckenspråk utgör ett av flera monument över människans obändiga vilja att kommunicera språkligt oavsett omständigheterna. I idiomatiska uttryck säger vi att folk talar med ”kluven tunga” eller ”med en mun”, men fokuset på munhålan återspeglar bara ett majoritetsval. Ytterst är språk inte så mycket en fråga om vad våra munnar gör som om vad våra hjärnor gör.
teckenspråk
Taktilt teckenspråk – så pratar man med hjälp av känseln
SVD
https://www.svd.se/a/y6q9AE/
Landets ende ekonom håller med vänstersossar! Det hände i skymundan, men 2023 var året då en av de heliga korna i svensk ekonomisk politik började göras redo för den sista vilan. En dryg halvtimme in i podden med det inte så subtila namnet ”Starta pressarna”, när tre stycken vänstersossar babblat på om pengar under ihärdigt hummande från en äldre namnkunnig gäst, når samtalet en smärtpunkt. – Stora underskott, säger en av vänstersossarna, har ju en tendens att… om de är väl använda så utplånar de ofta sig själva eftersom de skapar tillväxt och skatteintäkter, så det där brukar lösa sig. Då harklar sig gästen till slut: – Nja, där är du nog lite optimistisk, säger han. Men det är väl bra att vi inte är överens om allt, jag var orolig för det nämligen. – Det är nog ingen risk, säger Max Jerneck, han som sagt att statliga underskott försvinner av sig själva. – Säg inte det, svarar Lars Calmfors. För det är Calmfors som är gästen. Calmfors, Lars Anders, han som var och kanske fortfarande är Sveriges enda nationalekonom. I det här landet klarar vi bara av att tänka en tanke i taget, brukar man säga. Jag skulle säga att vi bara klarar av att ha en nationalekonom i taget. En som ska avdöma politiken. Numer är det nog John Hassler som fått det inofficiella jobbet, men i åtminstone trettio år var det Calmfors. Från normpolitikens skapande på 1980-talet över EMU-utredandet och skapandet av alla expertråd med uppdrag att hålla politikerna kort på 1990-talet till den helt dominerande debattpositionen på 2000-talet. Lars Calmfors är en av de centrala skaparna av det som ekonomhistoriker numer kallar ”marknadens tid”. Vår tid. Meningsutbytet i podden pågår i kanske trettio sekunder. Det sker under fniss och i en ton så god att innehållet tycks sakna sprängkraft. I tider av koranbränningar, biltutor till stöd för Hamas, gängkrig och en bombande Putin och bidande Trump, i sådana tider är det svårt att tränga igenom. Det blir den senaste tweeten från någon sverigedemokrat och sedan reaktionerna på det. End of story. År 2023 får väl läggas till handlingarna som ytterligare ett sådant år. Fast, fnisset i ”Starta pressarna” var kanske den riktiga nyheten. Bara det att Lars Calmfors sitter och diskuterar ett nytt finanspolitiskt ramverk med tre medarbetare på Katalys, en tankesmedja som är så radikal att Magdalena Andersson gått omvägar för att undvika den, bara det är smått revolutionerande. – Jag är ju numer på vänstersidan så jag är glad över att vara här, säger Calmfors. Historien om det finanspolitiska ramverket är på många sätt historien om hur Sverige fattar beslut. Det tillkom i kris, då svenskar är sena i starten men revolutionära när de väl fått upp farten. Per Molander, vid tiden en opolitisk tjänsteman på finansdepartementet, brukar skrivas som upphovsman, även om några samtida politiker fnyser när man påtalar den saken. Jens Henriksson – den radikale skåningen bland Perssons alla brittiskt influerade blairiter – har sagt att han formulerade överskottsmålet med Ingemar Hansson hängande över axeln. En gång på ett mingel ställde jag frågan om upphov till Leif Pagrotsky som genast tillkallade Lars Heikensten och Inga-Britt Ahlenius och sedan blev jag stående där i en timme. Poängen var i alla fall att ramverket fjättrade politiken. Ett utgiftstak, ett överskott över konjunkturcykeln, ett kommunalt balanskrav och en budgetprocess där ramarna låstes innan en massa riksdagsledamöter fick komma in och äska pengar till sina favoritprojekt och lägga till och förhandla. Reglerna infördes 1996. Och sedan blev de kvar. Det är en annan sak svenskar är bra på, att hålla fast vid konsensus
starta pressarna
Nilsson: Fnisset i ”Starta pressarna” början på en revolution
SVD
https://www.svd.se/a/76r8OV/
En man som via falskt bank-id har lurats på sina fonder får nu krav att betala skatt på en vinst han inte har gjort. På så sätt skapar Skatteverket och brottslingar tillsammans Pomperipossa 2.0, skriver debattörer. I mars 1976 publicerades den satiriska sagan Pomperipossa i Monismanien i Expressen, författad av Astrid Lindgren. Historien skrevs utifrån Lindgrens upptäckt att hon som egenföretagare betalade en marginalskatt om 102 procent. Sagan ledde till inrikespolitisk debatt, bland annat med vassa replikskiften mellan Lindgren och dåvarande finansminister Gunnar Sträng. Polisens nationella bedrägericentrum, har nyligen meddelat en kraftigt ökad aktivitet för bedrägerier via bank-id. Brottsvinsterna från de här bedrägerierna ökar. Mellan januari och juli i år anmäldes 16 217 så kallade vishingbedrägerier, där bedragare tar kontroll över personers konto genom att lura dem att använda sin telefon på olika sätt. Förra året var siffran 11 627, vilket innebär en ökning på 40 procent. Offren är ofta äldre eller personer med funktionsnedsättning. En följd av ett sådant bedrägeri är förstås att personerna blir av med pengar från sina konton och aldrig får tillbaka dem. Men det kan bli värre än så. Vi har fått erfara en händelse, som vi är rädda för är bara en av många. Det handlar om en person som fick fondandelar sålda av en bedragare som hade lagt säljorder till banken via en bedräglig inloggning med bank-id. Pengarna från försäljningarna landade sedan en kort tid på den bedragnas konto, för att snabbt föras vidare till bedragarnas konto efter inloggning med samma falska bank-id. Händelserna polisanmäldes och polisen verkar ha funnit i vart fall en gärningsman som nu ställs inför rätta. Därmed kunde denna historia ha fått sitt avslut. Här gör dock Skatteverket entré i denna sorgliga historia. Den bedragna, som vi här kan kalla Karl, fick nämligen i sin deklaration förtryckt en betydande kapitalvinst baserad på bankens mekaniska uppgift om att fonderna som bedragarna sålde, och sedan tog pengarna för, köptes in för klart lägre belopp när Karl fick dessa i gåva av sina släktingar för många år sedan. Att fonderna stigit i värde är ju korrekt, men Karl har ju varken sålt eller fått pengarna från försäljningen! Skatteverket vill trots detta ändå ha 30 procent i skatt på vinsten, och Karl är den som ska betala skatten, anser man. Inte nog med att Karl blivit avlurad sina besparingar. Det faktum att andelarna har ökat i värde genom åren gör alltså att Skatteverket anser att Karl dessutom ska betala skatt på denna värdeökning. Detta innebär att Pomperipossa faktiskt kom billigt undan med endast 102 procent i skatt – bedragarna tog 100 procent av Karl och sen kom Skatteverket och vill ha ytterligare 30 procent i skatt. Då fondernas värde dubblerats genom åren innebär det att Karl blir av med 115 procent av sitt sparande! Förutom de uppenbart stötande konsekvenserna av Skatteverkets beslut så kan den lagliga grunden för Skatteverkets beslut starkt ifrågasättas. För att beskatta Karl för en kapitalvinst måste nämligen en civilrättsligt giltig avyttring ha skett. Så har inte skett när någon obehörigen med ett falskt bank-id har förmått banken att sälja fondandelarna. Därför är det beslut som drabbade verklighetens Karl nu överklagat till förvaltningsrätten. Skatteverket har vid en förnyad prövning med anledning av överklagandet kommit fram till samma beslut, att Karl ska beskattas. I dagarna, lagom till jul, kom ett brev från nästa statliga myndighet, Försäkringskassan. Det bostadstillägg Karl tidigare haft dras nu in. Försäkringskassan har nämligen noterat att Karl föregående år hade betydande inkomster av kapital
bankid skatteverket
Lurad på fonder – sen ville Skatteverket ha mer, skriver debattörer
SVD
https://www.svd.se/a/eJjWq4/
Osten är riven, extrapersonal inkallad och ugnarna går varma inför högtrycket på årets största pizzadag. I dag råder rusning – och Yusuf Bozkurt på Kungsholmen avslöjar vilken variant som är mest populär. – Tio minuter en kvart gäller inte idag, man får räkna med att det tar lite extra tid idag, säger ägaren Yusuf Bozkurt. På pizzerian Formaggio har personalen laddat upp inför nyårsdagen sedan kvällen innan. Vid sextiden på nyårsafton var alla förberedelserna färdiga. Degar låg på jäsning, skinkan var skivad och osten riven. Allt redo för att ta emot horderna av pizza-sugna kunder. – Vi har tagit in extrapersonal för att klara trycket idag, det behövs för att hinna med. Till och med min son Mirza är här, han jobbar för första gången idag, berättar Yusuf Bozkurt. Sextonårige Mirza Bozkurt står mellan pappa Yusuf Bozkurt och farbror Ali Bozkurt och tar beställningar. – Det är roligt att vara här men rätt stressigt idag, säger Mirza Bozkurt. Vid tolvtiden ringlar sig kön lång på den familjära pizzerian. Den välbekanta pizzadoften doftar i lokalen. Yusuf Bozkurt småsnackar med stammisar, önskar gott nytt år och tar beställningar på löpande band. I köket jobbas det på för fullt. Men vilken pizza är egentligen mest populär på nyårsdagen? Svaret kommer snabbt från pizzabagaren: Kebab-pizzan är onekligen mest populär. Yusuf Bozkurt tror att det är kombinationen av att den är mättande, salt och fet som avgör vinsten. Och såklart vitlökssåsen som toppar pizzan. – Folk är bakis idag och behöver fett, säger han med ett skratt. Även klassikerna Capriccosa och Tropicana drar många beställningar under nyårsdagen. Att det är årets bästa försäljningsdag för pizzerian Formaggio är det ingen tvekan om. En vanlig dag säljs det runt 150 pizzor. På nyårsdagen är antalet uppe kring 1000 pizzor. Hinner ni äta nån pizza själva idag? – Om vi hinner absolut, men vi kommer jobba väldigt hårt idag så det kanske blir en pizza när vi stängt istället.
pizzadag
Årets största pizzadag är kommen – vilken är mest populär?
SVD
https://www.svd.se/a/bgVpdB/
Elbilarna ska rädda klimatet. Men för att batterierna ska fungera krävs glimmer – en mineral branschen talar tyst om. Aftonbladets team har mött barnen som bryter den på Madagaskar. Och följt spåren från mardrömsgruvan – till elbilarna. Det finns en nollpunkt där berättelsen börjar. Bortom den slingrande vägen genom kaktussnåren. Tvärs över sandbankarna till en nästan uttorkad flod, vid ett lågt berg som reser sig som en skugga över en sönderbränd slätt. Tusen mil från Sverige. 24º56’ syd på kartan, 46º24’ öst. Det blänker nerifrån gruvhålet, som vore det en önskebrunn. Små glittrande partiklar rörs upp i vinden. De fäster sig likt älvstoft på barnen. Mineralen de bryter ingår i klimatomställningen som ska göra världen hållbar, ändå kommer ingen av dem att få äta sig mätt i kväll. Rösten är ljus, nyckelbenen sticker fram under huden. Laha Varivahtse är tretton år, men ser mer ut som åtta. Nu drar han på sig den brandgula pannlampan han delar med syskonen, den enda utrustning de förfogar över vid sidan av hammaren och spettet. Utan handskar eller hjälm, klädd i en tröja som rivits sönder mot bergsväggarna, beger han sig ner i det trånga gruvhålet. – Jag måste jobba. Annars svälter vi ihjäl, säger han. De bara fötterna tar spjärn mot hålets väggar. Han sänker sig ner, ålar sig in i gången och låter sig slukas upp av det svarta. Redan efter några meter blir det svårare att andas. – Det händer att vi svimmar längst nere, säger Laha. Stenen raspar mot armarna. Dammet är överallt. Som vuxen går det inte att komma djupare. Men Lahas lilla kropp kan fortsätta. Han följer pannlampans blåaktiga sken mot brytpunkten: ungefär tio meter ner i urberget och tjugo meter i sidled. I tre år har han jobbat här. Men Laha minns ett annat liv. Så som det var, före katastrofen. De senaste åren har jakten på råvaror blivit allt intensivare på jorden. Land efter land genomsöks efter kobolt, litium, nickel, mangan och andra mineraler som krävs för den gröna omställningen. Från länder som Kongo-Kinshasa kommer larmrop om hur brytningen av batterimineraler leder till tvångsarbete och att människor fördrivs. Här hemma stiftar EU lagar och upprättar förteckningar för att säkra tillgången åt oss. Men bortom de kritiska listorna finns en framtidsmineral som få känner till. En blänkande sten, med en nästan magisk förmåga att isolera el. Glimmer, eller mica som mineralen kallas på engelska, består av tunna aluminiumsilikat som kan skikta sig i skivor. Under lång tid har den använts i allt från billack till glansigt smink. Den finns också i många vardagsprylar som brödrostar, kaffebryggare och mikrovågsugnar. Men det är elbilsboomen som har fått efter­frågan på glimmerisolering att explodera och som fått handeln att varje år omsätta flera miljarder. Till varje fordon går det åt ungefär tio kilo. Glimmern omger batteriet och förhindrar att det fattar eld. Den finns där som ett skyddande hölje. Främlingar släpps sällan fram till gruvorna. Men vi har fått kontakt med en man med släktband härifrån som ordnat en särskild inbjudan. Vi räknar till runt femtio arbetare, varav ett trettiotal är barn. Då har vi inte tagit med de yngsta, fyra- och femåringarna, som går runt på marken och letar småsten. Alla kommer från den närliggande byn Bevia. Laha Varivahtse kommer upp igen. Andfådd, med ett lager av damm över den svettiga huden. Han tar några klunkar vatten och blickar ut över gruvområdet, en samling gropar längs sluttningen utan någon form av inhägnad. Ögonen är blanka och matta. Den tomma magen tar ut sin rätt
barnarbete elbilar
Så hackar barn fram mineraler till elbilar
SVD
https://www.svd.se/a/15lkgW/
Välutbildade med höga inkomster lever nästan sex år längre. Samtidigt behöver lågutbildade betydligt mer och dyrare sjukvård under sina kortare liv, visar ny forskning. Särskilt fattiga kvinnor. Sussie Hellsten är 82 år och bor i Kärrtorp. Under sitt liv har hon jobbat som barn­sköterska, sedan på kontor, och hon har fyra barn. Bakom sig har hon en lång vårdhistorik med typ 2-diabetes, KOL och högt blodtryck. Dessutom en höftledsoperation, en axelprotes och sedan en handskada som kräver mycket rehab och sjukgymnastik. – I mitt liv har det varit, och är, väldigt mycket som kretsar kring sjukvården och en massa kontroller. Om det funkar beror nog mest på hur bra man är på att ta för sig, säger hon. Att så kallade socioekonomiska faktorer spelar roll för hur länge man lever är känt sedan tidigare. Det kan handla om fem–sex extra år tack vare en lägre sjuklighet för den med eftergymnasial utbildning och höga inkomster. Men hur mycket kostar egentligen en svensk sjukvården under sin livstid? För första gången har nu forskare räknat ut det. Och det är inte de som lever längst som kostar vården mest. Lågutbildade behöver mer vård Ny forskning från universiteten i Örebro och Göteborg visar nämligen att den femtedel av befolkningen som har de lägsta inkomsterna behöver mer och dyrare sjukvård under sin livstid. Trots att de lever ett många år kortare liv. De har högre sjuklighet och fler så kallade vårdepisoder än andra. – Hälsan påverkar förstås vilket behov man har av sjukvård. Där vet vi att grupper med låga inkomster och låg utbildning har en sämre generell hälsa, större sjuklighet och högre dödlighet. Och då är det inte konstigt att de behöver mer sjukvård, säger Naimi Johansson, hälsoekonom och forskningshandledare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Örebro. Hon har gjort studien tillsammans med Stephanie Fledsberg, hälsoekonom vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Mikael Svensson, professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. – Samtidigt är det en grupp som kan ha det svårare att ta sig fram i vården, och de erbjuds kanske inte alltid rätt vård direkt. Det kan uppstå skillnader om man vet var man ska söka vård, att man kan beskriva sina symtom för att komma till rätt ställe, att man är förtrogen med vårdsystemet och kan ta för sig. En längre utbildning gör att man tenderar att vara välinformerad och vet hur man ska ställa krav, säger Naimi Johansson. De med lägst inkomster dyrast Men de två forskarna har också översatt användandet av sjukvård i ekonomiska termer. Då visar det sig att gruppen med lägst inkomster har nästan 20 procent högre vårdkostnader under sina kortare liv. Störst är gapet mellan 45 och 60 år. Då är vården i genomsnitt nästan dubbelt så dyr hos den som hade lägst inkomster jämfört med höginkomsttagaren. Hos de allra äldsta, de över 80 år, är det däremot omvänt så att vården kostade mest för höginkomsttagarna. – Med vårt livstidsperspektiv kan vi summera hur mycket sjukvård man behövt och vad det sammanlagt kostat i fem olika inkomstgrupper, där vi också tagit hänsyn till skillnader i livslängd. Och då ser vi att gruppen med lägst inkomster sticker ut. Alla andra hade ungefär samma vårdkonsumtion under livet, säger Naimi Johansson. Studien omfattar primärvård, öppen specialiserad vård, slutenvård på sjukhusen och användningen av läkemedel. Här finns tydliga skillnader mellan inkomstgrupperna. Vårdcentralerna används nästan lika mycket av alla grupper medan det skiljer sig åt i den öppna specialistvården och sjukhusvården. – Där drar kostnaderna iväg för de fattigaste
lever länge
Forskning: Svenskarna som lever längst – och kostar minst
SVD
https://www.svd.se/a/kEnz4Q/
Träningsinfluencern David Haroun går på autopilot, tränar aldrig till hårdrock och gillar amerikanska utegym. Hur ser din träningsvecka ut? – Optimalt tre till fyra styrkepass och två konditionspass. Medeloptimalt tre till fyra styrkepass och ett konditionspass. Hur tränar du när du bara har 15 minuter? – Då kör jag i princip samma upplägg men färre set och lite hårdare, med målet total utmattning. Så att man känner att man är genomtränad helt enkelt. Träningspryl du inte kan vara utan? – Dragremmar är alltid extremt essentiellt, så att man kan hålla i mer vikt när man kör marklyft eller dragövningar för ryggen. Hur tränar du på resa? – Då brukar jag köra lite kortare och effektivare pass, bara för att hålla igång. Och sedan gå ut och ha kul. Mest inspirerande platsen att träna? – Ett skönt gym där det är lite ”go” och lite festmiljö. Eller ett utegym utomlands med bra drag i musiken, som Gold’s Gym i Los Angeles. Vad har du för musik i lurarna när du tränar? – Allt utom hårdrock. Hård hiphop, arabisk musik och latino. Och om det verkligen gäller blir det ”Eye of the tiger”, haha. Använder du pulsklocka eller annan aktivitetsmätare? – Bara när jag kör konditionsträning, min Applewatch för att ha koll på pulsen. Vilket är ditt hemliga trick som får dig att komma ur soffan och iväg till träningen? – Jag gillar inte att agera på motivation, utan jag har det på autopilot om jag ska vara helt ärlig. Träning är ungefär som att borsta tänderna. Ibland är det inte kul, ibland är det kul, ibland är jag motiverad, ibland är jag inte det. Men det är något man gör helt enkelt. Vad tillåter du dig själv att fuska med? – Om jag känner att oj, jag är väldigt trött i dag och kommer förmodligen inte att prestera så bra, så kanske jag bryter och kör mer effektivt nästa dag i stället. Om det handlar om att jag på riktigt behöver stressa ner. Kan du se att dina träningsvanor någon gång haft ohälsosamma inslag? – Jaja, hela min träningskarriär började ju så, när jag tävlade inom fitness och hade en jätteohälsosam relation till både träning och mat. Så jag har ju gått från en extrem till att försöka balansera det hela. Den extrema sidan har bra poänger, men den här slappa sidan har ju också bra poänger. Vad gör du när du blir en riktig slacker? – Då slappar jag så hårt som det bara går och gör inte ett skit. Blir en soffpotatis framför tv:n och kanske tar en promenad. Bästa träningstipset du någonsin fått? – Våga vara ful när du tränar. Bästa träningsmaten? – Det här med mat och träning är ingen rymdforskning. Jag äter helt vanlig mat som är proteinrik, fiberrik och näringsrik. Och så äter jag lite för själen också. När var du skadad senast? – Det var när jag vrickade foten för fem år sedan. Eftersom jag inte kunde köra så mycket ståendes blev det en hel del maskiner, benspark och lårcurl. När stod du på toppen av din fysiska förmåga? – Det tycker jag nog att jag gör nu.
david haroun
Tiktok-profil David Haroun: Bästa träningstipset? Våga vara ful
SVD
https://www.svd.se/a/jlqVQn/
Efter löften om hämnd genomförde Ryssland på nyårsafton en våg av attacker mot Ukraina. Dagen före angrep Ukraina ryska Belgorod med stor kraft – en signal till tvekande ledare i USA och Europa, enligt Kjell Engelbrekt vid Försvarshögskolan. Under kvällen och natten till nyårsafton gick Ryssland till angrepp med drönare mot staden Charkiv i östra Ukraina. En mängd bostadshus, ett hotell och en förskola ska ha förstörts i attackerna. Ett 20-tal personer har skadats, enligt enligt den lokale guvernören – däribland en medarbetare från den tyska tv-kanalen ZDF. Även mål i Cherson, Mykolajiv och Zaporizjzja har attackerats. På lördagen, före attacken mot Charkiv, genomförde Ukraina ett drönaranfall mot den ryska staden Belgorod, cirka tre mil från den ukrainska gränsen. 22 personer, däribland tre barn, ska ha blivit dödade, enligt obekräftade ryska uppgifter. ”Denna attack kommer inte att förbli obesvarad”, hotade Kreml i ett uttalande. Det ryska försvarsdepartementet medgav senare att ukrainska raketer skjutits ner och att vrakdelar som slagit ner i staden orsakat förödelsen, enligt danska TV2. Det ukrainska angreppet mot Belgorod följde i sin tur på fredagens massiva ryska attacker mot flera storstäder i Ukraina. Sammanlagt dödades minst 39 personer under det 18 timmar långa anfallet, rapporterar AP. Att Ukraina sedan gick till hårt motangrepp mot Belgorod förmedlade en tydlig signal till två olika läger, enligt Kjell Engelbrekt, Rysslandsexpert vid Försvarshögskolan. – Det var en signal till den egna befolkningen som jag tror krävde ett svar efter den massiva ryska attacken, som inte minst för Kiev var den kraftigaste sedan den fullskaliga invasionen påbörjades för snart två år sedan, säger Engelbrekt. Men det var också en signal från president Volodymyr Zelenskyj till ledare i USA och Europa som tvekar inför att fortsätta stötta Ukraina ekonomiskt och militärt, tror Engelbrekt. Att kunna orsaka skada bakom fiendelinjen och inte bara vid fronten ger militär trovärdighet. – Ukraina vill visa att man har den här beslutsamheten och att man inte låter sig tryckas tillbaka, säger Engelbrekt. Att ryssvänliga partier i Europa firat valframgångar på senare tid och att Donald Trump stärkt sina aktier inför presidentvalet i USA 2024 ses som orosmoln på himlen för regeringen i Kiev. Att Ukraina attackerar mål på rysk mark har hänt ett antal gånger under kriget. Men större attacker, som den mot Belgorod, hör inte till vanligheterna. En orsak till det är att många vapensystem från länder i väst donerats till Ukraina med restriktionen att projektiler inte får avfyras mot Ryssland. Vilken förmåga har Ukraina att genoföra fler attacker som den mot Belgorod? – Man kommer säkert att fortsätta ha den förmågan, framförallt i gränstrakterna. Men det mer intressanta, när man nu har amerikanska Himars och franskt långräckviddsartilleri, är om man lyckas slå även längre bort – som mot Krim och ryska logistiklinjer som löper från Krim längsmed Azovska sjön mot Mariupol. Kommer då veckans intensiva och omfattande luftattacker mellan Ukraina och Ryssland förändra krigsföringen framöver? Försvarsforskaren Kjell Engelbrekt är tveksam. – Jag har svårt att se vad det finns att vinna på ytterligare eskalation. Det som skett handlar nog om ”tit for tat” – alltså besvarande. Jag är heller inte säker på att den ryska sidan insåg att deras stora attack skulle få sådan effekt. Man tänkte nog att det ukrainska luftvärnet skulle kunna överväldigas i några städer, men att det hände på så många håll var nog mer än man väntat sig.
belgorod
Expert om attacken mot Belgorod: ”Ukraina vill visa beslutsamhet”
SVD
https://www.svd.se/a/EQV1b5/
20 år i Berlin fick Lotta Lundberg att förändras. Hon blev mer svensk. Men inget land förändras så snabbt och drastiskt som Sverige just nu. Ska hon känna igen sig när hon nu flyttar hem? Det första som slår mig när jag anländer till Sverige är att människor här är snälla. Ja, de är så snälla att jag blir gråtmild. Jag frågar efter en julklapp som affären inte har och damen – säger man fortfarande damen? – bakom disken googlar helt på eget initiativ ett alternativ i en annan butik, taxichauffören kör långsamt för att jag ber honom om det och jag får ställa min resväska i en Seven Eleven-butik medan jag går och uträttar några ärenden innan bussen går. Det är snällt. Tänker man på att det inträffar strax före jul är det jättesnällt. Jag är en hemvändare som vill berätta vad 20 år i Tyskland lärt mig om Tyskland. Men inser snabbt att jag måste göra en annan paketering. Jag har redan hunnit med ett par middagar och noterat att jag får berätta i max fem minuter om det. Sedan tröttnar folk. Oss emellan: folk skiter i Tyskland. Och de som är intresserade kan alltid mer – och talar gärna om det. Så om jag över huvud taget ska få någon intresserad måste det handla om vad 20 år i Tyskland lärt mig om Sverige. Jag börjar med att träna på att skriva en självupptagen text, som handlar om mig där jag använder ordet jag så ofta jag kan, så som man verkar göra i Sverige. Tidigare har det varit en dygd att länge fundera på omskrivningar, göra mina iakttagelser allmängiltiga, skydda det privata. Nu kör jag så jag ryker. Fråga vilken invandrare som helst och de kan berätta om hur högt priset på integration är. Jag gör ett försök att anpassa mig. Till det svenska. Det självupplevda. Det är väldigt ambivalent. Fråga vilken invandrare som helst – säger man fortfarande invandrare? – och de kan berätta om hur högt priset på integration är. Att det bara är gradskillnader mellan assimilering, integrering och nivellering. Stick inte ut. Utan göm dig i flocken. Under ett sådant tryck, långt hemifrån, är det lätt att radikaliseras. Även jag radikaliserades under mina 20 år i Tyskland. Gjorde saker som jag aldrig tidigare gjort: sjöng ”Kungssången” på valborgsmässoafton, lärde kritiskt tänkande tyska journalister att bära haklapp och suga på en kräftstjärt, funderade på att köpa folkdräkt och försökte få författarvänner att lyssna på kyrkklockorna på nyårsafton – att vi skulle samlas kring Esaias Tegnérs dikt ”Det eviga”. Att föreslå att alla gör samma sak samtidigt är alltid suspekt i Berlin. Det var svårt av två skäl. • Att samlas är över huvud taget komplicerat i Berlin. • Att föreslå att alla gör samma sak samtidigt är alltid suspekt i Berlin. Förmodligen eftersom man en gång gjorde det, så totalt, är man vaksam nu. Nästan paranoid. Hon får stå där själv och lyssna på sina klockor, säger de. Vi smäller hellre smällare. Överröstar de svenska domkyrkorna. Om jag hade varit lättkränkt hade jag haft det svårt. Under nyårsnatten verkar berlinarna bearbeta kriget. Fyrverkerierna har lett till att stans hundar forslas ut på svindyra pensionat i Brandenburg och jag har gömt mig i ett kloster de senaste åren. Men nu kommer jag hem till ett land, där man i frågesporter kan kokettera med kunskapsluckor. Men nu kommer jag hem till ett land, där man i frågesporter kan kokettera med – eller vad de nu gör – att deras kunskapsluckor kan motiveras med att de inte var födda. Jag vet inte, det var före min tid, kan svaret lyda. Hej då, Napoleonkrig, romarriken och Esaias Tegnér
lotta lundberg
Lotta Lundberg: Jag radikaliserades under åren i Berlin.
SVD
https://www.svd.se/a/gEqXr9/
Margrethe II av Danmark abdikerar, meddelar hon i sitt nyårstal. Snart blir kronprins Fredrik kung av Danmark. ”Min förhoppning är ett det nya kungaparet ska mötas med samma tillit och hängivenhet som jag”, säger drottning Margrethe. Drottning Margrethe II tillträdde tronen 14 januari 1972. Efter 52 år väljer hon nu att tacka för sig. Den 14 januari ska kronprins Fredrik, 55, ta över och bli kung av Danmark. Hans hustru Mary blir då drottning. Beslutet att abdikera har successivt växt fram, berättade den 83-åriga monarken. – Tiden sliter och skavankerna blir fler, konstaterar hon. Margrethe genomgick en ryggoperation tidigare i år. Operation var lyckad. Men tankar väcktes. – Operationen gav mig anledning att fundera över framtiden – och om det inte var tid att lämna över ansvaret till nästa generation, fortsatte Margrethe. I slutet av talet förärades drottningen rikliga applåder från publiken som slutit upp vid slottet Amalienborg i Köpenhamn. – Min förhoppning är ett det nya kungaparet ska mötas med samma tillit och hängivenhet som jag, säger Margrethe. I en kommentar tackar Danmarks statsminister Mette Fredriksen (S) drottningen för att hon "satt ord och känslor på vilka vi är som folk och nation” och varit symbolen för Danmark. – Å hela befolkningens vägnar vill jag rikta ett hjärtligt tack till Hennes Majestät Drottningen för hennes livslånga engagemang och outtröttliga ansträngningar för kungariket, skriver Fredriksen. Beskedet kom mycket överraskande, säger kungahusexperten Lars Hovbakke Sørensen till danska TV2. – Särskilt då drottningen vid flera tillfällen sagt att hon sitter kvar på sin pinne tills hon trillar av den. Senast en dansk monark abdikerat var när Kristian II lämnade tronen år 1523, enligt Hovbakke Sørensen. Det svenska kungahuset hade på förhand informerats om den danska drottningen. ”H.M. Drottning Margrethe har personligen talat med och informerat H.M. Konungen om sitt abdikationsbeslut” skriver informationschef Margareta Thorgren till SvD.
margrethe ii av danmark
Danmarks drottning Margrethe abdikerar
SVD
https://www.svd.se/a/nQqo3o/
Min tro har länge varit att journalister ska vara så transparenta som möjligt. Kan jag fortfarande vara en objektiv politisk kommentator efter mitt senaste beslut? När jag för ett och ett halvt år sedan fick uppdraget som inrikespolitisk kommentator för SvD var det påfallande många i min bekantskapskrets som reagerade på ett liknande sätt: att jag nu kommit ut som moderat. Fortfarande skickar arga läsare mejl till tidningens politiska chefredaktör Tove Lifvendahl om vilken fruktansvärd rekrytering den där Torehammar är. Jag är benägen att hålla med. Jag är kanske världshistoriens sämsta moderata ledarskribent. Vilket är helt lugnt, för det är inte mitt jobb. SvD:s ledarsida ska dels vinna kampen om idéer (liberalkonservatism, marknadsekonomi) samt arbeta för att att dessa förverkligas. Vilket trots ledarsidans ”obunden moderat” oftast betyder att se till att en moderat statsminister intar Rosenbad. Så tecken hamras ut på tangentbord och munljud uttalas i poddar i detta högre syfte. Precis som Aftonbladets ledarsidas huvudfunktion är att få socialdemokrater valda. Mitt jobb är att analysera och ge kontext åt svensk politik. I bästa fall är jag som den gamla tidens DN-ledare. Ett ”å ena sidan, å andra sidan” som landar i ett sjukt otillfredsställande: världen är komplex med gråskalor! För oss på tidningen är uppdelningen av news och views, nyheter och åsikter, supertydlig. Vi på nyhetssidan ska berätta om världen som den är, de på ledarsidan skriver för att förändra densamma. Samtidigt bidrar digitaliseringen på flera sätt till att grumla denna distinktion. I mobilen dyker alla vi SvD-skribenter upp huller om buller. Små bildbylines som tycker saker, men vi förväntar oss att läsarna ska självklart förstå vilka som är inrikespolitiska kommentatorer och vilka som är ledarskribenter. Nätet har varit gynnsamt för den slagkraftiga opinionsjournalistiken och SvD:s ledarredaktion tillhör de slagkraftigaste. Lena Andersson rattar sina kolumner som en långtradare på det offentliga samtalets motorväg. Med en medvetet tvär gir välter hon den och blockerar samtliga körriktningar i samhällsdebatten i veckor. Peter Wennblad är som en kamikazepilot på sociala medier, redo att ta ut så många fiender som möjligt innan cancelklockan klämtar för honom. Internt har en del ögonbryn höjts över att jag inte upprätthåller den redaktionella normen av fysiskt avståndstagande till ledarredaktionen. Hur jag planerat yogapass med Paulina Neuding, praktiserat alkoholliberalism med Mattias Svensson eller lekt sicken blås med Fredrik Johansson i personalmatsalen. Ok det sista har inte hänt, även gränslösa har gränser. Vår ledarsida är problematisk ur ett varumärkesperspektiv. De är en sån stark krydda att hela Svenskan riskerar att smaka höger. Det skrämmer bort en del läsare – men ledarsidan är också huvudskälet till att många prenumererar på tidningen. Vissa ser en historisk cirkel som sluts. Det medieideal om objektivitet och opartiskhet som växte fram under andra halvan av 1900-talet kan ses som en ekonomisk strategi. Pressen levde till stor del på annonser och genom att vara neutral kunde man nå flest ögonpar. När annonsmarknaden vändes upp och ner av internet så gick tidningarna till sist över till att låta kunderna betala för produkten med digitala prenumerationer. Nu finns det de som varnar för att detta kommer leda till ett åskådningsfjäsk för den som håller i plånboken. Att journalistens roll blir att bekräfta prenumeranternas redan existerande världsbilder, om än med kanske lite tjusigare ord. Då är vi ett litet steg från att få tillbaka den rena partipressen där det inte bara är ledarskribenternas uppdrag att få partister valda – utan hela redaktionens. Sen finns det de som anser att medierna aldrig har varit och aldrig kan vara objektiva
henrik torhammar
Henrik Torehammar: Jag erkänner – jag gick med i Svenska kyrkan
SVD
https://www.svd.se/a/Q7VG1V/
2024 blir året för månbaser, barnarbete och rejält höjda skatter, i alla fall om man ska tro prognoserna. Men det ska man sällan. Vid den här tiden på året brukar jag söka efter det nya årtalet i gamla pressklipp. Vad trodde man för 10 eller 50 år sedan om det år som nu inleds? Vilka förhoppningar och farhågor knöts till det?  2024 kommer skatterna vara tio procent högre än i dag, förklarade Göran Persson 2004 och såg detta som helt nödvändigt för att klara den framtida välfärden. Men 2024 kommer skattekvoten vara 41 procent, jämfört med 46 procent då. Japan skulle 2024 ta en permanent månbas i bruk. Men i stället är det ett annat rymdimperium som är tillbaka. USA planerar att genomföra den första bemannade månresan sedan 1972. 2024 utspelar sig också den animerade filmdystopin Metropia från 2009. Den skildrar en mörk framtid där de fossila bränslena är uppeldade och Europas tunnelbanenät byggts samman till ett gigantiskt transportsystem, ägt av ett samvetslöst bolag. Men fossila bränslen finns kvar, och Stockholms tunnelbana närmar sig bara i blygsam takt de nya stationerna i Barkarby, Solna och Nacka. En som utförligt funderade kring 2024 var ekonomen Norman Macrae vars ”Rapport från 2024: en kortfattad historia över framtiden 1974–2024” gavs ut av Timbro 1985. Där spekulerades det – riktigt – i att kraftmätningen mellan USA och Sovjet skulle vara övervunnen, men mindre riktigt i att krigen skulle vara avskaffade och barns lönearbete inledas i nioårsåldern. (Därefter skulle man ha ett arbetsuppehåll mellan 23 och 43 för att uppfostra barn.) Sammanfattningsvis slog de flesta av Macraes, Perssons och andras prognoser slint. Precis som det brukar vara.  Framtidens notoriska opålitlighet är en av få säkra spådomar.
spådom 2024
Andreas Ericson: 2024 gick inte heller att förutsäga
SVD
https://www.svd.se/a/69Ep7Q/
Ingen rymdfarkost har varit så nära solen som Nasas rymdsond förhoppningsvis kommer att vara i slutet av 2024. ”Det kommer att bli en monumental prestation för hela mänskligheten, säger forskaren Nour Raouafi till BBC. Om ett år, den 24 december 2024, ska Nasas rymdsond Parker Solar Probe passera solen med den hisnande hastigheten av 195 km/s, vilket motsvarar att flyga från New York till London på mindre än 30 sekunder, rapporterar BBC News. Inget mänskligt skapat föremål kommer att ha rört sig så snabbt och inte heller kommit så nära stjärnan – bara 6,1 miljoner km från solens visuella "yta". – Det kommer att bli en monumental prestation för hela mänskligheten. Detta motsvarar månlandningen 1969, säger Nour Raouafi forskare vid Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory till BBC News. Parker Solar Probe skickades upp i augusti 2018 med uppdraget att observera och fotografera solens yttre atmosfär, den så kallade koronan, för att ge mer kunskap om solens egenskaper. Den blev, 2021, den första rymdfarkost som flugit genom koronan. Rymdsonden är nu i omlopp runt solen och samlar in data om solvinden, laddade partiklar och starka magnetfält. Varje omloppsbana för den närmare. Data från Parker ska bidra till att förstå och kanske förutsäga rymdväder, de ständigt skiftande förhållandena i rymdplasmat runt jorden. Rymdvädret kan förändra satelliters banor, förkorta deras livslängd eller störa elektroniken ombord. Strategin är att passera snabbt, göra mätningar av solmiljön med instrument som är placerade bakom en tjock värmesköld. Målet är att få kunskap om solprocesser, bland annat undersöka hur koronan, solens yttre atmosfär, fungerar. Temperaturen vid solens fotosfär, ytan, är ungefär 6 000 grader, men i solens yttersta atmosfär är mer än en miljon grader. Parker Solar Probe är uppkallad efter Eugene Parker, den amerikanske fysikern som utarbetade teorin för hur solvinden uppkommer och även hur magnetfält uppkommer och förändras i rymden. När han lade fram sina teorier för över 50 år sedan blev han först ifrågasatt men teorierna kunde senare bekräftas vid observationer med rymdfarkoster.
rymdsond
Nasas rymdsond ska passera solen 24 december 2024
SVD
https://www.svd.se/a/4oP5gg/
Allt fler väljer alkoholfritt när det är dags för fest. Utbudet och försäljning av alkoholfri öl har exploderat. För det alkoholfria bubblet har det gått trögare. De senaste åren har alkoholfria drycker blivit mer populära i samhället. Till exempel har försäljningen av alkoholfri öl ökat explosionsartat. Plus 1 000 procent på tio år, enligt statistik från Sveriges bryggerier. – Det är en jättetrend när det gäller alkoholfria drycker. Det händer saker hela tiden på det här området. Det finns en stor efterfrågan på alkoholfria drycker i alla segment egentligen, säger SvD:s vinskribent Mikael Mölstad. Något som inte hängt med lika snabbt är försäljningen av alkoholfritt mousserande vin. När SvD går igenom Systembolagets statistik för de senaste åren över mousserande alkoholfria drycker ligger siffran i princip still strax under 1 miljon liter sålda de senaste fyra åren. Visserligen har pandemin inträffat under den perioden. Och alkoholfritt mousserande vin säljs också i vanliga matbutiker, men siffran är ändå en fingervisning. Utbudet är också begränsat. På Systembolaget och i de större matkedjorna finns det idag mellan 20 och 30 alternativ att välja på när det gäller alkoholfritt bubbel. Enligt Mikael Mölstad är alkoholfritt vin, både mousserande och vanligt, efterfrågat. Problemet är att det är svårt att framställa ett bra alkoholfritt vin. – Man måste jäsa till ett riktigt vin först och sedan ta bort alkoholen, och då är konsten att behålla smaken på vinet, säger han och tillägger: – Alkoholfri öl smakar faktiskt som öl, och det är ju en fördel för de som vill köra och så vidare. Jag vet många vinpersoner som gärna tar en alkoholfri öl i stället. Alkoholfritt bubbel är också fortfarande en liten del av den stora kakan mousserande vin, där systembolaget sålde dryga 24 miljoner liter under fjolåret. Det gäller inte minst inför nyåret. Bara under den sista veckan av 2022 såldes 1,2 miljoner liter mousserande vin - alla kategorier, vilket överträffade den totala försäljningen av alkoholfritt mousserande under hela året föregående år. Som en annan jämförelse, överskred försäljningen av det bäst säljande mousserande vinet med alkohol - Julià & Navinès Cava Organic Semi Seco, som sålde cirka 1 miljon liter 2022 - den totala försäljningen av alkoholfritt mousserande vin samma år. Några som haft tillväxt är Domaine Wines. Vinleverantörens alkoholfria Richard Juhlin Non Alcoholic Blanc de Blancs är näst mest populära bland de alkoholfria mousserade som finns på Systembolaget. Totalt såldes 160 000 liter av vinet 2022, jämfört med 94 000 liter året innan. Det kan jämföras med ettan på Systembolagets lista alkoholfritt bubbel, Nozecco som säljer runt 200 000 liter om året. Men även 2023 har försäljningen för Richard Juhlins alkoholfria mousserande ökat ytterligare. Det säger Ewa Wirström, affärsområdeschef för vin hos vinleverantören Domaine Wines. – Vi ser helt klart en växande trend och ökat intresse för mousserande alkoholfritt. Vi har alltid kvalitet i fokus och arbetar aktivt med att utveckla vårt utbud av alkoholfritt, säger Ewa Wirström, som är optimist över utvecklingen. I takt med att intresset för alkoholfria alternativ har vuxit, har försäljningen tagit fart konstaterar hon. – Det är i dag mer vanligt att när man arrangerar middagar och fester så vill man som värd och värdinna för bjudningen ha goda alkoholfria alternativ som är vuxna i smaken och som passar till mat. Då är mousserande alkoholfritt ett gott alternativ. För Domaine Wines utgör dagligvaruhandeln en växande marknad, men majoriteten av försäljningen för Richard Juhlins alkoholfria mousserande vin sker genom Systembolaget
alkoholfritt bubbel
Alkoholfritt bubbel går trögare på marknaden än andra alternativ
SVD
https://www.svd.se/a/O8V3vA/
SvD:s Christian Daun mår som bäst när han tränar, träffar vänner och är ute i skogen. Men för det mesta fastnar han i soffan med mobilen. Nu har han en plan för hur nästa år ska bli annorlunda. I somras fick jag ett bekymmersamt sms från en vän och medberoende:  Hej, kompis, Jag har inte velat säga något, men känner att jag måste berätta nu. Under en längre tid har jag inte mått så bra. Jag känner ingen glädje och ser knappt fram emot något. En konstant nedstämd känsla. Jag drar mig undan från folk. Jag vet att du är en av få som kan förstå. Du har också Gardenscapes i ditt liv. Jag har fastnat på bana 6910. Den är omöjlig att klara. Omöjlig! Suttit fast med den i veckor. Säg till när du är där så kan vi hoppa från samma bro. Skämtet, om än ganska mörkt, har sin upprinnelse i en gemensam besatthet. Gardenscapes, ett färgglatt mobilspel, inte olikt Candy Crush, där det gäller att formera objekt antingen horisontellt eller vertikalt för att klara banorna. De stjärnor man tjänar kan användas i parallellhistorien där spelaren, påhejad av den käcke butlern Austin, försöker restaurera förfallna trädgårdar. Denna uppgift är mest ett nödvändigt ont, men själva grundspelet är djupt beroendeframkallande. Djupt. Härom kvällen föll mina ögon ihop vid elvarycket. Jag hade duktigt nog tränat på utegym tidigare under dagen och var mer än lovligt sovsugen, men så insåg jag att dagens belöning i Gardenscapes endast var 27 minuter bort. Vid midnatt, prick 00.00, uppenbarar sig ett lyckohjul på skärmen. Där kan man vinna hjälpmedel och redskap som gör det lättare att klara banorna. ”Om jag slöscrollar i 27 minuter så kan jag se vilken belöning jag får,” tänkte jag. Givetvis fick jag bonus! Oändligt liv i tre timmar, dessutom några riktigt grymma bomber. Maxflyt ju! Jag klev upp ur sängen, baddade resolut ansiktet i iskallt vatten.  Sedan spelade jag Gardenscapes fram till klockan 02.20. Ungefär var tionde minut jävlades mitt elevrådsordförande-överjag.  För kännedom: Mitt överjag innehar stol 1 i Svenska Akademien och ser inte med blida ögon på företeelser som ”tidsfördriv” eller ”förströelse”. Jag motade den barske saten i grind med undanflykter: ”Jag måste ju faktiskt bli bättre på att unna mig” och ”om jag är trött i morgon får jag väl bara ta en siesta efter lunchen”. Morgonen därpå vaknade jag med ett ryck klockan 07.44. Mina två barn ska vara klädda, utfodrade och helst även tandborstade när de anländer skolgården senast 08.08 då det ringer in. Det blev ingen harmonisk morgon, men vi klarade det. Vi hann. Väl hemma kände jag att jag hade fått nog. Igen. Spelat bort en tiondel av livet För somliga människor verkar det räcka med att få nog. De blir topp tunnor rasande, topplocket går, och denna katharsis leder till varaktiga beteendeförändringar. Så är det inte för mig. Skaparen måste ha varit på ett osedvanligt nedrigt humör den dag då min ”karaktär” skapades. Det senaste året har Gardenscapes ätit upp, ja, men säkert en tiondel av min vakna tid. Om självmord, en överlagd handling som stjäl all ens framtid, är den ultimata tidsstölden, så torde mitt Gardenscapes-spelande åtminstone kunna brottsrubriceras som ett långsamt pågående självdråp. Jag vill inte ens börja räkna på hur många uppbyggliga romanläsningstimmar som spelet har slukat. Vissa Gardenscapes-stunder har dock varit fina, det ska sägas. Det finns tillfällen då jag inget hellre vill. Särskilt mot slutet av en aktivitetsspäckad barnhelg
christian daun
Mobilspel: Christian Dauns löfte – sluta med Gardenscapes
SVD
https://www.svd.se/a/Kn43A7/
Ett enda medlemskap gör det möjligt att träna på hundratals olika gym, yogastudior, simhallar och klättercenter. Men är det värt pengarna? SvD testar. Det är inget gymmen själva skyltar med. Men apparna Bruce och Classpass hävdar att de erbjuder ett smartare sätt att betala för träningen än att bara bli medlem på den stora kedjan eller närmsta kvartersgym. Samtidigt finns ett missnöje bland användarna över höjda priser och försämrade villkor. Bruce och Classpass laddas ner som en app på mobilen, och låter användaren träna fritt på en stor mängd gym och träningsanläggningar. Du betalar en månadsavgift till appföretaget, som i sin tur ersätter gymmen (och själva behåller en del). Som fitnessvärldens Uber Känns affärsmodellen bekant? Just precis, det handlar om en klassisk tredjepartslösning, ett slags Uber för fitnessvärlden – ännu en bransch som på senare år utmanats av ”disruptiva” digitala innovationer. Vill man gå på gruppträning bokas det direkt i appen, som fungerar som en sorts sökmotor för alla pass hos samtliga anslutna gym och studior. I receptionen skannar du en QR-kod eller anger din bokning och traskar in som vilken medlem som helst. På det hela taget är det en mycket smidig användarupplevelse. Olika aktörer har kommit och gått, just nu finns det två i Sverige: svenskägda Bruce som är den dominerande, och amerikanska Classpass, den internationella jätten som försöker ta sig in på den svenska marknaden. Fram tills helt nyligen har det också funnits en tredje spelare, Swiftr, men de har just köpts upp av Bruce och medlemmarna hänvisas från 1 januari dit. En förändring en del Swiftr-användare är besvikna på, eftersom det blivit dyrare. Stora kedjor står utanför Det är ovanligt att de framgår på de anslutna gymmens hemsidor att man kan betala genom Bruce och Classpass. För dem är apparna något av en huvudvärk. Visserligen kan de få fler att upptäcka gymmen, särskilt de nyöppnade och med smalare inriktning. Det är också ett sätt att fylla upp platser på pass som ändå inte är fullbokade. Men gymmen förlorar också kontrollen över kunderna, och riskerar att göra sina egna medlemmar missnöjda eftersom appanvändarna kan få lägre priser. Men i slutändan är det få som vågar stå utanför. Av de stora gymkedjorna är dock bara Friskis & Svettis, STC och Itrim tillgängliga (och endast på Bruce). Men det behöver egentligen inte vara ett problem för konsumenterna. I stället för 70 olika Sats-filialer får du tillgång till över dubbelt så många andra gym. I Stockholm är exempelvis en rad väletablerade namn som Delta, W8 och House of Shapes representerade i båda apparna. En stor fördel med apparna är att de har ett betydligt bredare utbud än bara ”vanliga” gym. I medlemskapen ingår även bland annat yoga- och pilatesstudior, klättercenter, crossfitboxar, boxningsklubbar, simhallar och padelbanor. Kostnad: För några år sedan uppfattades Bruce som ett ekonomiskt alternativ, uppskattat av exempelvis studenter. Men priserna har höjts och villkoren ändrats, till visst missnöje. I dag finns tre olika ”nivåer”: En månads uppsägningstid. Bruce har även ett kreditsystem som fungerar som klippkort, där man i stället för månadsavgift köper ”krediter” som sedan dras av vid varje besök. För den som inte tränar så ofta är det ett bra alternativ – krediterna, som köps för valfri klumpsumma, gäller ett helt år. Tillgänglighet: Ett tak möjliggör max åtta besök per månad på samma anläggning, på en del ställen så få som fyra. Vissa gym släpper bara en mindre kvot av sina pass till Bruce-användare – och på en del ställen är de mest attraktiva tiderna inte möjliga att boka alls
bruce app
Bruce eller Classpass, vilken app är bäst? – SvD guidar
SVD
https://www.svd.se/a/zEqq1w/
Det blev ett händelserikt år, 2023. Ledarredaktionen sammanställer de händelser som lämnat störst avtryck. Årets… Abort Den polska befolkningen valde bort en oönskad regering, och snart ryker även Lag och rättvisas långtgående abortförbud. Avsågade gren ”Kan du inte göra något med pinnar?” föreslog Muharrem Demiroks pressekreterare i ett försök att ge det gamla bondeförbundets nyvalde partiledare en lantligare profil. Bantning Efter sensitivitetsläsning av Roald Dahls barnböcker var inga karaktärer längre feta, ej heller mödrar eller fäder, eller fula. Dystra trend Sjutton år i rad har grundläggande friheter i världen krympts mer än de utökats, konstaterade Freedom House. Mycket talar tyvärr för att 2023 var det 18:e året med krympande frihet. Dåliga ursäkt Magdalena Andersson skyllde Socialdemokraternas migrationspolitik fram till 2015 på ”samhällsklimatet”. Efterlysta Internationella brottmålsdomstolen i Haag utfärdade en arresteringsorder mot Vladimir Putin, som anklagas för krigsbrott begångna under Rysslands pågående invasion av Ukraina. Festtillfälle Den 1 juli avskaffades kravet på tillstånd för att arrangera offentlig dans. Fyrtioårsfirande 4 oktoberrörelsen, vars demonstrationer och opinionsbildning mot löntagarfonder så småningom ledde till att de avskaffades. Förlust Två svenskar som följde fotbollslandslaget till bortamatchen i Belgien fick på grund av en islamistisk terrorist aldrig komma hem igen. Hundraåring som klev ut genom fönstret och försvann Henry Kissinger (1923–2023), nationell säkerhetsrådgivare 1969–1975 och utrikesminister 1973–1977. Härdsmälta Tyskland avvecklade sina sista kärnreaktorer och ersatte dem med kolkraftverk. Härva S i Botkyrka röstade bort sitt eget kommunalråd när hon agerade mot ABF:s fiffel med skattepengar och att gängkriminella uppehöll sig i förbundets lokaler. Idiotmagnet Koranbränning. Både som protestform och för den ofta överilade och oproportionerliga responsen. Jubileum Två kungliga märkesår har högtidlighållits. H.M. Konungen firade 50 år som Sveriges statschef. Och för 500 år sedan valdes Gustav Vasa till kung i Sverige. Kollektiva uppvaknande Antisemitismens utbredning i Sverige – och i hela västvärlden. Krönika Lena Andersson skärskådade oppositionens hycklande retorik om hungrande barn i ett land där mättande mat är billigt (SvD 20/5). Kröning Kung Charles III av Storbritannien och Camilla av Storbritannien kröntes till kung och drottning av ärkebiskopen av Canterbury i Westminster Abbey. Lättnad De välfyllda gaslagren i Europa – och de lägre elpriserna i Sverige. Medlemskap Finland blev officiellt medlem i försvarsalliansen Nato. Myteri Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin tågade vid midsommar mot Moskva med sina trupper. Okunskap Hovrätten för västra Sverige, som i ett våldtäktsmål behövde använda ett lexikon för att (miss)förstå innebörden av ordet ”snippa”. Den galna domen revs senare upp av Högsta domstolen. Ondska Terrorattentatet mot Israel den 7 oktober, där över tusen människor mördades och över hundra kidnappades i attacker mot civila, står ut även ett mörkt år. Ordförande Sverige uppfyllde sitt åtagande som ordförande i EU under första halvåret med den äran. Pedagogiska utmaning Kommissionär Ylva Johansson kunde i Ledarredaktionens podd (23/3) inte förklara hur kryptering skulle fungera ihop med massövervakningsförslaget chat control. Pekpinne Socialstyrelsen sänkte gränsen för drickande utan hälsorisk till max fyra små öl per kväll, även för män. Pissbeslut Masstester av kroppsvätskor förekommer inte i andra länder och slukar polisresurser. Det svenska förbudet mot bruk och innehav av narkotika har inte fungerat, visade ESO-rapporten ”Bruk och straff”
händelser 2023
SvD:s ledarsida listar de viktigaste händelserna 2023
SVD
https://www.svd.se/a/4oP9ne/
Skambud, en extremt dyr villa och en marknad som frös till is. SvD listar sju snackisar från bostadsmarknaden 2023 – och ett namn vars budskap alla lyssnade extra noga till. Svenskarna behöver lära sig att lägga skambud. Det rådet från Günther Mårder väckte ett extremt intresse bland många SvD-läsare. Ordet ”skambud” sa också något om den svåra bostadsmarknaden 2023. ”Det gäller att på ett elegant sätt punktera säljarens uppblåsta syn på värdet” men ”skambudet får förstås inte vara så lågt att det blir en förolämpning, sa Mårder och gav konkreta råd. – Börja med att göra en faktabaserad beskrivning av objektet utifrån nyckeltal och gör din egen värdering. Det kan innebära till exempel 85 procent av det tidigare marknadspriset på 100 procent, sa Mårder som rekommenderade att man sedan försöker mötas på mitten. Men Günther Mårder fick också snabbt mothugg från mäklaren Anna Ski. ”Min bild är att skambud bara gör säljarna sura” var hennes reaktion. Under 2023 blev ”det nya normala” att sälja sin gamla bostad innan man köper ny. Det såg man hos Hemnet där löpande enkäter visar att ett stort trendskifte inleddes hösten 2022. Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg satte nyligen siffror på denna väldiga marknadsförändring: Andra halvåret 2023 uppgav 67 procent av spekulanterna att de säljer först, medan 33 procent uppgav att de köper först. Innan räntan steg var det precis tvärt om under många år. Till exempel uppgav 66 procent av Hemnets besökare i en enkät 2017 att de köpte innan de sålde, medan 34 procent ville sälja först. Det nya beteendet har revolutionerat bostadsmarknaden med lägre omsättning och längre säljtider. – 2023 var ett år av paradoxer, osäkerhet och försiktighet, säger Erik Holmberg. 2023 var året då många pratade om de stigande boräntorna och intresset för Riksbankens räntebesked nådde nya nivåer. Klart är att högre boendekostnader har blivit mycket kännbara för många hushåll. Enbart genom Riksbankens räntehöjningar hamnade de rörliga boräntorna 2023 fyra till fem gånger högre än före Rysslands invasion av Ukraina. Så sent som hösten 2021 hade många hushåll lånat till drygt 1 procent i ränta. När SCB:s senaste statistik kom i slutet av december var snitträntan på ett rörligt bolån 4,89 procent. Den positiva nyheten är förstås att långräntorna började falla tillbaka i slutet av 2023. Och att det åter går att få ränta på sparkonton, också hos storbanker. På höstkanten började många andas ut. En krasch på bostadsmarknaden kändes inte längre så trolig. Ett mera udda bevis för den tesen var att Abba-stjärnan Björn Ulvaeus hade lyckats sälja sin villa för 248 miljoner kronor. Det handlade förstås inte om vilket hus som helst. ”Villa Vågaskär” är en fastighet med privat bro från Strandvägen i Djursholm som Björn Ulvaeus och hans dåvarande fru hade köpt för 14 miljoner 1995. Det nya priset var alltså en kvarts miljard när villan såldes vidare till fastighetsmiljardären André Åkerlund. Ingen talade längre om ”bostaden som bankomat”. Men när Svensk Mäklarstatistik summerar inte bara 2023 utan även inkluderar prisutvecklingen över nio år, från och med 2015, blir det ändå mycket ljusa siffror för många bostadsägare: Nominellt steg villapriserna med 48 procent och bostadsrättspriserna med 35 procent, varför många fått ett bostadskapital under dessa år. Det hindrar förstås inte att prisutvecklingen för 2023 isolerat är medioker
bostadsmarknaden
Här är sju snackisar från bostadsmarknaden 2023
SVD
https://www.svd.se/a/0Q1av6/
Det är en tickande bomb att halvautomatiska vapen med militärt utseende säljs via jaktlicens. I händerna på gärningsmän som vill genomföra massmord är dessa vapen mycket farliga och alltför lättillgängliga, skriver polisen Niklas Lindroth. Sedan augusti 2023 är det tillåtet att använda vapen med militärt utseende för jakt. Jag ser en mycket stor risk med nuvarande reglering men för att hamna rätt i en redan infekterad debatt så vill jag definiera problemet tydligt. Först behöver jag förklara vem jag är och varför jag tror mig veta vad jag talar om. Jag är före detta vapeninstruktör i både pistol och k-pist inom polisen. Jag är dessutom steg 2-utbildad vilket innebär att jag har grundutbildat polisens vapeninstruktörer. Jag har varit ämnesansvarig polislärare för vapen och taktik på dåvarande distanspolisutbildningen i Borås. Jag är före detta instruktör i taktisk konflikthantering med inriktning vapen och jag har grundutbildat hundratals poliser i hur man ska agera vid pågående dödligt våld (vilket i praktiken innebär skolattacker och terrordåd). Jag har även föreläst om pågående dödligt våld i över tio års tid och har utbildat tusentals lärare och skolpersonal i fenomenet. Jag är också före detta sportskytt och aktiv jägare. Avslutningsvis var jag platschef vid skolattacken i Trollhättan 2015 då en 21-åring mördade tre personer. Det är alltså inte en oro för att gängkriminella kommer att söka licens på jaktvapen i form av halvautomatiska vapen som ligger till grund att jag skriver det här. De har redan en god tillgång på vapen som det är. Jag jobbar som områdespolis i dagsläget och det råder inga som helst problem, även för mycket unga personer, att få tag på sådana vapen. Det finns ett aktuellt exempel som gäller en 15-åring som har skjutit med en AK-M rakt in i ett radhus (AK-M är en moderniserad version av den ryska automatkarbinen AK47). Det är inte heller en oro att svenska jägare eller sportskyttar plötsligt ska tappa det och börja skjuta vilt omkring sig som ligger till grund för min oro. Det är utomordentligt ovanligt att jaktvapen används i kriminella sammanhang och ännu mer ovanligt att sportskyttevapen gör det. Det senare är så ovanligt att det kan gå många år mellan de få händelser som har registrerats. Jägare och sportskyttar är generellt mer laglydiga än genomsnittet. De är oftast mycket seriösa och tar sitt intresse på högsta allvar och jagar samt skjuter med etik och högt säkerhetstänkande. Olycksfall är ovanligt med tanke på hur många miljoner skott som avfyras varje år i Sverige av skyttar och jägare. Min oro kommer istället från den sakkunskap jag samlat på mig över tid där jag satt mig in i och studerat situationer med pågående dödligt våld. Det jag sett, återkommande, är ensamma män som sitter framför sina datorer. De har ingen kriminell bakgrund. De har ingen dokumenterad psykisk ohälsa. Men de har misslyckats i livet på något sätt. De har ingen flickvän. De har inget jobb. De har varit med om någon tragedi. De har mobbats och/eller upplever sig utstötta. I den här svarta världen sitter de framför datorn. Där hittar de likasinnade på diverse internetforum. Sen börjar de radikaliseras. Processen till att bli ensamagerande gärningsman är likartad oavsett vilken radikalisering vi talar om: högerextrem, islamistisk eller vänsterextrem. Till slut börjar en plan ta form. En plan som slutar med att man själv förlorar sitt liv. Men det räcker inte. Man vill ”ta så många av dom jävlarna med sig som man kan” innan man själv dör. Det jag har lärt mig är att de här dåden sällan sker hastigt. De är planerade, ibland i veckor, ibland i månader eller rent av år i förväg. Man är metodisk
ar15 jaktvapen
Nya jaktvapen kan lätt hamna i fel händer, skriver Niklas Lindroth
SVD
https://www.svd.se/a/nQqpOn/
De har tusentals visningar, följare och kommentarer på Tiktok. De är lätta att hitta via plattformens egna sökverktyg. Här är tio av de olagliga säjarna av smällare. Utåt sett är budskapet glasklart. Tiktok är inte en plats för olaglig handel eller en svart marknad. Det slås fast i Tiktoks egna riktlinjer. ”Vi är djupt engagerade i att se till att Tiktok är en säker och positiv upplevelse för personer under 18 år”, skriver plattformen. Handel med reglerade varor, såsom smällare och fyrverkerier, är inte tillåten. SvD:s granskning visar dock att en stor mängd konton på Tiktok marknadsför och säljer förbjudna smällare, så kallade ”bangers” inför nyårsafton. Detta trots att handeln med fyrverkerier i Sverige är just reglerad. SvD:s reportrar skapade två fiktiva Tiktok-konton, som utgav sig att vara 15 respektive 17 år gamla. Inom loppet av några timmar fick dessa konton erbjudanden om att köpa stora smällare och fyrverkerier av fyra olika Tiktok-säljare. SvD:s kartläggning har identifierat följande konton, som bryter mot svensk lag såväl som Tiktoks regler. Marknadsföringsklippet visar en träbyrå fulladdad med fyrverkerier som säljs i Helsingborg. ”Någon som vill köpa”, skriver kontots innehavare. Klippet har över 4 000 visningar, 182 likes och 48 kommentarer. I direktmeddelande får SvD:s reporter snabbt erbjudande om att köpa ”10 air bombs” för 80 kronor. Kontots ägare bryr sig inte om ifall köparen är under 18. ”Nej bror jag säljer till alla”, skriver kontot till SvD:s reporter i ett direktmeddelande. Kontot tar kontakt med SvD:s fiktiva 15-åring, efter att ha sett en kommentar som vi till en video på ett annat konto om att vi vill köpa ”bangers”. Han skriver att han har många olika former av olagliga smällare att erbjuda, och att det är okej att vi är under 18 år. Han vill mötas upp fysiskt i Göteborg för försäljningen och få betalt i kontanter. ”Med cash du får lite rabatt. Hur många paket vill du ha?” Kontot tar kontakt med vår 15-åring genom ett direktmeddelande. ”Tjena vi säljer fyrverkerier om du vill köpa! Såg att du var intresserad!”. I direktmeddelanden får vi en beskrivning av allt vi kan köpa, och vilka smällare som är värst. Säljaren heter sitt riktiga namn på Tiktok, och vill ha betalt med Swish i förväg. När SvD ringer upp berättar han att han sålt till mellan 300–400 kunder och tjänat 200 000 kronor. De flesta är barn. SvD:s fiktiva 15-åring tar kontakt med kontot via en kommentar under en av hans videos. Vi skriver att vi vill köpa och att han ska kolla sina direktmeddelanden. Han erbjuder oss att få köpa om vi kan mötas upp och hämta det i staden där han bor. Att varken vår 15-åring eller personen som kommer och hämtar upp smällarna är över 18 år spelar ingen roll, skriver säljaren. Kontot har över 11 000 gillamarkeringar på sina klipp. Innehavaren försöker skapa engagemang och få följare genom att lotta ut olika typer av fyrverkerier. ”Gissa vilken fyrverkeri detta är och vinn en sådan :)”, står det i ett av klippen. Kontot erbjuder smällare i Helsingborg, för 50 kronor plus fraktkostnad. ”Jag vill köpa”, skriver ett anonymt konto i kommentarsfältet. ”Ajjt bror”, svara kontot. I ett klipp lovas en utlottning av ett fempack ”Thunder king” och en ”dum bum air bomb” bland de som delar klippet till tre vänner, gillar klippet och följer kontot. Ett av kontons videor har fått en varningstext: ”Om du deltar i den här aktiviteten kan det leda till att du eller andra gör sig illa”
bangers smällare
Kartläggning: Här är tio säljare av olagliga smällare på Tiktok
SVD
https://www.svd.se/a/gEMzeL/
Hon hördes från Svappavaara till Saigon. I dag skulle Sara Lidman ha fyllt 100 år. Från sin mammas dödsbädd börjar Karin Smirnoff skriva ett brev till henne. Jo Sara. Jag känner inte dig för du är död och jag lever. Därför börjar jag med din kappa. Det enda verkliga om dig jag kan beskriva, för jag har sett den. Du köper den i Arvidsjaur. Den lär ha suttit perfekt. Så snart du betalat den ger du bort den. ”Här”, säger du, ”ta den du. Inte ska jag gå omkring i så märkvärdiga kläder.” I sängen, på vars fotände jag slängt upp mina fötter för att skriva mer bekvämt, ligger en mamma och dör. Det är den sjätte dagen med vatten utan bröd. Vi turas om att sitta här, barnen, min kusins fru och jag. Hennes mun är en ökenvandring. Hon bad precis om en fralla med ost. Det är en ren reflex. Vatten, ropar hon, ge mig vatten för vatten är liv liksom ostfralla men kroppen säger något annat. Gör det svårt att svälja, svårt att prata, röra sig och vilja. Mamma är 92. En dag vägrar hon bara att stiga upp, äta eller ta mediciner. Det är inte hennes hjärna som gör valet. Det är kroppen. Den säger: Jag är på slutet nu, låt mig vara. Det är inget som hon själv önskar. Hon kämpar emot med allt hon förmår. Fäktar och svär. Mitt första ord lär ha varit jävlar. Det kan bli mammas sista. Jag flyttar pärmen med stora bokstäver Palliativ vård så hon inte ska se den. Köper proteindrycker, slevar i henne dem med sked. En människa som har en sådan vilja, är den verkligen döende? För en månad sedan åt vi surströmming och sjöng snapsvisor. Hon skrattade åt den enda jag kan: ”Minnet, jag har tappat mitt minne. Är jag ryss eller finne. Kommer inte ihåg. Skål!” Mamma har också tappat minnet, ändå är hon så märkligt närvarande. Känner igen alla som hälsar på. Kan namnet på personalen. Reser sig ur sängen för att falla tillbaka som en säck. Hallå, sjuksköterskan! Svälter ni ihjäl henne eller är det smärtlindringen som gör henne konstig? Nej. Jag undersöker varje möjlighet till återhämtning. ”Du är min korpral, min coach”, väser mamma. ”Nu måste du hjälpa mig”. Jag vet bara inte hur. Kappan är röd och svart. Rak med sidenfoder, breda slag och en överdimensionerad kapuschong. När du drar den över huvudet sticker bara näsan fram. Den packas i styv påse med snören och ingen kan kritisera ett impulsköp. Du har ju pengar. Ärligt förtjänade på hårt skrivarbete. Jag föreställer mig hur du drar fingrarna över bokryggar och undrar hur det gått till. Hur en flicka från Missenträsk lyckats tota ihop berättelser som världen vill läsa och jag förstår dig. Drar fingrar över egna bokryggar och undrar hur det gått till. Med Guds och slumpens hjälp så klart. Inpräntat i vårt gemensamma Västerbottens-dna. För inte är vi väl särskilt bra på att skriva. Det vore att överdriva och skryt ska man akta sig för liksom att bli för glad. I dina dagboksanteckningar läser jag om tvivel och missnöje och tolkar det som besvärjelser. Den som nöjer sig med smulor har lägre fallhöjd. ”Javisst”, säger du till en bekant som beundrande likställer dina ord med musik: ”Mitt språk är säkert bra, men fullständigt oläsbart.” Renskötarna får maka på sig Missenträsk är en isolerad plats. Hit kommer ingen spontant eller bara far förbi men du är större än så, vill mer. Reser bort och blir en annan. När du kommer tillbaka ser du byn med andra ögon. Som det blir när man återvänder. Mina egna bokryggar har modernare snitt
karin smirnoff sara lidman
Karin Smirnoff skriver ett brev till författaren Sara Lidman
SVD
https://www.svd.se/a/BWppoE/
Smällare är förbjudna i Sverige men på Tiktok säljs de öppet till barn inför nyår. SvD:s granskning visar hur enkelt minderåriga kan få tag på ”bomber” – och hur de lottas ut gratis i utbyte mot likes. ”Jag har airbombs, tårtor, tigerraketer, polska smällare. De polska är riktigt kraftfulla. De smäller vilken brevlåda som helst hahaha.” Så skriver en langare på Tiktok som säljer ”bomber” till barn. Via ett direktmeddelande erbjuds vår fiktiva 15-åring att få köpa kraftfulla smällare importerade från Polen. Säljaren säger att han har massor av ”smått och gott”. Mycket av det han erbjuder är olagligt i Sverige. Att köparna är minderåriga är inget problem. En annan Tiktok-säljare skriver i ett direktmeddelande att ingen legitimation behövs. ”Nej bror jag säljer till alla ;p” Sedan 2002 finns ett generellt förbud mot att sälja och använda smällare i Sverige. Men på Tiktok är aktiviteten hög inför nyårsafton. Med hjälp av AI skapade SvD två fiktiga tonåringar, en 15-årig pojke och en 17-årig pojke. Vi använde AI-genererade bilder för att skapa två nya profiler på Tiktok. Vi använde sedan Tiktoks eget sökverktyg för att hitta säljare. SvD:s granskning visar att minst ett tiotal konton på Tiktok har riktat in sig på att sälja olagliga smällare inför nyår. Sökningen ”köpa bangers” öppnade ett smörgåsbord av produkter i appen. Bangers är kraftiga smällare som är olagliga att äga, sälja och använda. Den första sökträffen är en video där en privatperson visar upp olika former av smällare till salu och priserna. ”Hur gammal måste man va?” undrar en som kommenterar. ”Ingen åldersgräns” skriver säljaren. I nästa video visar en annan säljare hur man kan sätta ihop de mindre smällarna till en stor. ”Vart får man stubin?” undrar en person i kommentarsfältet. ”Köper av mig” svarar kontoinnehavaren. Tiktoks algoritm gör att SvD:s fiktiva barn, efter att ha börjat följa ett första säljkonto, tipsas om ytterligare ”föreslagna konton” att följa. Samtliga konton vi tipsas om bedriver olaglig försäljning av smällare och pyroteknik. I videoklipp visar säljarna vad de har till salu. Samma konton lägger också upp videor där de tänder på smällarna och visar vilken effekt de har. På ett av de konton som Tiktok föreslår att 15-åringen ska följa gör personen en så kallad givaway av ”bangers” till sina följare, det vill säga lottar ut smällare gratis bland de som kommenterar inlägget. Tre personer vinner. Många konton som säljer olagliga smällare försöker att få ökad synlighet genom att göra just ”giveaways” av smällare. Det är ett marknadsföringsknep som vanligtvis används för att skapa engagemang som leder till ökad synlighet i Tiktoks algoritmer. Säljarna letar också aktivt upp köpare i kommentarsfälten. Någon timme efter att vi skrivit en kommentar om att vi vill köpa ”pang pang” kommer de första direktmeddelandena och följarförfrågningarna. Inom loppet av 12 timmar har fyra försäljare erbjudit sig att sälja smällare till oss, trots att vi skrivit i konversationen att vi är minderåriga. Det är 15-åringen som får flest erbjudanden om att köpa ”bomber”, som flera säljare kallar smällarna. Två av försäljarna skriver flera gånger och uppmanar 15-åringen att handla. Ju mer smällare 15-åringen köper desto billigare ska det bli. ”Hur blir det? Vi har 30st polska kvar, det mesta säljs av hyfsat fort bara så du vet”, lyder ett direktmeddelande
polska smällare
Tiktok-langare säljer olagliga smällare till barn
SVD
https://www.svd.se/a/EQV6M3/
Det högerparti vars konservativa idéarv gjorde det bäst skickat att försvara de ömtåliga mönstren har varit bättre på att uttrycka liberala idéer. Snart är det 52 år sedan den kom ut, Stig Strömholms polemiska samhällsanalys ”Sverige 1972. Försök till en lidelsefri betraktelse”. Den som undrar vad S eviga framgång beror på ges här ledtrådar. Och om hans analys stämmer är det inte bara mitten som hjälpt S på traven genom åren, utan också Moderaterna. Vi återkommer till det. Strömholm menar att ett samhälle bygger på det han kallar mönster: ”tänkesätt, vanor och beteenden” som en grupp människor uppvisar med viss varaktighet, och som ofta upprepas. Mönster är trögrörliga och hänger ofta kvar även när omgivningen förändras, som när bondesamhällets sedvänjor levde kvar även när man blivit industriarbetare i stan. Men så finns det också ”idéer”: uttalade föreställningar om fakta eller värderingar. Idéerna bygger på abstraktioner, medan mönstren ofta är konkreta. De ”tänkesätt” som ligger i mönstren är mer oreflekterade än idéerna, till exempel torde det vara ”mycket sällsynt att en tonåring demolerar en cykel på grund av ett komplex av sammanhängande idéer om äganderätten”. Mönster och idéer kan växelverka, men också konkurrera. Och mönstren är svåra motståndare: hur irrationella och idémässigt osammanhängande de än må vara, ger de människor något som idéerna sällan förmår: en känsla av trygghet och i bästa fall ”en smula trivsel i tillvaron”. Men mönstren är också känsliga och svåra att återskapa om de bryts sönder. Mönstren behöver därför vårdas, så lyder Strömholms budskap. De mönster Strömholm beskriver som grunden för ett gott samhälle: ett borgerligt bildningsideal, en måttfull och saklig statsförvaltning, en skola med en elitistisk syn på kunskap, var utrotningshotade redan 1972. Och om tonåringar 1972 demolerade cyklar, demolerar de numera varandra med en ny omfattning på brutaliteten. Ett gammalt mönster där de inte behövde ”sammanhängande idéer” eller hot om långa fängelsestraff för att låta bli att skjuta ihjäl andra har brustit. Och en alltmer stressad politik talar om vikten av sunda ”värderingar”. Men oavsett ordval verkar det ändå vara förlorade mönster som politiken ropar efter, ett försök att med abstrakta idéer återkalla något som till sin natur är organiskt och svårt att sätta ord på. Det är ingen tillfällighet att termen ”vandel” väckte sådan debatt när Tidöpartierna skulle försöka återuppliva ordet i lagboken. Ett typiskt mönsterfenomen, skulle alltså sättas på pränt i en tid där varje detalj avkrävs oantastlig idégrund – klart att det var dömt att misslyckas. 1972 var det två idéer som dominerade Sverige: frigörelse och solidaritet. Inte mycket har hänt alltså, även om idéerna bytt målgrupp – och namn. Numera är det självförverkligande och jämlikhet som gäller. Men oaktat namn är det fortfarande vänstern som lyfter fram solidariteten, medan liberaler koncentrerar sig på frigörelse. Och även om frigörelsen, med dess fokus på individen, kan hamna i konflikt med den kollektivistiska solidariteten, är den paradoxalt nog det hjälpämne som socialismen behöver. I liberalismens frigörelseprojekt ligger att bryta ned de mönster som lägger hinder i vägen för individen. Därmed bryter den också ned de mönster som lägger hinder i vägen för socialismen
katarina barrling
Katarina Barrling: M gav S den bästa möjliga gåvan
SVD